Planbeskrivning 2016-12-05 1(30) SPN 2013/0210 214 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Björnviken OBS! 2:2 med närområde (södra delen av Jursla industriområde) inom Kvillinge i Norrköpings kommun den 5 december 2016 rev. den 26 januari 2017 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2017-02-14, 33 Laga kraft: 2017-03-17 Genomförandetidens sista dag: 2022-03-17
2(30) Sammanfattning Området ligger söder om nuvarande Jursla industriområde mellan Åby och Norrköping, mellan Europaväg 4 och riksväg 55 och i anslutning till Kvillingeslätten nedanför Kolmården. Den nya detaljplanen ger möjlighet till ny mark för utbyggnad av verksamheter i form av fordonsservice med fordonshandel, småindustri och hantverk på nuvarande oplanerad åkermark mellan trafikstråken. Detaljplanen har även i syfte att möjliggöra samma användning inom tidigare planerad yta för lastbilsuppställning vid Västra Bravikenvägen samt pröva utökning av befintlig tomt för bilhandel norr om vägen. Revideringar Plankartan o Allmän översyn av gränser, grundkarta. o E1: Avloppspumpstation ändras till Tryckstegringsstation Tillhörande planhandlingar o Allmän översyn av planbeskrivning och behovsbedömning o Planbeskrivningen: bearbetning och komplettering o Gestaltningsprogrammet: komplettering med illustrationer av volymstudier. Ändringar i planbeskrivningen betecknas: Rev.
3(30) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Revideringar... 2 1.1 Planhandlingar... 4 1.2 Planprocessen en översikt av normalt planförfarande... 4 1. Planens huvuddrag... 5 2.1 Planområdet... 5 2.2 Planens syfte och bakgrund... 5 2. Tidigare ställningstaganden... 5 3.1 Översiktsplanen... 5 3.2 Program för planområdet... 7 3.3 Gällande detaljplaner... 7 3.4 Strandskydd... 9 3.5 Övriga kommunala beslut... 9 3.6 Riksintressen... 9 3. Planförutsättningar och planförslag... 10 4.1 Mark- och vattenanvändning... 10 4.2 Bebyggelseområden... 10 4.3 Natur... 12 4.4 Gator och trafik... 15 4.5 Störningar, hälsa och säkerhet... 15 4.6 Teknisk försörjning... 16 4. Genomförande av detaljplanen... 20 5.1 Tidplan... 21 5.2 Ansvarsfördelning och genomförandeorganisation... 21 5.3 Genomförandetid... 23 5.4 Genomförande inom allmän plats... 23 5.5 Genomförande inom kvartersmark... 23 5.6 Mark- och avtalsfrågor... 23 5.7 Tekniska utredningar... 24 5. Genomförandets konsekvenser... 24 6.1 Fastighetsrättsliga konsekvenser... 24 6.2 Ekonomiska konsekvenser... 26 6.3 Miljöbedömning... 27 6.4 Sociala konsekvenser... 27 6.5 Konsekvenser för stadens attraktivitet... 27 6. Medverkande... 27 7.1 Tjänstemän... 27 Referenser... 29
4(30) Inledning 1.1 Planhandlingar Detaljplanen består av: Plankarta i skala 1:2 000 med bestämmelser Rev. Till planhandlingarna hör även: Planbeskrivning Gestaltningsprogram Behovsbedömning Grundkarta Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande Plankartan är juridiskt bindande. 1.2 Planprocessen en översikt av normalt planförfarande Den aktuella detaljplanen upprättas med normalt förfarande enligt plan-och bygglagen (2010:900). Planprocessen börjar när en intressent begär en ny eller ändrad detaljplan. Intressenten kan till exempel vara en privatperson, ett företag eller kommunen själv. Ett planprogram kan göras vid behov av tydligare inriktningar för det fortsatta detaljplanearbetet men har inte ansetts nödvändigt i den nu aktuella detaljplanen. Planarbetet inleds för att närmare undersöka förutsättningarna för den önskade markanvändningen genom utredningar och andra underlag. Ett planförslag upprättas och skickas ut för samråd med länsstyrelsen, lantmäteriet, övriga myndigheter, berörda fastighetsägare, kommunala enheter, med flera. Planförslaget bearbetas bland annat efter de synpunkter som lämnats under samrådstiden. Förslaget ställs sedan ut för granskning.
5(30) När granskningstiden är slut kan detaljplanen antas av stadsplaneringsnämnden eller kommunfullmäktige. För att ha rätt att överklaga den antagna planen måste man ha lämnat in skriftliga synpunkter till kommunen innan granskningstiden gått ut. 1. Planens huvuddrag 2.1 Planområdet Planområdet är beläget i södra delen av Jursla industriområde, söder om samhällena Åby och Jursla. Det avgränsas i väster av riksväg 55 mot Katrineholm samt av Cylindervägen (allmän väg 1162), i öster av Europaväg 4. Norra delen omfattar del av fastigheten Leran 1 norr om Västra Bravikenvägen (allmän väg 1171) och delar av fastigheterna Åby 7:1, Jursla l:22 och Björnviken 2:2. Västra Bravikenvägen ansluter till Pjältrondellen omedelbart väster om planområdet. Väster om Cylindervägen ligger Kvillinge räddningsstation. Områdets storlek är cirka 11,8 hektar. Marken ägs av Norrköpings kommun. Den södra delen arrenderas ut och används idag som jordbruksmark. 2.2 Planens syfte och bakgrund Den nya detaljplanen ger möjlighet till ny mark för utbyggnad av verksamheter i form av fordonsservice med fordonshandel, småindustri och hantverk på nuvarande oplanerad åkermark mellan trafikstråken. Detaljplanen har även i syfte att möjliggöra samma användning inom tidigare planerad yta för lastbilsuppställning vid Västra Bravikenvägen samt pröva utökning av befintlig tomt för bilhandel norr om vägen. Området består av obebyggd åkermark samt av vägområden för de korsande allmänna vägarna. Lillsjöbäcken, ett tillflöde till Pjältån, rinner i väst-östlig riktning genom planområdet. Delen norr om bäcken omfattas av detaljplan medan den södra delen av planområdet är oplanerad. Flera ledningar berör planområdet och har i viss utsträckning säkrats genom ledningsrätt eller servitut. Ett vägreservat finns för breddning av Västra Bravikenvägen norr om den nuvarande vägen. 2. Tidigare ställningstaganden 3.1 Översiktsplanen Översiktsplanen för Norrköpings kommun, delen Norrköpings stad antagen 2002 ( Framtid Norrköping ) anger att norra delen av planområdet ingår i Kvillingeslätten som inte bör bebyggas. Från kulturhistorisk synpunkt är jordbrukslandskapets storhet och dess möte med Kvillinge-förkastningen av
6(30) stor vikt. Jordbrukslandskapet är även viktigt för jordbruksnäringen som behöver mark för närproduktion. Området ligger dock i utkanten av jordbruksmarken och är genom riksvägarna avskuret från huvuddelen av Kvillinge-slätten. Översiktsplanen, ÖP 90, som gäller för landsbygden och tidigare även innefattade planområdet anger mark för verksamheter i de nordligaste respektive södra delarna av området mellan europaväg 4 och riksväg 55. E4 Jursla Åby Västra Braviksvägen Rv 55 Herstadberg Kommunens översiktsplan 1990, utdrag ur gällande plankarta 1, markanvändning. Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen 2010, utgör del av kommunens översiktsplan. Planen redovisar Åby med Jursla som en prioriterad utvecklingsort. Förslag till fördjupning av översiktsplanen för Åby med Jursla har varit föremål för samråd. Det aktuella planområdet anges som utbyggnadsområde för verksamheter som ej får överskrida gällande krav avseende buller, lukt eller annan olägenhet. Verksamheter i området måste således vara av sådan karaktär att de passar in i ett område som ligger förhållandevis nära bostadsbebyggelse. Såväl väg 55 och Europaväg 4 utgör stråk för transporter med farligt gods och enligt Norrköpings kommuns riktlinjer råder det bebyggelsefri zon inom 50 meter från vägen. Dagvattenanläggningar bör, i de fall det bidrar till områdets attraktivitet, göras öppna.
