Hållbarhetsredovisning - Redovisning av socialt ansvar i större börsnoterade företag

Ämnesfördjupande arbete, Controller Hållbarhetsredovisning - Redovisning av socialt ansvar i större börsnoterade företag Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet Ämnesfördjupande arbete, VT11 Författare: Alexandra Edström 870402 Josefine Olofsson 880424 Anna Persson 870630 Examinator: Fredrik Karlsson Handledare: Anders Jerreling Datum: 2011-05-30

Sammanfattning Uppsatsens titel: Hållbarhetsredovisning Redovisning av socialt ansvar i större börsnoterade företag Seminariedatum: 1 juni 2011 Ämne/Kurs: 2FE13E Ämnesfördjupande arbete controller, civilekonomprogrammet 15 poäng Författare: Alexandra Edström, Josefine Olofsson och Anna Persson Handledare: Anders Jerreling Fem nyckelbegrepp: Hållbar utveckling, Socialt ansvar, Intressenter, Corporate Social Responsibility, Redovisning Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta. Metod: För att besvara studiens syfte användes sekundkällor i form av hållbarhetsredovisningar. Studien är av kvantitativ metod där 28 börsnoterade företag granskats. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen är uppbyggd med grund i litteratur och teorier kring Corporate Social Responsibilty och hållbarhetsredovisning. Empiri: Den empiriska undersökningen är av tvärsnittsdesign, som behandlar frågor relaterade till problemformuleringen och den teoretiska referensramen. Resultat: Resultatet av studien visar på att vad företag redovisar för socialt ansvar beror på vilka deras viktigaste intressenter är. Studien kan även urskilja trender för de viktigaste aspekterna.

Abstract Title: Sustainability report Social responsibility in listed companies Seminar date: June 1th, 2011 Course: 2FE13E Degree Project Undergraduate level, Controller, Undergraduate level, 15 University Credits Points Authors: Alexandra Edström, Josefine Olofsson and Anna Persson Advisor: Anders Jerreling Five key words: Sustainability, Social responsibility, Stakeholders, Corporate social responsibility, Sustainability report Purpose: The purpose of the study is to describe and explain what companies report as their corporate social responsibility. The purpose is to review what social responsibility is for listed companies. Methodology: To be able to answer the purpose of our thesis we used secondary sources in terms of sustainability reports. It s a quantitative method based on 28 listed companies.. Theoretical perspectives: The theoretical framework is conducted with the existing literature about this essays main are: Corporate social responsibility. Empirical foundation: The empirical framework is based on the information from data conducted from a cross-sectional survey Conclusions: The conclusion of the survey shows what companies report depends on which their most important stakeholders are. The survey also shows certain trends with the most essential aspects.

Förord Föreliggande uppsats om företags sociala ansvarstagande utgör vårt ämnesfördjupande arbete på civilekonomprogrammet vid Linneuniversitetet i Växjö. Vi vill framföra ett stort tack till Anders Jerreling som väglett oss med insiktsfulla synpunkter under uppsatsens gång. Vi vill även ta tillfället i akt att tacka Fredrik Karlsson och våra opponenter för konstruktiv kritik och nya infallsvinklar. Vi är mycket tacksamma för Andreas Janssons hjälp, då han inspirerat oss i vårt val av ämne. Växjö, 30 Maj 2011 Alexandra Edström Josefine Olofsson Anna Persson

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Problemdiskussion...3 1.3 Problemformulering...4 1.4 Syfte...4 1.5 Avgränsning...4 1.6 Disposition...5 2. Metod... 7 2.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder...7 2.2 Sökmetod samt primär- och sekundärdata...8 2.3 Urval för datainsamling...9 2.4 Sammanställning av data... 10 2.5 Källkritik... 10 2.6 Reliabilitet och validitet... 11 2.6.1 Reliabilitet... 11 2.6.2 Validitet... 12 2.7 Generaliserbarhet... 12 3. Teoretisk referensram... 13 3.1 CSR- Corporate Social Responsibility... 13 3.1.1 Carrolls pyramid... 14 3.1.1.1 Ekonomiskt ansvar... 14 3.1.1.2 Legalt... 15 3.1.1.3 Etiskt... 15 3.1.1.4 Filantropiskt... 16 3.1.2 Tre dimensioner... 16 3.1.3 Triple bottom line... 17 3.2.4 Code of Conduct... 17

3.2 Legitimitets- och intressentteorin... 18 3.2.1 Legitimitetsteorin... 18 3.2.1 Intressentteorin... 19 3.3 Hållbarhetsredovisning och dess utgångspunkt... 20 3.3.1 Global Reporting Initiative... 22 3.3.1.1 GRI:s tillämpningsnivåer (GRIb)... 22 3.3.1.2 GRI:s riktlinjer med fokus på social påverkan (GRIa)... 22 3.3.1.2.1 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor... 23 3.3.1.2.2 Mänskliga rättigheter... 23 3.3.1.2.3 Organisationens roll i samhället... 24 3.3.1.2.4 Produktansvar... 24 3.4 Sammanfattning av den teoretiska referensramen... 25 4. Empiri... 26 4.1 Bakgrundsfakta... 26 4.2 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor... 27 4.3 Mänskliga rättigheter... 31 4.4 Organisationens roll i samhället... 33 4.5 Produktansvar... 35 4.6 Övriga sociala aspekter... 37 5. Analys... 39 5.1 Övergripande analys av hållbarhetsredovisningar... 39 5.1.1 Hållbarhet som trend... 39 5.1.1.1 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning... 39 5.1.1.2 Bakomliggande faktorer... 40 5.2 Analys av uppfyllelse... 42 5.2.1 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor... 42 5.2.2 Mänskliga rättigheter... 43 5.2.3 Organisationens roll i samhället... 44 5.2.4 Produktansvar... 45 5.3 Kritik mot hållbarhetsredovisningarnas relevans... 45 6. Slutsats... 48

6.1 Slutsats av genomförd studie... 48 6.2 Egna tankar och reflektioner... 49 6.3 Förslag till vidare studier... 49 7. Källförteckning... 51 Figurförteckning Figur 1: CSR-Pyramid.2,14 Figur 2: Sammanfattning av den teoretiska referensramen...25 Figur 3: GRI:s riktlinjer..27 Diagramförteckning Diagram 1: Urval 26 Diagram 2: Anställningsförhållanden och arbetsvillkor. 28 Diagram 3: Aspekt: Hälsa och säkerhet i arbetet 29 Diagram 4: Aspekt: Utbildning...30 Diagram 5: Mänskliga rättigheter...31 Diagram 6: Organisationens roll i samhället..33 Diagram 7: Produktansvar.. 35 Diagram 8: Övriga sociala aspekter 37 Diagram 9: Samtliga kategorier och aspekter under social påverkan.41 Bilaga 1: Stockholmsbörsens Large cap-lista Bilaga 2: GRI:s riktlinjer Bilaga 3: Anställning och arbetsvillkor Bilaga 4: Mänskliga rättigheter Bilaga 5: Organisationens rätt i samhället Bilaga 6: Produktansvar Bilaga 7: Aspekt: Hälsa och säkerhet i arbetet Bilaga 8: Aspekt: Utbildning Bilaga 9: GRI, Code of Conduct och övriga sociala aspekter

1. Inledning I uppsatsens inledande kapitel introduceras val av ämne. En redogörelse av bakgrunden till ämnet presenteras och mynnar ut i en problemdiskussion, här presenteras även uppsatsens forskningsfråga. Avslutningsvis i kapitlet kommer syftet med studien att redogöras, samt vilka avgränsningar som gjorts i uppsatsen. 1.1 Bakgrund De senaste 100 åren har människan använt jordens resurser i betydligt större utsträckning än tidigare, framförallt de senaste 40 åren. Varje år använder människan 30 procent mer av jordens naturresurser än vad jorden kan återskapa. Världsnaturfonden WWF menar att om denna trend fortsätter kommer människan behöva ännu ett jordklot år 2030 för att försörja jordens befolkning. (WWF 2008) Det ansvar ett företag idag tar för samhället har kommit att bli allt mer centralt i företagens strategi. För ett halvt sekel sen ansåg forskare att ett företags enda uppgift var att maximera den finansiella avkastningen för aktieägarna. Emellertid stod det klart att dessa framgångar skulle nås inom ramen för landets lagar. På 60- och 70-talet började påtryckningar från sociala grupper att företag skulle ta sitt ansvar bland annat för skydd av miljön, lika behandling av anställda, och säkerhet för kunder. (Carroll 1991) Att arbeta för ett hållbart samhälle är för företag med självaktning svårt att undvika. Idag är det många företag som arbetar aktivt med frivilligt samhällsansvar. Corporate Social Responsibility, hädanefter benämnt som CSR, är en definition som beskriver just detta frivilliga ansvar. (Grankvist 2009) CSR syftar till att stärka relationer med företagets intressenter, vilka ställer krav och avgör vad de anser vara ansvarsfullt företagande. (Larsson & Ljungdahl 2008) EUkommissionens definition av CSR lyder: Ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. (Löhman & Steinholtz, 2003) 1

Forskning inom CSR har pågått i flera år, och än idag går det att argumentera för såväl nyttan av det ökade samhällsansvaret som för de obefintliga effekterna. Somliga forskare påvisar även det negativa sambandet då CSR-arbete kan resultera i oönskad uppmärksamhet och orimliga förväntningar. En ökad lönsamhet i ett börsnoterat företag bör enligt ekonomiska teorier återspeglas i en höjd aktiekurs. (PricewaterhouseCoopers 2008) Att implementera CSR i sin verksamhet är en affärsutveckling som kräver en noggrann strategisk plan och klara målsättningar. Ett verktyg för företaget i implementeringen är Carrolls modell över CSR-pyramiden. Carroll påvisade den svåra balansgången av ansvar mellan olika intressenter. Han hävdade att företag, för att nå ett accepterat CSR-arbete, är tvungna att bemästra hela spektrumet av skyldigheter de har gentemot samhället. I modellen kategoriseras det sociala ansvaret in i fyra typer; ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvar. (Carroll 1991) Enligt Lars-Olle Larsson (2008) används CSR och hållbar utveckling idag som två synonyma begrepp, vilket är felaktigt då de definieras på två olika sätt. Larsson menar att hållbar utveckling är ett väsentligt bredare begrepp och svårare att tillämpa i företagens verksamhet. 1972 genomförde Förenta Figur 1 (Sachs et al 2005) Nationerna, på svenskt initiativ, ett möte om den globala miljösituationen där representanter för världens regeringar var inbjudna. Efter mötet i Sverige dröjde det dock över 10 år innan Brundtlandskommissionen, vilken främjar frågor om den hållbara utvecklingen, tillsattes. Kommissionens uppgift var att redogöra för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. Begreppet hållbar utveckling definieras i Brundtlandsrapporten och blev ett accepterat begrepp i Rio de Janeiro 1992. (Löhman & Steinholtz 2003) Det fastställdes då att: Varaktig hållbar utveckling innebär att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att klara av sina behov (Löhman & Steinholtz 2003) 2

Det finns tydliga lagstiftade regelverk för ekonomisk redovisning, där brott mot redovisningsprinciperna straffas. Jämförelser mellan olika företags resultat är därför lätta att göra, däremot har vedertagna principer för hållbarhetsredovisning inte funnits. Idag ställer intressenterna krav på information där de vill veta vilka de har relationer med, hur företagen arbetar bakom fasaden. (Larsson & Ljungdahl 2008) Detta ökar kraven på företagen att arbeta mot en transparent organisation gällande ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Som ett stöd för denna förväntade utveckling och för att tydligt och öppet kunna kommunicera hållbarhetsfrågor, behövs ett globalt ramverk för innehåll, konsekvent språk och nyckeltal. Global Reporting Initiative, hädanefter benämnt som GRI, arbetar kontinuerligt med förbättring av riktlinjer kring hållbarhetsredovisning. Idag står de för den vanligaste grunden för de företag som beslutat sig för att redovisa organisationens CSR-arbete. (Löhman & Steinholtz 2003) GRI:s mål är att tillhandhålla ett ramverk som skall vara möjlig att tillämpa för alla företag oavsett storlek och bransch. Målet med GRI:s riktlinjer är att hållbarhetsredovisningar ska bli jämförbara med lagar, normer, regler, standarder och frivilliga initiativ. (Larsson & Ljungdahl 2008) 1.2 Problemdiskussion I bakgrunden introduceras begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, och idag är frågan inte om företag ska ta ett socialt ansvar, utan hur de går tillväga (Borglund 2008). Begreppen är diffusa och det är ofta svårt för ett företag att bestämma vilka punkter de bör ta i beaktning. Larsson och Ljungdahl (2008) lyfter frågan om vad ansvarsfullt företagande är. De menar att varje individuell intressent har sin egen uppfattning om företagets sociala ansvar och ställer olika krav på företaget. En väg för företaget att fastställa sitt sociala ansvar är således att först identifiera sina viktigaste intressenter. Organisationer idag verkar i en komplex omgivning som är uppbyggd av socialt skapade normer och konventioner. Organisationen blir legitimerad först då de visar att de når upp till omgivningens institutionaliserade föreställningar. (Rövik 2000) Ju fler normer som styr företaget desto viktigare blir relationen till intressenterna. När kraven ökar måste företagen visa att de kan tillmötesgå dem. För att fånga förtroende hos intressenterna är kommunikation en fundamental del (Borglund 2008). 3

