Svenska Jiujitsuförbundet

Relevanta dokument
Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Hot och våld i arbetsmiljön

Riksförbundet Attentions etiska riktlinjer

Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Riksförbundet Attentions etiska riktlinjer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Utbildningsmaterial kring bemötande av våld och hot om våld. Självskyddstekniker. B.Taylor H.Ekström. D.Blomkvist S.Widmark

Vad får Envar göra. En kort översikt av de rättigheter du som privatperson får göra vad avser tvångsmedel mot person.

EXPERIENCE ENABLING SERVICES AB

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Värdegrund och policy

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

LEDARE KALENDARIUM I DETTA NUMMER

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

De filmer som förekommer i materialet används med tillstånd av U.S. Department of Homeland Security. Skolskjutningen i Jokela, Finland

Pågående dödligt våld. Information för personal i offentlig miljö Den akuta fasen Kompetenscentrum 4

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Handlingsplan för Oskarshamns Ju-jutsuklubb - avseende droger, våld och jämställdhet

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Nödvärnsrätt. Vad nödvärnsrätten innebär

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Durewall-jiujitsu. 2:a Jiujitsuboken. att med minsta möjliga kraft nå största möjliga effekt utan att förorsaka smärta eller skada

Martin Rapp Lokalpolisområde Falkenberg

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Likabehandlingsplanen

V D K AD AN J BE A HÖ G G VER ÖR D A

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Statens skolverks författningssamling

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Scouternas gemensamma program

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Ordningsregler för Anders Ljungstedts gymnasium läsåret 2019/2020

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förbättringsarbete AT: Hantering av hot och våld i vården.

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tärnans förskola Gräsö 2016

Handlingsplan. Våld och hot

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan 2017/2018

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Avdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

ETISKA REGLER FÖR PERSONLIGA TRÄNARE

Barnets rätt till respekt i den mångkulturella skolan. Mårten Björkgren

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Vuxennämnden och Torshälla Stads nämnd VÄRDEGRUND & ETIK för medarbetare inom vård och omsorg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/18

Obunden Samling för Åland r.f.

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Förskoleområde 10

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Värdegrund. För oss i Degerfors IF är alla viktiga oavsett roll och vi sätter alltid föreningen främst i både med- och motgång.

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Fastställd av sekos representantskap den 28 maj Gäller från den 1 juni 2018

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Transkript:

EMJ-regler gällande fr o m 2012-12-08 Svenska Jiujitsuförbundet Reviderat: 2012-12-08 1 (9)

Etiska, Medicinska och Juridiska regler för Svenska Jiujitsuförbundet Innehållsförteckning 1 Vision, principer och ideologi...3 2 Principer...4 2.1 Huvudprincipen...4 2.2 Grundprinciper...4 3 Etiska regler...5 3.1 Människosyn...5 3.2 Rätten till självförsvar...5 3.3 Synen på en angripare...5 3.4 Uppträdandet vid jiujitsuträning...5 3.5 Uppträdandet vid uppvisningar och förevisningar...5 3.6 Inställning till kamp, kampformer och budo...6 4 Åtgärder vid brott mot EMJ -reglerna...6 5 Etiska principers belysning ett självförsvarsperspektiv...6 5.1 Godhetsprincipen...6 5.2 Människovärdesprincipen...6 5.3 Autonomi...6 5.4 Rättvisa...6 5.5 Dygder...6 6 Medicinska regler...7 7 Juridiska regler...8 8 Slutord...9 Reviderat: 2012-12-08 2 (9)