7(30) 3.2 Program för planområdet Ett program har i tidigare sammanhang upprättats för att undersöka lämpligheten att i strid med översiktsplanen bebygga området. Detta godkändes av stadsplaneringsnämnden den 11 maj 2010. Enligt programmet är platsen mera en del av trafikområdet (europaväg 4, respektive riksväg 55/56) än en del av Kvillinge-slätten. Dessutom ligger området mellan två industriområden, vilket gör det lämpligt för bebyggelse av motsvarande slag. 3.3 Gällande detaljplaner Området norr om Lillsjöbäcken ingår i två gällande detaljplaner: Detaljplan för del av Jursla industriområde, P03/10, laga kraft 2003-03-25. Planens syfte är främst att tillskapa en bilserviceanläggning i anslutning till Åby trafikplats, vidare en trafikanslutning via Åby trafikplats till serviceanläggningen samt övriga framtida verksamheter: - Berörd del är området som anges som HUVUDGATA (G). Området ska användas som trafik mellan områden, men får användas för bilservice till dess huvudgatan byggs. Vägreservatet är avsett för framtida utvidgning av trafikområdet för Västra Bravikenvägen vid utökad verksamhet i Bravikens industriområde. - Norr området föreskrivs användning för fordonsservice, beteckning G. Detaljplan P 03/10, utdrag ur gällande plankarta. Detaljplan för del av fastigheten Åby 7:1 med närområde, sydväst om trafikplats Åby, P 10/36, laga kraft 2010-11-04. Planens syfte är att pröva förutsättningarna att uppföra en brandstation och anlägga en uppställningsplats för lastbilar inom området:
8(30) - Berörd del är område som betecknas med T1: Uppställningsplats för godsfordon med tillhörande service. Detaljplan P 10/36, utdrag ur gällande plankarta. Utdrag ur gällande detaljplan, illustrationskarta.
9(30) 3.4 Strandskydd Området söder om Lillsjöbäcken omfattas av strandskydd inom 100 meter från strandlinjen. För området norr om Lillsjöbäcken återinträder strandskyddet i samband med ny eller ändrad detaljplan. Kommunen har möjlighet enligt 4 kap. 17 plan- och bygglagen att i detaljplan införa bestämmelser om att upphäva strandskyddet. Strandskyddszonen utgörs av inägomark som brukas som åker och ej får beträdas under växtsäsong. Allmänhetens tillträde och fri passage säkras och förbättras i den nya detaljplanen inom allmän platsmark närmast söder om Lillsjöbäcken. Växt- och djurlivet närmast bäcken visas största hänsyn genom att marken inte får bebyggas. Området ingår inte i något utpekat naturvärde enligt kommunens naturvårdsprogram. Det bedöms sakna intresse för det rörliga friluftslivet då det är avskuret från övriga delar av bäckens sträckning genom de omgivande trafikstråken: europaväg 4, Cylindervägen och riksväg 55. Sammantaget innebär inte den nya detaljplanen någon påtaglig påverkan i förhållande till strandskyddets syften enligt 7 kap. 13 miljöbalken. Rev. Området norr om Lillsjöbäcken är i gällande detaljplan redan planerad för bebyggelse och uppställning av transportfordon, med fördröjningsmagasin för dagvatten närmast Lillsjöbäcken. Den nya detaljplanen innebär en utökning av användningssättet. Ytterligare fördröjningsmagasin är möjliga söder om bäcken som en del av framtida dagvattenlösning inom planområdet. Dessa anläggningar kan endast placeras i anslutning till recipienten som utgörs av Lillsjöbäcken. Särskilda skäl föreligger därmed för upphävande av strandskyddet i enlighet med 7 kap. 18 c miljöbalken, punkt 5, om angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandområdet. Strandskyddet upphävs enligt planbestämmelserna inom planområdet. 3.5 Övriga kommunala beslut Beslut om planläggning Stadsplaneringsnämnden har beslutat följande i ärendet: - positivt planbesked för södra delen av planområdet, SPN protokoll 2014-02-26 - beslut om planuppdrag för samma område, SPN protokoll 2014-12- 09 - planbesked för norra delen av planområdet och utvidgat planuppdrag, SPN protokoll 2015-12-09. 3.6 Riksintressen Planområdet omges av riksväg 55 och europaväg 4 som utgör riksintresseanspråk för kommunikation, i enlighet med 3 kap. 8 miljöbalken.