Det finns flera olika sätt för ett företag att välja mellan då de vill kommunicera hur de arbetar med socialt ansvar. Redovisningen kan ske integrerat i årsredovisningar, på webbsidor, i företagsbroschyrer samt genom speciella hållbarhetsredovisningar. (Borglund 2008) Större företag väljer i allt större utsträckning att beskriva sitt CSR-arbete i en hållbarhetsredovisning. Att inte informera om CSR-satsningen på ett bra sätt kan rent av vara förödande för företaget då dess trovärdighet gentemot intressenterna skadas. (PricewaterhouseCoopers 2008) Hållbarhetsredovisningar bör enligt Larsson och Ljungdahl (2008) ha sin grund i en analys av företagets sociala ansvar, hur det lokaliserats samt hur de konkret går till väga med de frågorna. Det sociala ansvaret är mer omfattande än det miljömässiga och ekonomiska ansvaret, vilka också innefattas av hållbarhetsredovisningar. Som tidigare nämnts finns inga generella regler för hur redovisningen ska upprättas och vad den ska innehålla. För ett företag i uppstartningsfasen av ett redovisande av sitt sociala ansvar, kan det således vara av intresse att granska vad andra företag med hållbarhetsredovisningar faktiskt redovisar. 1.3 Problemformulering Vad redovisar större börsnoterade företag för socialt ansvar i sin hållbarhetsredovisning? 1.4 Syfte Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta. 1.5 Avgränsning I studien är större börsnoterade företag avgränsade till de företag som är registrerade på Stockholmsbörsens Large cap-lista. Motivet till avgränsningen är att det främst är de stora internationella företagen som presenterar hållbarhetsredovisningar. (Larsson & Ljungdahl 2008) En ytterligare avgränsning görs för den del av hållbarhetsredovisningarna som granskas. I 4

studien lämnas den miljömässiga samt den ekonomiska aspekten för att endast ge utrymme för granskning av det sociala ansvar ett företag tar. 1.6 Disposition Kapitel 1 Inledning I uppsatsens inledande kapitel introduceras val av ämne. En redogörelse av bakgrunden till ämnet presenteras som mynnar ut i en problemdiskussion, här presenteras även uppsatsens forskningsfråga. Avslutningsvis i kapitlet kommer syftet med studien att redogöras och vilka avgränsningar som gjorts i uppsatsen. Kapitel 2 Metod I detta kapitel redogörs det metodologiska angreppssätt som använts för att besvara uppsatsens syfte. Vidare diskuteras studiens val av metod, datainsamling och källkritik. Syftet med metodavsnittet är att visa valt tillvägagångssätt för att uppnå forskningens resultat. Kapitel 3 Teoretisk referensram Denna teoretiska referensram behandlar intressentmodellen, legitimitetsteori och Corporate Social Responsibility. Här presenteras även lagstiftning och riktlinjer kring hållbarhetsredovisning. Syfte med detta kapitel är att introducera olika teorier, vilka kan verka som bakomliggande modeller för hållbarhetsredovisningar. Sist presenteras GRI:s rekommendationer kring de sociala aspekterna för att ge läsaren en bättre inblick i hållbarhetsredovisning. Kapitel 4 Empiri I kapitlet presenteras den information som har inhämtats från de granskade företagens hållbarhetsredovisningar. Kapitlet inleds med en diagramöversikt för att klargöra det empiriska urvalet. Efter detta visar vi resultatet i diagramform för respektive aspekt för GRI:s riktlinjer. 5

Kapitel 5 Analys Kapitlet innehåller analys av vårt empiriska material. Med hjälp av den teoretiska referensramen kommer författarna analysera vad företag redovisar som socialt ansvar. Kapitel 6 Slutsats I detta kapitel presenteras studiens slutsatser. Slutsatsen knyter samman tidigare kapitel och besvarar studiens syfte. Därefter redogörs författarnas egna reflektioner. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare studie inom området. Kapitel 7 Källförteckning I detta avsnitt redogörs alla referenser som tas i anspråk för färdigställandet av uppsatsen. Referensramen är uppdelad i litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. 6

2. Metod I detta kapitel redogörs det metodologiska angreppssätt som använts för att besvara uppsatsens syfte. Vidare diskuteras studiens val av metod, datainsamling och källkritik. Syftet med metodavsnittet är att visa valt tillvägagångssätt för att uppnå forskningens resultat. 2.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder Inom forskningsmetodiken finns två skilda huvudbegrepp, kvalitativ och kvantitativ metod. Den gemensamma nämnaren för de båda är deras syften. (Holme 1997) Respektive angreppsätt syftar till att öka förståelsen av vårt samhälle samt hur individer, grupper och institutioner handlar och påverkar varandra. Bryman och Bell (2005) menar dock att skillnaderna är överhängande och växer sig starkare. En distinktion mellan kvalitativ och kvantitativ metod görs för att på ett smidigt sätt dela in olika tillvägagångssätt inom företagsekonomisk forskning i olika klasser. För att beskriva en kvalitativ forskning tar Bryman och Bell (2005) upp tre grunder där metoden särskiljer från den kvantitativa forskningen. Den första är användandet av induktion, där teori genereras ifrån insamlad data. Den andra grunden för kvalitativ forskning är att den ofta har en tolkningsinriktad ståndpunkt. I den sista av grunderna återfinns det ontologiska ställningstagandet, vilket beskrivs som konstruktionistiskt där sociala egenskaper beror på interaktionen mellan människor och ingen objektiv sanning existerar. Holme (1997) sammanfattar den kvalitativa forskningen med bland annat förstående, intresse för det unika i företeelser, följsamhet i forskningen och att gå på djupet. Den kvantitativa forskningen är enligt Bryman och Bell (2005) en mer strukturerad metod där processen är linjär och förutbestämd. En viktig del i forskningen är insamlingen och mätningen av numerisk data, vilket skiljer sig från kvalitativ forskning där fokus istället är på ord. Bryman och Bell hävdar vidare att forskningen har ett deduktivt synsätt på relationen mellan teori och praktik, där hypoteser uppstår genom studerad teori som sedan testas genom prövning. Holme (1997) sammanställer även för den kvantitativa delen några nyckelbegrepp vilka motsvarar de 7

för den kvalitativa forskningen, bland annat förklarande, intresse för det gemensamma eller representativa, precision samt gå på bredden istället för djupet. Studien granskar ett flertal hållbarhetsredovisningar för att beskriva vad de redovisande företagen tar upp angående socialt ansvarstagande. Därav faller det mest lämpligt att använda en kvantitativ forskning. Alternativet är en enkätundersökning till slumpmässigt valda bolag men då hållbarhetsredovisningar redan finns tillgängliga anses detta alternativ ej behövligt. Hållbarhetsredovisningarna analyseras på samma basis där företagens redovisade aspekter av socialt ansvar granskas och dokumenteras, för att sedan ställas mot varandra och en jämförelse uppstår. Flexibiliteten i den kvalitativa forskningen gör det svårt att jämföra data från olika enheter, samt används främst då en helhetsbild och förståelse för sociala processer vill uppnås, varpå denna metod inte är passande för forskningen. (Holme 1997). Forskningen är av tvärsnittsdesign, vilket är en surveyundersökning. Forskningsmetoden innebär insamling av data från många enheter under en specifik tidpunkt. (Bryman & Bell 2003). Forskningen behandlar granskning av flertalet publicerade hållbarhetsredovisningar från börsnoterade företag. En alternativ forskningsdesign är undersökning ur ett longitudinellt perspektiv men då studiens syfte är att granska ett större urval är inte denna design adekvat. 2.2 Sökmetod samt primär- och sekundärdata I framtagandet av teorin används källor bestående av vetenskapliga artiklar, litteratur samt webbsidor. Att studera det ämne som frågeformuleringen rör är ett grundläggande moment och med hjälp av bibliotekens sökmotorer finna relevant litteratur gällande bland annat CSR och hållbarhetsredovisningar. (Backman 2008) För att söka akademiska artiklar används främst databaserna Emerald, Business Source Premier och EBSCO där söktermer som CSR, Corporate Social Responsibility, Sustainable society, Social responsibility, Sustainability reports samt Legitimacy theory, Stakeholder theory används. Originalkällor som omnämnts i litteratur och artiklar har eftersökts, för att expandera sökningen. En distinktion görs vanligen mellan två typer av data, primär- och sekundärdata. Ny data forskaren själv samlar in utgör primärdata medan data som samlats in av andra kallas 8

sekundärdata. (Halvorsen 1992). Bryman och Bell (2005) delar in sekundäranalys i två delar, en analys som samlats in av andra forskare samt en analys av data som institutioner och organisationer samlat in som del av deras verksamhet. Den empiriska delen utgår från data insamlat från hållbarhetsredovisningar. Redovisningarna är sammanställda av respektive företag och kan ses som en sekundärkälla. Dock plockas utvalda delar ut från redovisningarna baserat på granskningens syfte, och utgör således primärdata. Då företags sociala ansvar alltmer redovisas i hållbarhetsredovisningar utgör dessa den bästa källan till hur socialt ansvar mäts i börsnoterade företag. (Larsson & Ljungdahl 2008) 2.3 Urval för datainsamling Vilken datainsamling som är relevant för studien bestäms utefter problemdiskussionen och problemformuleringen. Problemformuleringen skall klargöra vilka enheter som figurerar i undersökningen och vilka egenskaper hos enheterna vi önskar få upplysning om. Därefter måste hänsyn tas till vad informationen kommer innefatta och varifrån data hämtas, vilket styrs av syftet med undersökningen. (Holme & Solvang 2008) Populationen i studien är större börsnoterade företag, registrerade på Stockholmsbörsens Large cap. Motivet till valet av företag begränsade till Large cap är att hållbarhetsredovisning för börsnoterade företag är en frivillig åtgärd och fortfarande i uppstartningsfasen, varav valet därför är att studera de större bolagen. (Larsson & Ljungdahl 2008) Studien inleds med att klargöra vilka företag som är registrerade på Stockholmsbörsens Large cap-lista, vilket var 56 stycken. Dessa 56 företag utgör således forskningens population. I strikt vetenskaplig mening kan slutsatser enbart dras från undersökningar där samtliga enheter deltagit. På grund av tidsmässiga och praktiska skäl hos forskare samlas dock information oftast in av de undersökningsenheter som är av störst intresse. Samtidigt önskas slutsatser kunna dras utifrån det faktiska datamaterialet till betydligt fler enheter, det vill säga möjligheten att trots detta generalisera. (Halvosen, 1992) Sannolikheten för att urvalet liknar populationen gällande lika egenskaper ökar desto större urvalet är. (Halvosen, 1992) Samtidigt tyder annan forskning på att urvalsundersökningar kan ge ett mer precist resultat än en totalundersökning. Teorin baseras på att för många enheter minskar 9

koncentrationen och en totalundersökning behöver därmed inte vara mer korrekt än en urvalsundersökning. (Holme & Solvang, 2008) I forskningen är populationen 56 stycken börsnoterade företag. Utifrån populationen görs ett urval där storleken bestämdes till 28 stycken företag, vilket ger ett urval på 50 procent. Avgränsningen görs med hänsyn till den tillgängliga tiden och innebär att det inte är en totalundersökning. Företagen på Stockholmsbörsens Large cap är sorterade i alfabetisk ordning, urvalet har bestämts till varannan på samma lista. När kriterierna fastställts och företagen valts ut enligt urvalet hämtades hållbarhetsredovisningarna från företagens hemsidor. 2.4 Sammanställning av data Vid granskning och sammanställning av data har författarna till denna uppsats använt GRI:s riktlinjer som forskningmodell. Riktlinjerna har använts som en mall då de idag står för den vanligaste grunden för de företag som väljer att redovisa organisationens arbete för hållbar utveckling.. (Löhman & Steinholtz 2003) Fokus är på de sociala aspekterna som GRI rekommenderar. Utöver dem har studien även valt att studera andra sociala aspekter. Vid sammanställning av data har alla tre författarna läst igenom urvalets samtliga hållbarhetsredovisningar för att granska vilka sociala aspekter som uppfyllts. Efter en första granskning har mönster och skillnader hos aspekterna identifierats. Kriterierna för uppfyllelse hos aspekterna har då diskuteras ytterligare. I ett sista steg i sammanställningen av data har författarna granskat hållbarhetsredovisningarna ytterligare en gång. Genom en andra granskning kunde mer information insamlas och trovärdigheten för studien öka. 2.5 Källkritik Denna studie behandlar andrahandskällor i form av sekundärkällor, insamlade av andra institutioner. (Bryman & Bell, 2005) De sekundära källor som används för att lösa forskningsfrågan hämtas från hållbarhetsredovisningar. Dessa kan anses subjektiva då de är utformade av företagen själva och kan då vara färgade efter personliga och ekonomiska intressen. Att upprätta hållbarhetsredovisningar för börsnoterade företag är frivilligt och det finns 10

