Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

Transkript

1 Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län

2 Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet i Närpolisområde City

3 INFORMATION OM STÖLD OCH SNATTERI UR BUTIK Den här informationsfoldern från Polisen i Jämtlands län är riktad till länets butiker. Kunskapen om hur och när ett brott är begånget i butik varierar och med anledning av det har vi tagit fram denna folder där vi samlat information som förhoppningsvis ska vara till er hjälp. Fakta är tagen från Brottsförebyggande rådet (BRÅ): Vi önskar att all er personal får ta del av informationen och kom ihåg att dela ut den till nyanställda. Tänk på att alla brott ska anmälas till Polisen! Ring polisen direkt vid misstanke om brott: Direktnummer: Observera! Ovan telefonnummer går till Länskommunikationscentralen (LKC) och är framtaget speciellt för länets butiker. Viktigt! Ring alltid 112 vid nödsituation eller pågående brott.

4 INFORMATION OM STÖLD OCH SNATTERI UR BUTIK Under 2010 anmäldes omkring butiksstölder Stölderna handlar ofta om tillgrepp av varor för låga belopp och de flesta butiksstölder räknas därför som snatteri. Stölderna är ett stort problem både för handeln och för samhället i stort. Antalet anmälda butiksstölder har varierat under den senaste tioårsperioden, men trenden har varit uppåtgående och antalet ligger nu 24 procent högre än för tio år sedan. Antalet anmälda butiksstölder påverkas av butikers kontroller och policy för att anmäla brott. De flesta stölder och snatterier upptäcks inte, vilket gör det svårt att utifrån statistiken avgöra butikstöldernas omfattning. Specialstudier av butikernas svinn visar att endast mellan fem och tio procent av det totala antalet butiksstölder upptäcks och anmäls till Polisen. I Brottsförebyggande rådets (BRÅ) skolundersökning uppgav var tredje niondeklassare att de hade snattat något under det senaste året. Dagligvaror som är dyra eller lätt åtkomliga såsom godis, rakprodukter och batterier är bland de mest attraktiva varorna att stjäla, enligt branschorganisationen Svensk Handel. Av alla brott som anmäls till polisen är omkring fyra procent butiksstölder. Brottsbalken kap. 2 Snatteri är ett egendomsbrott som innebär stöld av varor för ett relativt lågt värde från en butik. Snatteri är detsamma som stöld men med skillnaden att brottet är att anse som ringa med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter. Den som stjäl något som endast har ett mycket lågt värde, ska alltså dömas för snatteri. Gräns för snatteri Var gränsen går för snatteri varierar men det brukar handla om värden upp till kronor (innan september 2009 var gränsen 800 kronor). Försök till snatteri är inte straffbart i Sverige. Straffregister Det vanligaste straffet för snatteri är penningböter men fängelse ingår i straffskalan. Det innebär också att man blir registrerad i polisens belastningsregister, där belastningen finns registrerad under fem års tid. Det kan betyda att man har svårt att få banklån, bostad och arbete. När är brottet fullbordat? Tänk på att om snatteribrottet inte fullbordas, är det alltså inte en brottslig handling. Vad gäller butikstillgrepp, ger inte lagtexten tillfredsställande vägledning för att bedöma huruvida en gärning är att betrakta som ett fullbordat stöld- eller snatteribrott. Vägledning kan istället hämtas från rättspraxis. Är butiken en självbetjäningsbutik (d.v.s. att du själv hämtar varorna i butiken och sedan betalar dem i en kassa), med kassaspärr, fullbordas brottet när du passerar kassaspärren utan att ha betalat för de varor du har tagit med dig från butiken. Saknar butiken kassaspärr men har klart avgränsade avdelningar, fullbordas brottet när du har medtagit varor från en avdelning och lämnar avdelningen, utan att först betala för varorna. I en butik utan varken kassaspärrar eller klart avgränsade avdelningar fullbordas brottet, när du lämnar butiken, vilket sker genom att du passerar butikens utgång eller dess larmbågar. 4

