Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo
|
|
- Jan-Erik Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1.0 1(15) Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Västra Götalandsregionen 1
2 1.0 2(15) Om Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Principerna gäller för varmvattenbassänger ägda av Västra Götalandsregionen (VGR) i både primärvården och specialistvården. Principerna har utformats efter en omfattande förstudie och nulägesanalys och stämts av med viktiga intressenter. Principerna är indelade i perspektiven typ av verksamhet, ägande och verksamhetsdrift, tillgänglighet och hyressättning samt samverkan för hög nyttjandegrad och syftar till att skapa en tydlighet i hur regionen ska förhålla sig till varmvattenbassänger i sin ägo. Avgränsning Utöver de varmvattenbassänger som finns i VGR:s ägo förekommer ytterligare åtaganden av hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) för att tillgängliggöra varmvattenbassänger för regionens befolkning. Det gäller speciella vårdöverenskommelser om tillgång till varmvattenbassänger hos en kommun eller privat aktör. Beslut om åtagande från HSN gällande att subventionera egenvård varmvattenbassäng ur ett folkhälsoperspektiv faller under deras suveränitet. Eftersom de bassängverksamheterna inte ägs av VGR gäller principerna i detta dokument inte för dem. 2
3 1.0 3(15) Innehåll Om Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo... 2 Avgränsning BAKGRUND Bakgrund till behovet av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Lagar, styrande dokument och riktlinjer Gränsdragningar och gränssnitt LÅNGSIKTIG INTENTION FÖR VARMVATTENBASSÄNGER I REGIONENS ÄGO PRINCIPER FÖR VARMVATTENBASSÄNGER I REGIONENS ÄGO Principer - Typ av verksamhet i varmvattenbassängerna Principer - Ägande och verksamhetsdrift Principer - Tillgänglighet och hyressättning Principer - Samverkan för hög nyttjandegrad EKONOMISKA KONSEKVENSER INFORMATION OCH UPPFÖLJNING Behov av information och förankring Uppföljning av principerna REFERENSER Bilaga 1. Varmvattenbassänger i regionen med speciella vårdöverenskommelser Bilaga 2. Varmvattenbassänger i regionens ägo (specialistvård och primärvård)
4 1.0 4(15) 1 Bakgrund Bakgrundskapitlet beskriver i korthet historiken kring VGR:s varmvattenbassänger. I detta kapitel omnämns de lagar, styrande dokument och riktlinjer som berör principernas innehåll och vissa gränssnitt som är viktiga för förståelsen av principerna tydliggörs. 1.1 Bakgrund till behovet av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo I samband med införandet av Vårdval Rehab 2014 i VGR var de inte möjligt att utforma en enhetlig lösning för varmvattenbassänger för sjukvårdande behandling i regionens ägo. Regionfullmäktige beslutade då att tillsvidare låta bassängdriften fortsätta oförändrad. För att säkerställa en fortsatt tillgång till varmvattenbassäng tecknades vårdöverenskommelser mellan HSN och Styrelsen för beställd primärvård. I Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab, som styr och reglerar innehåll och omfattning av rehabiliteringsuppdraget, ställs inte krav på att erbjuda sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng, men en tredjedel av rehab-enheterna inom vårdvalet erbjöd denna behandlingsform 2016; såväl privata som offentliga aktörer. Idag varierar åtagandet för att tillgängliggöra varmvattenbassäng på primärvårdsnivå mellan HSN. Det finns även olika lokala lösningar för verksamhetsdrift av varmvattenbassängerna runt om i regionen och en tydlig långsiktig intention för de varmvattenbassänger regionen äger har saknats. I vårdöverenskommelsen mellan HSN och Styrelsen för beställd primärvård för 2017 regleras en konkurrensneutral bassängverksamhet på fyra orter i VGR. Utöver dessa finns även överenskommelser mellan HSN och privata- och kommunala aktörer för att tillgängliggöra varmvattenbassäng. De sistnämnda omfattas inte av principerna i detta dokument (se Avgränsning). För en förteckning av varmvattenbassänger med speciella vårdöverenskommelser (VÖK) se Bilaga 1. Varmvattenbassänger finns även i specialistvården, men problematiken historiskt har främst berört varmvattenbassänger på primärvårdsnivå. För en komplett lista över varmvattenbassänger i regionens ägo se Bilaga 2. Förstudierapport Kartläggning av regionens varmvattenbassänger Under hösten 2015 och våren 2016 genomförde Koncernkontoret en förstudie i syfte att kartlägga regionens bassängverksamhet ur olika perspektiv. Förstudien innehöll en kartläggning av kunskapsläget och evidens för behandling i varmvattenbassäng, patienternas perspektiv på behandling i varmvattenbassäng (utifrån en enkätundersökning i regionen) och en kartläggning av utbudet av varmvattenbassänger i regionen. I förstudierapportens slutsatser lyftes bland annat behoven av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo och att utveckla samverkan med kommunerna i frågan. Se rapporten Kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen,