inget krav på att de ska följa de riktlinjer som utställs av GRI. (Larsson & Ljungdahl 2008) Granskningen av hållbarhetsredovisningarna analyseras utifrån sin subjektivitet och utgör empirin. Internetkällor kan även de anses subjektiva och har därför undvikits i största möjliga mån i teoriavsnittet. Akademiska artiklar som används i denna del av studien hämtades främst från databasen Business Source Premier, de är relevanta och oberoende granskade av externa parter vilket ökar dess trovärdighet. Utöver artiklar används litteratur för att ge en ökad förståelse för det valda ämnet. Risk finns att böcker och artiklar är vinklade av författarens egna åsikter, för att minimera detta används ett flertal olika böcker, samt vetenskapliga artiklar, skrivna av olika författare. 2.6 Reliabilitet och validitet Vid en kvantitativ studie kan det uppstå problem vid datainsamling, det handlar om att finna adekvat information, så att osäker och otillförlitlig information undviks. Reliabilitet och validitet är två begrepp som går hand i hand, det ena begreppet kan inte utesluta det andra utan båda måste tas i beaktande. Det som undersöks måste göras på ett tillförlitligt sätt samtidigt som det måste avse det vi faktiskt avser att undersöka (Patel & Davidsson 2003) 2.6.1 Reliabilitet Med reliabilitet menas att något är tillförlitligt. Syftet är att undersökning, gjord av annan forskare, ska ge överensstämmande resultat. (Bryman & Bell 2010) Reliabilitet handlar om att undvika felvärden. Vid intervjuer och observationer är tillförlitligheten beroende av observatören, hur väl och på vilket sätt han eller hon observerar och tolkar informationen. (Patel & Davidsson 2003) Till granskningen har hållbarhetsredovisningar samlats in från företagens respektive hemsidor. Redovisningar har godkänts om det uttryckligen klargjorts att de behandlar socialt ansvar eller hållbar utveckling. I de fall hållbarhetsredovisningar inte påträffats via hemsidor har ingen kontakt tagits med gällande företag för kontroll. Detta är främst på grund av den snäva rådande tidsramen. I undersökningen granskades hållbarhetsrapporter, och intervjuer undveks då de är mer tidskrävande. Hållbarhetsredovisningar innehåller all relevant information studien kräver, och det finns därför ingen anledning att söka kunnig personal inom företagen. 11

Tilläggas skall även att resultatet kan vara speglat utifrån hur författarna har uppfattat GRI:s riktlinjer och hållbarhetsredovisningarna. 2.6.2 Validitet Med god validitet menas att slutsatsen hänger ihop med undersökningen som utförts. Data som mäts ska verkligen mäta det som avses att mäta. Två nyckelbegrepp inom validitet är giltighet och relevans. (Bryman & Bell 2010) Som tidigare nämnts behandlar denna studie granskning av större börsnoterade företags hållbarhetsredovisningar för att utreda hur de redovisar socialt ansvar. Nästa steg är att ta fram ett instrument som kan mäta detta och samtidigt se till att instrumentet mäter just det som avses att mäta så studien får en god validitet. Ett sätt att stärka validiteten kan vara att be någon kunnig inom området granska instrumentet inom problemområdet. (Patel & Davidsson 2003) För att säkerställa att rätt empiri insamlats, har frågorna i problemdiskussionen legat som grund för hela granskningen. 2.7 Generaliserbarhet Då det är en utdragen process att undersöka hela populationen är studien ett resultat av ett urval på 50 procent. Om stickprovet är representativt för hela populationen, kallas detta generaliserbarhet. (Patal & Davidson 2003) När ett representativt urval har tagits fram är det viktigt att ställa sig frågan vad är urvalet representativt för? Vid tvärsnittsdesign och kvantitativ forskning brukar det vara viktigt att resultatet av studien går att generalisera. (Bryman 2008) Då studien inte är baserad på en totalundersökning är det inte möjligt att generalisera resultatet till samtliga börsnoterade företag på Stockholmsbörsens Large cap-lista. Detta utesluter dock inte möjligheten att resultatet kan vara representativt för populationen. 12

3. Teoretisk referensram Denna teoretiska referensram behandlar intressentmodellen, legitimitetsteori och Corporate Social Responsibility. Här presenteras även lagstiftning och riktlinjer kring hållbarhetsredovisning. Syfte med detta kapitel är att introducera olika teorier, vilka kan verka som bakomliggande modeller för hållbarhetsredovisningar. Sist presenteras GRI:s rekommendationer kring de sociala aspekterna för att ge läsaren en bättre inblick i hållbarhetsredovisning. 3.1 CSR- Corporate Social Responsibility Det råder förvirring kring innebörden av begreppen hållbar utveckling och CSR, även då enighet mellan företag på vissa plan kan uppnås. Främst existerar meningsskiljaktigheterna på grund av företags varierande utgångspunkter samt det unika i varje företag. En allmänt vedertagen definition av CSR saknas. (Grankvist 2009; Löhnman 2003) Då olika teorier ger olika förklaringar dyker beskrivningar som frivilligt samhällsansvar (Grankvist 2009), ta ansvar för förtroendefrågor rörande organisationens viktigaste intressenter (Borglund et al 2009) samt att göra rätt saker (Kanji et al 2010) upp. Teorierna är överhängande positiva och hävdar att bra CSR handlar om att företag maximerar sin positiva påverkan på samhället medans de samtidigt maximerar sin egen vinst (Kanji et al 2010). CSR leder till nya möjligheter, innovation och starka konkurrensfördelar för företaget (Porter et al 2006). Interrelationen och förståelse mellan företag och samhälle krävs för att stärka CSR arbetet, samtidigt är det viktigt att företaget implementerar arbetet i sin strategi och sina aktiviteter (Porter et al 2006). I följande avsnitt kommer olika synsätt på CSR läggas fram vilka behandlar teoriernas förklaringar till frågeställningarna varför, vad och hur. En stark bakomliggande motivationskraft kan, enligt Kanji och Chopra (2010), vara att forskare har funnit starka samband mellan socialt ansvarstagande och finansiella prestationer. 13

1979 lade Archie Carroll grunden för en numer vedertagen teori, där han definierade CSR som: The social responsibility of business encompasses the economic, legal, ethical, and discretionary expectations that society has of organizations at a given point in time (1979) 3.1.1 Carrolls pyramid Då en klar och entydig definition av begreppet CSR saknas har istället beskrivande modeller utformats. Carroll (1991) utvecklade en pyramid-formad modell för att förklara innebörden av begreppet med fokus på att presentera dess komponenter. Syftet var att visa på hur företagare, hårt pressade av kampen mellan vilka intressenter som skulle prioriteras, kunde uppnå ett legitimerat arbete. Redan 1979 presenterade Carroll ett koncept där företagens förpliktelser, ekonomiska och legala, utökades med sociala och filantropiska ansvar. För att nå legitimitet hävdade Carroll att företaget måste ta hela spektrumet av förpliktelser gentemot samhället i beaktning, här inkluderat det ekonomiska ansvaret. CSR består således av fyra typer av socialt ansvar, ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt, det är på dessa komponenter pyramiden är uppbyggd. Nedan beskrivs delarna mer ingående. (Carroll 1991) Figur 1 (Sachs et al 2005) 3.1.1.1 Ekonomiskt ansvar Historiskt sett hade företag en uppgift, att producera varor och tjänster till samhällets aktörer. Vinst etablerades visserligen som det främsta incitamentet för entreprenörskap. Först senare 14

skiftade dock vinstmotivet till vinstmaximering. Sedan dess har maximeringen av vinsten varit prioriterad. (Carroll 1991) Ekonomiskt ansvar utgör grunden för företag och placeras därför som botten på pyramiden, vilken resterande ansvar vilar på. För att förstå vikten av det ekonomiska ansvaret radar Carroll upp några hållpunkter; maximera vinst per aktie, vara så lönsam som möjligt, bevara en stark position, bibehålla en hög effektivitet samt att som framgångsrikt företag upprätthålla en status som konstant lönsamt. Utan dessa delar kan inte ett företag fungera. (Carroll 1991) 3.1.1.2 Legalt Ett företag förväntas, av samhället, att de handlar i enighet med landets lagar och förordningar. För att uppfylla det sociala kontraktet mellan företag och samhälle, bör företag uppnå sina ekonomiska målsättningar inom lagens ramar. I princip kan den legala komponenten ses som lika fundamental som den ekonomiska, dock placeras den som nästkommande lager i pyramiden för att skildra den historiska utvecklingen. Ansvarsområden inom denna kategori för ett företag omfattar; att uppträda på ett sätt som uppfyller lagens förväntningar, att följa såväl statliga som lokala bestämmelser, att vara en laglydig samhällsmedborgare, att som framgångsrikt företag definieras som ett som uppfyller sina rättsliga skyldigheter samt att tillhandahålla varor och tjänster som åtminstone uppfyller de lägsta rättsliga kraven. (Carroll 1991) 3.1.1.3 Etiskt Till viss del innefattar de två förstnämnda rättvisa och ärlighet, dock förväntar sig ofta samhället större ansvarstagande. Det etiska ansvaret utgörs av normer och standards, vilka regleras av konsumenters, anställdas, aktieägares och samhällets påtryckningar. Denna kategori kopplas starkt till det legala ansvaret, då normer har en tendens att verka som en drivande kraft bakom lagstiftning och skapandet av förordningar. Denna komponent i CSR arbetet är även den en mycket viktig del, vilket också företagarna själva anser. På senare tid har det etiska ansvaret blivit en legitim del av CSR. Sammanfattningsvis är det viktigt att företaget inte kompromissar bort normer och etiskt ansvar utan att de prioriteras, att de handlar på ett moraliskt och etiskt sätt samt att dess etiska ansvar överstiger det som är reglerat i lagar. (Carroll 1991) 15

3.1.1.4 Filantropiskt Den filantropiska komponenten innehåller de handlingar ett företag utför för att bli ansett som en god samhällsmedborgare. Företaget kan exempelvis engagera sig i program som gynnar människors välfärd eller göra en insats för konst, utbildning och samhället. Dessa handlingar är högst önskvärda av ett företag, dock är de inte ett krav för att undvika att bli sedd som omoraliskt eller oetiskt. Denna komponent utgör toppen av pyramiden och är till skillnad från de övriga komponenterna mer valbar. Alla delar som utgör det filantropiska ansvaret, så som att bidra till konsten, delta i välgörenhet, gynna utbildningar och öka livskvaliteten i samhället, är således viktiga att de görs på frivillig basis. (Carroll 1991) 3.1.2 Tre dimensioner CSR behandlas och beskrivs på varierande sätt av olika forskare. Carroll, med sin pyramid över företeelsens beståndsdelar, svarar på frågan varför ett företag tar ansvar (Carroll 1991). Andra forskare lägger fokus på vad och för vilka ansvaret tas (Moir 2001; Grankvist 2009). En vanlig uppdelning av CSR är i tre separata dimensioner; ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar (Retolaza et al 2009; Grankvist 2009). Grankvist (2009) betonar vikten av ett samspel mellan dimensionerna och hur en företagare tvingast hitta en balans för att uppnå en långsiktigt hållbar verksamhet. Det optimala företaget tjänar pengar, samtidigt som det tar hänsyn till miljön och skapar en trivsam, tolerant och generös arbetsplats. Det är således ohållbart att prioritera ett ansvar på belastning av ett annat. (Grankvist 2009) Den första dimensionen behandlar det ekonomiska ansvaret ett företag besitter. Till viss del innefattar detta ansvarsområde att maximera sin vinst och därigenom gynna aktieägare. (Grankvist 2009) Företaget bör också genom ledningen öka det långsiktiga marknadsvärdet (Retolaza et al 2009). Vid sidan av det ekonomiska ansvaret bör de även ta ett miljömässigt ansvar i den bemärkelsen att verksamheten inte får en negativ påverkan på jorden och dess naturresurser på lång sikt (Grankvist 2009). Genom att öka det sociala värdet inom det sociala ansvarsområdet kan företaget stärka sin långsiktiga överlevnad på annat sätt än det ekonomiska ansvarsområdet (Retolaza et al 2009). Sist men inte minst bör företagets verksamhet drivas så att det definieras som en god samhällsmedborgare och måna om andra medborgares välbefinnande (Grankvist 2009). 16