1 Vision, principer och ideologi Svenska Jiujitsuförbundet (SJF) verkar för utövandet, spridningen och utvecklingen av den jiujitsuform som skapats av Kurt Durewall under namnet Durewall-systemet. Denna jiujitsu genomsyras av en huvudprincip och ledsagas av sex grundprinciper (se nedan). SJF strävar efter att minska våldet i samhället och vill genom den jiujitsu som bedrivs, sättet man tränar och samverkar inom förbundet, vara ett verktyg för att uppnå detta. Det gäller framför allt våld i form av medvetna fysiska angrepp människor emellan, men också ofrivilligt våld som människor åsamkar sig själva och andra p g a bristande kunskap om kroppskännedom och praktisk ergonomi. SJF har en övertygelse om att våldet, uppfattat enligt ovan, utgör en stor och i grunden onödig skada för människor och samhället i stort, och ser det som sin uppgift att bekämpa det. Udden är då inte riktad mot människor som kan vara orsaken, utan våldet i sig. På samma sätt hanterar inte de försvar som används i första hand angriparen, utan angriparens våld. SJF strävar även efter att motverka den typ av olust hos människor som kommer sig av bristande självrespekt, självförtroende eller rädsla för fysiskt våld och vill erbjuda en organisation där alla som deltar kan uppleva respekt, omtanke och samhörighet, samt verka för att alla i förbundet får möjlighet till personlig utveckling och som moraliskt ansvarstagande människor kan utgöra en positiv kraft i samhället. SJF anser sig med sitt kunnande och engagemang ha ett ansvar och även en skyldighet att offentligt uttala sig i frågor som rör våld, självförsvar och självskydd. SJF är en politiskt och religiöst obunden organisation som samlas kring dessa idéer och utövar dess omsättning. Reviderat: 2012-12-08 3 (9)

2 Principer Principerna är de rättesnören vi inom SJF har när vi utför våra tekniker. Teknikerna är vad vi gör och principerna är hur vi gör. 2.1 Huvudprincipen att med minsta möjliga kraft nå största möjliga effekt utan att förorsaka smärta eller skada Med detta menar vi vår strävan är att bara använda minsta nödvändiga kraft för att nå önskat resultat och att vi inte bygger vårt skydd på tillfogandet av smärta eller skada så långt detta är möjligt. För att nå detta mål utgår vi från följande sex grundprinciper: 2.2 Grundprinciper Skydd är den viktigaste principen. Vi skyddar oss själva, andra i omgivningen och i mesta rimliga mån även en angripare. Balans Rörelse Bestämdhet Mjukhet Hänsyn är centralt för all effektiv kroppslig verksamhet. Vi strävar efter att bibehålla eller snabbt återupprätta vår balans även om kroppen utsätts för påverkan av yttre krafter. är nödvändigt för att upprätta ett bra skydd, för att kunna bibehålla balansen och följa övriga principer. Vi rör oss vid rätt tillfälle, i rätt riktning och tillräckligt mycket för att uppnå detta skydd. innebär en beslutsamhet att genomföra uppgiften och att göra det med koordinerade rörelser under god kontroll. (ju-no-ri) innebär att vi inte ökar vår egen kraftinsats för att övervinna kraften som vi utsätts för. tas till uppgiftens natur och svårighet och till angriparen som en medmänniska, vilken vi vill undvika att kränka eller skada, samt till människor i omgivningen. Reviderat: 2012-12-08 4 (9)