5 1.0 5(15) Projekt - Utforma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Med grund i förstudien startade Koncernkontoret ett projekt för att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i VGR:s ägo, initiera samverkan med kommunerna för högre nyttjandegrad samt ge förslag på skrivning inför VÖK Som en grund för utformning av principerna gjordes en fördjupad nulägesanlays innehållandes bland annat en intressentkartläggning, SWOT-analys, benchmark mellan olika nämndområden, mot andra regioner och landsting samt mot bassänger helt- eller delvis ägda av kommunen. För att skapa en enhetlighet beslutades att övergripande principer skulle utformas för alla varmvattenbassänger i VGR:s ägo, både de i primärvården och i specialistvården. De som ingått i projektgruppen är följande: Andreas Hjertén, Lisa Juting, Lena Zetterberg från Koncernkontoret/Enhet primärvård samt Alma Ihre och Hanna Främme från Prové. Styrgruppen har bestått av Marie Gustavsson (Enhetschef enhet Primärvård) och Leena Ekberg (Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal). De som, i mer eller mindre utsträckning, har deltagit i arbetet med att tillhandahålla information, delta i arbetsmöten och ge synpunkter på framarbetat resultat är representanter från Närhälsan, PrimÖr Rehab, Västfastigheter, Regionservice, representanter för varmvattenbassänger i specialistvården (SU, SÄS och Uddevalla sjukhus), förhandlingsansvariga för sjukhusen, representant för Jämlik vård och processansvariga för de fem HSN. Presentation för och avstämning om principerna har skett i presidier i januari och februari. Beslut om godkännande av principerna tas av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS). 1.2 Lagar, styrande dokument och riktlinjer Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Enligt riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) med indelning i fyra prioriteringsgrupper skall rehabilitering prioriteras högt efter vård av livshotande sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede, samt vård av människor med nedsatt autonomi. Hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen 3 ska landstinget ansvara för habilitering och rehabilitering Huvudregeln är att kommunerna har ansvar för rehabilitering och habilitering för de personer som erhåller kommunal hälso- och sjukvård (regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet). Styrande dokument Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017 Krav- och Kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 Utöver de specifika principerna i detta dokument gäller aktuella och för uppdraget tillämpliga nationella- och regionala riktlinjer. Exempelvis Nationella indikatorer för God vård och Tillgängliga och användbara miljöer (Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet). 5
6 1.0 6(15) Regelverk och rekommendationer kring bassängbad och anläggningssäkerhet Lagen om skydd mot olyckor, LSO (SFS 2003:778) Ordningslagen, OL (SFS 1993:1617) Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) o Anvisningar för badanläggningar, Konsumentverket, 2013 Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2010:900) Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6) Socialstyrelsens allmänna råd om bassängbad, (SOSFS 2004:7) Socialstyrelsen, Bassängbad Hälsorisker, regler och skötsel, För en sammanfattande bild över regelverk och rekommendationer kring bassängbad och anläggningssäkerhet se Guide till ökad vattensäkerhet För kommuner och andra anläggningsägare, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). 