Studiehandledning för kursen

Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Forskningsmetoder II AN UDA12F 7,5 hp Ht 2014 (Version 24 juni) 1

VÄLKOMMEN TILL KURSEN FORSKNINGSMETODER II... 3 Kursens mål... 3 Registrering... 3 Kursledare och administratör... 3 Kursens innehåll... 4 Kursens arbetsformer och arbetssätt... 4 Studier på avancerad nivå... 4 Frågor på litteraturen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Stöd i studierna... 6 Examination... 6 Betygssättningen... 7 Ordinarie examinationstillfällen... 7 Bedömning och betygskriterier... 7 Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället... 7 Övriga anvisningar... 8 Utvärdering... 8 Obligatorisk litteratur... 8 Böcker... 8 Artiklar, kompendier och webbsidor... 9 Fördjupningslitteratur inom forskningsmetodik och vetenskapsteori... 9 Övrig specifik metodlitteratur... 10 2

Välkommen till kursen Forskningsmetoder II Kursen du nu påbörjar är en fristående kurs på avancerad nivå alternativt en kurs som ingår i magisterprogram i didaktik. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik (www.edu.su.se). Denna studiehandledning innehåller dels specifika upplysningar om kursens innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt en del annan mer allmän information. I kursen arbetar vi med didaktik som forskningsfält genom att analysera och jämföra några perspektiv och metodiska ansatser i relation till olika forskningsfrågor. Därutöver kommer du att få sätta dig in i vetenskapsteoretiska frågor samt lära dig mer om forskningsprocessen. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För behörighet krävs lägst betyget E på kursen Didaktik: forskningsmetoder 1 (7,5 högskolepoäng) eller motsvarande kurser samt ett självständigt arbete på grundnivå (15 högskolepoäng alt C-uppsats). Om du fått dispens innebär det att du på egen hand måste tillgodogöra dig de kunskaper som krävs för att klara kursen. Du kan alltså inte förvänta dig att kursen specialanpassas till din kunskapsnivå. Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: 1. Redogöra för grunderna i kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder inom samhällsvetenskapen, särskilt med avseende på problemformulering, datagenerering och analysmodeller. 2. Beskriva och problematisera några teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser med avseende på resp. perspektivs grundläggande antaganden, centrala begrepp, forskningsfrågor, metodologier. Därutöver reflektera över deras resp. förklaringsvärde för didaktiken som fält med utgångspunkt i Flecks teori om vetenskapliga kunskapers historiska utveckling. 3. Formulera några olika didaktiska forskningsfrågor som är koherenta med några skilda teoretiska perspektiv samt diskutera tänkbara metodiska angreppssätt. 4. Exemplifiera forskningsprocessen i en tänkt studie av ett didaktiskt problem. Registrering Registrering sker enligt instruktionen som skickas ut via mejl. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från www.su.se/student. Kursledaren är också examinator i kursen. För att komma in i Mondo måste du ha en SU-studentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Använd alltid studentmejladressen i kontakter med SU och i Mondo! Andra mejladresser kan fastna i spamfiltren. 3

Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Kursledare och lärare Eva.svardemo-aberg@edu.su.se Kursadministration avancerad@edu.su.se Kursens innehåll Didaktikens två ansikten som föreskrivande norm i lärarutbildning och analytisk vetenskap ställer den forskarstuderande läraren inför många frågeställningar av såväl filosofisk som mer praktisk natur. På vilka grunder kan man analysera och argumentera för sina forskningsresultat, som tagits fram ur ett specifikt perspektiv, samtidigt som fältet och professionen ofta ställer krav på sanningar eller recept som kan generaliseras till att gälla i andra sammanhang än det forskaren undersökt? Inom didaktisk forskning studier av lärande och undervisning används idag ett relativt stort antal teoretiska perspektiv och metoder och ansatser, dvs. olika forskningsinriktningar. Varje forskningsinriktning bygger på explicita och implicita antaganden om vetenskapens och forskarens roll, om samhället i relation till individerna och om kunskapsbildning och lärande som process. Utifrån olika forskningsinriktningar ställs olika frågor och fokuseras på skilda delar av de komplexa fenomenen lärande och undervisning. Ur några fokuseras studierna på individers handlingar och erfarenheter. Andra fokuserar på kommunikation och mellanmänskliga processer på en interpersonell nivå. Några intresserar sig för utbildningsinstitutioner eller för lärande och undervisning på en samhällelig nivå. I kursen jämförs olika forskningsinriktningar och hur de behandlar för didaktiken centrala begrepp som kunskap, lärande, språk, undervisning och kunskapsbildning. Under seminarierna diskuteras även hur man inom olika traditioner förhåller sig till databearbetningens tre faser av beskrivning, analys samt tolkning. Under kursen studeras några av de vanligaste forskningsinriktningarna med avseende på deras anspråk, giltighet och förklaringsvärde i relation till de forskningsfrågor och metodtraditioner som används. Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen bedrivs på 50% helt på distans. Du arbetar på de tider som passar dig ca 20 timmar per vecka. Genom att använda t.ex. e-post och ett konferenssystem, Mondo, kan studenterna även arbeta tillsammans med litteraturen utanför schemalagd tid. Studier på avancerad nivå Det är viktigt att notera att i kurser på avancerad nivå ställs höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande 4

och med sin förståelse såväl enskilt som i grupp. Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett kontinuerligt skrivande och innebär en tolkning av texterna parallellt med läsandet. Du kommer därför att arbeta med olika skriftliga uppgifter på kurslitteraturen som du sedan lägger upp i Uppgifter alternativt i din privata inlämningsmapp i Mondo. Uppgifterna kan vara komplexa instuderingsfrågor och/eller sammanfattningar av kapitel samt litteratursökningar. Arbetsuppgifter i mondo Uppgifter Under kursens gång behandlas litteraturen genom att du ställer frågor till texten och påbörjar kritiskt tolkningsarbete. Du arbetar kontinuerligt med skriftliga inlämningar på frågor som berör kurslitteraturen. Frågorna hittar du i Mondo inom resursen som kallas Uppgifter som ligger i vänster menyn. Observera att det är ett kurskrav att du gör dessa uppgifter men att betyget INTE baseras på dessa utan på tentan + den andra examinationsuppgiften. Du skriver för ditt eget lärande och får feedback av läraren vid ett par tillfällen i kursen. Det som sedan betygssätt är dina examinationer. Temana för arbetsuppgifterna är följande: 1) Litteratursökning 2) Kvalitativ metod och analys 3) Relativismens historia 4) Vetenskapsfilosofi och kvalitativ analys 5) Forskningsproblem, variabeler och validitet 6) Mixed methods & Actions research 7) Etnography designing research Lärandet i kursen kan beskrivas som olika faser: Genom att ställa frågor till texten startar den kritiska tolkningsprocessen: I den första fasen av läsandet och lärandet så skapar man sig en övergripande och sammanfattande bild av resp. forskningsinriktning samt sorterar fram de centrala begreppen och den nivå/empiriska fokus som resp. forskningsinriktning har i relation till ett fenomen som t.ex. lärande. Ett exempel kan vara att arbeta med frågor till de texter man läser: Studerar man ur ett behavioristiskt perspektiv individer, grupper, kommunikation, institutioner eller större samhälleliga och historiska företeelser? Vilken typ av forskningsfrågor har man utgått ifrån och kan besvara utifrån resp. inriktning, dvs. vilka anspråk på ny kunskap gör man i sitt syfte? Hur har man gått tillväga metodiskt? I nästa fas gäller det att relatera metoder/teorin i texten till andra forskningsinriktningar. Vad skiljer och förenar dem? Vilka aspekter av fenomen som t.ex. lärande hamnar i fokus resp. i skuggan ur resp. forskningsinriktning? Vilka antaganden om fenomenet i fokus och om andra relaterade fenomen bygger resp. inriktning på? Vilken typ av kunskap blir möjlig genom den valda metoden? Vilken kritik finns mot forskningsinriktningen och dess grundläggande antaganden? I slutfasen av studierna är man mogen att diskutera de skilda inriktningarna utifrån vilket förklaringsvärde de har för didaktiken som disciplin samt att motivera sitt eget val av perspektiv och forskningsmetod inför den kommande uppsatsen. Under kursen ska du också träna på att söka forskning i databaser. Börja med att gå igenom den grundläggande webbkursen i informationssökning: http://www.sub.su.se/kurser.aspx 5

Du kan även titta på http://www.skolporten.se/forskning/avhandlingar/ för att hitta aktuella utbildningsvetenskapliga avhandlingar. Litteratursökningar görs ofta i den svenska databasen www.kb.se/libris, i http://scholar.google.se/intl/sv/scholar/help.html eller via SUB och det stora databasgränssnittet CSA Illumina (som du når när du är inloggad och registrerad). genom vilket du når flera andra databaser med forskning om undervisning och lärande som ERIC Det viktigaste när man söker forskning är att hitta ett avgränsat forskningsområde och sedan ytterligare avgränsa det med rätt (teoretiska) sökord. Det gör man lämpligen i en tesaurus. Man kan också be en bibliotekarie om hjälp när man väl gjort ett eget försök först. Observera alltså att termer i skolvardagen sällan är teoretiska termer. Ett exempel IUP eller läroplanstexter är inte att betrakta som teoretiska termer/texter. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida (http://www.su.se/student) hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på http://www.su.se/student under rubriken Studera med funktionshinder. Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har två examinationer som har olika former och ger olika antal högskolepoäng. Därutöver ska du ha lämnat in samtliga skriftliga uppgifter under kursens gång: : Provkod Benämning Högskolepoäng EXA1 Salstentamen/frågor via e-mejl 3 hp (24 oktober). EXA2 Skriftlig examination 4.5 hp (31 oktober). Den första examinationen är en tentamen under 3 timmar och som du gör hemma vid datorn med tillgång till böcker. Den ger dig möjlighet att visa att du uppnått kursmål 1 och 2. Tentamen bygger i huvudsak på de instuderingsfrågor och sammanfattningar som du arbetat med under kursen. Den andra examinationen innebär att du författar ett uppsats-pm (ett sk. synopsis) om ca 5 sidor (dokumentet ska formateras i DiVA-mallen, exempeldisposition som du hittar i Mondo) där du ska visa att du uppnått samtliga kursmål genom att beskriva en tänkt undersökning och de val du gjort av problemformulering, perspektiv, metod samt en forskningsöversikt. 6

Betygssättningen I kursen utgår examinatorn från fyra lärandemål som examineras genom två examinationer, alltså underlaget för bedömning finns att hämta i två skilda bedömningsområden. I den första examinationen är det framförallt lärandemål 1 och 2 som bedöms och i examination 2 är det samtliga lärandemål. Du får ett betyg för varje examination Ordinarie examinationstillfällen Examinationstillfälle 1 Den första examinationen dvs. tentan äger rum den 24 oktober kl 13-16. Tentan publiceras i ett dokument kl 13.00 på anslagstavlan i mondo och senast kl 16 laddas tentasvaren upp i din inlämningsmapp i mondo. Om du blir sjuk etc bestämmer vi nytt datum i samråd med kursledaren. Examination 2 sker den 31 oktober genom att du laddar upp ditt synopsis i inlämningsmappen formaterat i DiVA-mallen som du hittar i Mondo. Om du blir sjuk, inte hinner klart etc. så kommer ytterligare tillfälle att erbjudas. Kontakta i så fall kursledaren via mail. Du har totalt 5 examinationstillfällen på dig att uppnå ett godkänt betyg. Bedömning och betygskriterier Se särskilt dokument med betygskriterier på kurshemsida + i Mondo under Filsamling. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt För att bli godkänd på kursen krävs lägst betygsgraden E Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar. Du får en betyg av din examinator via mejl lite tidigare. Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. 7

Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till kursledaren. Studenten har sammanlagt rätt till högst fem examinationstillfällen. Övriga anvisningar Plagiat Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, sk. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida www.su.se/regelboken. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Utvärdering Kursen kommer att utvärderas genom utskick av enkät i Mondo. Obligatorisk litteratur Böcker Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (2.,[uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (554 s.) Backman, J. (2008). Rapporter och Uppsatser. Lund: Studentlitteratur (223 s.) Fejes, A. & Thornberg R. (2009). Handbok i kvalitativ analys Stockholm: Liber (240 s.) 8

Holmqvist, B. (2009). Till relativismens försvar. Några kapitel ur relativismens historia Boas, Becker, Mannheim och Fleck. Brutus Österlings förlag (174-277 s.) Murchison, JM. (2010). Etnography essentials. Designing, conducting, and presenting your research. San Francisco: Jossey-Bass (241 s.) Artiklar, kompendier och webbsidor Esaiasson, P., Gilljam, M. Oscarsson. H., & Wängnerud L. (2007). Metodpraktikan Konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm Norstedts Juridik (kompendium om ca 15 sidor finns i Mondo) Burke Johnson, R., Onwuegbuzie, A. J., & Turner, L. A. (2007). Toward a Definition of Mixed Methods Research. Journal of Mixed Methods Research 2007 1: 112 (on-line-journal tillgänglig via inloggning på www.sub.su.se) Newton, P. & Burgess, D. (2008). Exploring Types of Educational Action Research: Implications for Research Validity. International Journal of Qualitative Methods. University of Alberta. (On-line-journal fri tillgång.) Vetenskapsrådets etiska principer (finns som elektronisk resurs på www.codex.uu.se). Valbar fördjupningslitteratur inom forskningsmetodik och vetenskapsteori Arfwedson, G. (2005). Didaktiska examensarbeten. Stockholm: HLS Förlag. Carlström, I. & Carlström Hagman, L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Natur och kultur. Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber Olsson, H. & Sörensson, S. (2007). Forskningsprocessen Kvalitativa och kvantitativa perspektiv Stockholm. Liber Rosenqvist, M-M. & Andrén, M. (2006). Uppsatsens mystik. Om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren och Fallgren. Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare - en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget. Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur 9

Övrig specifik metodlitteratur Agar, M. (1996). The professional stranger. An informal introduction to ethnography. Academic Press. Arfwedson, G. (1998). Intervjumetoder och intervjutolkning: en dialog kring ett kvalitativt alternativ i lärarutbildning och skolforskning. Stockholm: HLS Förlag. Aspers, P. (2007) Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden Stockholm: Liber Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007) Diskursanalys i praktiken Malmö: Liber Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Fangen, K. (2005). Deltagande observation Malmö: Liber Eknomi reen.. amilli. Elmore P.. Skukauskait. race E. (red.) ( ). Handbook of complementary methods in education research. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers (valda delar). Gustafsson, B. (2004). Kunskapande metoder i samhällsvetenskapen. Lund:Studentlitteratur. Haglund, B. (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.3 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Hartman, J. (2001). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur. Heikkälä, M. & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Howarth, D. (2007) Diskurs. Stockholm: Liber Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund:Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (1997/2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2:a reviderade upplagan Lund: Studentlitteratur. Larsson. S. (1986). Kvalitativ analys. Exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. 10

Norrby, A.-K. (1996). Samtalsanalys. Så gör vi när vi talar med varandra. Lund: Studentlitteratur. Ryen. A. (2004). Kvalitativ intervju från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber Ekonomi Sparrman, A. & Lindgren, A.-L. (2003). Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. Nr.1-2 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 3:e upplagan. Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Yin. R. K (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber 11