3 Etiska regler Dessa avser vårt uppträdande och vårt användande av tekniker för självförsvar och innebär att vi konsekvent försöker tillämpa vår ideologi och vision. Vi anammar ett etiskt (moraliskt genomtänkt) tänkesätt präglat av medmänsklighet, vilket även framtonar i vår huvudprincip att undvika att tillfoga smärta eller skada. 3.1 Människosyn Vi vill förmedla en positiv grundsyn på andra människor, att varje människa är unik och värd att skyddas från våld. Vi respekterar att inte alla utanför vårt förbund eller nya tränande fullt ut delar de gemensamma etiska ställningstaganden som vi värnar om. Men med vår träning och vårt sätt att vara vill vi påverka människor att ta till sig denna syn och ge dem en möjlighet att växa som moraliska personer. Parallellt med ökade tekniska krav på våra tränanden ställer vi krav på vad SJF anser vara ökad moralisk mognad med införlivande av dessa EMJ-regler. 3.2 Rätten till självförsvar Vi anser att varje människa har rätten att freda sig mot våld och har rätten och skyldigheten att, i mån av kunnande, hjälpa medmänniskor som utsätts för våld. Vi accepterar dock att denna rätt till självförsvar och autonomi inte är absolut och ställer upp bakom de inskränkningar som är fastställda i svensk lag. 3.3 Synen på en angripare Vi anser att även en angripare är en medmänniska som vi, med våra kunskaper, inte i onödan vill skada. 3.4 Uppträdandet vid jiujitsuträning Vi skall under vår träning skapa en stämning av respekt för alla och sprida våra EMJ -regler som en gemensam nämnare i moralfrågor. Mycket av formerna för träning är nedtecknade i våra etikettsregler (var god se dessa). För utformningen av etikettsreglerna har även budotradition och möjligheten för säker träning haft betydelse. 3.5 Uppträdandet vid uppvisningar och förevisningar Vid förevisande av vår jiujitsu skall ovan nämnda respekt för andra människor och varandra vara tydlig och vi avstår från att försöka imponera genom att visa spektakulära, orealistiska eller för vår verksamhet missvisande tekniker. Vi skall heller inte förevisa vår verksamhet eller delta i sammanhang som skadar bilden av vårt förbund. För bedömning om risk för skada av vårt förbund har SJF:s styrelse tolkningsföreträde och kan besluta om disciplinföljder (var god se nedan) vid överträdelser. Reviderat: 2012-12-08 5 (9)

3.6 Inställning till kamp, kampformer och budo Svenska Jiujitsuförbundets jiujitsu har växt fram ur en budotradition och en stor del av vår egen verksamhet bedrivs under budomässiga former. Vi uppskattar många av de ideal som kännetecknar budo och är måna om budons goda rykte i samhället. Vi tycker att det är angeläget att man generellt tydligt skiljer mellan kampkonst och självförsvar. Vi är övertygade om att det, förutom av etiska och juridiska skäl, även är i budons intresse att klart ta avstånd från kampformer som tydligt strider mot våra och budons principer eller som riskerar att sprida våld i samhället. 4 Åtgärder vid brott mot EMJ -reglerna Ledare, instruktör, instruktörsaspirant, elev eller annan medlem i ansluten klubb som bryter mot EMJ -reglerna kan efter varning skiljas från förbundsuppdrag, fråntas sin instruktörsutnämning, fråntas eller få sänkt gradering, och/ eller uteslutas ur SJF. I grövre fall kan detta ske utan föregående varning. Beslut om detta fattas av förbundsstyrelsen efter att medlemmen fått rimlig tid att yttra sig. 5 Etiska principers belysning ett självförsvarsperspektiv 5.1 Godhetsprincipen Vi anser att våld (i betydelse som ovan) och dess konsekvenser har stora negativa konsekvenser för människor, och för samhället i stort. Vi verkar därför för att minska våldet och dess konsekvenser. 5.2 Människovärdesprincipen Vi anser att alla människor, även en angripare, är medmänniskor och är värda att skyddas från våld. 5.3 Autonomi Vi har respekt för att människor är olika och har rätt att göra sina egna val. Man skall så långt som möjligt undvika att betvinga människor med våld, och i den utsträckning det kan stödjas av andra etiska principer, som kan anses tyngre vägande, och med stöd i Sveriges rikes lag, bör det ske med så lite skadligt eller kränkande våld som möjligt. 5.4 Rättvisa Inom förbundet strävar vi efter att ge utövare, oavsett etnisk, politisk eller religiös bakgrund, eller samhällelig minoritetstillhörighet, lika möjlighet att tillgodogöra sig de resurser och möjlighet till förkovran som förbundet erbjuder, och vi anser att övriga etiska principer gäller i lika grad för alla människor. 5.5 Dygder Inom Svenska Jiujitsuförbundet strävar vi efter att stärka/odla det vi anser vara goda egenskaper: exempel på dessa är artighet, respekt, omtanke, flit, tålamod, ödmjukhet, tolerans, ansvar, punktlighet, pålitlighet, mod, solidaritet; men också originalitet, i betydelsen att vara sig själv samt kreativitet, inom ramen för det som enligt ovan bildar en gemensam värdegrund. Reviderat: 2012-12-08 6 (9)

