Prognos 2012 Västmanlands län: Återhämtningen bryts - arbetsmarknaden försämras Efter en god utveckling på arbetsmarknaden under 2010 och första hälften av 2011 väntas återhämtningen på arbetsmarknaden brytas. Det sammanhänger med en allt svagare konjunkturutveckling i vår omvärld, i synnerhet i Europa. Många länder i Europa brottas med stora budgetunderskott och höga statsskulder, vilket i nuläget enbart kan bekämpas med en mycket restriktiv finanspolitik. Sammantaget väntas detta dämpa den globala tillväxten under 2012, och då framför allt i Europa. Sverige som är en liten exportberoende ekonomi kommer att påverkas negativt av den försämrade internationella konjunkturen. Under 2012 väntas svensk ekonomi växa mer beskedligt och återhämtningen på arbetsmarknaden att brytas. ANTALET SYSSELSATTA ÖKADE 2011 - MEN MINSKAR 2012 Återhämtningen på arbetsmarknaden i länet har varit god under 2011, och då i synnerhet under första halvåret. Antalet sysselsatta i länet bedöms under 2011 ha ökat med 1 300 personer. Men den allt svagare utvecklingen på arbetsmarknaden väntas leda till att sysselsättningen minskar i stora delar av landet under 2012. Gynnsammast sysselsättningsutveckling under 2012 får storstadslänen Stockholm och Västra Götaland, medan flertalet av de övriga länen väntas få en minskad sysselsättning. I ett län som Västmanland med en betydande industrinäring beräknas sysselsättningen minska med 1 000 personer. Det innebär att nästan tre fjärdedelar av sysselsättningsökningen 2011 raderas ut under 2012. ARBETSLÖSHETEN ÖKAR UNDER 2012 Arbetslösheten minskade i en relativt snabb takt under första hälften av 2011. Mätt som andel av den registerbaserade arbetskraften minskade arbetslösheten från 10,1 procent i januari till 9,6 procent i juni. Därefter har dock andelen arbetslösa inte fortsatt att minska. Tack vare den starka utvecklingen under första halvan av 2011 bedöms antalet arbetslösa ha minskat med 950 personer under 2011, för att sista kvartalet 2011 summera till 11 600 personer, motsvarande 9,6 procent av den registerbaserade arbetskraften. Under 2012 kommer arbetslösheten att öka och i slutet av året väntas 12 300 vara inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Det motsvarar 10,2 procent av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten bedöms således öka under 2012 med 700 personer, eller från 9,6 till 10,2 procent av den registerbaserade arbetskraften.
UNGDOMAR HAR GYNNATS AV ÅTERHÄMTNINGEN Den grupp som har gynnats mest av återhämtningen på arbetsmarknaden i länet under 2011 är gruppen ungdomar mellan 18 och 24 år. Ungdomsarbetslösheten har sedan slutet av 2010 minskat med nästan sex procentenheter för att kvartal tre uppgå till 22 procent. Trots återhämtningen på arbetsmarknaden är dock ungdomsarbetslösheten fortsatt hög i länet och jämfört med andra län hade endast sex län högre ungdomsarbetslöshet än Västmanlands län under tredje kvartalet 2011. Arbetslösheten är också fortsatt hög bland förgymnasialt utbildade och utrikesfödda. Trots en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden har arbetslösheten sedan slutet av 2010 ökat för dessa två grupper för att kvartal 3 2011 summera till 22,5 respektive 22,1 procent. Att arbetslösheten har ökat för utrikesfödda förklaras av att många utrikesfödda sökt sig till arbetsmarknaden, men det beror också på att många utrikesfödda möter en fortsatt tuff arbetsmarknad. Den höga arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade illustrerar att arbetslösa utan gymnasieutbildning har mycket svårt att hävda sig i konkurrensen om de lediga jobben. BRANSCHUTVECKLING JORD OCH SKOG Jord- och skogsbruk är en liten näring som sysselsätter cirka 1,6 procent av samtliga sysselsatta i länet. Såväl antalet som andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk i länet har trendmässigt minskat under de senaste åren. År 2011 var ett gynnsamt år för jord- och skogsbruk. Det råder även tillförsikt för utvecklingen under 2012. Rekryteringsproblemen i näringen är fortfarande ringa jämfört med situationen i många andra näringar. Viss brist råder på förare av skogsmaskiner. Antalet sysselsatta inom näringen väntas vara oförändrat under 2012. INDUSTRI Industrin drabbades mycket hårt av den senaste globala lågkonjunkturen, vilket visar sig genom att antalet sysselsatta inom industrin i länet minskade. Mellan 2008 och 2009 minskade antalet med 3 000 personer. Efter 2009 har industrikonjunkturen varit stark. Detta har enligt arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar gett avtryck i fler sysselsatta. I takt med fler sysselsatta inom industrin har även rekryteringsproblemen ökat. Framför allt är det svårt för företagen att finna ingenjörer av olika slag samt CNC-operatörer; kompetenser som är viktiga för en konkurrenskraftig industri. Att industrikonjunkturen har varit god visar sig även i inflödet av lediga industriplatser till arbetsförmedlingarna i länet. Inflödet av nya lediga platser var god under inledningen av 2011 men dämpades under andra halvan av 2011. Det indikerar en svagare efterfrågan på arbetskraft. Det svagare inflödet av lediga industriplatser sammanfaller med en mer dämpad framtidsoptimism. Betydligt färre företag än tidigare tror att efterfrågan på deras varor kommer att öka under 2012. Fler än tidigare tror att den kommer att minska. Detta tillsammans med en successivt svagare omvärldskonjunktur som i första hand påverkar industrinäringen talar för en svagare industrikonjunktur med färre sysselsatta under 2012.
BYGGNADSVERKSAMHET Byggnadsverksamheten drabbades hårt av den senaste lågkonjunkturen, med start i slutet av 2008. Detta återspeglades inte minst i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar under 2009 som visade en tydlig nedgång i efterfrågan på byggtjänster. Efter 2009 har byggkonjunkturen stärkts. Näringen har gynnats av låga räntor, statliga stimulanser och renoveringsbenägna hushåll. I takt med en starkare byggkonjunktur har även rekryteringsproblemen ökat. Störst brist råder det på byggingenjörer, VVS-montörer, betongarbetare, byggnadsplåtslagare, svetsare och murare. Det väntas ske en viss avmattning i byggkonjunkturen 2012. Även byggföretagen i länet är mer försiktiga i sina framtidsbedömningar. Färre än tidigare tror att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka under 2012 och fler än tidigare tror att den kommer att minska. Nästan hälften av företagen tror på en oförändrad efterfrågan. Byggnadsverksamheten förväntas stå emot konjunkturavmattningen relativt väl och antalet sysselsatta bedöms vara i stort sett oförändrat under 2012. PRIVATA TJÄNSTER Drygt var tredje person i länet arbetar i den privata tjänstesektorn. Stora delar av den privata tjänstesektorn lever i symbios med utvecklingen i andra näringar som industrin och byggindustrin. Även utvecklingen av hushållens konsumtion spelar en viktig roll, inte minst för handeln. Näringen är således konjunkturkänslig vilket även avspeglades i företagens svar om utvecklingen, hösten 2008 och våren 2009, som var tydligt mer dämpade jämfört med tidigare. Näringen repade dock snabbt mod och optimismen var åter tillbaka hösten 2009. Därefter har optimismen, i Arbetsförmedlingens intervjuer, varit fortsatt stark och arbetsgivarna har även angett att de har ökat antalet anställda under 2010 och 2011. Att efterfrågan på arbetskraft har varit stark återspeglas även i Arbetsförmedlingens platsstatistik, som dock under andra halvan av 2011 visade på en svagare ökning av lediga platser. I Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning, hösten 2011, framträder betydligt mer försiktiga företag än tidigare. Färre än tidigare bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka under 2012. Fler än tidigare tror att den kommer att minska. Sammantaget bedöms antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn vara oförändrat under 2012. Mellan de olika branscherna väntas utvecklingen skilja sig åt. Försiktiga hushåll och svagare industrikonjunktur väntas leda till att handeln och transportnäringen påverkas mest av konjunkturnedgången under 2012, medan branschen finansiell verksamhet och företagstjänster bedöms påverkas minst. OFFENTLIGA TJÄNSTER Omkring 30 procent av de sysselsatta i länet är verksamma i den offentliga sektorn. Under 2011 skedde en svag ökning av antalet anställda i statlig och landstingsdriven verksamhet. I kommunalt driven verksamhet fortsätter antalet sysselsatta att minska, vilket till stor del beror på överföring av tjänster till privat huvudman. Mest positiva om utvecklingen under 2012 är barnomsorgen som fortsätter att expandera sin verksamhet. Det sammanhänger med växande barnkullar i länet. Även barnkullarna i åldrarna 7-12 år har växt i antal under 2009 och 2010. Trots detta räknar inte den kommunala grundskolan med att expandera verksamheten under 2012.
Den verksamhet som upplevt svagast efterfrågan under senare år är den kommunala gymnasieskolan. Förklaringen beror till stor del på den demografiska utvecklingen med ett krympande elevunderlag. Vidare fortsätter gymnasieutbildningar med privat huvudman att konkurrera om det vikande elevunderlaget. Den kommunala vården och omsorgen står inför framtida utmaningar kopplat till den demografiska utvecklingen med en växande andel äldre i befolkningen. På kort sikt verkar detta dock inte ha någon nämnvärd påverkan på verksamheterna i länet. Under 2012 räknar en majoritet av företrädarna med en oförändrad verksamhet. Framtidsbedömningarna skiljer sig åt mellan landstingens olika verksamheter. Tandvården signalerar minskad verksamhet, primärvården oförändrad och lasarett samt slutenvård bedömer att verksamheterna förblir oförändrade under första halvan av 2012 medan de minskar under andra halvan av året. De statliga verksamheterna förväntar sig överlag en oförändrad verksamhet under 2012. Rekryteringsproblemen inom offentliga tjänster har ökat sedan våren 2011. Framför allt råder det brist på läkare, specialistutbildade sjuksköterskor, förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen. Inom många av dessa yrkesgrupper sker även stora åldersavgångar under de kommande åren. SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING I VÄSTMANLANDS LÄN (JÄMFÖRT MED 4:E KVARTALET ÅRET INNAN) Bransch/näring Utveckling till kvartal 4 2011 Utveckling till kvartal 4 2012 Jord och skog Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Summa Västmanlands län +1 300-1 000 YRKESKOMPASSEN Den regionala yrkeskompassen för 2012 är arbetsförmedlingarnas bedömning av arbetsmarknadsläget på ett års sikt. Den är inte tänkt att användas i samband med långsiktiga studie- eller yrkesval. Bedömningen baseras bland annat på de intervjuer med länets arbetsgivare som görs i samband med prognosarbetet. BRIST Civilingenjör, maskin Elingenjör och eltekniker Förskollärare Mjukvaru- och systemutvecklare CNC-operatör Byggnadsplåtslagare Svetsare Grovplåtslagare Redovisningsekonom Sjuksköterska, psykiatrisk vård Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med brist på arbetskraft i länet
ÖVERSKOTT Barnskötare Försäljare, fackhandel Vårdbiträde Personlig assistent Elevassistent Köks- och restaurangbiträde Resesäljare Receptionist Parkarbetare Hudterapeut Faktarutan visar ett urval yrkeskategorier med överskott på arbetskraft i länet. MER OM FRAMTIDSUTSIKTER FÖR OLIKA YRKEN: arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för bedömningarna i arbetsmarknadsprognosen. De arbetsställen som intervjuas utgör ett urval frånscb:s företagsregister. Urvalet är stratifierat, det vill säga, det liknar så långt det är möjligt länets näringslivsstruktur. I Västmanlands län har 463 arbetsställen intervjuats. Nästa arbetsmarknadsprognos publiceras 12 juni 2012. Kontakta oss på 0771-416 416 www.arbetsformedlingen.se