1.3 Gränsdragningar och gränssnitt Nedan beskrivs några grundbegrepp som kan vara viktiga för förståelsen av principerna. Primärvård Hälso- och sjukvård som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser (Socialstyrelsens termbank). Specialiserad vård Hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård (Socialstyrelsens termbank). Sjukvårdande behandling I Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017 står under Uppdrag att målet för rehabiliteringsinsatserna är att lindra, kompensera eller undanröja funktions- och aktivitetshinder så att patienten snarast möjligt uppnår bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga och förmåga till ett självständigt liv. Genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt ska patienten stimuleras att ta ansvar för sin egen hälsa. Behandling ska pågå som längst till dess att behandlingsmålet är uppnått, eller till dess att behandlande arbetsterapeut/fysioterapeut i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand. Uppdraget omfattar inte friskvårdsträning eller andra insatser som inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens (Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017). Egenvård Den hälso- och sjukvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, är egenvård och omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning av egenvårdsbeslut räknas som hälso- och sjukvård och omfattas av gällande lagstiftning och författningar (Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). 6
7 1.0 7(15) Fysisk aktivitet på Recept (FaR) I hälso- och sjukvårdens åtagande ingår förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR innebär att förskriva och följa upp fysisk aktivitet. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan förskriva FaR. För mer information se regionala medicinska riktlinjer (RMR). 7
8 1.0 8(15) 2. Långsiktig intention för varmvattenbassänger i regionens ägo Formuleringen av långsiktig intention nedan är baserad på den evidens som finns för behandling i varmvattenbassäng, patienternas perspektiv, men också på de erfarenheter regionen har i frågan. Kortfattat ser man att ur ett patientperspektiv är sjukvårdande behandling och egenvård i varmvattenbassäng en uppskattad och värdefull behandlingsform. Ser man till de tre benen i evidensbaserad praxis (vetenskapliga studier, klinisk erfarenhet och patientens preferenser) tillsammans står sig sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng väl och pekar på positiva medicinska- och psykologiska effekter. Det finns dock relativt få randomiserade studier, något som är vanligt för många behandlingsmetoder inom rehab eftersom vetenskapen är ung. Långsiktig intention De varmvattenbassänger som finns i regionens ägo ska tillgängliggöras för regionens befolkning för sjukvårdande behandling och egenvård. För att öka nyttjandegraden där det är möjligt, bör samverkan med kommunerna utvecklas för att göra bassängerna tillgängliga även för exempelvis friskvårdsinsatser. När varmvattenbassänger i primärvårdens regi är uttjänta eller står inför höga investeringsbehov bör möjligheten till inhyrning i varmvattenbassäng i specialistvården, hos kommunerna och/eller hos privat aktör, utredas noggrant för att bedöma om bassängen kan avvecklas eller säljas. Det för att i möjligaste mån inte bygga nya varmvattenbassänger på primärvårdsnivå. Långsiktig intention för varmvattenbassänger i primärvården De varmvattenbassänger som finns ses som en tillgång Hög nyttjandegrad ska eftersträvas och samverkan med kommun bör utvecklas i det avseendet Vid höga investeringsbehov ska möjligheten till avveckling eller försäljning utredas noga På primärvårdsnivå ska man på lång sikt hyra in sig i specialistvårdens, kommunens och/eller privata aktörers varmvattenbassänger VGR bör inte investera i nya varmvattenbassänger på primärvårdsnivå Långsiktig intention för varmvattenbassänger i specialistvården De varmvattenbassänger som finns ses som en tillgång Hög nyttjandegrad ska eftersträvas Ställningstagande kring avveckling eller utveckling av varmvattenbassänger i specialistvården görs utifrån sjukhusets specifika behov 8
9 1.0 9(15) 3. Principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Principerna gäller för varmvattenbassänger som ägs av VGR och där verksamheten bedrivs på primärvårdsnivå eller av specialistvården. Principerna är indelade i fyra principområden; typ av verksamhet, ägande och verksamhetsdrift, tillgänglighet och hyressättning och samverkan för hög nyttjandegrad. 