6 Medicinska regler Vi skall ta hänsyn till människokroppens känslighet både under träning och i en självförsvarssituation. Det används tyvärr inom många traditionella och moderna självförsvarsformer greppteknik, slag, sparkar utan att hänsyn tas till en angripares människovärde och angreppets art. Ofta är orsaken okunskap om verkningarna av olika sorters våld och vad människokroppen tål på kort och lång sikt. Det finns ofta även en utbredd, falsk tro på att man är tvungen att vara brutal för att utöva ett effektivt självförsvar. Vi strävar alltid efter att använda en taktik och ett teknikval som medför liten risk för kroppslig skada på en angripare. Exempel är att inte hindra andningsmöjlighet eller blodcirkulation så att skaderisker uppstår. Likaså farliga brytningar på nacke, rygg, armar och ben samt att vid försvar med vapen undvika att angriparen skadas av vapnet. Om visst våld är ofrånkomligt, undvika sådant som kan medföra betydande men eller livsfara. Vi eftersträvar att lägga ner med god kontroll (om detta är motiverat) istället för att kasta en angripare. Därför är en grundläggande kännedom om vad som kan hända i en människas kropp vid våld en förutsättning för en jiujitsuutövare i SJF. Med detta sagt måste man också vara medveten om att det kan uppkomma situationer där omtanken om en eller flera angripare måste komma i andra hand. Även i dessa situationer då tillgripande av potentiellt farligt våld kan vara det enda rimliga, så skall man i största möjliga mån undvika övervåld och efter förmåga medverka till att konsekvenserna av detta minimeras. Reviderat: 2012-12-08 7 (9)

7 Juridiska regler Vi lär ut och följer de lagar som reglerar nödvärn, nöd och samtycke. Det måste inte bara framgå av uppträdande i en konfliktsituation utan också följas vid valet av tekniker när man tränar jiujitsu och testar för en högre grad. En vanlig förklaring inom olika självförsvarsformer är att motivera farliga tekniker med det kan röra sig om en livsfarligt beväpnad som angriper. På detta sätt ursäktas användandet och intränandet av onödigt brutala tekniker. Detta anser vi vara att bryta mot juridiska regler redan i förstadiet av en konfliktsituation. Under vår träning då visst mått av kontrollerat våld utövas, framgår tydligt av våra etikettsregler, framför allt genom bugningar och avklappning, när samtycke föreligger och när det upphör. Den juridiska formuleringen uppenbart oförsvarlig i fråga om nödvärn kan utifrån omständigheterna värderas och tolkas olika. Vi har med ökande kunskap i ett humant effektivt självförsvar och dess principer möjlighet att klara det lagrummet med tydliga marginaler. Vi väljer därför att framför allt lyfta fram våra etiska regler som riktmärken för vårt handlande. BrB 24:1 Nödvärn En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger mot 1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning. 3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. BrB 24:5 Bistå annan Om någon enligt 1-4 detta kapitel eller enligt 10 polislagen (1984:387) har rätt att begå en annars straffbelagd handling, har var och en som hjälper honom samma rätt. Lag (1994:458) BrB 24:7 Samtycke En gärning som någon begår med samtycke från den mot vilken den riktas utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Lag (1994:458). Reviderat: 2012-12-08 8 (9)

8 Slutord SJF:s förhoppning är att ovan beskrivna riktlinjer inte ses som begränsande för handlande och åsikter, utan som förenande och utgångspunkt för fortsatta etiska diskussioner. Sannolikt är stor del av människors våldsbenägenhet medfödd och evolutionärt betingad, och det kan tyckas att det är en del i människans natur att kivas. Men det är likaledes ett mänskligt drag, och uppenbarligen en överlevnadsfördel att bygga stora gemenskaper i fredlig samvaro, lösa konflikter med argument och ömsesidig respekt i organiserade former, och med ökad kulturell kompetens inse att pennan (som symbol för kunskap) är mäktigare än svärdet. För en budbärare finns ingen vila Förrän budskapet är överlämnat. Joseph Conrad Reviderat: 2012-12-08 9 (9)