Grankvist (2009) omnämner en mängd olika tillvägagångssätt för ett företag att ta socialt ansvar. Han menar på att företaget, under detta ansvarsområde, likväl aktivt kan handla för att bibehålla nöjda medarbetare som att bidra till att lösa samhällsproblem. Vidare framhåller Grankvist arbete för mångfald, skänka pengar i form av donationer samt att bidra med katastrofhjälp i utsatta situationer som delar av socialt ansvarstagande. 3.1.3 Triple bottom line 1994 lanserade John Elkington, en brittisk hållbarhetsexpert, begreppet Triple Bottom Line, för att markera att företag borde komplettera sin redovisning med miljömässiga aspekter och socialt ansvartagande till det finansiella resultatet (Grankvist 2009). Elkington delade upp ansvarsområdena för att analytiker, på ett mer rättvist sätt, skulle kunna bedöma ett företag. Han benämnde områdena people, planet och profit. (Grankvist 2009) Begreppet representerar idén om att företag inte bara har ett övergripande syfte, att öka det ekonomiska värdet, utan ett större krav ställs vilket inkluderar miljömässigt och socialt värde. (Crane et al 2010) Ofta förknippas hållbarhet med ett miljötänkande. Än idag anses det brett att hållbarhetsarbetet är enbart ett miljömässigt koncept, vilket är felaktigt. (Crane et al 2010) Utvecklingen av socialt ansvarstagande tenderar att falla i skymundan bakom de ekonomiska och miljömässiga perspektiven och kvarstår som relativt ny i utvecklingen. Frågeställningar inom det sociala perspektivet rör bland annat fördelningen mellan rika i väst och fattiga i utvecklingsländer, samt jämställdhet mellan män och kvinnor. Det är fortfarande oklart exakt hur företag ska anamma dessa sociala utmaningar och problem, dock har frågan lyfts under senare år och integrerats allt mer i företagsvärlden. (Crane et al 2010) 3.2.4 Code of Conduct De senaste 20 åren har multinationella företag konfronterats med anklagelser för att missbruka sin position på marknaden. Framförallt har anklagelser riktats mot företagens utlandsverksamheter och styrningen i leverantörskedjan. Företag har svarat på dessa anklagelser genom att skapa frivilliga uppförandekoder som förpliktar dem till särskilda normer. (Sethi et al 2011) En uppförandekod är riktlinjer för hur företag ska driva sin verksamhet utifrån socialt, etiskt och miljömässigt perspektiv. Upprättandet av en uppförandekod är ett praktiskt instrument för att implementera CSR i företaget. Genom en uppförandekod kan företag styra anställdas 17

beteende och etablera socialt ansvarstagande i organisationskulturen. (Erwin 2011) Forskning har dock visat på att koderna inte anses trovärdiga. Allmänhetens förtroende för koderna har minskat då de saknar insyn och fullt offentliggörande. (Sethi et al 2011) 3.2 Legitimitets- och intressentteorin Legitimitetsteorin och intressentteorin är två teorier inom företagsekonomin som går hand i hand och kompletterar varandra. Intressentteorin behandlar företagets relationer till intressenterna och legitimitetsteorin behandlar olika strategier företaget kan använda för att skapa legitimitet hos intressenterna. (Ljungdahl 1999) Deegan och Unerman (2006) menar samtidigt att intressentteorin behandlar förhållandet mellan företag och specifika intressenter och legitimitetsteorin behandlar förhållandet mellan företag och samhället som helhet. 3.2.1 Legitimitetsteorin Legitimitetsteorin kan förklaras kortfattat med att organisationer endast kan överleva om samhällets värderingar, som företaget verkar i, speglar företagets värderingar. (Gray et al 1996) Suchman (1995) beskriver i sin artikel att legitimitet är en generaliserad uppfattning eller antagande om att ett företags handlingar är önskvärda och lämpliga inom vissa socialt konstruerade system av normer, värderingar och definitioner. Organisationer arbetar ständigt med att spegla samhällets värderingar och normer, och skapar således legitimitet genom företagets handlingar. Normerna och värderingarna är inte fasta utan förändras över tiden, därför måste organisationerna vara med i förändringarna när det gäller sociala och etiska aspekter. (Deegan & Unerman 2006) Legitimitetsteorin bygger på ett socialt kontrakt mellan organisationer och samhället. Det sociala kontraktet är svårt att definiera, men bygger på hur samhället förväntar sig att företagen ska handla och agera. Intressenterna har idag större förväntningar och ställer större krav, bland annat gällande att organisationer ska vara mer miljömedvetna, ta hand om sina anställda och kunder, samt värna om samhället de verkar inom. Med andra ord, att ta sitt sociala ansvar. Om samhällsvärderingarna förändras behöver även företagets värderingar ändras. Att inte följa med i 18

de nya värderingarna kan leda till minskat stöd av samhället, vilket i sin tur kan drabba företaget negativt med exempelvis en lägre efterfrågan. (Deegan & Unerman 2006) Om organisationen arbetar aktivt med att ta socialt ansvar är det bra att redovisa detta på något sätt så att samhället får reda på och kan ta del av informationen. Risken finns dock här att det som redovisas kanske inte stämmer fullt ut, samtidigt som negativa effekter ett företag bidrar med kan komma i skymundan. För att skapa legitimitet menar Suchman (1995) att det behövs en bra kommunikation inom organisationen, dess ledning och omvärld. 3.2.1 Intressentteorin Företagets intressenter representeras bland annat av kunder, anställda, leverantörer och konkurrenter. För att ingå i denna kategori måste intressenterna i en vid bemärkelse påverkas eller påverka företagets aktivitet och agerande. Relationen mellan företaget och dess intressenter kan beskrivas av intressentteorin. (Gray et al 1996) För att kartlägga och hantera företagets intressenter används intressentmodellen, denna teoretiska tankemodell ligger bakom CSRbegreppet och är ett hjälpmedel vid utformandet av företagets strategi. Modellen beskriver företagets viktigaste intressenter, och vikten att vårda relationerna mellan dem. (Borglund et al 2009) Intressentteorin kan delas upp i en normativ och en positiv gren. Den normativa, som även kan kallas den etiska grenen, handlar om att alla företagets intressenter har rätt att bli behandlade på ett etiskt rätt sätt. Exempelvis att de anställda ska ha säkra arbetsförhållanden och att dessa inte kränks. Intressenterna har även rätten att ta del av den information som beskriver hur företaget påverkar dem. Den positiva grenen kan beskrivas som att företaget vill kunna påverka sina intressenter och därför måste de först identifiera vilka intressenter de har. (Deegan & Unerman 2006) Ju närmare intressenten är företaget och ju viktigare intressenten är, desto mer arbetar företaget med relationen sinsemellan. Det är av betydelse att behålla sina viktigaste intressenter. Ett sett att göra detta är att arbeta med CSR som ett verktyg. (Gray et al 1996) Det är viktigt att företagsledningen ständigt arbetar för företagets överlevnad och samtidigt tillgodose alla intressenters behov. (Borglund et al 2009) 19

De viktigaste intressenterna klassas ofta som de primära, de som företaget måste ha för att kunna överleva, såsom investerare, anställda och kunder. Den andra gruppen av intressenter är de som klassas som sekundära, dessa har inte någon direkt påverkan på företaget eller har direkta transaktioner dem emellan men ändå har inflytande på företaget. (Moir 2001) 3.3 Hållbarhetsredovisning och dess utgångspunkt Oavsett om företag och organisationer är medvetna om det eller ej så finns det alltid en företagskultur som innefattar normer, värderingar och uppföranderegler. Indirekt eller direkt kommuniceras kulturen ut till omvärlden och idag inser alltfler företag värdet av kommunikationen med intressenterna. Vikten att kommunicera ut företagets värdegrund har fått en ny tyngd. (Larsson & Ljungdahl 2008) Konceptet hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt och accepterat begrepp, vilket refererar till hur företag behandlar icke-finansiella faktorer relaterade till miljöansvar, socialt ansvar och ägarstyrningsfrågor. Faktorer som potentiellt kan påverka företagets framtida prestationer, resultat eller värdeberäkning. (Borkowski et al 2010) Genom att arbeta med ökat ansvarstagande anses värdet på företaget öka. Upplyst aktieägarvärde innebär att företagets värde på lång sikt stärks av att företaget har mycket goda relationer med sina viktigaste intressenter. (SFFS 2008) Hållbarhetsredovisning symboliserar de ständigt ökade kraven från intressenter att visa en mer transparant redovisning. Nyligen färdigställda forskningsrapporter visar på att hållbarhetsredovisning fortfarande är i tillväxtstadiet. Medan några företag är ledande i utvecklingen ignorerar andra fortfarande problemet, har inte startat ännu eller försöker de begripa vad de ska göra, hur det ska göras och vad som egentligen är av värde för intressenterna och samhället. (Borkowski et al 2010) Hållbarhetsredovisning är som noterat ett relativt nytt begrepp och viktigt att framhäva är att för 20 år sedan bedömdes miljöfrågan som en mjuk fråga. Idag är den en naturlig del i de stora bolagen. Det större hållbarhetsbegreppet, med de sociala aspekterna, är däremot mer omfattande. Det har tidigare inte funnits användbara och vedertagna granskningsprinciper som möjliggör bestyrkande av företagens hållbarhetsredovisningar. (Larsson & Ljundahl 2008) 20

För att underlätta upprättandet gällande hållbarhetsredovisningar föreslår Deegan och Unerman (2006) fyra steg som bör beaktas. Första steget i hållbarhetsredovisning är att besluta om företagets övergripande mål beträffande socialt och miljömässigt ansvar. Med andra ord varför det är önskvärt att framställa en hållbarhetsredovisning. Allmängiltiga mål för upprättandet av CSR och hållbarhetsredovisning kan grundas i företagets etiska önskan att inte påverka samhället eller miljön negativt, eller rent av bidra med en positiv inverkan. Andra aspekter på varför företag upprättar hållbarhetsredovisning grundas i den ekonomiska nyttan genom att öka aktievärdet. När företaget konstaterat varför det är önskvärt att publicera dess sociala och miljömässiga påverkan, är nästa fas att definiera till vem informationen skall riktas. Vilka är företagets viktigaste intressenter? Företagets viktigaste intressenter är de aktörer som innehar och utövar den största ekonomiska makten över företaget. När behovet av vem som eftersöker information beträffande hållbarhet är fastställt kan nästa steg i implementeringen inledas. Fas tre grundas i att fastställa informationsbehovet hos intressenten. Med andra ord vad som bör tas med inom ramen för socialt och miljömässigt ansvar. För att identifiera vilka enheter som är viktiga krävs en aktiv dialog med de redan påvisade intressenterna. Frågeställningarna leder företagen fram till utformandet av redovisningen, hur redovisningen bör sammanställas. Dagens hållbarhetsredovisning är frivilligt för börsnoterade företag. I Sverige är det enda kravet att viss icke-finansiell information skall finnas tillgänglig i årsredovisningen, vilket infördes i den svenska årsredovisningslagen 2005. (PricewaterhouseCoopers 2008) I årsredovisningslagens sjätte kapitel, om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys (1 ), står att förvaltningsberättelsen skall innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Här nämns också att upplysningar skall lämnas gällande; förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Även övriga faktorer som kan påverka företaget väsentligt, ska finnas med i förvaltningsberättelsen. (Årsredovisningslagen 1995:1554) På internationell nivå finns numera en uppsättning ambitiösa riktlinjer för hållbarhetsredovisning, Sustainability Reporting Guidlines utgivna av GRI. Även om existensen av riktlinjer kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisningarna och även 21

framstå som en uppmaning att redovisa, så finns det inga formella krav. Trots detta väljer många företag att satsa på denna utformning av publik information. (PricewaterhouseCoopers 2008) 3.3.1 Global Reporting Initiative Hållbarhet och socialt ansvar har en ökad påverkan hos företag världen över. I framkanten står GRI, med den senaste versionen av riktlinjer för hållbarhetsredovisning, G3, som lanserades 2006. (Hess 2008) GRI bildades på initiativ av FN 1997 av nätverket CERES Coalition for Socially Responsible Economies. Idag är GRI i första hand benämningen på den stiftelse, med huvudkontor i Amsterdam, som på senare år utvecklat ett allt mer accepterat ramverk för hållbarhetsredovisning. GRI:s vision är att redovisning ur miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter skall bli likvärdigt och av samma acceptans som finansiell redovisning. (Larsson & Ljungdahl 2008) 3.3.1.1 GRI:s tillämpningsnivåer För att en rapport ska vara godkänd efter att ha följt GRI:s riktlinjer måste de, i början av rapporten, skriva vilken tillämpningsnivå företaget redovisat efter. GRI har tre tillämpningsnivåer företaget kan välja utefter, A, B eller C. Har dessutom ett plus (+) lagts till efter bokstaven har redovisningen granskats av utomstående part. Kraven emellan tillämpningsnivåerna skiljer sig åt genom antalet resultatindikatorer som redovisas. (GRI:b 2011) 3.3.1.2 GRI:s riktlinjer med fokus på social påverkan Målet med hållbar utveckling är att tillfredsställda dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Redovisningen av företagens hållbarhetsredovisning ska ge en balanserad och rimlig bild av företagets resultat, såväl de positiva som negativa. De sociala resultatindikatorerna i GRI:s ramverk avser den påverkan som företag har på de sociala system de verkar inom. De sociala faktorerna är indelade i fyra ämnesområden och omfattar anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Respektive kategori innehåller ett antal aspekter som i sin tur innefattar ett antal resultatindikatorer. (GRI:a 2011) 22