3.1 Principer - Typ av verksamhet i varmvattenbassängerna Nedanstående principer syftar till att tydliggöra vilken typ av verksamhet som ska erbjudas varmvattenbassänger i regionens ägo. Hög nyttjandegrad ska eftersträvas i varmvattenbassänger i regionens ägo Användning av varmvattenbassäng som inte avser sjukvårdande behandling och rehabilitering faller inte inom hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. När en patient bedöms som färdigbehandlad av en fysioterapeut upphör hälso- och sjukvårdens ansvar för att tillhandahålla möjligheten till bassängträning. Det är dock angeläget att olika patientgrupper efter avslutad sjukvårdande behandling erbjuds möjlighet till egenvård i varmvattenbassäng För att skapa möjlighet till både sjukvårdande behandling och egenvård i varmvattenbassäng, men också för att öka nyttjandegraden där det är möjligt föreslås följande prioritetsordning: 1. Verksamhet som avser sjukvårdande behandling 2. Patienter med FaR (fysisk aktivitet på recept) (folkhälsa) och brukarföreningar* 3. Folkhälso-insatser och friskvård i kommunens regi 4. Studieförbund och övriga föreningar Prissättning för patienter med FaR bör inte konkurrera med bassängverksamheter i kommunal- eller privat ägo. Aktiviteter som ordinerats på fysisk aktivitet på recept bedrivs utanför sjukvården och eventuella kostnader ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård. En del föreningar och friskvårdsaktörer erbjuder ett lägre pris för deltagare med recept och många arbetsgivare erbjuder sina anställda en friskvårdspeng som kan användas för att täcka kostnader för FaR-aktivitet. Vårdgivare som verkar inom Vårdval Rehab och erbjuder sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng ska finansiera det inom ramen för den ersättning som ges inom Vårdval Rehab. Vill en nämnd tillgängliggöra varmvattenbassäng kan det göras i form av egenvård * Brukarföreningar och FaR skapar förutsättningar för patienter som har avslutat sin sjukvårdande behandling att fortsätta i egenvård. FaR-modellen kan ses som en utveckling av träningskort (som erbjudits i Norra HSN), men till skillnad från träningskort möjliggör det för fler att få tillgång till bassängträning och innehåller även uppföljning av patienten. 9
10 1.0 10(15) 3.2 Principer - Ägande och verksamhetsdrift Nedanstående principer kring ägande och verksamhetsdrift gäller för varmvattenbassänger som ägs av Västfastigheter och där de har ansvaret för fastighetsdriften. Med verksamhetsdrift avses här ansvaret att driva verksamheten. Principerna gällande verksamhetsdrift syftar till att tydliggöra vad uppdraget kan innefatta och till att ge vägledning i vad som bör avtalas mellan berörda parter. Västfastigheter bär det ansvar för fastighetsdrift av bassängverksamheten som åligger dem som fastighetsägare Västfastigheters ansvar som hyresvärd bör sträcka sig till uthyrning till en större hyresgäst som i sin tur tar ansvar för verksamhetsdriften Uthyrning till ansvarig för verksamhetsdrift bör i enlighet med regionens internhyresmodell ske på 1-års basis till intern hyresgäst och på 3-års basis, med marknadshyra till intern konkurrensutsatt vårdvalsverksamhet alternativt extern hyresgäst Regionservice kan tillhandahålla tilläggstjänsten verksamhetsdrift och vid eventuellt behov teckna avtal i dessa delar, med förbehållet att de har personal i området * - Då Regionservice tecknar överenskommelser årligen sker förändringar lämpligast på årsbasis - Priset för tilläggstjänsten verksamhetsdrift ska följa den styrmodell och de principer som finns. Behovet av timmar beror på de olika bassängverksamheternas förutsättningar Den som har ansvar för verksamhetsdriften och uthyrning av tider i bassäng, oavsett Regionservice eller en vårdgivare, ska ge alla vårdgivare inom Vårdval Rehab samma möjlighet att hyra tid i bassängen Då förutsättningarna i regionen är olika faller det på den med ansvar för verksamhetsdriften att utreda i detalj vad det ansvaret behöver innefatta. På en generell nivå gäller nedanstående ansvar: - Den med verksamhetsdriftansvar bör sträva efter att bassängen nyttjas till hög grad och innebär därför att administrera uthyrning, tillhandahålla nödvändig information (öppettider, hyresavgifter etc.). och kommunicera ut möjligheten mot vårdgivare, brukarföreningar och andra eventuella verksamheter - I ansvaret för verksamhetsdrift ingår att se till att någon har ansvar för säkerheten när bassängen används. Under sjukvårdande behandling eller under träning med brukarförening kan fysioterapeuten eller ledaren för föreningen ta ansvaret för tillsyn - Patienter med FaR tränar på egen hand. Den som har ansvar för verksamhetsdriften bör tillhandahålla en badvakt med erforderlig kompetens de tider då FaR-patienter erbjuds komma 10