10(30) 3. Planförutsättningar och planförslag 4.1 Mark- och vattenanvändning Befintlig användning Planområdet består i huvudsak av öppen åkermark. Det korsas av vägområden för Västra Bravikenvägen och Cylindervägen, samt av Lillsjöbäcken med bårdvegetation. Norra delen av planområdet gränsar till Jursla industriområde som innehåller verksamheter med olika inriktning. Väster om Cylindervägen ligger Kvillinge räddningsstation, den norra av två anläggningar i Norrköping för räddningstjänsten. Den planerade uppställningsplatsen för transportfordon närmast söder om Bravikenvägen var avsedd att genomföras i kommunal regi. Det har dock visat sig svårt att finna tillräckliga förutsättningar för detta och för närvarande söker kommunen andra lösningar för så kallad säkerhetsparkering. Vägreservatet för utvidgning av Västra Bravikenvägen kan minskas till 30 meter från vägområdet enligt besked underhand från Trafikverket. Nuvarande möjligheter beträffande tillfällig markanvändning inom den kvarvarande delen av vägreservatet bekräftas i den nya detaljplanen. Föreslagen användning Vägsystemet och Lillsjöbäcken anger en tydlig uppdelning av planområdet i fem delområden med lämplig storlek för en tomt vardera. Verksamheter inom området förutsätt inte överskrida gällande krav avseende buller, lukt eller annan olägenhet eller erfordra miljötillstånd. Planbestämmelserna anger fordonsservice med fordonshandel, småindustri, hantverk och drivmedelshantering. De verksamheter som nu är aktuella inom respektive område utgörs såväl lagerhållning och tillverkning som handel och service beträffande fordon. 4.2 Bebyggelseområden Övergripande stadsbyggnadsidé Jursla industriområde ligger inom ett trafiksystem med motorvägar, motortrafikleder och omfattande trafikplatser där vägbanorna korsar varandra på flera ställen och i flera nivåer. Tillsammans bildas ett nystan av trafikleder mellan Norrköping och Åby som fungerar som påtagliga barriärer för de skilda områden som har lämnats kvar inom trafiksystemet utanför vägområdena.
11(30) De redan befintliga verksamheterna i Jursla industriområdet har delvis utnyttjat att tomterna ligger väl synliga från omgivande vägar. Utbyggnaden av industriområdet är väl lämpat för verksamheter med stora behov av trafiknära läge och med önskemål om god synlighet från trafikstråken. Detta ställer krav på god utformning av nya byggnader och tomtmark i samverkan med grannfastigheterna så att området upplevs som en helhet från den passerande trafiken. Kvillinge räddningsstation bildar nu en solitär i slättbygden med sin radiomast som ett påtagligt landmärke. Höga ambitioner beträffande utformningen finns beträffande räddningsstationen mot riksväg 55 och i fordonsanläggningen närmast europaväg 4 vilket anger en nivå för utformningen av tillkommande anläggningar i området. Det exponerade läget i landskapet och från vägarna ställer särskilda krav på god utformning och arkitektur i val av arkitektur, material och färgsättning. Planbestämmelserna föreskriver anpassning till det känsliga läget i anslutning till Kvillingeslätten. Utformning av byggnader och friytor mark behandlas närmare i gestaltningsprogrammet Detta tillhör planbeskrivningen som bilaga och ska utgöra underlag för prövning av bygglov med mera i enlighet med planbestämmelserna. Flygbild (Foto: BLOM)
12(30) Omgivande bebyggelse Jursla industriområde i anslutning till planområdet innehåller en blandning av olika verksamheter, från lager till försäljning av sportbilar. Området ligger i anslutning till tätorterna Åby norr om Pjältån, och Jursla på kanten av Kolmården. Åby har ett relativt stort utbud av kommersiell och offentlig service. På östra sidan av europaväg 4 ligger Herstadbergs verksamhetsområde där utbyggnad avvaktar fortsatta ställningstaganden om ny järnväg mellan Linköping och Stockholm, projektet Ostlänken. Herstadberg är planerad för logistikföretag med behov av stora tomter och stora lagerbyggnader. Området är planerat med respektavstånd till europaväg 4. I övrigt omges Jursla av jordbruksmark inom Kvillingeslätten. Närmaste bostäder finns i Jursla, Åby, Dövestad och Loddby, cirka en kilometer från Pjältrondellen. Tillgänglighet De befintliga gång- och cykelvägarna och den flacka terrängen medför goda möjligheter att uppfylla krav på tillgänglighet i området. Kulturmiljö Ingen äldre bebyggelse finns i området. 4.3 Natur Mark och vegetation Området är relativt flackt med svag sluttning österut från 9 till cirka 7 meter över havsnivån (ca +9 till ca +7 i RH2000) och består av obebyggd åkermark. De omgivande vägarna och trafikplatserna bildar därför markanta bankar och slänter. Den södra spetsen av planområdet har avrinning mot Loddbyån medan avvattning för övriga delar sker mot Pjältån via Lillsjöbäcken som skär planområdet i väst-östlig riktning. Kring Lillsjöbäcken finns en bårdvegetation med buskar och träd som bildar det enda påtagliga inslaget av växtlighet i det öppna landskapsutsnittet. Rev. Vattenområden Lillsjöbäcken är en förutsättning för dagvattenhanteringen inom planområdet. Den ska behållas öppen och omges av naturmark för att vid behov kunna genomföra rensning av bäcken och anlägga dagvattendammar. Länsstyrelsen förbereder skydd av området kring Pjältån genom bildande av naturreservat. Detta ligger dock utanför planområdet.
13(30) Fornlämningar Enligt fornlämningsregistret finns rester av en tidigare väg i södra spetsen av planområdet, intill Cylindervägen (registernummer Loddby 136). Söder om planområdet och riksväg 55 ligger Dövestad där fasta fornlämningar har påträffats med gravfält, hällristningar och tidigare bytomt (Högarna). Rev. Fast fornlämning och lösa föremål är skyddade enligt bestämmelserna i kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Om misstänkt fast fornlämning eller lösfynd påträffas ska pågående arbete omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Med hänsyn till fornlämningsbilden i det närliggande området kommer exploatering att föregås av arkeologisk utredning. Markens beskaffenhet Marken norr om Lillsjöbäcken har varit föremål för geoteknisk utredning år 1968. Denna visar att från markytan sett består jordlagren av matjord och torrskorpelera, lera, varvig mjäla eller moränlera, sedan fast botten bestående av friktionsjordarter, eventuellt morän. För området söder om bäcken utfördes en översiktlig geoteknisk utredning hösten 2015 genom Sweco Civil, Linköping. Tidigare utredning saknas endast för området söder om nuvarande fastigheten Leran 1, reservyta för utbyggnad av Västra Bravikenvägen. De tidigare utredningarna har bekräftats genom sammanställning av utförda geotekniska undersökningar inom planområdet genom Sweco Civil. Undersökningarna visar följande: Jordlagren i området består i stort sett av lera på sandmorän och berg, under ett ytskikt av lerig mulljord. Därunder finns torrskorpelera med en tjocklek av 1 1,4 meter, följt av lera till mellan 2,5 och 19 meter under markytan. De mindre mäktiga lerlagren finns i områdets nordöstra del. Under den 1 1,4 meter tjocka torrskorpan följer där en delvis sulfidhaltig postglacial lera som är extremt lös. I området där lerans mäktighet minskar har inget organiskt innehåll påträffats och leran är varvig (glacial lera) med låga vattenkvoter och konflytgränser. Sonderingarna har fått stopp i den fasta moränen eller på berg ca 4-19 meter under markytan. Under leran följer fastare lager av morän innan sonderingsstopp erhållits mot block eller berg på mellan 2,5 till 20m djup under markytan. Grundvattennivån är uppmätt i slutet på september 2015 och visar en nivå ca 1 meter under markytan (nivå +7,3-7,7 RH2000). Vattennivån i Lillsjöbäcken ligger på en ungefärlig nivå + 7,5 i väster och + 6,2 i öster. Den geotekniska stabiliteten i området är mycket låg och marken starkt sättningsbenägen. Exempelvis innebär uppfyllningar intill Lillsjöbäcken som är större än 0,5 meter risk för stabilitetsbrott. Förstärkningar krävs för schakter djupare än 1 meter och för fyllningar större än 1 meter. All form av tillskottslast, även i form av grundvattensänkning eller markhöjning för
14(30) dagvattenhantering, medför sättningar över lång tid. Det rekommenderas därför att befintlig marknivå bibehålls i största möjliga grad. För bedömning av storleken på sättningar erfordras beräkningar. Eventuella industribyggnader bedöms kunna grundläggas på pålar för att motverka skadliga sättningar i konstruktioner. För att klara kraven på stabiliteten och sättningar för alla hårdgjorda ytor måste leran förstärkas, förslagsvis med inblandningspelare där hänsyn tas till det organiska innehållet i området med den postglacial lera. En stabilitetsutredning skall utföras inför varje byggnation mot Lillsjöbäcken för att klargöra att säkerheten mot stabilitetsbrott är tillräcklig för planerade åtgärder. I övrigt bedöms planområdet som stabilt för lasttillskott upp till 20 kilopascal (kpa). Grundläggning av byggnader rekommenderas generellt inom planområdet ske med spetsburna pålar nedförda till fasta jordar eller berg. Påhängslaster bör beaktas vid pålgrundläggning. Mindre anläggningar som ej är känsliga för sättningar bedöms kunna grundläggas ytligt efter att lastkompensation utförts, i form av t.ex. skumglas, cellplast eller lättklinker. I den västra delen av delområde 4 där det är mindre än tre meter till fasta jordar eller berg, kan plintgrundläggning bli aktuellt, beroende på byggnadernas placering på marken. Alla schaktarbeten ska bedrivas med hänsyn till aktuell jordart, framför allt lera. Schaktslänter utförs med lutning 1:1, eller flackare, och skyddas mot kraftig nederbörd. Vid byggnadsarbeten vintertid får packning inte utföras med tjälade massor och färdig schaktbotten ska skyddas mot frysning. För rörgravar skall schaktbotten och schaktväggar förses med materialavskiljande lager av geotextil. När placering, nivåer och laster för eventuella industribyggnader och anläggningar är kända bör kompletteringar till projekteringen utföras för att ta reda på lerans detaljerade sättnings- och stabilitetsegenskaper samt pålstoppsnivåer. Inför bygglovsprövning och beslut om startbesked erfordras detaljerad geoteknisk undersökning som redovisar förutsättningar för schaktning, grundläggning med mera och beräkningar bland annat beträffande stabilitet och storlek ifråga om sättningar. Friytor Rekreationsytor för anställda tillgodoses i första hand inom kvartersmark. Befintliga gång- och cykelvägar medger vissa möjligheter till promenader. Gröna inslag tas tillvara såsom strandområdet till Lillsjöbäcken.
15(30) 4.4 Gator och trafik Gatunät Planområdet angränsas riksväg 55 i väster och europaväg 4 i öster. Genom planområdet går Cylindervägen som leder från stadsdelen Ingelsta i Norrköping och korsar Västra Bravikenvägen vid Pjältrondellen Vid Pjältrondellen möter även Pjältvägen norrut genom Jursla industriområde. Anslutning till riksväg 55 (Katrineholmsvägen) sker via Jursla trafikplats väster om riksvägen och till europaväg 4 via Åby trafikplats öster om europavägen. Trafikplatserna förbinds av Västra Bravikenvägen som även utgör angöring till verksamhetsområdena på Malmölandet med bland annat Bravikens pappersbruk. Staten är väghållare för Västra Bravikenvägen medan Cylindervägen utgör kommunal gata. Kollektivtrafik Busshållplats finns vid riksväg 55 som trafikeras av linje 420. Hållplatsen nås via gång- och cykelväg längs Cylindervägen. Gång- och cykelvägar På västra sidan av Cylindervägen finns gång- och cykelväg mot Åby som söderut leder mot Norrköping. På västra sidan av riksväg 55 finns förbindelse mot Jursla. Från Cylindervägen går gång- och cykelväg mot Herstadberg och Loddby vilken löper i tunnel under europaväg 4. Ytterligare utbyggnad är inte aktuell inom planområdet. Parkering All parkering och biluppställning ska anordnas inom kvartersmark. Norrköpings kommun har upprättat förslag till nya riktlinjer för parkering för såväl bilar som cyklar. Förslaget har varit föremål för samråd och avses ersätta den tidigare parkeringsnormen från 1983. Behovet och parkeringslösningar ska redovisas i samband med ansökan om bygglov. 4.5 Störningar, hälsa och säkerhet Buller Trafikbuller från de omgivande allmänna vägarna bedöms påverka de planerade arbetsplatserna endast marginellt. Markföroreningar Om förorening påträffas ska innan markarbeten utförs inom planområdet en anmälan om avhjälpandeåtgärd lämnas in till bygg- och miljökontoret i
16(30) enlighet med 10 kap. miljöbalken. Anmälan ska säkerställa att sanering sker så att marken kan nyttjas för planerat ändamål samt att schaktmassor hanteras i enlighet med lagstiftningens krav. Översvämning Södra delen av planområdet berörs av dikningsföretag för jordbruksmark kring Loddby. Enligt genomförd dagvattenutredning (WRS, daterad 2016-09-09) föreligger ingen risk för översvämning i planområdet. Gång- och cykelporten under europaväg 4 bedöms dock inte kunna säkras beträffande översvämning i samband med så kallat hundraårsregn. Luftkvalitet Området påverkas i första hand av trafiken på de omgivande trafikstråken, europaväg 4 och riksväg 55. Områdets öppna läge medför att miljökvalitetsnormen för luft endast torde påverkas marginellt. Bebyggelsen bör dock utformas med fristående byggnader inom varje tomt. Skyddsanordningar, skyddszoner Omgivande trafikstråk utgör transportvägar för farligt gods som kräver skyddsavstånd. Enligt kommunens riktlinjer gäller skyddsavståndet 50 meter mellan vägområde till transportled för farligt gods och närmaste kvartersmark. Behovet av skyddsavstånd kan minskas genom att byggnadstekniska åtgärder utförs som innebär reducering av risker för att uppnå godtagbar risknivå. Riskutredning (ÅF, daterad 2016-09-09) har genomförts för planområdet där det framgår vilka åtgärder som kan vara aktuella. Detta ska bevakas i samband med bygglovsprövning och tekniskt samråd. Skyddsområdet mot riksvägarna samt längs huvudgatorna ska utformas så att avvattning ej påverkar kvartersmark. Planbestämmelserna innehåller hänvisning till riskutredningen. 4.6 Teknisk försörjning Flera ledningar berör planområdet, däribland huvudledningar för vatten och avlopp och flera kabelstråk för tele- och datatrafik. Ledningsstråken är i huvudsak placerade längs de omgivande allmänna vägarna och befintliga vägar i området, samt i området närmast söder om Lillsjöbäcken. Ledningsstråk för vatten- och avloppsledningar erfordrar en bredd av tre meter på vardera sidan om ledningen. Detaljplanen är därför utformad så att ledningsstråken i huvudsak ligger inom allmän platsmark. Befintliga elledningar i jordförlagda kablar längs Cylindervägen måste dock säkras genom ledningsreservat, så kallade u-områden.
17(30) Vatten Karta över befintliga ledningar (visas endast som översikt) Röd heldragen linje: renvatten Grön heldragen linje: spillvatten Turkos heldragen linje: dagvatten Svart heldragen linje: el Röd heldragen linje (tunn): fjärrvärme Lila heldragen linje (tunn): signalledning Brandgul streckad linje: tele Renvattenledningar finns i kanten av E4, med en tvärförbindelse söder om Lillsjöbäcken. Avsättningar finns till den befintliga bebyggelsen i Jursla industriområde. En tryckstegringsstation behövs inom planområdet för det övergripande ledningsnätet mellan Åby och Norrköping. Ett område för denna reserveras i anslutning till Lillsjöbäcken i detaljplanen. Spillvatten Tryckledning från Åby till Norrköping väster om europaväg 4. En så kallad släppbrunn finns söder om Lillsjöbäcken. Luktproblem kan uppstå. Inga förändringar planeras av ledningsnätet. Två av fastigheterna kommer att behöva pumpa sitt avlopp då de inte kan anslutas till självfallsledningar till följd av den flacka terrängen.
18(30) Dagvatten Kommunen har upprättat riktlinjer för hantering av dagvatten antagna av kommunfullmäktige den 26 maj 2009. Fastighetsägaren är ansvarig för hantering av dagvatten inom den egna fastigheten. Där förhållandena på platsen gör lokalt omhändertagande av dagvatten olämpligt kan fastighetsägaren ansluta till det kommunala dagvattennätet. Uppkomsten av dagvatten kan dock begränsas genom att till exempel använda genomsläppliga material. Endast området norr om Västra Bravikenvägen, delområde nr 5 enligt dagvattenutredningen, kan anslutas till kommunens ledningsnät för dagvatten. Anslutning av hela utbyggnadsområdet skulle erfordra alltför omfattande ombyggnad av ledningsnätet enligt kommunens bedömning. För övrig kvartersmark hänvisas i stället till lokala lösningar för omhändertagande av dagvattnet. Dagvattenutredning har genomförts av WRS, daterad 2016-09-09. Rapporten anger under vilka förutsättningar som hantering av dagvatten kan anordnas inom kvartersmark, bland annat följande: Markens beskaffenhet medger ingen infiltration utan endast fördröjning kan bli aktuell. Möjligheterna till fördröjning är dock begränsade på grund av markens stabilitetsförhållanden som inte medger uppfyllnad i någon nämnvärd utsträckning. Två dagvattenpumpar finns inom området för befintliga gång- och cykeltunnlar dels vid korsningen med riksväg 55, dels vid korningen med europaväg 4. Trafikverkets avvattning av de allmänna vägarna sker till fördröjningsdammar öster om europaväg 4, i anslutning till Lillsjöbäckens utflöde i Pjältån. Vägdike saknas på södra sidan av Västra Bravikenvägen. Behovet av dike på allmän platsmark bör utredas av kommunen inför försäljning av berörda tomter. Kommunens bedömning är att i dagsläget behöver vägdike finnas endast på den norra sidan av Västra Bravikenvägen.
19(30) Delområde 1 5 (karta. dagvattenutredning) Dagvattnet inom fastigheterna ska fördröjas så att flödet ut från fastigheten inte ökar jämfört med dagens förhållanden. Dagvattenutflödet från delområdena 1 och 2 enligt dagvattenutredningen får inte överstiga 23 l/s. Motsvarande flöde från delområde nr 3 får inte överskrida 18 l/s och från delområde nr 4, 29 l/s. Rening av dagvatten erfordras från samtliga ytor. Dike eller ledning för anslutning av dagvatten från angränsande delområden 1, 3 och 4 får anordnas inom naturområdet längs Lillsjöbäcken och vilket behöver säkras genom servitut. Delområde nr 2 ansluts till befintligt dike mot Loddbyån via befintlig kulvert under europaväg 4. Anslutning kan föranleda att vattenverksamhet uppstår, vilket i så fall erfordrar tillstånd från länsstyrelsen enligt 11 kapitlet miljöbalken. El Befintliga markförlagda elkablar finns på den östra sidan av Cylindervägen. Lågspänningsledning finns till Norra brandstationen. I övrigt saknas ledningsnät inom planområdet. Tomt för ny nätstation anges i anslutning till
20(30) Rev. Rev. Cylindervägen. Ledningsstråken inom kvartersmark bekräftas genom ledningsreservat (u-områden). Tele och bredband Inga ledningar finns inom kvartersmark i planområdet. En tidigare rikskabel skär i nordsydlig riktning genom området väster om Cylindervägen och söder om Lillsjöbäcken. Denna är dock tagen ur bruk. Ett ledningsstråk finns söder om Lillsjöbäcken inom allmän platsmark Värme Kommunens målsättning är att uppvärmning ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt samt att energianvändning ska minimeras. Kommunen rekommenderar i första hand anslutning till fjärrvärmenätet. Servisledning finns idag till Kvillinge räddningsstation och anslutning torde vara möjlig till nya fastigheter inom planområdet. Ledningsstråk kan eventuellt placeras inom naturstråket längs Lillsjöbäcken. Alternativa förnyelsebara uppvärmningsformer bör prövas för att undvika en kraftigt ökad elanvändning, såsom byggnader med lågt energibehov. Rev. Avfall Norrköpings Vatten och Avfall AB (NOVA) ansvarar för hämtning av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter, exempelvis från personalmatsalar, restauranger och toaletter. Allt avfall ska tas om hand på anläggningar som har det tillstånd som krävs för att hantera den aktuella avfallstypen, vilket även gäller sorterat avfall från verksamheter. Sophämtning bör ske inom kvartersmark och det behöver därför finnas vändmöjligheter inom varje fastighet. Riktlinjer för arbetsmiljö och tillgänglighet ska följas. Översiktlig information kan erhållas via NOVA:s hemsida, se www.norrkopingvattenavfall.se. Verksamhetsutövaren förutsätts kontakta NOVA för detaljerad information. 4. Genomförande av detaljplanen Detta kapitel redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga och tekniska åtgärder samt de ekonomiska förutsättningar som behövs för ett ändamålsenligt och i övrigt samordnat plangenomförande. Beskrivningen fungerar som vägledning till de olika genomförandeåtgärderna. Avgöranden i frågor som rör fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar, Va-anläggningar, vägar med mera, regleras, prövas och genomförs enligt respektive särskilda lagstiftning.
21(30) 5.1 Tidplan Planuppdrag: 12 december 2014 Samråd: 17 maj 23 juni 2016 Beslut om granskning: 13 december 2016 Granskning: 19 december 2016 16 januari 2017 Antagande, stadsplaneringsnämnden: 14 februari 2017 Laga kraft: Mitten av mars 2017 Tidplanen är preliminär. Nya händelser och underlag kan påverka planprövningen. Tidpunkt för laga kraft är normalt tre veckor efter att beslut om antagande har kungjorts, och är beräknad med förutsättningen att planen inte blir överklagad eller överprövad. 5.2 Ansvarsfördelning och genomförandeorganisation Huvudmannaskap för allmän plats Norrköpings kommun ska vara huvudman för gator och andra allmänna platser. Kommunen är ansvarig för utbyggnad samt för drift och underhåll. Genomförandet av allmän plats leds och samordnas av Norrköpings kommun, tekniska kontoret, som även ansvarar för den tekniska kontrollen av gator, torg och allmänna anläggningar. Norrköping Vatten och Avfall AB ansvarar för den tekniska kontrollen av VA-ledningar. Trafikverket är väghållare för Västra Bravikenvägen, allmän väg nr 1171 (på plankartan betecknad GENOMFART). Huvudmannaskap för vatten och avlopp Den norra delen av planområdet, det vill säga kvartersmarken norr om Västra Bravikenvägen som angränsar fastigheten Leran 1, ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten. För den södra delen av planområdet, kvartersmarken söder om Västra Bravikenvägen, finns verksamhetsområde för vatten och spillvatten men inte för dagvatten. Norrköping Vatten och Avfall AB ansvarar för att allmänna ledningar för renvatten, spillvatten och dagvatten finns inom kommunens verksamhetsområde, samt ansvarar för drift och underhåll fram till anvisad anslutningspunkt. Norrköping Vatten och Avfall AB är även ansvarig för dagvattendammar och andra fördröjningsmagasin inom allmän platsmark.
22(30) Rev. Enskilda dagvattenledningar inom allmän platsmark (på plankartan NATUR) bör säkras med servitut, se vidare under 6.2 Fastighetsrättsliga konsekvenser, Fastighetsbildning nedan. El, tele med mera E.ON Elnät Sverige AB är huvudman för elnätet och TeliaSonera Skanova Access AB är huvudman för telenätet. Norrköping Vatten och Avfall AB har en bredbandskabel längs med Cylindervägen som kan försörja planområdet. Respektive ledningsägare till de allmänna ledningarna ansvarar för dess utbyggnad, drift och underhåll fram till leveranspunkten för respektive fastighet. Ledningar som är belägna inom eller angränsande till kvartersmark bör säkras med ledningsrätt, se vidare under 6.2 Fastighetsrättsliga konsekvenser, Fastighetsbildning nedan. Fjärrvärme E.ON Värme Sverige AB är huvudman för fjärrvärmeledningar och ansvarar för anläggning samt drift och underhåll fram till anvisad förbindelsepunkt. Befintliga fjärrvärmeledningar finns närmast omedelbart väster om planområdet, intill riksväg 55. Möjligheter finns att ordna anslutning till nya fastigheter inom planområdet via ett nytt ledningsstråk inom allmän platsmark söder om Lillsjöbäcken. Kvartersmark Respektive fastighetsägare ansvarar för byggande, drift och underhåll inom kvartersmark samt för fastighetsbildning, inklusive bildande av eventuella gemensamhetsanläggningar. Fastighetsbildning med mera Fastighetsbildningsfrågor, inrättande av gemensamhetsanläggningar och andra fastighetsrättsliga frågor handläggs av lantmäterimyndigheten i Norrköpings kommun. Bygglov, anmälan Ansökan om bygglov, rivningslov och marklov inlämnas till Norrköpings kommun, bygg- och miljökontoret. Till bygg- och miljökontoret lämnas även anmälan i de fall endast teknisk prövning erfordras. Nybyggnadskarta beställs hos stadsbyggnadskontoret, geografisk information.
23(30) 5.3 Genomförandetid Planens genomförandetid är fem år från det datum som beslut om antagande av detaljplanen har vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare en garanterad byggrätt enligt detaljplanen. Kommunen kan efter genomförandetidens utgång ändra eller upphäva detaljplanen utan att fastighetsägare får någon ersättning för byggrätt som inte utnyttjats. 5.4 Genomförande inom allmän plats All allmän platsmark inom och i anslutning till planområdet är fullt utbyggd. Ingen ytterligare utbyggnad av allmän plats behövs med anledning av genomförandet av detaljplanen. 5.5 Genomförande inom kvartersmark Utbyggnad inom kvartersmark kan påbörjas efter beslut om bygglov och startbesked. Det kan komma att ställas krav på hur dagvattnet ska hanteras inom kvartersmark innan utsläpp får ske vidare till dike eller ledning, till exempel genom fördröjning och rening inom den egna fastigheten. Inom vissa kvarter anges reservat för underjordiska allmänna ledningar på plankartan, så kallade u-områden. Inom dessa områden måste tillstånd inhämtas från ledningsägaren innan några arbeten får ske. 5.6 Mark- och avtalsfrågor Markfrågor samt exploaterings-, avtals- och övriga genomförandefrågor handläggs av stadsbyggnadskontoret, mark och exploatering. Mark och exploatering har tecknat markanvisningsavtal med följande intressenter inom planområdet: Markanvisningsavtal med Huthe fastigheter (Platinum Cars) berörande utökning av fastigheten Leran 1 med syfte att bygga ut befintlig bilhall. Markanvisningsavtal med ProAuto avseende köp av kvartersmarken mellan Lillsjöån och gång-och cykelvägen till Loddby öster om Cylindervägen. Syftet är försäljning och service av BMW personbilar., mark och exploatering, för diskussioner med ytterligare intressenter avseende övrig kvartersmark inom planområdet som ännu inte är markanvisad.
24(30) 5.7 Tekniska utredningar Följande utredningar har genomförts: - Översiktlig geoteknisk undersökning (SWECO 2015-10-27) - Sammanställning av geotekniska utredningar (SWECO 2016-09-30) - Riskbedömning (utförd inom planarbete för angränsande detaljplan för del av fastigheten Åby 7:1, laga kraft 2010-11-04) - Kvalitativ riskutredning, Björnviken 2:2 (ÅF 2016-09-09) - Dagvattenutredning, del av Åby 7:1. (Miljöinvest AB, daterad 2010-03-15, reviderad 2010-04-22, utförd inom planarbete för angränsande detaljplan för del av fastigheten Åby 7:1, laga kraft 2010-11-04) - Dagvattenutredning för Björnviken 2:2 m.fl. (WRS 2016-06-23) 5. Genomförandets konsekvenser 6.1 Fastighetsrättsliga konsekvenser Ägoförhållanden Inom planområdet finns följande fastigheter (del av fastigheterna berörs) och fastighetsägare: Björnviken 2:2 (Norrköpings kommun) Jursla 1:22 (Norrköpings kommun) Åby 7:1 (Norrköpings kommun) Leran 1 (Huthe Fastigheter AB) Fastighetsbildning Fastighetsindelning Varje kvarter söder om Västra Bravikenvägen planeras att genom avstyckning bilda en hel fastighet. Kvarteren är dock möjliga att dela upp i flera fastigheter men då kan det krävas samverkanslösningar exempelvis avseende utfart. Kvartersmarken norr om Västra Bravikenvägen planeras att läggas till fastigheten Leran 1 genom fastighetsreglering. Fastighetsbildning inom kvartersmark sker på initiativ av fastighetsägarna själva. Åtgärder som enbart berör en enskild fastighet, till exempel avstyckning, kan endast sökas av den fastighetsägaren. Åtgärder som berör två eller flera fastighetsägare, till exempel fastighetsreglering kan sökas av någon av de berörda fastighetsägarna med en överenskommelse mellan parterna som grund för ansökan.
25(30) Gemensamhetsanläggning Inga gemensamhetsanläggningar bedöms behöva bildas för planens genomförande. Om kvarteren söder om Västra Bravikenvägen ska delas in i flera fastigheter kan gemensamhetsanläggningar komma att krävas för att ordna gemensam utfart. Ledningsrätt för ledningar Inom planområdet finns befintliga ledningsrätter: 0581K-99/71.1 Ledningsrätt för tele (optokabel) till förmån för Skanova. Ledningsrättens inom kvarteret mellan Lillsjöbäcken och gång- och cykelvägen till Loddby öster om Cylindervägen stämmer inte med ledningens verkliga läge som är närmare gång- och cykelvägen där ett u- område reserveras. Skanova har informerats om detta och kommer att ansöka om en ändring av ledningsrätten. 0581K-02/5.1 Ledningsrätt för starkström till förmån för E.ON Elnät. Ledningsrätterna bekräftas genom u-område på plankartan i den mån de berör kvartersmark. Fastighetsägaren måste samråda med ledningsägaren innan några arbeten får vidtas som kan påverka ledningarna. Övriga rättigheter Avtalsservitut och nyttjanderätter Fastigheterna som ingår i planområdet har ett antal inskrivna avtalsservitut och nyttjanderätter för ledningar. Ingen av dessa rättigheter bedöms bli påverkade av detaljplanen. Befintliga kända ledningar bekräftas genom u-områden på plankartan i den mån de berör kvartersmark. Arrende All åkermark söder om Västra Bravikenvägen är utarrenderad. Arrendekontraktet innehåller en så kallad återtagsklausul som innebär att jordägaren, Norrköpings kommun genom stadsbyggnadskontoret, mark och exploatering, kan återta marken med tre månaders framförhållning. Dikningsföretag Det sydöstra kvarteret,öster om Cylindervägen och söder om gång- och cykelvägen till Loddby, berörs av ett dikningsföretag (länsstyrelsens
26(30) aktbeteckning S 288). Detta behöver ombildas och behovet av markavvattning efter exploatering behöver utredas. Fastighetens fortsatta möjlighet till avvattning av dagvatten till markavvattningsföretaget behöver säkerställas innan en exploatering av fastigheten kan genomföras. Rev. E-område Invid Cylindervägen reserveras mark för tekniska anläggningar (s.k. E- områden) för tryckstegringsstation och för transformatorstation. Respektive ledningsägare ska träffa överenskommelse med markägaren Norrköpings kommun om markåtkomst, lämpligen med ledningsrätt. 6.2 Ekonomiska konsekvenser Kvartersmark, intäkter och kostnader Respektive fastighetsägare ansvarar för, utför och bekostar samtliga utbyggnadsåtgärder inom kvartersmark. Rev. Kommunen avser att försälja kvartersmark till enskilda företag. Vid försäljning ska köparen uppmärksammas om att befintliga ledningar måste beaktas. Allmän plats, kostnader och finansiering Driftskostnader Då ingen ny allmän platsmark ska iordningställas uppkommer inga ökade driftskostnader. Vatten och avlopp Norrköping Vatten och Avfall AB tar ut anslutningskostnad och förbrukningsavgifter från fastighetsägarna enligt vid varje tidpunkt gällande taxa. El, energi och tele med mera Anslutnings- och brukningsavgifter tas ut enligt taxa för respektive ändamål av ledningsägare och operatörer. Vid all utbyggnad inom planområdet ska hänsyn tas till befintliga ledningar. Måste dessa omlokaliseras, eller om särskilda skyddsåtgärder behöver vidtas, ska detta bekostas av den som initierar åtgärden som gör en flyttning nödvändig.
27(30) Fastighetsbildning, ersättning Ersättningar för marköverföringar och bildande av eventuella servitut, ledningsrätter, och gemensamhetsanläggningar bestäms genom överenskommelse mellan berörda parter. Bygglov, anmälan och planavgift Kommunen tar ut avgifter för bygglov och bygganmälan enligt gällande taxa. Ingen planavgift tas ut i samband med bygglov. Rev. 6.3 Miljöbedömning Utredningar har genomförts beträffande dagvatten, risk för olyckor och geoteknik. Utförda utredningar visar att den nya detaljplanen inte medför risk för påtaglig skada för berörda riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, eller risk för överskridande av beslutade miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken. Genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. 6.4 Sociala konsekvenser Möjligheterna att kunna företa arbetsresor med kollektiva trafikmedel till Jursla industriområde är beroende av utbudet av busslinjer. I övrigt bedöms inte detaljplanen medföra några sociala konsekvenser. 6.5 Konsekvenser för stadens attraktivitet Utnyttjande av marken mellan de stora trafiklederna för ny bebyggelse med god utformning medför att befintliga markresurser används effektivt och att impedimentmark undviks. 6. Medverkande 7.1 Tjänstemän Plansamordnare för detaljplanen har varit Tomas Nyström, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret, fysisk planering som även har upprättat planhandlingar inför samråd. Genomförandefrågor har behandlats av Johan Graf, NAI Svefa i Norrköping, på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, mark och exploatering. Detaljplanen har utarbetats i samverkan med följande tjänstemän inom Norrköpings kommun:
29(30) Referenser Utredningar för detaljplanen Sammanställning av geotekniska utredningar: PM Geoteknik, Norrköpings kommun, Björnviken 2:2 med närområde. SWECO CIVIL AB, Linköping, Geoteknik. Uppdrag nr 2180974 Översiktlig geoteknisk undersökning SWECO, daterad 2015-10-27 Kvalitativ riskutredning, Björnviken 2:2 (södra delen av Jursla industriområde), Kvillinge, Norrköping ÅF-Infrastructure AB, daterad 2016-09-09, projekt-id 726533 Riskbedömning avseende transport av farligt gods förbi fastigheten Åby 7:1 med närområde i Norrköping. COWI AB, Göteborg, daterad 2010-04-28, uppdrag nr 162493 Dagvattenutredning för Björnviken 2:2 m.fl. WRS AB, Uppsala, daterad 2016-06-23 Dagvattenutredning, del av Åby 7:1. Miljöinvest AB, daterad 2010-03-15, reviderad 2010-04-22 Rev. Volymstudie Björnviken 2:2 med närområde. Byggnadsvolym.. Erik Telldén, stadsbyggnadskontoret, geografisk information, daterad 2017-01- 09. Kommunala handlingar och riktlinjer Avfallsplan 2013. Norrköpings kommun, 2013-08-26. Cykelplan för Norrköpings tätort 2006. Tekniska kontoret, Norrköpings kommun, 2006-01-26. Dagvatten, Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun, Dagvattengruppen, Norrköpings kommun, 2009-03-19. Framtid Norrköping Översiktsplan 2002 - Utvecklingsplan för staden, Norrköpings kommun, 2002-05-23. Naturvårdsprogram, med åtgärdsprogram, Norrköpings kommun 2008-2011, Norrköpings kommun. Miljö- och riskfaktorer. Tillägg till översiktsplan för Norrköpings kommun, Samrådshandling december 2012., Norrköpings kommun, 2012-12-27.
30(30) Vatten- och avloppsplan (VA-plan) 2013-2024, VA-gruppen, Norrköpings kommun, 2013-05-29, antagen av stadsplaneringsnämnden 2013-06-19. Rev. Riktlinjer för arbetsmiljö och tillgänglighet för avfallshanteringen i Norrköpings kommun, antagna av Norrköping Vatten och Avfall AB 1 april 2014 Övriga referenskällor Detaljerad översvämningskartering längs Motala ström, Roxen, Glan och Bråviken, Rapport nr. 2008-76. SMHI, 2009-05-25. Kompletterande beräkningar havsvattenstånd Bråviken, Rapport nr 2010-60. SMHI, 2010-10-30. Kommuntäckande markradonundersökning Norrköpings kommun. SGI Statens geotekniska institut. Linköping 1990-01-16. Skyddsvärda träd i Östergötland, Inventering av alla grova och ihåliga träd utförd 1997-2008. Rapport 2008:13. Länsstyrelsen Östergötland, 2009. Natur och Kultur: miljöer i Östergötland, naturvårdsplan och kulturminnesprogram. Länsstyrelsen i Östergötlands län, 1983. Vattenskyddsområde med föreskrifter för ytvattentäkten Glan, Östergötlands län, Länsstyrelsen i Östergötland, Miljöskyddsenheten (513 36451 08 0581), 2012-06-18. VISS Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsen, augusti 2014. http://www.viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se649686-151617 Riktvärden för buller, Infrastrukturinriktning för framtiden, proposition 1996/97:53, Riksdagen 1997.