3.3.1.2.1 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Riktlinjerna för redovisningen bygger på internationellt accepterade och allmängiltiga standarder uppsatta av Förenta Nationerna och Internationella arbetsorganisationen. Hållbarhetsredovisningen skall inkludera ledningens arbete kring nedanstående områden. Kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor innehåller följande aspekter: Anställning Relationer mellan anställda och ledning Hälsa och säkerhet i arbetet Utbildning Mångfald och jämställdhet De aspekter som återfinns i kategorin visar på medarbetarnas rätt och förmåner i organisationen. De beskriver även de förebyggande åtgärder organisationen åtar sig i form av utbildningar för de anställda. Enligt riktlinjerna ska både program för livslångt lärande och utbildningar i hälsa och säkerhet redovisas. (Bilaga 2) 3.3.1.2.2 Mänskliga rättigheter Vilka krav som organisationen ställer på leverantörer och underleverantörer gällande mänskliga rättigheter är resultatindikatorer som ska redovisas enligt riktlinjerna. Även i vilken utsträckning mänskliga rättigheter beaktas vid investeringar. De allmänt erkända mänskliga rättigheterna är hämtade hos Förenta Nationen och Internationella arbetsorganisationen. GRI:s riktlinjer, för mänskliga rättigheter, gäller redovisning kring följande aspekter: Investerings- och upphandlingsrutiner Icke-diskriminering Föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal Förbud mot barnarbete Förhindrande av tvångsarbete och obligatoriskt arbete Ursprungsbefolkningens rättigheter Säkerhetsrutiner Redovisningen ska även visa på viktiga risker som finns i organisationen, och vilka åtgärder som tas för att motverka dessa. Ytterligare relevant information såsom viktiga framgångar och misslyckanden, bör även den återfinnas i hållbarhetsredovisningen. (Bilaga 2) 23

3.3.1.2.3 Organisationens roll i samhället Resultatindikatorerna inom kategorin organisationens roll i samhället fokuserar på organisationens påverkan på det samhälle i vilket de verkar. Information om vilka risker som kan uppstå genom interaktion med andra sociala institutioner ska enligt riktlinjerna finnas med, samt hur de hanteras. I kategorin Organisationens roll i samhället ska följande aspekter återfinnas: Samhälle Korruption Politik Konkurrenshämmande aktiviteter Efterlevnad Aspekten Samhälle omfattar de program och rutiner som utvärderar och styr verksamhetens påverkan på samhället, såväl positiva som negativa. Utöver denna aspekt söks information om risker sammanhängande med bestickning och korruption, otillbörlig politisk påverkan och konkurrenshämmande aktiviteter. Efterlevnad är de betydande bötesbelopp organisationen ådragit sig. (Bilaga 2) 3.3.1.2.4 Produktansvar Produktansvar ska enligt GRI:s riktlinjer beskriva hur ledningen arbetar med organisationens produkter och tjänster. Hur detta indirekt eller direkt påverkar kunderna. I synnerhet beträffande frågor gällande hälsa och säkerhet, information och märkning samt marknadsföring och integritet. Kategorin innefattar nedanstående aspekter Kundens hälsa och säkerhet Märkning av produkter och tjänster Marknadskommunikation Kundernas integritet Efterlevnad Under respektive aspekt ska antal fall där bestämmelser inte efterföljs redovisas. Precis som i samhällsfrågor står Efterlevnad för de betydande böter mot organisationen som inkommit för brott mot gällande lagar och regler. (Bilaga 2) 24

3.4 Sammanfattning av den teoretiska referensramen Den teoretiska referensramen sammanfattas här nedan i en undersökningsmodell för vår empiriska studie. Intressentteorin, Legitimitetsteorin och CSR utgör grunden till modellen, framförallt med Carrols CSR-pyramid och dess fyra grundpelare. Dessa teorier mynnar ut i GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och har utgjort mallen för den empiriska studien. GRI:s riktlinjer är som tidigare nämnt uppdelat i Ekonomisk, Miljömässig och Social påverkan där denna studie avgränsats till det sociala ansvaret med dess fyra underkategorier. Dessa kategorier, Arbetsförhållanden och arbetsvillkor, Mänskliga rättigheter, Organisationens roll i samhället och Produktansvar har i sin tur granskats genom respektive aspekter och resultatindikatorer. Figur 2 Sammanfattning av den teoretiska referensramen 25

4. Empiri I kapitlet presenteras den information som har inhämtats från de granskade företagens hållbarhetsredovisningar. Kapitlet inleds med en diagramöversikt för att klargöra det empiriska urvalet. Efter detta visar vi resultatet i diagramform för respektive aspekt för Global Reporting Initiatives riktlinjer. 4.1 Bakgrundsfakta På Stockholmsbörsens Large cap finns i dagsläget 56 företag registrerade. Urvalet i forskningen är, som tidigare nämnt, 50 procent av dessa företag. För tre stycken av de 28 utvalda börsnoterade företagen påträffades ingen hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2010. Närmare bestämt är det således 25 stycken företag som uttryckligen redovisat socialt ansvar i hållbarhetsredovisningar. (Bilaga 1) 60 50 56 Urval 40 30 20 10 0 Antal noterade företag i Large Cap (population) 28 Urval 25 Antal i Urvalet med hållbarhetsredovisning Antal företag Diagram 1 (Bilaga 1 & 9) 26

Av de 25 granskade företagen, förtydligade 15 stycken, närmare bestämt 60 procent, att de följer GRI:s riktlinjer vid upprättandet av sina hållbarhetsredovisningar. GRI:s riktlinjer är uppdelade i olika nivåer och således är det även bland dessa företag en spridd blandning bland de aspekter som lyfts fram. Dock återfinns aspekter även i hållbarhetsredovisningar hos de företag som inte aktivt går efter GRI:s riktlinjer. Följande i empirin presenteras de fyra kategorierna under social påverkan i egna kapitel. Därefter introduceras hur många företag som lever upp till respektive kategoris aspekter i diagramform. Under varje aspekt figurerar resultatindikatorer, vilka är de faktiska aktiviteter företagens hållbarhetsredovisningar bedöms efter, dessa omnämns främst i textform. För kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor görs en grundligare granskning. Figur 3 (Bilaga 2) 4.2 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor De 25 företag som upprättat en hållbarhetsredovisning för 2010 granskades ytterligare med tanke på GRI:s riktlinjer gällande Anställningsförhållanden och arbetsvillkor. Här under finns fem aspekter med ett antal resultatindikatorer därunder. Två av dessa 25 företags hållbarhetsredovisningar hade inte tagit upp någon aspekt, dessa två har inte heller använt GRI:s riktlinjer vid redovisningen. Som diagrammet här nedan visar är Hälsa och säkerhet samt Mångfald och jämställdhet två aspekter företagen prioriterar att redovisa. Anställning och utbildning kommer inte långt därefter. (Bilaga 3,7 & 8) 27

Anställningsförhållanden och arbetsvillkor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagram 2 (Bilaga 3) Det var 20 företag, det vill säga 80 procent, som redovisat minst en indikator under aspekten Anställning. Företag som endast visat totala personalstyrkan har inte räknats med i statistiken för aspekten. Har de däremot redovisat antal anställda uppdelade per region, anställningsvillkor eller anställningsform har de godkänts under en av indikatorerna, vilket utfördes av 18 stycken företag, cirka 72 procent. En annan av indikatorerna behandlar om de har redovisat personalomsättningen. Företag som redovisat detta i siffror, har ansetts redovisat aspekten, vilket var 12 stycken företag, 48 procent. Dock har ej företag som endast redovisat att de har en fortsatt låg personalomsättning ingått i statistiken. Den tredje och sista indikatorn gällande Anställning behandlar om det finns några förmåner för de heltidsanställda. Av de undersökta företagen har tio stycken, 40 procent, redovisat detta och då är friskvård en förmån som ofta tas upp. Den aspekt som redovisades i minst utsträckning under kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor var Relationer mellan anställda och ledning. Endast tio företag har redovisat minst en av indikatorerna, vilket ger ett resultat på 40 procent. Av företagen som valt att redovisa 28

aspekten redovisade nio företag andelen av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal. Sex stycken företag har redovisat minsta varseltid vid betydande förändringar i verksamheten. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aspekt: Hälsa och säkerhet i arbetet Diagram 3 (Bilaga 7) Aspekten Hälsa och säkerhet i arbetet, diagram 3, utgörs av fyra indikatorer. Tre av de 25 företagen, Investor, Oriflame och Seco, uppfyller ingen av indikatorerna och redovisar således inte aspekten. Sammantaget redovisar följaktligen 22 företag, 88 procent, minst en resultatindikator under aspekten Hälsa och säkerhet i arbetet. Den första indikatorn innefattar hur många av de anställda som är verksamma inom en kommitté för hälsa och säkerhet. Denna indikator redovisas av sju företag, vilket motsvarar 28 procent. Den mest förekommande indikatorn i företagens hållbarhetsredovisningar är den som rör omfattning av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar samt dödsfall. 19 företag, 76 procent, har redovisat utefter denna indikator. Nästa indikator visar på om företag redovisar utbildningar eller förebyggande åtgärder beträffande allvarliga sjukdomar, vilket 13 stycken, 52 procent, gör. Den sista indikatorn syftar till om frågor angående Hälsa och säkerhet omfattas av formella överenskommelser med fackföreningar. Denna indikator återfinns mer sällan, tre av 25 företag redovisar den, det vill säga 12 procent. 29

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aspekt: Utbildning Utbildningstimmar (LA10) Vidareutbildningsprogram (LA11) Medarbetarsamtal (LA12) Diagram 4 (Bilaga 8) Utbildning är en aspekt där 76 procent av de granskade företagen redovisat minst en av indikatorerna. Granskningen visade dock på en överlägsenhet hos indikatorn program för vidareutbildning och livslångt lärande. Totalt har 19 företag redovisat någon av aspekten och av dessa redovisade 16 stycken, 64 procent, program för vidareutbildning. Exempel för vidareutbildning som företag lyfter fram i sina hållbarhetsredovisningar är ledarskapsutbildningar. Ett återkommande inslag i hållbarhetsredovisningarna är medarbetarsamtal. Detta var en indikator som företagen i stor utsträckning påstår sig arbeta med. Av dessa var det 48 procent som faktiskt redovisade hur många anställda som fått regelbundna medarbetarsamtal. Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd och år, fördelat på personalkategori redovisades av totalt nio stycken företag, vilket utgör 36 procent av de granskade företagen. Aspekten Mångfald hade 24 stycken, 96 procent, av de granskade företagen redovisat minst en av de två underliggande resultatindikatorerna. Den första indikatorn behandlar sammansättningen av medarbetarna, i företaget som helhet, styrelsen och/eller chefer efter kön och åldersgrupp. Av de 24 företagen redovisade alla utom ett uppdelningen efter kön. Totalt redovisade tio stycken åldersfördelningen på företaget. Den andra resultatindikatorn behandlar 30

om det finns någon löneskillnad mellan män och kvinnor. Två av företagen redovisade detta i beskrivning att lönerna baseras på prestationer, inte kön. Ingen av företagen har således redovisat några siffror. 4.3 Mänskliga rättigheter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mänskliga rättigheter Diagram 5 (Bilaga 4) Under de mänskliga rättigheterna återfinns, enligt GRI:s riktlinjer, sju stycken aspekter. Då ett företag uppfyller minst en indikator för varje aspekt, utgör de här en andel. Företagen lyfter på frivillig basis upp dessa aspekter, men de kan också välja att visa på andra faktorer de anser vara av större vikt. Som tidigare nämnt går nästan 60 procent av företagen, med hållbarhetsredovisning, efter riktlinjerna. 31

Vanligast förekommande är uppfyllandet av aspekten Investerings- och upphandlingsrutiner med 68 procent av företagen. Dessa företag trycker på vikten av en genomgående etisk upprätthållning genom leverantörskedjan. De ställer höga krav på sina leverantörer, ofta motsvarande företagets interna krav. Enligt GRI:s indikatorer under denna aspekt ska företaget redovisa procentsatser för investeringsbeslut samt leverantörers efterlevnad av mänskliga rättigheter. Då detta sällan förekommer, accepteras i granskningen rapportering angående vilka åtgärder som tas för att försäkra sig om att leverantörerna når upp till krav gällande de mänskliga rättigheterna, vilket följaktligen 17 stycken de 25 företagen redovisar. Följande granskades aspekten Icke-diskriminering, vars indikator innefattar antal rapporterade fall av diskriminering och vilka åtgärder företaget vidtog. Åtta stycken, 32 procent, av företagen valde att redovisa denna aspekt. Aspekten Föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal rapporterande sju företag, vilket utgör 28 procent. Sex stycken av de 25 företagen redovisade om det i verksamheten föreligger risk för barnarbete och vilka åtgärder företaget tar för att bidra till avskaffande av barnarbete. Det betyder således inte att de sex företagen rapporterat att det återfinns barnarbete i deras verksamhet. I samtliga fall redovisades vilka åtgärder företaget tog för att förhindra barnarbete eller att det inte förelåg risk för förekomsten av barnarbete. Tätt efter följer aspekten Tvångsarbete, vilket fem stycken, 20 procent, av företagen redovisar. Redovisningen av tvångsarbete liknar till stor del redovisningen av aspekten Barnarbete. Det är följaktligen åtgärder mot tvångsarbete som rapporterats, samt då inga fall av tvångsarbete inträffat. Endast ABB redovisar angående aspekten Ursprungsbefolkningars rättigheter, och utgör således fyra procent av de samtliga. I redovisningen klargör de att alla länder inom ABB s program för hållbarhetsstyrning är ombedda att rapportera in förekommande fall av inskränkningar på ursprungsbefolkningens rättigheter. Inga sådana fall rapporterades för ABB år 2010. Det sista kriteriet utgörs av Säkerhetsrutiner, vilket består av vilken andel av säkerhetspersonalen som fått utbildning gällande mänskliga rättigheter. Två företag redovisar detta kriterium. Många företag redovisar att samtliga anställda får genomgå utbildningar i 32

företagets policyer och rutiner vilka behandlar de mänskliga rättigheterna. De som tas med i statistiken är de företag som omnämner en särskild utbildning för säkerhetspersonalen. Fem stycken företag, närmare bestämt Boliden, Husqvarna, Investor, Millicom samt Oriflame, redovisar ingen av aspekterna under kategorin Mänskliga rättigheter. Boliden är det enda av dessa fem företag vars hållbarhetsredovisning följer GRI:s riktlinjer. 4.4 Organisationens roll i samhället Av de 25 företagen, vars hållbarhetsredovisningar granskades, redovisade totalt 19 stycken företag någon form av samhällsansvar. Sex företag redovisade inte någon av de aspekter som GRI rekommenderar, närmare bestämt Alliance Oil Company, Investor, Husqvarna, Millicom Int Cellular SDB, Scania och Seco Tools. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Organisationens roll i samhället Diagram 6 (Bilaga 5) Totalt redovisade 11 stycken företag vilken påverkan deras verksamhet har på samhället, det vill säga den första aspekten, vilket ger en procentsats på 44 procent. En återkommande faktor hos företagen är vikten av att föra en aktiv dialog med intressenterna. Bristerna i den redovisningen gäller omfattningen, som i fallen inte rapporteras. Viktigt att notera är skillnaden mellan 33

verksamhetens påverkan på samhället och det samhällsengagemang som företag bidrar med. Granskningen visade på en betydligt större vilja att redovisa engagemang jämfört med påverkan, vilket forskningen senare kommer påvisa. Aspekten Korruption redovisades i samma utsträckning som företagens påverkan på samhället. Närmare bestämt 11 företag, 44 procent, redovisade någon form av korruption. Forskningen godkänner som tidigare nämnt redovisning av aspekter såtillvida att minst en av dess indikatorer kan påvisas. Under aspekten Korruption redovisade alla de granskade företagen hur många som deltagit i utbildningar eller vilka åtgärder som vidtagits på grund av korruption. Granskningen visade dock på en snävare redovisning gällande procentandelen på totala antalet enheter som faktiskt analyserats med avseende på korruption. Denna indikator var det tre företag som redovisade. Av de 25 granskade företagen med hållbarhetsredovisningar har 12 stycken signerat FN:s Global Compact, och tar därmed aktiv ställning mot korruption. Åtta av de företag som signerat har även redovisat minst en av indikatorerna för korruption. Således finns det fyra företag som aktivt tar ställning mot korruption men inte redovisar detta i sina hållbarhetsredovisningar, nämligen Ericsson, Electrolux Holmen och Oriflame. Det är sammanlagt tio företag av de 25 granskade som har redovisat aspekten politik, totalt 40 procent. Av de tio företagen är det enbart två stycken företag som redovisat det totala värdet av bidrag och gåvor, varav de aktuella bidragen i dessa fall getts till utländska politiska partier. Konkurrenshämmande aktiviteter tillsammans med Efterlevnad är de aspekter som företagen redovisar i lägst utsträckning. Respektive aspekt redovisas i en utsträckning av 36 procent, motsvarande nio företag vardera. Sammanslaget är det sju stycken som redovisat båda aspekterna. Angående aspekten Efterlevnad är det viktigt att poängtera att redovisning av belopp för betydande böter inte nödvändigtvis innebär att böter erhållits. Redovisning kring denna aspekt innefattar även de företag som redovisar att inga böter av betydande värde ålagts företaget. 34

4.5 Produktansvar Av de 25 företagen som hade en hållbarhetsredovisning gjordes även en granskning av Produktansvar i företagens hållbarhetsredovisningar. Under produktansvar finns fem olika aspekter och, som tidigare nämnts, även här ett antal resultatindikatorer företagen kan ta hänsyn till under varje aspekt, bilaga 2. Om en av dessa indikatorer under respektive aspekt uppfyllts har företaget ansetts redovisa detta. 13 stycken av företagen redovisade aspekten, Kundernas hälsa och säkerhet, det vill säga 52 procent. 15 stycken redovisade om Märkning av produkter och tjänster det vill säga 60 procent. Aspekten Marknadskommunikation var det nio stycken som redovisade, 36 procent. Kundernas integritet redovisades av tre stycken företag, 12 procent. Sist granskades aspekten Efterlevnad där sju företag redovisade indikatorn, det vill säga 28 procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Produktansvar Diagram 7 (Bilaga 6) De två aspekter företagen väljer att mer frekvent redovisa utgörs av Kundernas hälsa och säkerhet, samt Märkning av produkter och tjänster. Vad det beträffar Kundernas hälsa och säkerhet redovisade företagen om deras produkters livscykel, och vad som kan förbättras gällande säkerhet och hälsa för konsumenterna. Aspekten Märkning av produkter och tjänster 35

behandlar, som namnet antyder, bland annat en indikator för företagets märkning av produkter. Denna indikator var det 40 procent som hade redovisat. En annan indikator under aspekten behandlar kundundersökningar och andra rutiner för kundnöjdhet, vilket var 48 procent som redovisat. De företag som redovisade Marknadskommunikation behandlade efterlevnaden av standarder eller koder företag har infört gällande marknadsföring. Kundernas integritet däremot var det inte många av företagen som valt att redovisa. När det gäller integritet ska antalet fall av klagomål redovisas, vissa företag påpekade att de arbetade med kundernas integritet men inte redovisade antalet fall, vare sig det var noll eller flera och dessa har då inte godkänts som redovisat. Av de tre som redovisat antal fall klargjorde ABB och Telia Sonera att de inte fått något inrapporterat. Astra Zeneca däremot hade fått över 300 rapporter med avseende på misstänkta överträdelser angående deras etiska regler. Där ingår bland annat överträdelse av kundernas integritet. Precis som i kategorin Organisationens roll i samhället, finns aspekten Efterlevnad även här. Det är som tidigare nämnt viktigt att poängtera att redovisningen nödvändigtvis inte innebär att böter erhållits. Redovisning kring denna aspekt innefattar även de företag som redovisar att inga böter av betydande värde ålagts företaget. Autoliv var ett av de två företag som redovisade att de har fått en stämning och vilket belopp detta var på. Även om detta fall inte gick vidare rättsligt eller att boten inte betalats ut har detta företag godkänts under aspekten Efterlevnad. Aspekten Efterlevnad har redovisats av 28 procent av företagen. Av alla de granskade företagen hade sex stycken inte redovisat en enda av aspekterna, närmare bestämt Alliance Oil Company, Investor, Millicom International Cellular SDB, Oriflame SDB, Scania och Skanska. Av dessa var det fem av dem som inte använder GRI:s riktlinjer, endast Scania har uppgett att de följer riktlinjerna. De som endast redovisat en av aspekterna är ytterligare sju företag. Dessa 13 tillsammans är 52 procent av alla företag. Av de sju företagen som endast redovisade ett av kriterierna var det tre som inte följer GRI:s riktlinjer. 36

4.6 Övriga sociala aspekter Forskningen har, som tidigare redogjorts, utgått ifrån GRI:s riktlinjer för att se vilka aspekter som är de mest vanligt förekommande. Utöver GRI:s riktlinjer finns det även andra mätinstrument som företagen lyfter fram som socialt ansvarstagande. Under forskningen har tre återkommande aspekter kunnat identifieras. De identifierbara aspekterna är samhällsengagemang, friskvård och företagens samarbete med skolor och universitet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga sociala aspekter Samhälssengagemang Friskvård Skolor Diagram 8 (Bilaga 9) Det är totalt 80 procent av företagen som redovisat sitt samhällsengagemang. Under samhällsengagemang redovisas bland annat sponsring av idrottsföreningar, bidrag till välgörenhetsorganisationer såsom barncancerfonden och även bidrag till naturkatastrofdrabbade områden världen över. Friskvård till de anställda redovisades av totalt 36 procent av företagen. De företag som lyfter fram detta i hållbarhetsredovisningarna beskriver att skälet till detta är för att öka sin konkurrenskraft samt att minska sjukfrånvaron hos de anställda. Den mest väsentliga aspekten bland de uppmärksammade är företagens relation till skolor och utbildningar. Hela 84 procent av företagen redovisar i sina hållbarhetsredovisningar ett socialt ansvar och engagemang i samarbete med skolor och universitet. Samarbetet bygger på företagens strävan efter att väcka ett intresse för branschen hos elever och studenter. Under denna kategori 37

redovisade företagen bland annat att de håller i föreläsningar och anordnar studiebesök för att ge elever och studenter en inblick i näringslivet. Av de redovisande företagen nämnde 21 stycken, 84 procent, att de har en uppförandekod, även kallat Code of Conduct. Företagen redovisade då att de anställda fått utbildningar i de etiska regler företaget satt internt i sin verksamhet. Ofta gällde denna överrenskommelse även mellan företagen och dess leverantörer gällande investeringsrutiner. 38

5. Analys Kapitlet innehåller analys av studiens empiriska material. Med hjälp av den teoretiska referensramen kommer författarna analysera vad företag redovisar som socialt ansvar. 5.1 Övergripande analys av hållbarhetsredovisningar I bakgrunden till denna uppsats diskuteras upprättande av hållbarhetsredovisningar som ett resultat av intressenters krav på företag. (Larsson & Ljungdahl 2008) Dessa krav blir alltmer påträngande och en transparent redovisning för såväl socialt som ekonomiskt ansvar efterfrågas. Studien konstaterar en tydlig trend där 90 procent, 25 stycken av urvalets 28 företag, upprättat en hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2010. Således indikerar uppsatsen på att stora börsnoterade företag i stor utsträckning erbjuder sina intressenter information angående företagets sociala ansvar. Dock är studien begränsad, och faktumet att det inte är en statistisk totalundersökning gör att resultatet inte kan generaliseras över samtliga större börsnoterade företag. Analysen av studiens resultat baseras på de granskade hållbarhetsredovisningarna med fokus på det sociala ansvaret. 5.1.1 Hållbarhet som trend Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och som studien påvisar fattas dessa redovisningar fortfarande i somliga företag. Dock befinner sig hållbarhetsredovisningar än idag i uppstartningsfasen. (Borkowski et al 2010) Genom studien dras paralleller mellan uppstartningsfasen och att hållbarhetsredovisningar fortfarande inte finns i samtliga företag. 5.1.1.1 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning Den empiriska granskningen visar att den vanligaste grunden för utförandet av en hållbarhetsredovisning är de riktlinjer GRI har ställt upp, vilket överensstämmer med teorierna. (Löhman & Steinholtz 2003) Totalt kunde 15 av de 25 redovisande företagen styrka att de i någon mån följde riktlinjerna. Om företagen följde riktlinjerna fullt ut eller om det förekom avvikelser skiljer sig brett mellan de granskade företagen. Då GRI har olika tillämpningsnivåer för företagen att välja mellan angående riktlinjerna kan detta vara grunden till skiljaktigheterna i 39

uppfyllelsegrad. Studien har inte behandlat vilken nivå respektive företag uppgett att de redovisar efter. Detta samband kan således inte fastställas. Den sociala aspekten är den mest omfattande för ett företag i sitt upprättande av en hållbarhetsredovisning (Larsson & Ljungdahl 2008). Denna komplexitet omfattningen medför är även den en möjlig grund till att så få företag redovisar samtliga aspekter. Endast företagen ABB och TeliaSonera redovisade minst en resultatindikator under varje aspekt inom samtliga kategorier. GRI:s riktlinjer valdes som forskningsmodell i granskningen av hållbarhetsredovisningarna på grund av sin omfattning. Detta för att så många avseenden som möjligt, gällande socialt ansvar, skulle falla under granskningen. Analysen upprättas således främst med bakgrund i riktlinjerna. Alternativa forskningsmodellers kriterier, framtagna ur teorin, har dock hållits i åtanke för att vidga studiens resultat. Teorier såsom Carrolls pyramid över CSR, Triple Bottom Line och de tre dimensionerna innehåller mer grundläggande aspekter, varav granskningen också lutat sig mot dessa teorier. 5.1.1.2 Bakomliggande faktorer Efter granskning av det empiriska materialet samt genomgång av teoretiska utsagor, följer det som en naturlig del att det inte finns en bakomliggande faktor som kan förklara varför företag i så pass stor utsträckning aktivt arbetar med socialt ansvar och varför de redovisar sitt hållbarhetsarbete. Förklaring till varför olika företag redovisar de aspekter de gör finns främst i legitimitetsteorin, intressentteorin samt i det översta frivilliga steget i Carrolls pyramid över CSR, det filantropiska ansvaret. Anställningsförhållanden är, som empirin påvisar, den i särklass mest utförligt redovisade kategorin. Enligt intressentteorin arbetar företag mer aktivt för relationer till sina identifierade viktigaste intressenter (Gray et al 1996). Genom slutledning nås resultatet att de redovisande företagen anser att denna kategori är den högst prioriterade hos de viktigaste intressenterna. Företagen redovisar således kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor för att de upplever ett krav från sina intressenter. Emellertid är bakgrunden till hållbarhetsredovisningarna sällan eller aldrig motiverat för, vilket gör att enbart de antaganden som anses rimliga kan dras. Motivet kan även grundas i den nära besläktade legitimitetsteorin. Företag uppmärksammar normer och värderingar som fluktuerar i samhället. Då en aspekt återkommande redovisas av företag med liknande förutsättningar kan denna upplevas som normbildande. Studien visar på sambandet att företagen följaktligen känner sig tvingad att rapportera angående den specifika aspekten för att uppnå legitimitet. Denna teori följs tätt åt av 40

det filantropiska ansvaret i CSR-pyramiden. Företag har ett starkt begär av att överträffa förväntningarna om att vara ett moraliskt och etiskt företag, och vidtar ett mer omfattande socialt ansvar på frivillig basis. Studien visar att företag i stor utsträckning redovisar sitt positiva samhällsengagemang genom såväl donationer som annan välgörenhet. Studien visar också på att bakomliggande faktorer till hållbarhetsredovisning kan vara att företag vill visa samhället vad de självmant bidrar med för socialt ansvar. Samtliga kategorier och aspekter under social påverkan Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Mänskliga rättigheter Organisationens roll i samhället Produktansvar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% 40% 88% 76% 96% 68% 32% 28% 24% 20% 4% 8% 60% 52% 44% 44% 40% 36% 36% 36% 12% 28% Diagram 9 (Bilaga 3,4,5 & 6) 41

5.2 Analys av uppfyllelse Studien påvisar vissa trender inom hållbarhetsredovisning. Vissa aspekter förekommer i större utsträckning medan somliga enbart förekommer i ett fåtal företag och således anses som ickeprioriterade. Det föreligger även skiljaktigheter mellan de övergripande kategorierna. Kategorierna är till stor del uppdelade på vilken målgrupp aspekterna riktas mot, och den empiriska granskningen kan således påvisa vilka intressenter företagen främjar. 5.2.1 Anställningsförhållanden och arbetsvillkor Som tidigare nämnt redovisades kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor av flest företag, där hela 80 procent redovisade någon av aspekterna. Studien granskar mer djupgående vad som redovisas än varför och ger klara indikatorer på vad företagen anser viktigt att redovisa. Vikten av aspekten Mångfald var företagen rörande eniga om, vilken redovisades av hela 24 stycken av 25. Denna höga överrensstämmelse utnämnde Mångfald till den mest förekommande och således den viktigaste aspekten. Samtliga utom ett företag redovisade fördelning av de anställda uppdelat på kön. Samtidigt skall dock nämnas att inget företag tog hänsyn till redovisandet av lönefördelning mellan män och kvinnor i numeriska termer. Återigen kan detta vara en följd av det komplicerade redovisningssättet, detta leder dock till att företagen blir svårbedömda gällande jämställdhet. Aspekten Hälsa och säkerhet i arbetet, vilken rör de anställdas rätt till en trygg och hälsofrämjande arbetsplats, prioriteras av de flesta företagen. Endast tre företag uppfyllde inte kraven för aspekten. Den mest påtagliga indikatorn är redovisad som omfattning av arbetsolyckor, sjukfrånvaro och eventuella dödsfall, vilken 17 stycken företag redovisade. De intressenter som påverkas direkt av denna aspekt är främst medarbetarna samt framtida anställda som ges en bild av hur tryggheten speglas på arbetsplatsen. Däremot var det bara drygt hälften av företagen som redovisade för utbildningar och faktiska åtgärder beträffande allvarliga sjukdomar, vilket kan vara av stort intresse för de anställda. 80 procent av företagen redovisade aspekten Anställning, vilket även det ger en hög uppfyllelsegrad. De flesta företag uppgav sin totala arbetskraft, dock krävdes ett förtydligande med arbetskraften uppdelad på exempelvis region. Kravet sänkte antalet marginellt till 18 42

stycken företag. Studien påvisar att personalomsättningen kommer en aning i skymundan med knappt hälften av företagen som redovisat. Tätt följt efter aspekten Anställning kom Utbildning i prioriteringsföljd. Även denna aspekt redovisades av fler än 70 procent av företagen, vilket kan klassas som god uppfyllelse. Studien märkte en tendens att redovisa för vidareutbildningar med fokus på ledarskapsutbildningar. Denna indikator kompletteras av regelbundna medarbetarsamtal, vilka också var vanliga i redovisandet av aspekten Utbildning. Detta kan prioriteras för att motivera de anställda till en personlig och yrkesmässig utveckling. Motiveringen är positiv både för de anställda och för företaget, vilket genererar medarbetare som känner sig hörda. Hur många timmar i genomsnitt som lades per anställd må vara svårt att beräkna, och kan således förklara att enbart nio företag redovisade utbildningstimmar. I lägst utsträckning under kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor figurerar Relationer mellan anställda och ledning. Denna aspekt var den enda som understeg 70 procent i uppfyllelsegrad, med enbart tio redovisande företag. Dock kan aspekten vara irrelevant för svenska större börsnoterade företag då ett kollektivavtal tecknat av en arbetsgivare i praktiken gäller för samtliga anställda. Det spelar ingen roll om de anställda är fackligt organiserade. Teorin benämner de redovisade faktorerna i hållbarhetsredovisningar, som potentiella påverkare på företagets framtida prestationer och resultat. I en jämförelse mellan teorin och empirin uppstår en indikation på att de vanligast förekommande aspekterna är de som företagen tror har störst inverkan på deras resultat. Sammantaget är fokus störst på omfattningen av anställda uppdelat i kön och per region samt på statistik rörande arbetsplatsens säkerhet. Som givet utav aspekterna är kategorins främsta intressentgrupp företagets anställda. Studien påvisar följaktligen att denna intressentgrupp är prioriterad hos majoriteten av företagen. 5.2.2 Mänskliga rättigheter Inom kategorin Mänskliga rättigheter visade studien på att alla utom fem företag redovisade någon aspekt. Som utläses av det sammanställda diagrammet här i analysen ser vi att denna kategori innehåller den aspekt som redovisas i högst utsträckning näst efter aspekterna under Anställningsförhållanden. Denna aspekt, Investerings- och upphandlingsrutiner, sticker iväg från de övriga aspekterna inom sin kategori och utgör själv 68 procent i uppfyllelsegrad. Företagen tar enligt studien stor hänsyn till redovisandet av de krav de ställer på sina leverantörer och 43

samarbetspartners gällande etiska regler och mänskliga rättigheter. Aspekten visar således på en medvetenhet och ansvarstagande hos företagen över hela leverantörskedjan. Fem av de sju aspekterna, Icke-diskriminering, Föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal, Barnarbete, Tvångsarbete samt Ursprungsbefolkningens rättigheter, är alla aspekter vilka kan sätta företaget i dålig dager hos intressenterna om fall uppmärksammats. Dessa aspekter är mer sällan redovisade. I de fall där aspekterna förekommer är det mer vanligt att företagen redovisar för att risk ej föreligger, att fall ej dokumenterats samt i viss utsträckning vilka åtgärder som vidtagits. I och med att riktlinjerna inte är tvingande betyder det dock inte att exempelvis barnarbete inte förekommit i något av de andra företagen. Aspekten Säkerhetsrutiner redovisas i mycket låg utsträckning. Detta kan bero på att aspekten inte är applicerbar hos alla företag, då den utgår från att företaget har anställd säkerhetspersonal. 5.2.3 Organisationens roll i samhället Kategorin Organisationens roll i samhället redovisas sammantaget av alla utom sex företag. Inom denna kategori är aspekterna förvånansvärt överensstämmande i uppfyllelsegrad. Samtliga aspekter efterlevs av ungefär 40 procent av företagen. Den generellt låga uppfyllelsegraden av GRI:s riktlinjer, ger slutsatsen att de är förhållandevis snäva. Flera aspekter, framförallt Samhälle och Korruption, hade haft en högre siffra om indikatorerna varit bredare. Under påverkan på samhället redovisar flertalet företag vilket samhällsengagemang de bidrar med. Detta inkluderas dock inte under aspekten Samhälle. Liknande gäller för aspekten Korruption, där procentsatser för omfattningen av givna utbildningar eller åtgärder grundade i incidenter krävs. Studien visar på att ett antal företag redovisar kring sitt ställningstagande mot korruption. I avsaknad av korruptionsincidenter och exakt statistik har dock dessa fallit bort. Aspekten Politik rör främst gåvor och bidrag till politiska partier. Studien påvisar att de flesta företag som redovisar denna aspekt tar avstånd ifrån sådan politisk påverkan. Inga fall av politiskt inflytande på svenska partier har förekommit i de företagen. De två kvarvarande aspekterna, Konkurrenshämmande aktiviteter och Efterlevnad, bygger båda på juridiska åtgärder alternativt böter företaget ådragit sig. Dessa är båda redovisade av drygt en tredjedel av 44

företagen. Studien visar att företag i viss mån redovisar dessa aspekter även då de inte ådragit sig juridiska åtgärder, troligtvis för att uppnå legitimitet. 5.2.4 Produktansvar Denna kategori missades helt av sex stycken av företagen. Det innebär att denna kategori tillsammans med Organisationens roll i samhället, om än marginellt, utgjorde de minst prioriterade. Studien visar på att den primära målgruppen för Produktansvar är företagets kunder som intressentgrupp. Under kategorin var två aspekter dominerande, Kundernas hälsa och säkerhet samt Märkning av produkter och tjänster. Dessa båda aspekter, samt Kundernas integritet behandlar företagets ansvarstagande gentemot sina kunder. Under Märkning av produkter och tjänster inkluderas även kundnöjdhet och kundernas rätt att uttrycka sig i undersökningar, vilket höjde upp aspekten avsevärt. De två kvarvarande aspekterna Marknadskommunikation och Efterlevnad redovisades båda av runt en tredjedel av företagen. Den förstnämnda behandlar om marknadsföringen följer uppsatta regler, där ingen av de redovisande företagen uppmärksammat att regler brutits. Studien kan dock inte påvisa om regler följs i resterande företag. Det är samtidigt inte självklart att aspekten är applicerbar på samtliga företag. Den sistnämnda aspekten inkluderar bötesbelopp, där endast två företag redogjorde för ålagda böter. De flesta företagen valde att inte redovisa denna aspekt alls, vare sig anledningen var att de inte dömts till böter eller om de ansett den irrelevant. Fem företag valde att redovisa aspekten, trots de inte ålagts böter. Den frivilliga redovisningen av den aspekten resulterar i att intressenterna klart kan utesluta att så inträffat, vilket kan stärka förtroendet. 5.3 Kritik mot hållbarhetsredovisningarnas relevans Granskningen har uppmärksammat vissa brister med det frivilliga redovisandet. Det är trots flera utförliga redovisningar nästintill omöjligt att få en heltäckande bild över ett företags sociala ansvar. Då redovisningen är frivillig och riktlinjerna inte tvingande innebär det att företagen fortfarande väljer fritt vad de verkligen vill lyfta fram. Viljan att lyfta fram hur företagen positivt påverkar samhället är överhängande. Negativa effekter orsakade av företaget redovisas mer sällan, och nästan uteslutande då företaget kan visa på reaktiva åtgärder de vidtagit gentemot 45

effekterna. Som teorin nämner önskar intressentgrupperna en transparent redovisning genom vilken de kan bedöma om företagets värderingar och åtaganden överensstämmer med deras krav. GRI:s riktlinjer har idag ett stort fokus på redovisning av statistik gällande fall av negativ påverkan, såsom att redovisa förekomst av barnarbete, konkurrenshämmande aktiviteter samt kränkning av kunders integritet. Nyttan med en hållbarhetsredovisning ska enligt teorin bestå i ökat företagsvärde. Detta kan hindra företag från att redovisa negativa trender i allt större omfattning. Så länge riktlinjerna inte är tvingande och hållbarhetsredovisningarna inte externt granskade innebär det inte den transparens intressenterna kräver. GRI:s riktlinjer är generellt gällande och innebär internationellt satta standarder. Detta faktum anses vara en bakgrund till att alla aspekter inte uppfylls av samtliga större börsnoterade företag på Stockholmsbörsen. Då riktlinjerna inte specificerar vad som skall uppnås inom respektive bransch kan detta medverka till att vissa aspekter blir irrelevanta för somliga företag. Ett exempel är den sammantagna kategorin Produktansvar vilket fokuserar på producerande företag eller de som har en specifik kundgrupp, likväl gäller det i stor utsträckning för aspekten Barnarbete. Samtliga aspekter är således inte applicerbara på den totala populationen av företag. Flertalet aspekter innebär redovisande i numeriska termer. Detta kräver omfattande datainsamlingar och uträkningar. De företag som behandlas i studien är de största börsnoterade företagen med verksamhet både i Sverige och internationellt ofta med hela Världen som marknad. Författarna har uppmärksammat att företag ofta berör aspekternas innehåll utan att redovisa faktiska siffror, så som korruption och utbildning. För att vidga granskningen av vad större börsnoterade företag idag redovisar för socialt ansvar i sina hållbarhetsredovisningar kompletterades undersökningsmodeller med CSR-teorierna. Som nämnt i teorin utgör ett företags uppförandekod ett praktiskt instrument att implementera sitt CSR-arbete. Granskningen visade att 84 procent betonade att de utbildade sin personal inom just denna etiska kod, vilken ligger som grund till socialt ansvarstagande. Dock är dessa koder enbart riktlinjer och intressenterna får ingen uppfattning om i fall de efterlevs. Förtroendet hos intressenterna är lågt, men företagen väljer ändå att redovisa sin uppförandekod. Studien visade även förekomsten av framförallt två prioriterade faktorer. Som tidigare nämnt i analysen betonade totalt 80 procent av företagen redovisning av någon form av välgörenhet och positivt 46

samhällsengagemang utöver den egna verksamheten. Företagens relationer till skolor och universitet visades uppstiga till hela 84 procent av de granskade företagen, vilket sammantaget är bland de tre högsta i uppfyllelsegrad. En annan faktor som 36 procent av företagen klart uttryckt är deras bidragande till friskvård för sina anställda. Att dessa tre faktorer, vilka inte innefattas av GRI:s riktlinjer, redovisas i så pass stort omfång kan bero på företagens vilja att uppnå ett gott rykte enligt det filantropiska steget i CSR-pyramiden. Paralleller kan även dras till legitimitetsperspektivet. Den allt mer vanliga förekomsten av faktorerna kan verka som normbildare och kan således bidra till att dessa faktorer med tiden kommer krävas för att uppnå legitimitet hos intressenterna. 47