11 1.0 11(15) Ansvarsfördelningen mellan den som har ansvar för verksamhetsdrift och den som har ansvar för den tekniska driften när det gäller vattenprovtagning och egenkontroller av bassäng bör vara tydlig mellan parterna. Även ansvarsfördelning kring städning och rengöring bör vara tydlig I introduktionen och i de avtal som skrivs på av hyresgäster bör riktlinjer för ansvar för säkerheten, hygien- och ordningsföreskrifter, användning av utrustning och hjälpmedel framgå tydligt För att säkerställa att eventuella ändringar kommer upp i tid när det gäller överenskommelser bör berörda parter träffas årligen för uppföljning och för att ta upp frågor om verksamhetens framtid. I de fall verksamhetsdriftansvarig inte fortsatt vill ha ansvaret gäller att parterna i samråd diskuterar vägar framåt. I första hand bör det av Västfastigheter utredas om det finns en annan intressent som vill ta ansvaret för verksamhetsdrift. *Regionservice ställer sig positiva till att erbjuda verksamhetsdrift, vilket innebär en möjlig lösning vid ett eventuellt behov. Det skulle också anses vara en konkurrensneutral lösning. 3.3 Principer - Tillgänglighet och hyressättning Nedanstående principer kring tillgänglighet avser här framförallt det som rör öppettider. Andra frågor som rör tillgänglighet och jämlikhet innefattas i mål 1 Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i VGRs handlingsplan för mänskliga rättigheter. När det gäller geografisk tillgänglighet av varmvattenbassänger i regionen ses det som en tillgång i de kommuner de finns. Nedanstående principer kring hyressättning avser hyresnivåer för vårdenheter som hyr in sig i samma varmvattenbassäng. I övrigt varierar hyressättningen i regionens varmvattenbassänger på grund av Västfastigheters internhyresmodell. Eftersom förutsättningarna för varmvattenbassängerna är olika är det upp till den med ansvar för verksamhetsdriften att i samråd med berörda bestämma över öppettider. Öppettiderna bör dock vara anpassade så att de som har behov ges möjlighet att komma I de fall det är möjligt bör specifika öppettider finnas för patienter med FaR De vårdenheter inom Vårdval Rehab som önskar ska erbjudas tillgång till varmvattenbassängen i lika omfattning och till lika hyressättning Nämnderna kan ur ett folkhälsoperspektiv välja att subventionera egenvård i varmvattenbassäng 3.4 Principer - Samverkan för hög nyttjandegrad Med samverkan menas i detta avseende samverkan för nyttjande av bassängerna, inte samverkan kring patienten. På längre sikt tros dock samverkan kring nyttjandegraden kunna få positiva effekter på samverkan kring patienter då färdigbehandlade patienter skulle ges möjlighet till fortsatt träning genom kommunens erbjudande av aktiviteter. 11
12 1.0 12(15) Varmvattenbassängerna har olika tekniska förutsättningar. När det gäller nyttjandegrad ska avstämning ske med respektive driftavdelning på Västfastigheter för att ta reda på hur många badande varje bassäng klarar av ur ett tekniskt perspektiv I de fall det är möjligt (enligt prioriteringslistan under Typ av verksamhet) ska samverkan med kommunerna ske med syftet hög nyttjandegrad I de fall det är möjligt bör samverkan ske mellan vårdgivare och kommun avseende att slussa vidare patienter mot friskvårdsinsatser efter avslutad sjukvårdande behandling På längre sikt när varmvattenbassängerna i primärvården är uttjänta eller står inför höga investeringsbehov bör möjligheten till inhyrning i varmvattenbassäng i specialistvården, hos kommunen och/eller privat aktör utredas noggrant för att bedöma om bassängen kan avvecklas eller säljas * *Principen gäller endast varmvattenbassänger i primärvården 12
13 1.0 13(15) 4. Ekonomiska konsekvenser Bassängdriften i regionens egen regi finansieras till del via nämndernas vårdöverenskommelser med utförarna. Det sker antingen direkt genom särskilt riktade anslag eller indirekt som en del i den beräknade kostnaden för den vård och rehabilitering där bassängträning ingår. Införandet av de principer som beskrivs i rapporten bedöms inte påverka kostnadsnivån. Vid ett eventuellt skifte av verksamhetsdriftsansvar till Regionservice räknas priset för tillgäggstjänsten ut enligt deras styrmodell och de principer som finns och baseras på den specifika bassängverksamhetens behov. Ändrade krav på bemanning, ändrad säkerhetsnivå samt mindre investeringar och underhåll är faktorer som kan komma att leda till ökade kostnader. Ökad uthyrning till andra hyresgäster kan innebära ökade intäkter och därmed lägre behov av finansiering från nämnderna. 13