5 INFORMATIN OM STÖLD OCH SNATTERI UR BUTIK Brottet är fullbordat när kunden passerar: * Butikens kassaspärr När kunden själv hämtar varor i butiken och passerat kassan utan att ha betalt. (ex självbetjäringsbutiker) * Avdelningens utgång När kunden medtagit varor från en avdelning och lämnar samma avdelning utan att betala för varorna. (ex varuhus) * Butikens utgång, larmbåge När kunden lämnar butiken, vilket sker genom att ha paserat butikens utgång eller dess larmbåge, utan att betala för varorna. (ex butiker i en galleria) Handeln beräknar att det varje år stjäls för omkring fem miljarder kronor inom svensk detaljhandel; pengar som betalas av konsumenterna i form av högre priser. Om snittpriset per stulen vara är 250 kronor betyder det att det begås 20 miljoner butikstillgrepp varje år. Dessa siffror är grova skattningar som bygger på vissa antaganden om vilket svinn handeln har. Det visar dock att butiksstölder är ett omfattande problem som samhället och handeln måste agera mot. Förutom att stölderna drabbar butiker och konsumenter ekonomiskt, skapar de också otrivsel och otrygghet hos kunder och butikspersonal. Ungdomar är en grupp som lätt frestas att börja begå brott i form av stölder och snatterier. Även om de allra flesta ungdomar som snattar inte går vidare till grövre kriminalitet, är det angeläget att sätta in åtgärder som minskar omfattningen av stöldbrotten. Det är ett gemensamt ansvar för handeln och samhället att minimera brottstillfällena, maximera upptäcktsrisken och minska motivationen att begå stölder. Unga kvinnor ofta misstänkta Gärningspersonen tas ofta på bar gärning och en relativt stor del av de anmälda brotten kan därför klaras upp. Under 2010 klarades 45 procent av de anmälda butiksstölderna upp genom personuppklaring, det vill säga att en person kunde bindas till brottet. Många av dem som misstänks för butiksstöld är unga, särskilt flickor, är överrepresenterade lagfördes personer för snatteri som huvudbrott, omkring 7 procent färre än året innan. Strafföreläggande och böter genom dom var de vanligaste påföljderna. Förebyggande arbete * Vilka varor blir oftast stula? * Var i butiken sker stölderna? * När försvinner varorna? * Ger olika försäljningssätt effekter på hur stort svinn butiker får? * Går det att urskilja vilka metoder som de som snattar använder? Kan man finna svaren på dessa frågor, finns det också stora möjligheter att se var i butiken åtgärder måste sättas in. 5

6 INFORMATION OM STÖLD OCH SNATTERI UR BUTIK Envarsgripande Envarsgripande är det svenska juridiska begreppet för den rättighet som envar (det vill säga vem som helst) har att i vissa speciella situationer gripa personer som misstänks för brott. Rättegångsbalkens 24 kap. 7 lyder: Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Det är av stor vikt att den gripne ställs inför polis så snart som möjligt. Enligt praxis krävs inte att den som gör ett envarsgripande till fullo har utrett den gripnes skuld till brottet, men ingripandet kan inte ske utan någon konkret indikation på att det är just denna personen som begått brottet, till exempel kan det vara bra om den som utför gripandet har sett den misstänkte begå brottet. I den händelse ett envarsgripande i själva verket inte är skäligt, kan den gripne eller tredje part äga rätt till nödvärn. Nödvärn Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund. Av 24 kap. 1 brottsbalken framgår att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. I dagligt tal används den något oprecisa tolkningen att inte använda mer våld än nöden kräver. Lagen säger dock att våldet inte får vara uppenbart oförsvarligt. Lagen tar upp fyra omständigheter då rätt att bruka nödvärn föreligger: 1. Mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. 2. Mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning. 3. Mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg. 4. Mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. 7

7

8 Ring till Polisen Ring 112 vid nödsituation och pågående brott