6. Slutsats I detta kapitel presenteras studiens slutsatser. Slutsatsen knyter samman tidigare kapitel och besvarar studiens syfte. Därefter redogörs författarnas egna reflektioner. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare studie inom området. Syftet med studien Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats är att granska vad företag själva lägger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprättandet av en hållbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta. 6.1 Slutsats av genomförd studie I vår studie kan vi urskilja att det är vanligt förekommande bland stora börsnoterade företag att arbeta med hållbarhetsredovisning. Vi kan också påvisa att skillnader mellan vad som redovisas förekommer samtidigt som vissa trender identifierats. Resultatet indikerar att det är svårt att ta fram en generell bild av vad större börsnoterade företag redovisar. Enbart fem aspekter redovisades av mer än 80 procent av de granskade företagen. De fem aspekterna företagen själva lägger störst vikt vid i sina hållbarhetsredovisningar utgjordes av Mångfald, Hälsa och säkerhet i arbetet, Relationer till skolor och universitet, Samhällsengagemang samt Anställning. Två av dessa, Relationer till skolor och universitet och Samhällsengagemang innefattades inte av de riktlinjer GRI utfärdat. Således kan vi konstatera att de företag som följer riktlinjerna även redovisar dessa aspekter utanför riktlinjerna. Studien kan inte påvisa om anledningen till att dessa aspekter förekommer i så pass stor utsträckning beror på att de är normbelagda eller om de krävs av intressenterna. Vi kan däremot dra slutsatsen att det inte räcker med att gå efter de utstakade riktlinjerna, utan att bakgrunden till redovisandet även spelar in. De bakomliggande faktorerna till upprättandet av en hållbarhetsredovisning är i grund och botten alltid en härledning av intressentgruppernas intressen. Den intressentgrupp som får mest 48

uppmärksamhet är således också den viktigaste för företagen. Hela kategorin Anställningsförhållanden och arbetsvillkor hade en mycket hög uppfyllelsegrad, där fyra aspekter redovisades av över 70 procent. Vi ser därmed intressentgruppen anställda som högst prioriterad. Vår studie resulterar i den övergripande slutsatsen att då ett företag väljer vilka aspekter hållbarhetsredovisningen skall innehålla, bör de först identifiera sina största intressentgruppers prioriteringar. Detta ger resultatet vad företaget kommer att redovisa. 6.2 Egna tankar och reflektioner När vi ser tillbaka på de senaste veckornas kunskapsresa, kan vi konstatera att vi har genomgått en lärorik och intressant utveckling. I det initiala skedet av uppsatsen låg vårt fokus på CSR, vilket vi snart förstod inte hade en klar definition och var ett mycket mer om fattande begrepp än vi trott. Under uppsatsens gång förstod vi skillnaden mellan CSR och hållbar utveckling och valde att inrikta oss på vad företagen faktiskt redovisar i sina hållbarhetsredovisningar. I framtiden tar vi med oss lärdomen att processen ett uppsatsskrivande innebär ibland tvingar oss att byta inriktning. Dessa oförutsägbara vändningar uppsatsen kan ta under resan, innebär inte ett misslyckande utan möjligheter. När vi själva resonerar över hållbarhetsredovisningens utveckling, anser vi att detta är en trend som är här för att stanna. Vi har lagt märke till att många av de granskade företagen under 2010 upprättat hållbarhetsredovisningar för första gången. Flera av de företag som idag inte följer GRI:s riktlinjer har via sina hemsidor uppgett att de under 2011 kommer börja redovisa utefter dem. Hållbarhetsredovisningar förekommer snart i samtliga större börsnoterade företag och vi tror vidare att detta kommer att inspirera även mindre företag att upprätta liknande redovisningar. Avslutningsvis kan vi konstatera att hållbarhetsredovisningar inte är något tvingande, utan något företagen självmant upprättar för sina intressenter. 6.3 Förslag till vidare studier Under studiens gång har vi läst om många teorier kring ämnet Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning. Vi har då kommit till insikt om alternativa forskningsmetoder om hur socialt ansvar kan studeras. Nedan presenteras alternativa infallsvinklar. 49

Studien visar på att de granskade företagen lyfter fram vissa aspekter mer än andra. Ett intressant förslag på vidare studie hade varit att göra en kvantitativ studie, i form av enkätundersökning, till företagets konsumenter. En kundundersökning för att se om de aspekter företagen anser vara viktigast att kommunicera ut faktiskt motsvarar intressenternas intressen. En intressant studie att genomföra skulle vara att studera vilka motiv företag har till att upprätthålla en hållbarhetsredovisning. Samt att studera deras åsikter om riktlinjerna, om de anser någon aspekt irrelevant eller om något saknas. En annan infallsvinkel hade varit att fokusera på ett företag för att analysera styrkor och svagheter i deras hållbarhetsredovisning samt komma med förbättringsförslag. Vidare hade det varit av intresse att göra samma studie i ett senare skede. Detta för att se om företagen fortsätter att utveckla sin hållbarhetsredovisning eller om hållbarhetsredovisning kommer avta. 50

7. Källförteckning I detta avsnitt redogörs alla referenser som tas i anspråk för färdigställandet av uppsatsen. Referensramen är uppdelad i litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska källor. Litteratur Borglund T, De Geer H, Hallvarsson M. (2009) Värdeskapande CSR: Hur företag tar socialt ansvar. Stockholm, Norstedts Akademiska Förlag. Bryman, A. (2008), Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber AB. Bryman, A. Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö. Liber AB Crane, A., Matten, D., (2010) Business ethics Managing Corporate Citizenship and Sustainability in the Age of Globalization. Uppl. 3. New York: Oxford University Press. Deegan C, Unerman J. (2006) Financial Accounting Theory, Glasgow Great Britain, Mc Graw Hill Education. Grankvist, P (2009) CSR i praktiken. Hur företag kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar. Malmö. Liber AB. Gray R, Owen D, Adams C. (1996) Accounting & Axxountability Changes and Challenges in Corporate Social Environment Reporting, England, Pearson Education Limited. Halvorsen. K (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur. 1. Uppl. Holme, I., Nilsson, B., Solvang B. (1997) Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund. Studentlitteratur. Larsson, L-O. Ljungdahl, F (2008) License to operate. Stockholm. Ekerlids Förlag, Ljungdahl F, (1999) Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag praxis, begrepp, orsaker. Lund, Lund University Press. 51

Löhman, O. Steinholtz, D (2003) Det ansvarsfulla företaget, Corporate social responsibility i praktiken, Stockholm. Ekerlids Förlag, Patel, R. Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur. 3.Uppl. Rövik, K. A. (2000) Moderna organisationer. Malmö. Liber AB Öhrlings Pricewaterhousecoopers (2008) CSR från risk till värde. Hässleholm. Exakta. Vetenskapliga artiklar Borkowski, S., Welsh, M., Wentzel, K. (2010) Johnson & Johnson: A model for sustainability reporting. Strategic Finance. Vol. 92, No. 3, S. 29-37. Carroll, A. B. (1979) A Three-Dimensional Conceptual Model of Corporate Social Performance. Academy of Management Review. Vol. 4, Nr. 4, S. 497-505. Carroll, A. B., (1991), The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward the 80Moral Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons. Vol. 34, Nr. 4, S. 39-48. Emelianova, O., Sethi, S., Veral, E., Shapiro, H. (2011) Mattel Inc.: Global Manufacturing Principles (GMP) A Life-Cycle Analysis of a Company-Based Code of Conduct in the Toy Industry. Journal of Business Ethics. Vol. 99, No. 4, S. 483-517. Erwin, P. (2011) Corporate Codes of Conduct: The Effects of code content and quality on Ethical Performance. Journal of Business Ethics. Vol. 99, No. 4, S. 535-548 Hess, D. (2008) The three pillars of corporate social reporting as new governance regulation: Disclosure, dialogue, and development. Business Ethics Quartely. Vol. 18, No. 4, S. 447-482 Kanji, G., Chopra, P. (2010) Corporate social responsibility in a global economy. Total Quality Management & Business Excellence. Vol. 21, No. 2, S. 119-143 Moir L. 2001. What do we mean by corporate social responsibility?. Corporate Governance: The International Journal of Effective Board Performance. Vol. 1. No. 2. S. 16-22 Porter, M. E. and Kramer, M. R. (2006) Stategy & Society- The Link Between Competitive Advantage and Corporate Social Responsibility. Harward Business Review. Vol. 84 No. 12, S. 78-92 52

Retolaza, J. L., Ruiz, M., San-Jose, L. (2009) CSR in Business Start-ups: An Application Method for Stakeholder Engagement. Corp. Soc. Responsib. Environ. Mgmt. Vol. 16, No. 6, S. 324-336 Sachs, S., Rühli, E., Mittnacht, V. (2005) A CSR framework due to multiculturalism: the Swiss Re case. Corporate Governance. Vol. 5, No. 3, S. 52-60 Suchman M.C (1995) Managing legitimacy: strategic and institutional approaches. Academy of Management Review. Vol. 20, No. 3, S. 571-610 Elektroniska källor GRI:a. (2011) Global Reporting Initiative, Tillgänglig: www.globalreporting.org [2011-04-13] GRI:b. (2011) Global Reporting Initiative, Tillämpningsnivåer Tillgänglig: http://www.globalreporting.org/reportingframework/applicationlevels/ [2011-05-19] SFF, Sveriges Finansanalytikers Förening, (2007). SFFs rekommendation om Corporate Responsibility, Vingåker Tillgänglig: http://www.bookboon.com/se/student/corporateresponsibility [2011-04-28] WWF. (2008). ESD Sverige - Vad är hållbar utveckling. Tillgänglig: http://www.wwf.se/utbildning/1226878-esd-sverige-vad-r-hllbar-utveckling-startsida [2011-04- 13]. Årsredovisningar hämtade från respektive företags hemsida ABB, www.abb.se Alliance Oil Company, www.allianceoilco.com Astra Zeneca, www.astrazeneca.se Autoliv, www.autoliv.com Boliden, www.boliden.com Electrolux, www.electrolux.se Ericsson, www.ericsson.com Getinge, www.getinge.com 53

Hennes & Mauritz, www.hm.com/se Holmen, www.holmen.com Husqvarna, www.husqvarna.com Investor, www.investorab.com Meda, www.meda.se Millicom International, Cellular SDB, www.millicom.com NCC, www.ncc.se Oriflame, www.oriflame.com Sandvik, www.sandvik.se Scania, www.scania.se Seco tools, www.secotools.com Skanska AB, www.skanska.se SSAB, www.ssab.com Svenska Handelsbanken, www.handelsbanken.se Swedish match, www.swedishmatch.com TeliaSonera, www.teliasonera.com Trelleborg AB, www.trelleborg.com/sv 54

Bilaga 1 - Stockholmsbörsens Large cap-lista 1. ABB Ltd 29. Meda 2. Alfa Laval 30 Melker Schörling 3. Alliance Oil Company 31. Millicom Int Cellular SDB 4. ASSA ABLOY 32. Modern Times Group 5. AstraZeneca 33. NCC 6. Atlas Copco 34. Nordea bank 7. Autoliv SDB 35. Oriflame SDB 8. Axfood 36. Peab 9. Boliden 37. Ratos 10. Castellum 38. SAAB 11. Electrolux 39. Sandvik 12. Elekta 40. SCA 13. Ericsson 41. SCANIA 14. Fabege 42. SEB 15. Getinge 43. Seco tools 16. Hakon Invest 44. Securitas 17. Hennes & Mauritz 45. Skanska 18. Hexagon 46. SKF 19. Holmen 47. SSAB 20. Hufvudstaden 48. Stora Enso 21. Husqvarna 49. Sv Handelsbanken 22. Industrivärden 50. Swedbank 23. Investor 51. Swedish Match 24. Kinnevik 52. Tele2 25. Latour 53. TeliaSonera 26. Lundbergföretagen 54. Tieto Oyj 27. Lundin mining corporation SDB 55. Trelleborg 28. Lundin Petroleum 56. Volvo Gråmarkerat = Urvalet

Bilaga 2 GRI:s riktlinjer, Social påverkan