14 1.0 14(15) 5. Information och uppföljning 5.1 Behov av information och förankring Beroende på bassängverksamheternas olika förutsättningar kommer behov av kommunikationsinsatser se olika ut. Hos den som har ett verksamhetsdriftsansvar ligger en del av ansvaret för kommunikation (se principer för ägande och verksamhetsdrift ). Övriga kommunikationsinsatser som kan komma att behövas är: Kommundialog för att hög nyttjandegrad av bassäng Information via vårdgivarnytt om ansvarig per bassäng etc. En kommunikationsplan konkretiseras efter beslut i HSS om principerna under arbetet med att ta fram förslag inför VÖK Uppföljning av principerna För att säkerställa att implementeringen av principerna går bra och att de efterföljs föreslås att kontakt tas efter ett halvår med berörda aktörer. Längre fram när verksamheterna anpassat sig efter principerna är ytterligare aspekter av intresse att följa upp: Nyttjandegraden av bassängerna Hyresintäkter Antal FaR förskrivningar I övrigt föreslås att en utvärdering och översyn av principerna görs efter tre år. Återkoppling sker till HSS och HSN. 14
15 1.0 15(15) 6. Referenser Rapport Kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen, Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab Nationella indikatorer för God vård. (2009), Socialstyrelsen. Tillgängliga och användbara miljöer (Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet). Socialstyrelsens termbank, Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS , Västra Götalandsregionen. Guide till ökad vattensäkerhet För kommuner och andra anläggningsägare, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), rev
16 1.0 16(15) Bilaga 1. Varmvattenbassänger i regionen med speciella vårdöverenskommelser Varmvattenbassänger som beställs i vårdöverenskommelser med styrelsen för beställd primärvård 2017 Varmvattenbassäng Bassängen ägs av VGR Bassängen ägs av kommunen Göteborg, Lundbybadet Bassängen är privat Strömstad Borås, Solhem Mariestad Bäckefors (Praktikertjänst) Lysekil, Kuling Rehab* Sotenäs, Tumlaren* *Avser överenskommelser mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och privata och kommunala aktörer för att tillgängliggöra varmvattenbassäng Varmvattenbassänger som finns på regionens sjukhus (ingår i beställningen till varje sjukhus) 2017 Varmvattenbassäng Uddevalla sjukhus Sahlgrenska (Högsbo, Mölndal, Reumatologen SU, hyr tid på Bräcke*) Södra Älvsborgs sjukhus (Rehabbad SÄS) Alingsås Skaraborgssjukhus (KSS Skövde) Bassängen ägs av VGR Bilaga 2. Varmvattenbassänger i regionens ägo (specialistvård och primärvård) Varmvattenbassänger som ägs av VGR på primärvårdsnivå och i specialistvården Varmvattenbassäng Bassängen ägs av VGR Strömstad Borås, Solhem Bäckefors Mariestad Falköping Uddevalla sjukhus Sahlgrenska (Högsbo, Mölndal, Reumatologen SU) Södra Älvsborgs sjukhus (Rehabbad SÄS) Alingsås Skaraborgs sjukhus (KSS Skövde) 16
1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 mars 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl.
1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 mars 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 09:30 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet,
Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen
rag - 83 2017-05-16 Regionfullmäktige, Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag - 83 2017-05-16 Regionfullmäktige, Strategi för hälso- och sjukvårdens
Mötesbok: Ägarutskottet ( ) Ägarutskottet Datum: Plats: Sessionssalen, Regionens Hus, Vänersborg
Mötesbok: Ägarutskottet (21754) Ägarutskottet Datum: 21754 Plats: Sessionssalen, Regionens Hus, Vänersborg Dagordning Kallelse Kallelse Ägarutskottet 21754 3 Beslutsärenden 41 Distribution av Västra Götalandsregionens
Regionens verksamhetsram
Regionens verksamhetsram Detta ska jag prata om Övergripande om Västra Götalandsregionens styrning av verksamheten Styrelsers och nämnders roller, framför allt i styrningen av hälso- och sjukvården Uppgifter
Korrekta benämningar Bilaga till Korrekt & läsvänligt skrivhandledning för Västra Götalandsregionen
Korrekta benämningar Bilaga till Korrekt & läsvänligt skrivhandledning för Västra Götalandsregionen Uppdaterad 2017-05-09 Dokumentet utvecklas och uppdateras kontinuerligt, försäkra dig om att du har den
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Mer än bara telefonrådgivning Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson
Mer än bara telefonrådgivning 2019-07-02 Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson Nationella invånartjänster 1177 Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden webb 1177 Vårdguiden e-tjänst Hitta och jämför
Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017
1 (7) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Tid: Kl. 09:00-16:00 Om du inte har möjlighet att närvara
REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Finns det en styrmodell i Västra Götalandsregionen?
Finns det en styrmodell i Västra Götalandsregionen? Styrmiljö - med olika komponenter i styrningen Lagar Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen Politisk organisation Reglementen Roller Vision - Det goda
Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 oktober 2016
1 (5) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 oktober 2016 Plats: Bohusläns museum, Museigatan 1, Uddevalla Tid: Kl. 09:00 15:00 (Kaffe från kl. 08:30) Om du
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01
BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om
Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Vårdval Rehab
Vårdval Rehab 150121 Bakgrund Rapport 2010 02 18 Utgångspunkter Beskriva former och omfattning av hur sjukgymnastik och arbetsterapi kan ingå i ett valfrihetssystem för primärvård. Rapport 2010 06 30 Riskanalys
Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start
Datum: 2016-02-03 Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Med start 2016-04-01 Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna
Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019
Enhet Primärvård Västra Götalandsregionen 2018 06 01 Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019 Sammanfattning av ärendet Vårdval Vårdcentral infördes i Västra Götalandsregionen 2009. Krav- och
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
I offentlighetens tjänst
I offentlighetens tjänst Hur styrs Västra Götalandsregionen? Vad vi ska prata om Västra Götalandsregionens samhällsuppdrag Vad säger lagen? Västra Götalandsregionens styrmiljö reglementen Tjänstemannarollen
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län
Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning
Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017
Enhet Primärvård Västra Götalandsregionen Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 En reviderad Krav- och kvalitetsbok, förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962)
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Specifikation gällande samarbete och styrning. inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel
Specifikation gällande samarbete och styrning inom samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel Allmänt Specifikationen anger hur samarbete och styrning hanteras inom samarbetsorganisationen.
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen Jämförelse av tre alternativ för sjukgymnastik och arbetsterapi i primärvården 1. Sjukgymnastik och arbetsterapi integreras
Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet
2014-10-27 Handläggare Daniel Nilsson Kansli- och utvecklingsavdelningen 14VOS/0055 Vård- och omsorgsstyrelsen Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet Förslag till beslut
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om
Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk
Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi 2019-01-01 LK/180674 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Riktlinje för handrehabilitering
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv
Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:
Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras
God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Västra Götalandsregionen 1 (3) Yttrande Datum 2015-01-14 Diarienummer RS 1705 2014 Ärende 4 och HS 150-2015 Regionstyrelsen Yttrande över motion av Linn Brandström m.fl. (M) om mödrahälsovård och gynekologi
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens
Protokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 26 november 2015
1 (23) Protokoll Protokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 26 november 2015 Tid: 09.00-15.45 Plats: Bohusläns museum, Uddevalla Närvarande ande Ulrik Hammar (FP) ordförande Angelica Lundgren
Övergripande mål och fokusområden
Övergripande mål och fokusområden Regionfullmäktiges mål och fokusområden 3 strategiska mål Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen En sammanhållen
Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen
1 2013-01-18 Jan Carlström Hälso- och sjukvårdsavdelningen Regionkansliet Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen
Sektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER
DATUM 2010-12-29 BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND Hälsoval i Primärvården innebär att konkurrensneutralitet ska råda mellan privata och offentliga
Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-11 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Sahlgrenska
Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS
Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-9 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2018 Styrelsen för NU-sjukvården 1. Anvisningar tillkommande
Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen
1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig
Ungas psykiska hälsa i primärvården - Elevhälsan Nätverksmöte Göteborg 28 februari 2018
Ungas psykiska hälsa i primärvården - Elevhälsan Nätverksmöte Göteborg 28 februari 2018 Bakgrund till beslut Fler RMR pekar på primärvårdsnivåns ansvar Förändringar hos vårdgrannar, ex. elevhälsan Specialistnivån
Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 31 maj 2016
1 (6) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 31 maj 2016 Plats: Färdshuset Facklan, Uddevallavägen 6, Bäckefors Tid: Kl. 09:00 16:00 (Studiebesök Praktikertjänst,
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd Livsuppehållande behandling Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Strategi för Västra Götalandsregionens ägande av fastigheter.
Dnr -2007 Handläggare Jan Bengtsson 2006-11-27 Till ekonomiutskottet Strategi för Västra Götalandsregionens ägande av fastigheter. Bakgrund Uppdrag Regionstyrelsen har 2005-06-21 uppdragit åt ekonomiutskottet
g51 OCKELBO l&j Hofors Kommun
Överenskommelse mellan Region Gävleborg och länets kommuner gällande personer med omfattande hälso - och sjukvårdsinsatser som vårdas i hemmet ~ Region ID Edsbyn&AijiJ,-jusdals n Kommun ~ Gävleborg s,0v,nlwskomrun
HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-15 1 (3) HSN 2017-0887 Handläggare: Björn Wettermark Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel,
Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Fyrbodal. Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag
Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag Vårdsamverkan i Västra Götaland Kommunerna i Västra Götaland: - Boråsregionen - Göteborgsregionen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens
Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och
Styrmodellen och politikerrollen!
Styrmodellen och politikerrollen! Maria Politisk sekreterare (C)-märkt Anställd i Västra Götalandsregionen sedan 2007 Arbetat på alla nivåer; Europa, nationell, och uppdrag i kommunen. Ansvarar för bl.a.
Strategi för ökad fysisk aktivitet
Strategi för ökad fysisk aktivitet Om projektet 2019-01-24 Annika Nilsson Gren, regionutvecklare Avdelning Folkhälsa Karin Andersson, Verksamhetschef Barn och ungdomsverksamheterna Angereds sjukhus Lisa
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018
Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018 Vårdplatser i Västra Götaland 2017 (SoS) Mer än 85% är kommunala SÄBO Hemsjukvård Korttidsenhet Slutvård sjukhus 2018-10-19 Mobila hemsjukvårdsläkare
Presentation om Skaraborgs Sjukhus
Presentation om Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Östra hälso- och sjukvårdsnämnden beställer från styrelsens för Skaraborg Sjukhus specialiserad hälso- och sjukvård till befolkningen. Cirka 266 000
Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2016-11-25 Överblick kring vad som sker på länsnivå Samverkan i Västra Götaland: från LiSA-gruppen till Vårdsamverkan
Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård
Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) Universitetssjukvård FoU-centrum Gbg/SB FoU-centrum Fyrbodal Primärvårdens
TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET
VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL
RIKTLINJER FÖR LOKALFÖRSÖRJNING INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN
1 2006-01-27 D:nr Fast 231-2006 RIKTLINJER FÖR LOKALFÖRSÖRJNING INOM VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN För styrning av lokalförsörjning inom Västra Götalandsregionen gäller följande riktlinjer. na omfattar ekonomisk
BILAGA C. Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland
BILAGA C Samarbetsorganisationen Samarbete och styrning inom ramen för samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland Bilaga C Samarbetsorganisationen - Samarbete och styrning
AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt
Förbättringar i hälso- och sjukvården
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Regionens uppföljning av externa utförare inom primärvården
Regionens uppföljning av externa utförare inom primärvården Dnr: Rev 34-2011 Genomförd av: Revisionsenheten Vilhelm Rundquist Behandlad av Revisorskollegiet den 14 december 2011 Regionens uppföljning av
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN
26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN 2018-0106 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0106 Hälso-
Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Trendriktning Distansmöten juni 217-mars 218 5 Trendriktning Hela VGR maj 217 - mars 218 Trend Antal Distansmöten 45 4 Alingsås lasarett 35 3 25 2 15 1 5 Skaraborgs sjukhus NU-Sjukvården Kungälvs sjukhus
Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:
Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag
Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag
Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda
V.2 Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral
1 (5) PM Diarienummer HS 2019-00067 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Persson Telefon: 010-441 36 59 E-post: anna.c.persson@vgregion.se V.2 Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral
Handlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR
Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk 2016 10 11 Malin Camper Kunskapscentrum
Mötesbok: servicenämnden ( ) servicenämnden Datum: Plats: Skövde, Regionens Hus, Lokal: Björken Kommentar:
Mötesbok: servicenämnden (2017-08-30) servicenämnden Datum: 2017-08-30 Plats: Skövde, Regionens Hus, Lokal: Björken Kommentar: Dagordning Beslutsärenden 43 Upphandling 3 44 Återbetalning av överskott 6
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri
Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012
Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten
Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter
Granskning Externa intäkter Dnr: Rev 53-2010 Genomförd av: PWC AB Behandlad av Revisorskollegiet den 8 juni 2010 www.pwc.com/se RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Lotta
Sverige Kommuner och Landsting
Checklista inför utarbetande av överenskommelse/samarbetsformer mellan kommuner/landsting/regioner gällande hälso- och sjukvård inom personlig assistans Sverige Kommuner och Landsting Checklista inför
Information till vårdgivare från VG Primärvårdskontoret
Information till vårdgivare från VG Primärvårdskontoret 2012-05-25 Glasögonbidrag upp till 16 år Västra Götalandsregionen höjer åldersgränsen för glasögonbidrag väsentligt. Från och med 1 juni kan barn
Introduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser