2016/2017 Aspenässkolans kvalitetsrapport

2016/2017 Aspenässkolans kvalitetsrapport Maria Johansson och Lotta Larsson Lerums kommun 2016/2017 1

Inledning Vad är värt att lära sig i en tid som mer än någonsin tidigare utmärks av att våra kunskaper förändras och förnyas? Dagens samhälle ställer krav på ökad rörlighet och förändringsberedskap och vi behöver utbilda för att möta framtiden, att äga sin yrkesutveckling. Vi måste fokusera på att utveckla elevernas förmågor, sådana som t ex handlar om att använda sina kunskaper som utgångspunkt för att kunna resonera, argumentera och ifrågasätta. Verksamhetscheferna i vår kommun gör analyser av de meritvärden och resultat skolorna i vår kommun visar i olika mätningar, och gör därefter prioriteringar av områden som de bedömer att vi behöver utveckla. I vår verksamhet har vi rektorer möjlighet att på en mer verksamhetsnära nivå göra analyser och utvärderingar som är direkt kopplade till det vi ser, hör och upplever och sedan beskriver i denna rapport. I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår att utvärdera och analysera en rad olika enkäter och kvalitetsjämförelser, såväl nationella som internationella. Dessa handlar om allt från trivsel och trygghet till måluppfyllelse och besvaras i vissa fall av både vårdnadshavare, föräldrar och elever. På Aspenässkolan når vi en hög måluppfyllelse, såväl när det gäller trivsel och trygghet som ämneskunskaper och vi är självklart stolta över vår verksamhet. Våra goda resultat ger oss möjlighet att utvecklas och förbättra oss på en högre nivå inom skolutveckling och lärande Forskning visar att det som lärare gör i klassrummet ger större effekt på elevernas resultat än det som rektor och andra ledare gör. Ledarskap på en skola utövas inte bara av rektor utan av alla dem som tar ett ansvar för skolans utveckling och elevernas lärande. Som rektorer ser vi det därför som vår viktigaste uppgift att samordna arbetet i skolan så att alla lärare ges möjlighet att bli professionella och förmår anpassa undervisningen till de elever som finns i vår skola, i enlighet med vår vision att vara en skola med pedagogisk framåtanda och ett elevresultat i världsklass! Maria Johansson & Lotta Larsson Rektorer Aspenässkolan 2

Innehåll 1 Allmän del 4 1.1 Beskrivning av Aspenässkolan och dess organisation... 4 1.2 Skolenheternas ledning... 5 1.2.1 5 1.2.2 5 1.3 Förskoleklass... 5 1.4 Skolenheternas fritidshem... 5 1.5 Integrerad särskola... 6 1.6 Aspenässkolans bibliotek... 6 1.7 Fortbildning och utveckling på skolenheterna... 6 1.8 Skolenheternas elevhälsa... 6 1.9 Inflytande och samråd på skolenheterna... 8 1.10 Trygghet och studiero... 9 1.11 Skolenheternas likabehandlingsplan... 9 1.12 Åtgärder mot kränkande behandling... 10 1.13 Elevens Individuella utvecklingsplan... 10 1.14 Modersmålsundervisning på Aspenässkolans enheter... 11 1.15 1.13 Studie och yrkesvägledning... 11 1.16 Skolans förbättringshistoria... 11 1.17 Socioekonomisk fördelning... 12 2 Resultat och analys 13 2.1 Grundskolan kunskapsresultat... 14 2.1.1 Årskurs 1... 14 2.1.2 Årskurs 3... 18 2.1.3 Årskurs 5... 24 2.2 Enkätresultat grundskolan... 39 2.2.1 GR-enkäten... 39 2.3 Frånvaro... 41 2.4 Förskoleklassen... 42 2.5 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten... 48 2.5.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet... 48 2.5.2 Område för särskild uppföljning 2017 fritidshemmen... 49 2.5.3 Resultat i förhållande till kapitel 4 i Lgr11... 52 2.5.4 Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet... 53 2.6 Synpunkter och klagomål... 54 3 Strategisk del 55 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2016 års kvalitetsrapport.... 55 3.1.1 Entreprenöriellt lärande... 55 3.2 Strategier för 2016-2017 skolenhet F-2 samt 3-5... 56 3.3 Referenslitteratur... 57 3

1 Allmän del 1.1 Beskrivning av Aspenässkolan och dess organisation Aspenässkolan är vackert belägen strax intill sjön Aspen och flera grönområden. På Aspenässkolan finns många engagerade, drivna och initiativrika pedagoger som sätter barn, utveckling och lärande i centrum. Enheten har en god struktur och en hög måluppfyllelse. I vårt upptagningsområde finns tre förskolor och de allra flesta utav dessa vårdnadshavare väljer vår skola. Vårdnadshavarna har höga förväntningar på vår verksamhet såväl när det gäller trygghet som utbildningskvalitet. Samtliga elevgrupper inom en årskurs ligger intill varandra fysiskt och arbetslagets undervisning är organiserad kring respektive årskurs med ett tydligt samarbete kring arbetslagets alla elever, där elevgruppen får ta del av pedagogernas olika kompetenser. Pedagogerna formar sin verksamhet och undervisning utifrån elevers behov, intressen och färdigheter med utgångspunkt i ett värdeskapande lärande. De två skolenheterna har tillsammans haft 390 elever i verksamheten och är organiserade enligt följande struktur. Skolenhet F-2 Förskoleklass (a, b, c) + fritidshem 1: an (a, b, c) + fritidshem 2: an (a, b, c) + fritidshem Elevhälsoteam Skolenhet 3-5 3:an (a, b, c) + fritidshem 4: an (a, b, c) 5: an (a, b, c) Elevhälsoteam Fritidspedagoger, förskollärare, grundskollärare samt resurspedagoger, vilket är barnskötare och elevassistenter som arbetar med elever både enskilt och i grupp, ingår i arbetslagen till och med årskurs 3. I arbetslagen årskurs 4 och 5 ingår grundskollärare och resurspedagoger. Varje elev har en mentor, vars ansvar är att följa upp, dokumentera och återkoppla elevens utveckling till elev och vårdnadshavare. Samtliga arbetslag har en arbetslagsledare, vars uppdrag bl a är att vara en länk mellan arbetslaget, enskild pedagog och skolenhetens ledning, samt tillsammans med rektorerna driva skolutveckling i verksamheten. Skolans ledningsgrupp träffas varannan vecka för att föra en dialog kring enhetens fokusområden i det systematiska kvalitetsarbetet, samt frågor från arbetslagen som rör den gemensamma verksamheten. Detta läsår har skolan tillsatt ytterligare två förstelärartjänster, vilket innebär att vi nu har fyra förstelärare med olika kompetenser som ingår i ledningsgruppen, vilket 4

ytterligare förstärker rektorernas idé att fokus i detta forum ska vara på utvecklingsfrågor kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet. Inom skolenheterna finns ämnesgrupper samt fritidshemsgrupp. Syftet med grupperna är att säkerställa att skolenheternas undervisning utvecklas i enlighet med enhetens systematiska kvalitetsarbete. 1.2 Skolenheternas ledning 1.2.1 Maria Johansson, ansvarar för skolenhet F-2, samt har extra fokus på skolenheternas likabehandlingsarbete, fritidshemsverksamhet, ämnesgrupp, praktiserande lärarstudenter, lokalvård, administration, kris och beredskap. 1.2.2 Lotta Larsson ansvarar för skolenhet 3-5, samt har extra fokus på bibliotek, information och kommunikationsteknik, fastighet och vaktmästeri, schemaläggning, elevhälsa och skolmåltider 1.3 Förskoleklass Under året har skolenhet F-2 haft tre förskoleklasser. Förskoleklassens roll är att förena förskolans och skolans pedagogik. Verksamheten överbryggar såväl Lpfö som Lgr 11, lek och lärande integreras. Pedagogerna är lyhörda för elevernas egna önskningar, behov och förutsättningar och anpassar verksamheten efter detta. Språklig medvetenhet, språkutveckling och temaarbete är några exempel på områden i den dagliga verksamheten. Vi kartlägger elevernas kunskaper i förskoleklassens vid två tillfällen per läsår, enligt skolans screeningplan inom svenska och matematik. Detta ger förutsättningar för pedagogerna att möta varje barn i matematik, läs- och skrivutvecklingen. 1.4 Skolenheternas fritidshem Skolenhet F-2 bedriver fyra stycken fritidshem och skolenhet 3-5 bedriver ett fritidshem (åk 3) samt en öppen fritidsverksamhet för elever i åk 4 och 5. De barn som deltar i skolenheternas fritidshemsverksamhet organiseras utifrån sin ålder, Fritidshemmen arbetar, tillsammans med grundskolans personal, för en ökad helhetsyn på barnets hela dag. Barnen möts av samma pedagoger under hela dagen och även lokalerna är samma. På fritidshemmet ges leken stort utrymme och barns delaktighet är viktig för verksamheten. Pedagogerna är lyhörda för elevernas egna önskningar, behov och förutsättningar och anpassar verksamheten efter detta. Skolan har haft 5 avdelningar under året. Den öppna fritidsverksamheten för årskurs 4 och 5 bedrivs på entreprenad av personalkooperativet Kreativ Fritid. Verksamheten går under namnet Aspenässkolans fritidsklubb. 5

1.5 Integrerad särskola Skolan har en elev som läser enligt grundsärskolans kursplan 1.6 Aspenässkolans bibliotek Under förra läsåret var vi tvungna att organisera om på skolan för att möjliggöra det ökande elevantalet och utökningen av en klass. Detta innebar att vårt gemensamma bibliotek blev ett klassrum. Biblioteket är nu uppdelat i mindre klassrumsbibliotek. Detta läsår kommer bibilioteket att flytta tillbaka till tidigare lokaler och återställas som tidigare. 1.7 Fortbildning och utveckling på skolenheterna Läslyftet Skolans ledning beslutade att ge samtliga pedagoger på skolan möjlighet att delta i Läslyftet, en kompetensutvecklingsinsats i språk-, läs- och skrivdidaktik, med syftet att utveckla undervisningen och bredda kompetensen på hela enheten. Tillsammans med handledare har pedagogerna fått samtala med kollegor om forskning och undervisning varvat med att man prövat nya arbetssätt i praktiken. Behovsstyrd fortbildning Kommande läsår har rektorerna beslutat att satsa på fortbildning inom Värdeskapande lärande utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt. Detta är ett av våra prioriterade områden i det systematiska kvalitetsarbetet. Värdeskapande lärande är processer där elevers kunskap, förmågor och åsikter skapar värde för personer utanför den egna gruppen eller klassen. Eleverna blir kunskapsbärare, i ett lärande som av eleverna själva beskrivs som viktigt på riktigt. Det värdeskapande lärandet tar avstamp i aktuell skolforskning av Martin Lackéus, som i effektstudie tillsammans med bland andra Skolverket empiriskt beprövats under 2012-2016. Forskning visar att värdeskapande aktiviteter har hög effekt för elevers lärande och att det är känslorna och upplevelserna i processerna som har betydelse. Det blir helt enkelt viktigt när det är på riktigt. Kompetensutveckling är en viktig del för att nå en hög måluppfyllelse i arbetet med eleverna samt i skolans arbete med att långsiktigt utveckla enhetens verksamhet mot vår vision. När verksamhetens behov förändras måste personalen också vara beredd att ompröva och förändra sina roller så att kompetensen tas tillvara på bästa sätt. 1.8 Skolenheternas elevhälsa Skolenheternas elevhälsoteam består av en skolsköterska, en kurator, en psykolog, en elevhälsopedagog, en speciallärare samt två specialpedagoger. Elevhälsans medlemmar arbetar tvärprofessionellt utifrån sina olika kompetenser för att skapa en helhetsbild av 6

elevens behov. Skolan har även tillgång till centrala resurser såsom skolläkare, coach och specialpedagog med kunskaper inom hörsel och tal. Elevhälsan har en viktig roll i att handleda och utbilda arbetslag för att öka deras förmåga att reflektera och agera kring elevgrupper, enskilda elever gemensamma normer och lärprocesser. Detta kan t ex vara handledning på individnivå som syftar till att stärka den enskilde läraren i sin ledarroll samt i kommunikation med elever, föräldrar och kollegor. Elevhälsoteamet samverkar i arbetet kring eleven för att tillsammans med rektor, pedagoger och vårdnadshavare se möjligheter och förutsättningar för elevernas utveckling mot utbildningens mål. Arbetet för att främja elevernas hälsa är ett gemensamt uppdrag för alla som arbetar på skolan. Elevhälsoarbetets mål är att skapa en positiv lärandemiljö. Vår utgångspunkt är att god hälsa och goda elevprestationer är varandras förutsättningar. Vi arbetar utifrån ett inkluderande synsätt i vilket vi betonar vikten av att uppleva delaktighet och mening samt att elevens behov står i fokus. Vi har ett salutogent perspektiv där vi strävar efter att ta vara på styrkor, se möjligheter och finna lösningar. Ledning och elevhälsa har tillsammans utvecklat ett arbetsätt för att öka samverkan kring vårt förebyggande och hälsofrämjande arbete med syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsa och arbetslag träffas var 5:e vecka i 1-1,5 h på arbetslagsmötet, enligt ett rullande schema. EHT:s samtliga professioner och rektor deltar. Arbetslaget förbereder vilket ärende man önskar lyfta och mailar dagordningen för avstämning till spec.ped ca en vecka före mötet. Vill du läsa mer om detta se: https://www.lerum.se/globalassets/documents/skolsidorna/aspenas/handlingsplaner/elevhals oplan-rev-ht-2015.pdfill Alla möten dokumenteras och arkiveras. Båda skolenheterna har lika tillgång till EHT och dess medlemmar. Varannan vecka genomförs lilla EHT. Där medverkar skolkurator, skolsköterska och specialpedagog. Vid dessa tillfällen förbereds elevärenden och i de fall det finns behov medverkar pedagoger för att lägga fram sina ärenden. Elevhälsan diskuterar även sitt uppdrag enligt gruppens egen upprättade elevhälsoplan. Särskilt stöd Varje elevgrupp har en eller flera ansvarspedagoger. Mentorn ansvarar för elevens utveckling och för att skapa de förutsättningar som behövs för att varje elev ska nå de nationella målen. Mentorn ingår i ett arbetslag som har ett gemensamt ansvar för hela elevgruppen. Då samtliga pedagoger undervisar de olika elevgrupperna utifrån sin ämnesbehörighet och kompetens sker en spridning gällande kunskap om eleverna inom arbetslaget. Båda skolenheterna arbetar för att samtliga pedagoger i arbetslaget ska känna till samtliga elevers behov och åtgärdsprogram. När man som mentor bedömer att elevens behov inte kan tillgodoses utan extra anpassningar, samlas arbetslaget och övrig berörd personal för att börja en kartläggning. Kartläggningen syftar till att samla kunskap kring elevens behov och vilka anpassningar som skulle kunna hjälpa eleven. Det är viktigt att dokumentera, följa upp och utvärdera 7

arbetet. Det är även viktigt att föra en dialog med elev och vårdnadshavare kring elevens behov av stöd och de anpassningar som man arbetar med kring eleven. Specialpedagog finns med som stöd och hålls informerad om hur utredningen fortlöper. Vid behov kontaktas övrig personal från elevhälsan. När en elev är i behov extra anpassningar (riktat individuellt stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen) kommuniceras de extra anpassningarna av ansvarspedagog till vårdnadshavare. De extra anpassningarna dokumenteras av ansvarspedagog i Unikum, under fliken stödinsatser. Extra anpassningar dokumenteras i form av en sammanfattning där det står vilka behov eleven har och vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Unikum är en webbportal som vårdnadshavare och elev har tillgång till. Ansvarspedagogen kommunicerar innehållet i de extra anpassningarna med berörd personal i skolan. De extra anpassningarna används som ett levande dokument i undervisningen till nästa utvecklingssamtal då de följs upp, utvärderas och eventuellt ändras utifrån elevens behov. Rutiner för upprättande av åtgärdsprogram Om pedagogerna befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation anmäls ärendet till specialpedagog (på delegation av rektor). Specialpedagog ser till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds i samråd med elevhälsan. Visar utredningen att eleven är i behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram i vilket det framgår hur den pedagogiska verksamheten ska anpassas utefter elevens förmåga och behov. I programmet framgår vilka behoven är, hur de tillgodoses och hur åtgärderna följs upp och utvärderas. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i upprättandet tillsammans med ansvarig pedagog och vid behov i samråd med specialpedagog. Åtgärdsprogrammet beslutas av specialpedagog (på delegation av rektor). En besvärshänvisning (om hur vårdnadshavare överklagar) bifogas beslutet. Varje termin genomför båda skolenheterna ett "nulägesmöte med elevfokus". Under dessa möten deltar ansvarspedagoger, för eleven ansvarig rektor, specialpedagog och medlemmar ur elevhälsoteamet. Syfte med dessa möten är att belysa samtliga elevers skolsituation. Som ytterligare kontrollfunktion för att säkerställa att alla elever når målen genomför skolenheterna fortlöpande olika tester och undersökningar. 1.9 Inflytande och samråd på skolenheterna Aspenässkolans enheter arbetar för att elevernas delaktighet och inflytande över den egna utbildningen ska öka. Målet är att detta ska genomsyra verksamheten och all pedagogisk personal fortbildas inom Entreprenöriellt lärande. Elevråd och skolråd Varje elevgrupp har ett klassråd i syfte att förbereda och rapportera frågeställningar till respektive elevråd. Respektive skolenhet genomför elevråd där samtliga elevgrupper är representerade. Ansvarig för elevrådet är respektive rektor. Med regelbundenhet sammanstrålar skolenheternas elevråd till ett skolråd med syfte att lyfta gemensamma frågor som berör hela skolan. 8

Utvecklingssamtal Eleven ges möjlighet att påverka den egna utbildningen genom sina båda utvecklingssamtal under läsåret. Elever på respektive skolenhet leder sitt eget utvecklingssamtal som ett led i att träna elever att vara delaktiga i sitt eget lärande. Vårdnadshavare Samtliga vårdnadshavare ges möjlighet till samråd och information om skolenheternas verksamhet. Arbetsenhetsråd Arbetsenhetsrådens, som utgörs av respektive årskurs, syfte är att i dialog och samråd hantera frågor som ligger nära elevernas vardag. Detta skall ske genom att vårdnadshavare ges möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, vårdnadshavares synpunkter beaktas när det gäller planering och genomförande av verksamheten, vårdnadshavares görs delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Inflytandet omfattar inte frågor som berör enskild elev eller personal. I arbetsenhetsrådet ingår valda representanter för vårdnadshavare och personal. Rådet träffas en gång per termin. Enhetsråd Enhetsrådets syfte är att i dialog och samråd hantera frågor av övergripande karaktär innan beslut fattas av rektor. Det kan gälla frågor rörande budget, lokal arbetsplan, utvärdering och framtidsfrågor. Inflytandet omfattar inte frågor rörande enskild elev eller personal. Rådet träffas en gång per termin. Vid behov har skolenheterna gemensamt enhetsråd. 1.10 Trygghet och studiero Tillsammans med eleverna tar respektive skolenheter årligen fram ordningsregler som gäller för skolenheten. Dessa regler följs upp kontinuerligt i elevråden och i respektive klass. Utöver de skolgemensamma ordningsreglerna har pedagoger och elever tillsammans tagit fram egna ordningsregler för respektive årskurs och fritidshem. 1.11 Skolenheternas likabehandlingsplan Inför varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan för båda skolenheterna. Den årliga likabehandlingsplanen omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem. Varje arbetslag har sin årliga plan. Likabehandlingsplanen grundas på utvärdering och analys av föregående läsårs likabehandlingsarbete och analys av enkäter. Upprättandet av likabehandlingsplanen utförs av EHT i samarbete med ansvarig rektor. Likabehandlingsplanen diskuteras i arbetslagen i augusti och på arbetsplatsmöte i september, då planen också färdigställs. Vårdnadshavarna för information om planen på läsårets första föräldramöte. På ett enhetsråd på höstterminen förs en dialog kring ovanstående. 9

1.12 Åtgärder mot kränkande behandling För att främja trygghet och trivsel arbetar skolenheternas gemensamma trygghetsgrupp, bestående av grundskollärare, fritidspedagog, elevassistent och specialpedagog med förebyggande arbete. Främst arbetar gruppen med dilemmafrågor och dilemmaspel tillsammans med elever. Varje månad får respektive skolenhets samtliga elevgrupper ta del av ett dilemma. Månadens dilemmafråga läggs ut på nätet där vårdnadshavare kan ta del av frågan och fortsätta samtalet hemma. Rastvärd För att skapa en tryggare utemiljö arbetar båda skolenheterna med funktionen rastvärd. Det är pedagoger som är ute och aktivt går runt och ser eleverna under rasten. Pedagogerna bär reflexvästar som gör det lättare för eleverna att se de vuxna och vid behov ta kontakt. Sedan ett år tillbaka deltar skolan i Trivselledarprogrammet, vilket innebär att elever utbildas till sk Trivselledare och själva håller i rastaktiviteter som man bjuder in andra barn och elever till. Tanken är att ge ökad struktur och trygghet till de barn och elever som har svårt att själva ta sig in i leken samt att utöka rastaktiviteter för eleverna. Om en kränkande situation uppstår När en kränkning uppdagas och är av den karaktären att den inte låter sig hanteras av ansvarig pedagog, informeras rektor. Trygghetsgruppen agerar omgående i syfte att reda ut situationen, bl.a. genomförs elevintervjuer med de inblandade. Inom 24 timmar meddelas berörda vårdnadshavare. Samtalen följs upp inom en vecka. Ärendet dokumenteras i kommunens digitala elevmapp. Under denna period har arbetslaget extra uppsikt över de inblandade eleverna för att all form av kränkning ska upphöra. I de fall då kränkningen inte upphör kallar ansvarig rektor omgående till ett elevhälsomöte. Åtgärder upprättas och tid för uppföljning sker inom en månad. Arbetet fortlöper tills det att kränkningarna har upphört. Detta gäller båda skolenheterna. 1.13 Elevens Individuella utvecklingsplan Elevens ansvarspedagog är ansvarig för att följa upp elevens utveckling genom den individuella digitala utvecklingsplanen (IUP). Övriga ämnespedagoger som undervisar eleven ansvarar för att kommunicera elevens progression inom respektive ämne via elevens individuella utvecklingsplan. Detta gäller båda skolenheterna. Detta sker dels genom en fortlöpande formativ bedömning och dels genom tydligt dokumenterade och till eleven återkopplade elevresultat. Inför utvecklingssamtalen, vilka sker en gång per termin, får eleven själv reflektera över sin utveckling. Skriftliga omdömen ges på vårterminen varje år. Inför samtalet ges även vårdnadshavare möjlighet att ge återkoppling. I de fall det finns åtgärdsprogram kopplade till eleven sker en regelbunden uppföljning tillsammans med elev och vårdnadshavare. 10

1.14 Modersmålsundervisning på Aspenässkolans enheter De elever som talar ett annat språk än svenska i hemmet har möjlighet att få undervisning i sitt modersmål under sin skolgång. Genom att integrera modersmålsundervisningen i förskoleklass skapas möjligheter till interkulturell förståelse och ömsesidig respekt för olika kulturer och olika modersmål. I de äldre åldrarna sker modersmålsundervisningen under och i direkt anslutning till skoldagen. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning via en förtryckt blankett. Ansvarig rektor skriver under godkänd ansökan som skickas in till Lerums kommun, Sektor Lärande. Undervisningen kommer till stånd om det totalt är minst 5 elever i kommunen som söker undervisning i samma språk. Undervisningen har skett i mindre grupperingar, både under och efter skoltid. Visst samarbete mellan modersmålslärare och skolans pedagoger har skett. Gäller för båda skolenheter. Under läsåret 16/17 har totalt 15 elever på båda skolenheterna fått undervisning i sitt modersmål. Följande språk är representerade; ryska, engelska, serbiska, polska, spanska, kurdiska, persiska, tyska och nederländska. 1.15 1.13 Studie och yrkesvägledning Skolenheterna arbetar med att ge eleverna en inblick i närsamhället och kunskap om ex olika yrken. Under året har skolans åk 3 arbetat med området Lerum mer än du tror, ett arbete för att öka elevernas förståelse och kunskap kring sin närmiljö. Skolan medverkar i föreningsdagarna för att ge eleverna möjligheter till ett eget föreningsliv. I årskurs 1 har man arbetat med olika yrkeskategorier och bl a annat bjudit in föräldrar som berättat om sina arbeten och kompetenser. 1.16 Skolans förbättringshistoria Under senaste 5 åren har Aspenässkolan genomgått flera större förändringar. Flera av förändringarna härstammar utifrån tidigare genomförda skolinspektioner, ny skollag, ny läroplan för grundskolan, rektorers fortbildning inom statligt rektorsprogram, samarbete med Göteborgs universitet, Ulf Blossing, gällande aktionsforskning samt centralt utvecklingsarbete inom rektorsgruppen i Lerums kommun. Samarbete Göteborgs universitet I samband med att ledningen för skolenheterna skrev verksamhetsplan 2013 gjordes en nulägesanalys utifrån Ulf Blossings teorier gällande att kartlägga och förbättra skolor (Blossing, 2012). Det gjordes även en egen kartläggning av organisationen 2014-2015 för att se var respektive skolenhet stod och hur verksamheten inom dessa kan utvecklas, kopplat till systematiska kvalitetsarbetet. Under 2016-2017 har samarbetet med Göteborgs Universitet fortsatt genom att rektorerna deltar i Aktionsforskning, med fokus på skolutveckling med utgångspunkt i det systematiska kvalitetsarbetet. Entreprenöriellt lärande EL (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vad-arentreprenorskap) som utvecklingsområde har varit i fokus för båda skolenheterna under de senaste åren. Båda enheterna avser att fortsätta att fokusera på en utveckling inom området. Fokus kommer att ligga på att utveckla pedagogik och praktiskt genomförande i barngrupp, dvs. implementering av EL. 11

Bedömning Formativ bedömning är ett begrepp som omfattar alla aktiviteter som lärare och/eller deras elever företar sig och som ger information för anpassning av de undervisningsoch läraraktiviteter de håller på och/eller som kan användas som återkoppling (Wiliam, 2013). Skolverket (2009) skriver att formativ bedömning ska vara en framåtsyftande bedömning som ska främja och stödja elevens fortsatta lärande och utveckling. Den ska vara en ständigt pågående process där elevens delaktighet är en viktig komponent i själva bedömningsprocessen. De skriver vidare att den formativa bedömningen har två syften, dels att synliggöra vad eleven lärt sig och dels att ge den enskilda eleven vägledning och stöd för fortsatt utveckling. Forskning har visat på en rad positiva effekter i elevers lärande genom att ta sin utgångspunkt i formativ bedömningspraktik (William, 2013). All pedagogisk personal från båda skolenheter har under de senaste åren systematiskt fått fortbildning i formativ bedömning. Detta har skett via pedagogiskt café men även via centrala utbildningsinsatser genomförda i Lerums kommun. Båda skolenheterna fortsätter under kommande läsår med fortbildning inom bedömning utifrån olika delar inom begreppet. Inkludering Under senaste året har båda skolenheterna påbörjat ett förbättringsarbete gällande inkludering (http://www.skolverket.se/publikationer?id=1824). Detta har sitt ursprung i att skolan ska skapa bättre förutsättningar för enskilda elever i deras skolsituation. Analys av aktuellt kunskapsresultat samt kontinuerliga samtal mellan ledning och pedagogisk personal påvisar att båda skolenheterna behöver arbeta för att höja kompetensen gällande inkludering. Den pedagogiska verksamheten behöver, i större utsträckning, forma lärandesituationen runt elevers olika förmågor och kapacitet, för att nå ett ökat kunskapsresultat och ett ökat välmående. 1.17 Socioekonomisk fördelning Skolenheterna har ingen tilldelning av socioekonomisk fördelade resurser. 12

2 Resultat och analys Skolenheternas resultat analyseras i olika grupper under ledning av rektorerna, utifrån olika områden till exempel elevhälsoteam, ämnesgrupper, fritidsgrupp, förskoleklassgrupp. När vi hänvisar till resultat och små respektive stora skillnader använder vi oss av Skolverkets riktmärke där en liten skillnad innebär en skillnad som är mindre än fyra procentenheter (Skolverket, 2014). Alla presenterade resultat är analyserade utifrån pojkar och flickors prestationer. I rapporten tydliggörs skillnader och likheter inom respektive område. I de fall där inga skillnader presenteras kan läsaren utgå ifrån att så även är resultatet. I analysen av resultaten tänker vi i tre steg, resultat, analys och strategier framåt. Skolan har under läsåret haft 390 elever i åk F-5. Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan når höga resultat inom både måluppfyllelse i ämnen samt inom trygghet och trivsel. Se tabell under respektive rubrik/område. Vår vision är att vara en skola med pedagogisk framåtanda och ett elevresultat i världsklass och när vi rektorer tittar på de resultat och analyser som denna del presenterar ser vi att vår skola även i år når långt. På våra verksamhetsbesök i skolan ser vi ett tillåtande klimat, glädje, arbetsro och fina relationer mellan elever och pedagoger. Vi ser pedagoger med ett stort engagemang och intresse för undervisning. Vi har under flera år haft fokus på att utöka elevers delaktighet i sitt lärande och vi kan se att vi kommit en bit på väg här, men att detta behöver vara ett fortsatt fokus i vår strategiska plan. I år har pedagogerna haft som uppgift att bedöma i vilken utsträckning eleverna når mer än godkänt i kunskapsmålen, och det är glädjande att se att en så stor andel elever gör detta. Dock skiljer sig resultaten mycket mellan ämnena och vi rektorer ser att detta med bedömning är nytt och ovant för våra pedagoger. Vi behöver utveckla vår tolkningsgemenskap kring vad som ska bedömas, vilka krav, kriterier och kännetecken som bedömningen ska utgå från. För att etablera en tolkningsgemenskap behöver man tillsammans dra upp generella riktlinjer. Detta ger vi förutsättningar för under nästa läsår, då vi kommer att ha fokus på bedömning. Maria Johansson & Lotta Larsson, rektorer 13

2.1 Grundskolan kunskapsresultat 2.1.1 Årskurs 1 Totalt Flickor Pojkar Andel elever som når kunskapskravet i Svenska. 94% 97% 92% Andel elever som förväntas nå kunskapskraven i Matematik 93% 97% 89% Svenska Resultat I årskurs 1 har vi under året undervisat 68 elever, 38 pojkar och 30 flickor i svenska. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi använt oss av Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (Skolverket, 2016), Nya språket lyfter (Skolverket, 2016) samt observationer under ordinarie undervisning. Det är första året som vi använder Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1, vilket medför att vi i år inte kan göra jämförelser med förra årets resultat. I årskurs 1 är andelen elever som nått måluppfyllelsen i svenska 94% (97% av flickorna och 92% av pojkarna). Elever som nått kunskapskravet i läsförståelse är 96% (97% av flickorna och 95% av pojkarna). I avstämning A-skriva är har 90% av eleverna nått kunskapskravet (93% av flickorna och 87% av pojkarna). Andelen elever som förväntas nå kunskapskraven i årskurs 3 är 99% (100% av flickorna och 97% av pojkarna). Utifrån vårt resultat kan vi se att våra elever visar goda läs-och skrivkunskaper. Skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar är marginell. Den andel av eleverna som inte nått kunskapskravet i läsförståelse har ännu inte utvecklat kunskaper i att förstå innehållet vid egen läsning genom att kommentera och återge något av det lästa. De elever som inte nått avstämning A-skriva visar inte att de behärskar att göra mellanrum mellan orden, koppla ihop ljud och bokstav samt bilda meningar utan att markera dem med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt. Eleverna som förväntas nå kunskapskravet i årskurs 3 visar att de behärskar i stort sett alla delar i avstämning A-skriva. Redan på höstterminen i årskurs 1 ser vi att en hög andel elever klarar flera områden i det första skrivandet (skrivriktning, att skriva för att kommunicera och att utforska versaler/gemener) samt att göra mellanrum mellan orden, koppla ihop ljud och bokstav och att bilda meningar utan att markera dem med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt. Den andel av eleverna som inte förväntas nå kunskapskravet i årskurs 3, visar förmåga att skriva för att kommunicera. Analys Samtliga pedagoger på Aspenässkolan har under året genomfört Läslyftet. Westlund (2015) menar att ett av lärarens viktigaste uppdrag är att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk och sin läsförståelse oavsett 14

skolämne. Genom att föra en dialog om texter i lärmiljön får eleverna i sitt lärande stöd i att utveckla kognitiva strategier för att för att förstå komplexa texter. Vi menar att en av anledningarna till det goda resultatet är att pedagogerna genom Läslyftet blivit mer medvetna och utvecklat sin undervisning. Under läsåret har pedagogerna kontinuerligt arbetat med läsförståelse bland annat genom högläsning med tillhörande textsamtal både i smågrupper och i helklass. Pedagogerna har genom modellering visat eleverna olika strategier för att bli en god läsare. Eleverna har även haft parläsning med faktatexter där eleverna har kunnat stötta varandra. Varje vecka har eleverna haft individuell läsläxa där de fått vara delaktiga i valet av böcker efter egna intressen. Dessa läxor har sedan följts upp i skolan. Att lärandet hos eleven sker interaktivt i samspel med andra individer menar även Säljö (2014). Han skriver att en förutsättning för att elever ska kunna utveckla språk, tankar och kunskaper är att de aktivt deltar och får varierande aktiviteter i undervisningen. Språkanvändning och kommunikation utgör enligt det sociokulturella perspektivet länken mellan barnet och omgivningen. Eleven blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation och lärande sker när eleverna deltar språkligt i sociala situationer. Denna syn på lärande speglas i skolans styrdokument. I vårt resultat kan vi inte se några större skillnader mellan pojkar och flickors kunskaper i läsförståelse. Skolverket (2016) skriver att i ett skolsystem som betonar likvärdig utbildning är det viktigt att det inte är stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. I samtliga OECD-länder presterar flickor signifikant bättre i läsförståelse än pojkar och det finns en större resultatspridning bland pojkar jämfört med bland flickor både i Sverige och i OECD. I Sverige har skillnaden mellan pojkar och flickor minskat, framför allt har lågpresterande pojkar förbättrat sina resultat i läsförståelse. I OECD har skillnaden mellan pojkar och flickor också minskat sedan 2012, men det är snarare en tendens att flickorna har blivit sämre (PISA, 2015). Elevernas goda resultat i skrivning menar vi beror på att eleverna i sin undervisning fått varierande uppgifter med tydlig struktur. Skrivuppgifterna har under läsåret utvecklats stegvis från en grundmall till texter med en tydlig röd tråd. Pedagogerna har tillsammans med eleverna skrivit gemensamma fakta- och skönlitterära texter. Eleverna har arbetat parvis och varit delaktiga i arbetet genom att de skrivit utifrån egna intressen och erfarenheter. Eftersom uppgifterna har varit av den karaktär att eleverna har kunnat skriva utifrån sin egen förmåga, har alla elever varit inkluderade i skrivprocessen. Undervisande lärare i årskurs 1 har dagligen träffats och samplanerat undervisningen. Vi menar att detta är ytterligare en aspekt fo r det goda resultatet. Det faktum att vi har planerat, sambedömt och utvärderat vår undervisning har med sto rsta sannolikhet bidragit till en ho gre kvalitet. So derstro m (2012) skriver att lärare beho ver reflektera tillsammans o ver sin undervisning och sina handlingar fo r att kritiskt granska sin verksamhet och dra lärdomar, som ett led i att fo rbättra undervisningen. På skolan genomför vi kartläggningar utifrån vår utarbetade screeningplan. Kartläggningen ger en bild över elevernas kunskaper och vad de behöver utveckla. Utifrån denna kartläggning kan vi identifiera elever som är i behov av extra 15

anpassningar, elever som behöver extra utmaningar samt vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och om en pedagogisk utredning bör göras. Förra årets Nästa steg var att utveckla arbetet med elever som har svenska som andraspråk. Genom Läslyftet har vi utvecklat våra kunskaper kring språkutvecklande arbetssätt. Detta innebär att våra elever har fått möta och använda språk och skriftspråk i olika sammanhang. Åsa Wedin menar i sin artikel Språklig mångfald och språkutvecklande arbetssätt att språkutvecklande arbetssätt ger utrymme för elevernas engagemang och deltagande. Detta gynnar alla elevers lärande och är helt nödvändigt för många av våra flerspråkiga elever. Nästa steg Vår fortsatta undervisning utgår från vårt resultat och vår analys. Under nästa år kommer vi fortsätta att bredda vårt arbete med språkutvecklande arbetssätt. Genom Läslyftet har vi fått strategier och metoder, både vad gäller läsning och skrivning, som vi kommer att arbeta vidare med. Vi har för avsikt att skapa en bank med elevtexter att använda vid bedömning och mallar som kan användas vid skrivande och högläsningsböcker med tillhörande frågeställningar och uppgifter. Syftet är att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga samt läsförståelse. Matematik Resultat I årskurs 1 har 68 elever undervisats i matematik varav 38 är pojkar och 30 är flickor. Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik är 93 %, 89 % av pojkarna och 97% av flickorna. I Skolverkets bedömningsstöd för matematik har eleverna under våren gjort dels en muntlig del och en skriftlig del. Den muntliga delen görs enskilt med en pedagog, utifrån det ser vi att 93 % har förväntade kunskaper. Den skriftliga delen görs enskilt i klassrummet med prov i olika svårighetsgrader. Även här har 93% godtagbara kunskaper. Vi ser också att många barn klarar en högre nivå än godtagbara kunskaper även om vi inte använder oss av bedömningen mer än godtagbara kunskaper i våra skriftliga omdömen för årskurs 1. En fjärdedel av eleverna klarade den högre svårighetsgraden. Sammantaget kan vi se att flickorna i årskurs 1 har ett högre resultat än pojkarna. Analys I Lgr 11 står det att vi särskilt ska uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. På skolan har vi en gemensam screeningplan. Med diagnosmaterialet i Förstå och använda tal, bedömningsstöd från skolverket, diagnoser från skolverkets diagnosmaterial Diamant samt observationer och samtal genomförs en kartläggning av alla elever. Kartläggningen ger en bild över elevernas kunskaper och vad de behöver utveckla. Utifrån denna kartläggning planerar lärarna sin undervisning och vi kan identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, elever som behöver extra utmaningar samt vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och om en pedagogisk utredning bör göras. I sammanställningen av resultaten i Skolverkets bedömningsstöd ser vi att de elever som inte har godtagbara kunskaper gör sina fel inom området begrepp. 16

All rättning av elevernas resultat har sambedömts av lärarlaget i årskurs 1. Rönnerman (2012) menar att det kan leda till en professionell utveckling hos lärarna om de tillsammans diskuterar och reflekterar över den information som samlats in vid t.ex. prov- eller testresultat. Dessa möten benämner Rönnerman (2012) som professionella lärandegemenskaper. Om lärare på ett utvecklande och främjande sätt kritiskt ställer frågor skapas det utrymme för en hållbar utveckling av verksamheten. Forskning visar att skolans organisation har stor påverkan på elevernas kunskapsinhämtning. Eleverna i årskurs 1 har haft en god fysisk miljö, arbetsro samt lärare med god kompetens. Jakobsson och Nilsson (2011) skriver att den fysiska miljön, klasstorleken, lärarens kompetens, elevgrupperingar, användning av specialpedagogiska och andra resurser samt organisering av tidiga insatser är faktorer som har stor betydelse för elevernas lärande. Vi arbetar på ett inkluderande arbetssätt genom att alla elever är delaktiga och arbetar med matematik utifrån sina kunskaper och förmågor. Genom att eleverna är indelade i mattekompisar får alla eleverna vara med och bidra med sina tankar, funderingar och kunskaper. Vi ser att vi ibland måste möta elever med särskilda behov på andra sätt än vad klassrumsundervisning kan erbjuda. Lundberg och Sterner (2011) skriver att elever i behov av särskilt stöd ofta är i behov av en annan social och fysisk miljö än vad klassrummet kan tillhandahålla för att kunna ta till sig återkoppling/feedback. Detta erbjuder vi de elever som får undervisning i mindre grupp. Vid en-till-en-undervisning ökar elevernas engagemang och läraren kan fånga de tillfällen när eleven är som mest mottaglig för lärande. Genom denna undervisningsform kan läraren fånga upp missuppfattningar och eleven få direkt bekräftelse eller korrigering, vilket leder till att eleven lär sig använda effektiva strategier istället för felaktiga arbetssätt. Nästa steg Den fortsatta undervisningen fokuseras utifrån resultat och analys. Alla lärare har under året gått Läslyftet och vi har därigenom fått en djupare förståelse för vikten av god läsförståelse i alla ämnen. Nästa steg blir att vi ännu tydligare analyserar matematiska texter tillsammans med eleverna, både vad gäller textinnehåll och begreppsförståelse. Utifrån provens resultat och vår fortbildning kommer det arbetas vidare med elevernas begreppsförståelse, såsom få/färre och hälften/dubbelt. Nästa läsår kommer vi lägga stort fokus på att utveckla elevernas förmågor och strategier att lösa matematiska problem. På detta sätt får eleverna en större delaktighet i sitt lärande. Vi ser även att det behöver arbetas med addition- och subtraktionsuppgifter med och utan öppna utsagor. Arbetet med inkludering av alla våra elever fortsätter och måste utvecklas allt mer. 17

2.1.2 Årskurs 3 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen Andel elever som når kunskapskraven i svenska (inkl.sva) Andel elever som når kunskapskraven i matematik Totalt Flickor Pojkar Mer än godtagbara kunskaper 98% 100% 90% 100% 100% 100% 16% 100% 100% 100% 4% Andel elever som når kunskapskraven i NO 100% 100% 100% 0% Andel elever som når kunskapskraven i SO 100% 100% 100% 0% Antal elever som inte når kunskapskraven i något enda ämne 0% Svenska Resultat I årskurs 3 har vi under året undervisat 55 elever, 29 pojkar och 26 flickor i svenska. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi använt oss av Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (Skolverket, 2016), Nya språket lyfter (Skolverket, 2016), Nationella proven i svenska, Bravkod, samt observationer under ordinarie undervisning. Den andel elever som når målen i svenska är 96%. Detta är en något lägre andel jämfört med förra året resultat, då 98% nådde målen. De elever som detta år inte når målen i svenska är samtliga pojkar. Vi ser att några elever ligger lågt gällande textskrivning och avkodning även om de bedöms nå målen. Den andel av eleverna som bedöms ha mer än godtagbara kunskaper är 20%. Av det totala antalet pojkar i årskurs 3 har 7% mer än godtagbara kunskaper och av det totala antalet flickor har 35% mer än godtagbara kunskaper. Eftersom det är första året vi ger elever i årskurs 3 mer än godtagbara kunskaper i svenska kan vi inte göra någon jämförelse med förra årets resultat. De nationella provens olika delprov testade i år områdena tala, läsa, läsförståelse, textsamtal, skriva berättande text och faktatext. Eleverna har fått höga resultat på samtliga delprov men vi kan se ett lägre resultat på delprovet som handlar om att skriva berättande text. Här når 93% av eleverna kravnivån, vilket kan jämföras med förra årets resultat, då 97% av eleverna klarade kravnivån. De elever som inte når kravnivån i år är pojkar, förra året var det jämnt fördelat mellan könen. På delprovet som mäter läsförståelse har vi i år ett högre resultat än förra året. I år når 100% kravnivån jämfört med förra årets 94%. Analys Samtliga lärare på Aspenässkolan har under året genomfört Läslyftet. Westlund (2015) menar att ett av lärarens viktigaste uppdrag är att ge eleverna så goda förutsättningar 18

som möjligt att utveckla sitt språk och sin läsförståelse oavsett skolämne. Genom att föra en dialog om texter i lärmiljön får eleverna i sitt lärande stöd i att utveckla kognitiva strategier för att för att förstå komplexa texter. På delprovet som mäter läsförståelse har vi i år ett högre resultat jämfört med förra året. I år når 100% kravnivån jämfört med förra årets 94%. Vi menar att en av anledningarna till det goda resultatet i läsförståelse, jämfört med förra året, är att pedagogerna blivit mer medvetna och utvecklat sin undervisning inom detta område genom bland annat den kompetensutvecklingen Läslyftet bidragit till. Under läsåret har eleverna kontinuerligt arbetat med läsförståelse bland annat genom att eleverna varje vecka haft textsamtal i grupp där de tillsammans utvecklat sina tankar och reflektioner till den lästa texten. De har också haft läsförståelseuppgifter kopplade till läsläxan varje vecka som sedan följts upp och varit underlag för med gemensamma diskussioner. Att lärandet hos eleven sker interaktivt i samspel med andra individer menar även Säljö (2014). Han skriver att en förutsättning för att elever ska kunna utveckla språk, tankar och kunskaper är att de aktivt deltar och får varierande aktiviteter i undervisningen. Språkanvändning och kommunikation utgör enligt det sociokulturella perspektivet länken mellan barnet och omgivningen. Eleven blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation och lärande sker när eleverna deltar språkligt i sociala situationer. Denna syn på lärande speglas i skolans styrdokument. Undervisningen har också innefattat läsloggar, högläsning med textsamtal kopplat till olika texttyper där eleverna fått stanna upp i sin läsning och tillsammans gjort kopplingar mellan sin egen och andras förförståelse och textens innehåll. Westlund (2010) menar att läsfo rståelse med fo rdel tränas genom ho gläsning på gruppnivå då eleverna tillsammans aktiverar sina egna bakgrundskunskaper för att förstå textens innebörd och samtidigt deltar i samtal om texten. Skolverket (2016) skriver att i ett skolsystem som betonar likvärdig utbildning är det viktigt att det inte är stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. I samtliga OECD-länder presterar flickor signifikant bättre i läsförståelse än pojkar och det finns en större resultatspridning bland pojkar jämfört med bland flickor både i Sverige och i OECD. I Sverige har skillnaden mellan pojkar och flickor minskat, framför allt har lågpresterande pojkar förbättrat sina resultat i läsförståelse. I OECD har skillnaden mellan pojkar och flickor också minskat sedan 2012, men det är snarare en tendens att flickorna har blivit sämre (PISA, 2015). Vårt resultat kan ställas emot resultatet i OECD, då samtliga elever i årskurs 3 når kravnivån i läsförståelse på de nationella proven detta läsår. Vi ser även en avvikelse i förra årets resultat gällande läsförståelse då samtliga pojkar nådde kravnivån, men inte alla flickor. Ytterligare en bidragande orsak till de nationella provens goda resultat menar vi kan vara att vi vid genomförandet sett till barnens behov och gett dem de anpassningar de behövt och har rätt till. Proven har även genomförts i halvklass, enskilt med pedagog eller med utökad tid. Genom detta har vi individanpassat genomförandet av provet och inkluderat alla elever. Dock har anpassningarna genomförts på ett sådant sätt så att 19

provet fortfarande prövat de förmågor och kunskaper som är avsedda för respektive prov. Vi kan också se att elever som fått insatser i form av TIL (tidig intensiv läsning), BRAVKOD (BRA AVKODning), individanpassad träning av läsfo rståelse samt skrivträning nått målen trots att de tidigare riskerat att inte göra det. Nästa steg Vår fortsatta undervisning utgår från vårt resultat och vår analys. Då resultatet detta läsår visar att de elever som inte når målen behöver utveckla sin förmåga att skriva texter, behöver vi fortsätta att ge modeller för olika typer av texter, så att eleverna utvecklar sin förmåga att skriva texter med en tydlig inledning, handling och ett avslut. Vi fortsätter att träna meningsbyggnad, stavning och hur man använder skiljetecken på ett korrekt sett. Vi kommer även att arbeta vidare med ytterligare individuella behovsanpassningar. Utifrån den kompetensutvecklingen Läslyftet gett kommer vi pedagoger under nästa år att bredda vår undervisning med språkutvecklande arbetssätt. Genom Läslyftet har vi fått strategier och metoder, både vad gäller läsning och skrivning, som vi kommer att fortsätta arbeta vidare med. Vi har för avsikt att skapa en bank med elevtexter att använda vid bedömning och mallar som kan användas vid skrivande och högläsningsböcker med tillhörande frågeställningar och uppgifter. Syftet är att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga samt läsförståelse. Matematik Resultat I årskurs 3 har 55 elever undervisats i matematik varav 26 är pojkar och 29 är flickor. Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik är 100% och av dem har 7 % mer än godtagbara kunskaper. I sammanställningen av de nationella proven kan vi utläsa att eleverna har goda kunskaper att lösa matematiska problem genom kommunikation och resonemang. De förstår och kan använda matematiska begrepp. Sammanställningen visar även goda resultat i skriftliga räknemetoder i de fyra räknesätten, dock är det inom detta område några få elever gör fel på subtraktionsalgoritmer. Analys Vi menar att det fortsatt goda resultatet i taluppfattning kan bero på att vi kontinuerligt arbetar med taluppfattning i vår undervisning. Vi har sedan flera år tillbaka använt diagnoser från boken Förstå och använda tal av McIntosh (2010) för att få en bild av elevernas kunskaper och då även uppmärksammat de elever som är i behov av särskilt stöd. McIntosh (2010) menar att en av skolans viktigaste uppgifter är att alla elever utvecklar god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter. Han skriver att: 20

för att kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället behöver vi förstå och använda matematik (McIntosh, 2010 s. 1). Det goda resultatet i NP tror vi beror på en större medvetenhet bland oss pedagoger. Vi arbetar idag på ett mer varierat arbetssätt och använder mycket konkret material för att öka elevernas förståelse för matematiken. Vi ser att en framgångsfaktor är att gå från konkret material till representativ och därefter till abstrakt nivå. Vi undervisar eleverna i olika och effektiva strategier som de sedan får prova att använda för att hitta sitt mest effektiva sätt. En annan bidragande orsak till det goda resultatet är att skolan har gjort en stor satsning på nytt konkret material som finns tillgängligt i alla klassrum. Att använda konkretmaterial är idag en helt naturlig del i undervisningen och därmed en stor vinst för alla elever på ett tillåtande sätt. I vår matteverkstad dessutom finns stor tillgång på spel, konkretmaterial och litteratur som bidrar till att utveckla pedagogernas undervisning. En annan framgångsfaktor som lärarna uttrycker är arbetet med mattekompisar. Detta har gett en stor delaktighet bland eleverna och alla elevers matematikkunskaper har tagits tillvara. Detta inkluderande arbetssätt har gynnat alla elevers utveckling. Vi ser att det finns ett behov av att utveckla undervisnigen vad gäller subtraktionsalgoritmer. Våra tankar är att man inte tillräckligt länge träna subtraktionsalgoritmer med konkret material utan att vi för tidigt för in det abstrakta räknandet. Nästa steg Den fortsatta undervisningen fokuseras utifrån resultat och analys. Alla lärare har under året gått Läslyftet och vi har därigenom fått en djupare förståelse för vikten av god läsförståelse i alla ämnen. Nästa steg blir att vi ännu tydligare analyserar matematiska texter tillsammans med eleverna, både vad gäller textinnehåll och begreppsförståelse. Vi behöver fundera över hur vi undervisar våra elever när det gäller skriftliga räknemetoder, eftersom vi upplever att vi gett eleverna tid att träna på detta. Vi kommer i den fortsatta undervisningen än mer arbeta med skriftliga räknemetoder. Vi måste öka förståelsen för metoderna man använder vid beräkningar av naturligatal för att eleverna ska uppnå det mål som står i Läroplanen: Centrala metoder för beräkning av naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar av skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer (Skolverket, 2011, s 63). Eftersom arbetet med mattekompisar har varit en framgångsfaktor är detta ett arbetssätt som kommer att fortsätta. 21

NO Resultat Läsåret 2016/2017 har 55 elever, 26 flickor och 29 pojkar, undervisats i NO i årskurs 3. Av dessa elever har samtliga godtagbara kunskaper i NO utifrån de arbetsområden de arbetat med Analys Man har under året varvat inomhus- och utomhuspedagogik. I undervisningen har läromedlet Boken om NO, Persson (2013), använts och varvats med praktiska uppgifter. Vi har sett att elevernas lärande har gynnats av ett varierat arbetssätt. Nästa steg I naturvetenskap testas eleverna i att använda och förstå naturvetenskapliga teorier, modeller och begrepp. Likaså mäts elevernas förmåga att tolka, bedöma och kommentera texter med naturvetenskapligt innehåll. Vi kommer att låta eleverna fortsätta arbetet med att djupdyka i naturvetenskapliga texter inom olika arbetsområden för att öka elevernas begreppsförståelse. Vi ser fortfarande ett behov av att ta fram en gemensam linje på skolan för hur vi redan från tidig ålder ska arbeta med NO-ämnena. Detta planerar vi att få tid till under ämnesträffarna under kommande läsår. För ett par år sedan skapades ett NO-rum på skolan innehållande bland annat experimentlådor, vilka är tillgängliga för hela skolan. Dessa har använts flitigt och är mycket uppskattade. Vi ser dock att mer tid behövs för att upprätthålla detta rum. Pedagogerna i NO-gruppen önskar kontinuerlig fortbildning för att sedan kunna dela med sig av ny kunskap till såväl elever som kollegor. Under höstterminen 2017 kommer skolan att upprätta det så kallade Aspenäs Science Center, som kommer att vara ett klassrum med bland annat datorer, Blue bot, Raspberry Pi och mikroskop. Syftet med klassrummet är både att visualisera och locka elever till nyfikenhet och lärande samt att följa Skolverkets beslut om att öka elevers digitala kompetens (Skolverket, 2017). Vårt tidigare samarbete med Knappekullaskolan och Torpskolan, det så kallade Knaspetorp, har under detta läsår inte haft någon NO-träff. Detta är något som vi gärna ser återupptas nästa läsår. SO Resultat Beträffande årskurs 3, totalt 55 elever varav 26 flickor och 29 pojkar, har samtliga fått undervisning i SO. Samtliga elever uppnår kravnivån i SO. 93% har godtagbara kunskaper. 7% har mer än godtagbara kunskaper, varav 5% av flickorna och 2% av pojkarna. 22

Analys I förra årets rapport framgick inte den andel elever som har mer än godtagbara kunskaper i SO, då den specifika kravnivån inte var aktuell vid bedömning av SOämnet. Därför kan det inte göras någon jämförelse beträffande mer än godtagbara kunskaper med föregående år. Resultatet i årskurs 3, utifrån det material som har samlats in, tolkar vi utifrån att undervisningen i de lägre åldrarna fokuserar på att lägga en grund av mer renodlad faktakunskap, där en förenklad karaktär av de fem förmågorna i The Big 5 är en del av undervisningen. Detta för att senare fördjupa och koppla samman till de fem förmågorna med den grund som har lagts (Svanelid, 2011). Pedagogerna i åk 3 har i år planerat SO undervisningen mer utifrån skolans fokusområde EL. Detta har märkts genom att eleverna har jobbat över klassgränserna och övat samarbete. Eleverna har också arbetat multimodalt i de temaarbeten som genomförts. Därtill har eleverna övat på muntlig presentation, att reflektera och att återberätta inför sig själv och andra. Under läsåret har pedagogerna utbildats i läslyftet. Det har inneburit att man har prövat nya metoder vid arbete med ämnestexter. Pedagogerna upplever att de metoder som har används har bidragit till eleverna blivit mer delaktiga i sitt eget lärande, då metoder har utgått från dialogen i centrum. Nästa steg I förra läsårets SKA-rapport lyfte vi fram två utvecklingsområden som vi skulle fokusera på under detta läsår. Dessa var att se över och granska bedömning av elevernas resultat samt hur återkoppling av elevernas arbete sker. Gruppens fortsatta arbete blir därmed att samla in ett större underlag för granskning under nästa läsår. Arbetet med att granska återkoppling av elevernas arbete utifrån hur pedagogerna genomför en sådan undervisning har ännu inte påbörjats av SO-gruppen. Detta är fortsatt ett utvecklingsområde. SO-gruppen välkomnar nästa läsårs utvecklingsarbete som kommer att behandla just bedömning. Framöver, för att ytterligare utveckla undervisningen i SO-ämnena, så är intentionen att arbeta vidare med fördjupning av Svanelids förmågor, tydliggöra dessa samt ge konkreta modeller på hur man konkret kan arbeta i SO-ämnet. Detta som ett led att öka pedagogernas såväl som elevernas förståelse och medvetenhet. Under det kommande läsåret kommer pedagogerna på skolan, som nämnt ovan, delta i ett utvecklingsarbete på skolan som kommer att beröra bedömning. Vi ser det som en möjlighet att utveckla SO-undervisningen kollegialt. 23

2.1.3 Årskurs 5 Andel elever som förväntas nå kunskapskraven för lägst E i: Totalt Flickor Pojkar Mer än godtagbara kunskaper Svenska (inklusive SVA) 96% 100% 92% 81% Matematik 95% 98% 92% 31% Engelska 95% 98% 92% 21% Bild 100% 100% 100% 0% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% 100% 0% Idrott och hälsa 100% 100% 100% 17% Musik 95% 100% 89% 3% Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religion Samhällsskunskap 100% 100% 99% 99% 99% 100% 99% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%!00% 100% 97% 97% 97% 100% 97% Slöjd 94% 100% 86% 6% 66% 66% 66% 83% 81% 79% 81% Teknik 100% 100% 100% 58% Alla ämnen 94% 98% 89% Svenska Resultat I årskurs fem är det i år 76 elever som fått undervisning i grundskolans läroplan i svenska. Av dessa är 42 pojkar och 34 flickor. Elevernas kunskaper bedöms utifrån läroplanens kriterier och som stöd i vårt bedömningsarbete har vi använt oss av Nya språket lyfter (Skolverket, 2016), Bravkod, samt olika typer av elevtexter och observationer under ordinarie undervisning. Resultatet visar att 96% av eleverna bedöms nå målen. Detta är en något högre siffra än året innan då 94% av eleverna nådde målen. Av de elever som inte når målen detta år är samtliga pojkar. Föregående år var det både pojkar och flickor. 83% av det totala antalet elever bedöms nå mer än godtagbara kunskaper i svenska, vilket är en stor förbättring vid en jämförelse av förra årets resultat då 23% av eleverna nådde mer än godtagbara kunskaper. Denna förbättring gäller både flickor och pojkar. Av det totala antalet pojkar i årskurs fem har 74% mer än godtagbara kunskaper och av det totala antalet flickor har 90% mer än godtagbara kunskaper. Förra året var motsvarande siffror 30% av pojkarna och 70% av flickorna. 24

I vårt resultat framkom att eleverna i årskurs fem visar på goda kunskaper gällande centrala förmågor som tala, lyssna, samtala, läsa och skriva men att några av eleverna ligger lågt gällande olika typer av textskrivning. Detta kunde vi även se i förra årets rapport då 19% av eleverna (majoriteten pojkar) hade låga resultat. Analys Skolverket (2016) skriver att i ett skolsystem som betonar likvärdig utbildning är det viktigt att det inte är stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor. I samtliga OECD-länder presterar flickor signifikant bättre i läsförståelse än pojkar och det finns en större resultatspridning bland pojkar jämfört med bland flickor både i Sverige och i OECD. I Sverige har skillnaden mellan pojkar och flickor minskat, framför allt har lågpresterande pojkar förbättrat sina resultat i läsförståelse. I OECD har skillnaden mellan pojkar och flickor också minskat sedan 2012, men det är snarare en tendens att flickorna har blivit sämre (PISA, 2015). Vårt resultat stämmer här överens med OECD:s undersökningar som visar på att pojkar har sämre måluppfyllelse än flickor i läsförståelse (svenska) då de elever som detta år inte nått målen samtliga är pojkar. Av de elever som når målen har det funnits ett antal som legat på gränsen och riskerat att inte nå målen. Extra anpassningar har gjort att dessa elever ändå klarar nivån för godtagbara kunskaper. Exempel på dessa anpassningar är stavningsprogram vid textskrivning, utökad tid vid uppgifter, extra anpassade läxor och Inläsningstjänst. Samtliga lärare på Aspenässkolan har under året genomfört Läslyftet. Westlund (2015) menar att ett av lärarens viktigaste uppdrag är att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att utveckla sitt språk och sin läsförståelse oavsett skolämne. Genom att föra en dialog om texter i lärmiljön får eleverna i sitt lärande stöd i att utveckla kognitiva strategier för att för att förstå komplexa texter. Vi menar att en av anledningarna till det goda resultatet i svenska, är att pedagogerna blivit mer medvetna och utvecklat sin undervisning inom detta område, bland annat genom Läslyftet. Under läsåret har vi kontinuerligt arbetat med läsförståelse i undervisningen bland annat genom att eleverna fått läsa skönlitterära böcker och texter och sedan fått möjlighet att diskutera innehållet tillsammans genom samtal. Att lärandet hos eleven sker interaktivt i samspel med andra individer menar även Säljö (2014). Han skriver att en förutsättning för att elever ska kunna utveckla språk, tankar och kunskaper är att de aktivt deltar och får varierande aktiviteter i undervisningen. Språkanvändning och kommunikation utgör enligt det sociokulturella perspektivet länken mellan barnet och omgivningen. Eleven blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation och lärande sker när eleverna deltar språkligt i sociala situationer. Denna syn på lärande speglas i skolans styrdokument. Undervisningen har också innefattat högläsning med textsamtal kopplat till olika texttyper där eleverna fått stanna upp i sin läsning och tillsammans gjort kopplingar mellan sin egen och andras förförståelse och textens innehåll. Westlund (2010) menar att läsfo rståelse med fo rdel tränas genom ho gläsning på gruppnivå då eleverna 25

tillsammans aktiverar sina egna bakgrundskunskaper för att förstå textens innebörd och samtidigt deltar i samtal om texten. Vid en jämförelse med förra årets resultat kan vi se att andelen elever som når mer än godkända kunskaper i svenska är betydligt fler än föregående år. Om detta beror på skillnader i elevernas kunskaper, undervisning eller bedömning behöver vi diskutera och utvärdera vidare. För att säkerställa en likvärdig bedömning har vi på skolan en screeningplan med kartläggningsmaterial som utgör ett stöd för vår bedömning. Vi ser ett behov av att utöka vårt kartläggningsmaterial i årskurs 5 för att bedöma våra elevers läs- och skrivförmåga. Vi pedagoger kommer även arbeta vidare och utveckla vårt kunnande kring Bedömning under våra Pedagogiska cafeér. Nästa steg Vår fortsatta undervisning utgår från vårt resultat och analys. Utifrån den kompetensutvecklingen Läslyftet gett kommer vi pedagoger under nästa år att bredda vår undervisning med språkutvecklande arbetssätt. Genom läslyftet har vi fått strategier och metoder, både vad gäller läsning och skrivning, som vi kommer att fortsätta arbeta vidare med. Vi har för avsikt att skapa en bank med elevtexter att använda vid bedömning och mallar som kan användas vid skrivande och högläsningsböcker med tillhörande frågeställningar och uppgifter. Syftet är att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga samt läsförståelse. Systematiska observationer tidigt under skolåren go r det mo jligt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter och i tid och ge eleven det sto d som beho vs. Vi ser ett behov att utöka vårt bedömningsstöd i årskurs 5 för att kunna göra en mer likvärdig bedömning av elevernas läs- och skrivförmåga. Vid sidan av Nya språket lyfter och Bravkod kommer vi därför även att använda LäST, ett standardiserat kartläggningsmaterial, som mäter elevernas färdigheter i läsförståelse, avkodning och skrivning. Matematik Resultat I årskurs 5 har 76 elever undervisats i matematik varav 35 är pojkar och 41 är flickor. Andel elever som nått kunskapskraven för godtagbara kunskaper i matematik är 95%. Flickorna har en högre måluppfyllelse än pojkarna. En tredjedel av eleverna i årskurs 5 har nått mer än godtagbara kunskaper, här ser vi ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Utifrån diagnoserna i Förstå och använda tal ser vi att eleverna visar i jämförelse med föregående år fortsatt goda kunskaper gällande positionssystemet, beräkning med skriftliga räknemetoder i addition med tiotalsövergångar. Eleverna visar också goda kunskaper i uppåträkning och nedåträkning med stora naturliga tal med hundra- och tusentalövergångar. I sammanställningen av diagnoser kan vi se att eleverna behöver utveckla sina kunskaper i områdena bråk och decimaltal samt huvudräkning i alla fyra räknesätten. Vi ser också att eleverna ännu inte behärskar sambandet mellan räknehändelser och uttryck 26

samt samband mellan division och multiplikation. Vi kan inte se några skillnader mellan flickor och pojkars resultat i dessa utvecklingsområden. Analys Resultatet från 2016/2017 skiljer sig inte vad gäller antal elever som är godkända i ämnet matematik. Vi kan dock se ett lägre resultat i diagnosen Förstå och använda tal. När vi funderar över orsaken till detta tror vi att det till viss del kan hänga samman med att eleverna i årskurs 5 har haft flera lärarbyten under de senaste två åren. Jakobsson och Nilsson (2011) skriver att den fysiska miljön, klasstorleken, lärarens kompetens, elevgrupperingar, användning av specialpedagogiska och andra resurser samt organisering av tidiga insatser är faktorer som har stor betydelse för elevernas lärande. Vi såg föregående år att vi behövde utveckla vår undervisning gällande bråk och decimaltal. I vår sammanställning kan vi fortfarande se att det är i dessa områden våra elevresultat kan förbättras. Förståelse för bråk är inte bara nödvändig vid bråk utan även för att förstå division, tal i decimalform och för att hantera algebra. För att våra elever ska utveckla sina kunskaper menar vi att vi behöver precisera vilka mål eleven ska ha uppnått för varje årskurs. För tal i bråkform är steget från det konkreta arbetet till det formella räknande särskilt stort, vi bör därför arbeta med en tydligare progression samt mer med elevernas begreppsförståelse. Nästa steg Den fortsatta undervisningen fokuseras utifrån resultat och analys. Vi såg även i år i analysen att vi fortfarande har ett icke tillfredställande mönster vad gäller elevernas kunskaper i området bråk och decimaltal. Vi kommer i den fortsatta undervisningen gå från konkret till representativ och därefter till abstrakt nivå. Eftersom steget från det konkreta arbetet till det formella räknande är särskilt stort för tal i bråkform bör alla lärare som undervisar i matematik arbeta fram en tydligare progression för undervisningen. Vi ser att i vår analys att vi behöver utveckla vår tolkningsgemenskap kring vad som ska bedömas, vilka krav, kriterier och kännetecken som bedömningen ska utgå från. För att etablera en tolkningsgemenskap behöver man tillsammans dra upp generella riktlinjer (Skar & Berge, 2016). Detta får vi förutsättningar för nästa läsår då vi kommer att ha fokus på bedömning på en stor del av våra pedagogiska konferenser. Engelska Resultat Under läsåret 2016/2017 har 76 elever undervisats i engelska. 95% av eleverna når målen, vilket är en liten försämring jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 97%. 4 elever, ca 5% (tre pojkar och en flicka) har ej godtagbara kunskaper. Av våra 76 elever bedöms 22%, 5 flickor och 12 pojkar, ha mer än godtagbara kunskaper. Denna siffra är något lägre jämfört med de två senaste åren. 2016 bedömdes 30% av våra elever har mer än godtagbara kunskaper och 2015 var motsvarande siffra 39%. 27

Liksom förra året ser vi att eleverna når goda resultat vad gäller de receptiva färdigheterna, lyssna och läsa. Resultaten grundar sig på bedömningar som gjorts under terminens gång samt resultat från genomförda äldre nationella prov. Skolverkets diagnosmaterial från 2011 användes inte detta år, vilket gör att vi inte kan jämföra resultaten med förra årets resultat. Även då det gäller de produktiva färdigheterna når eleverna fina resultat. Analys Resultatet från 2016/2017 skiljer sig inte märkbart vad gäller antalet elever som är godkända. Vi kan dock se en sjunkande trend vad gäller elever som bedömts ha nått mer än godtagbara kunskaper. När vi funderar på orsaken tror vi att det till viss del kan hänga samman med det faktum att eleverna i åk 5 haft 4 lärare under sina tre år med engelskundervisning. Vi tror även att vi brister då det gäller likvärdig bedömning. Vi behöver stärka enigheten i vad som ska bedömas, dvs vilka krav, kriterier och kännetecken som bedömningen ska utgå från. Liksom tidigare år kan vi se att fler pojkar än flickor bedöms ha mer än förväntade kunskaper. Vi tror att detta bland annat beror på att pojkarna generellt har ett stort intresse för att lära sig engelska då de ser att nyttan av att kunna engelska. Vår bild är att pojkar i större utsträckning använder engelska på sin fritid då de till exempel tittar på youtube eller spelar onlinespel. Denna bild bekräftas av Pia Sundqvist (2015). Hon har i sina studier visat att dataspelande har en positiv påverkan på elevers ordförråd och att spelen främjar den språkliga utvecklingen. I undervisningen har eleverna fått tillgång till texter av olika svårighetsgrad, detta för att möta elevernas olika kunskapsnivåer. För de elever som har haft lätt för engelska har svårare texter kunnat erbjudas. Vissa tankar från Läslyftet ser vi att vi har kunnat använda även i engelskan. Till exempel att kunna förutspå vad texten handlar om, sätta texten i ett sammanhang eller göra textkopplingar till egna erfarenheter. För att utveckla elevernas receptiva färdigheter har lärarna medvetenhet pratat mycket på engelska. Estling, Vannestål och Lundberg (2000) menar att läraren är en viktig språklig förebild i klassrummet då hen använder språket på ett naturligt sätt i undervisningen. Eleverna har därutöver getts möjlighet att träna sin hörförståelseförmåga genom särskilda övningar och filmer från bland annat UR. För att utveckla elevernas produktiva färdighet tala, har vi arbetat med lekar, olika talövningar, intervjuer och redovisningar. På skolan har vårt arbete med att skapa ett gott klassrumsklimat och goda relationer mellan och till våra elever fortsatt. Av erfarenhet och forskning vet vi att goda relationer har en positiv påverkan på elevernas förmåga att lära, vilket i sin tur leder till att en kommunikativ förmåga kan utvecklas. Det handlar mycket om att skapa ett gott språkligt självförtroende som gör att eleverna vågar uttrycka sig (Hattie &Yates, 2014). Leken ser vi som en viktig del i lärandet av engelska. Att leka sig till kunskap är enligt Jensen (2009) motiverande och leken utvecklar den språkliga kommunikationen. Att leka är roligt och eleverna lär sig ofta av bara farten. Dessutom bidrar leken ofta till att alla elever kan inkluderas, även de som kan uppleva att vissa moment är svåra. 28

Vårt aktiva arbete med läxor har bidragit till att förstärka inlärningen. Läxorna har knutit an väl till den undervisning som bedrivits och stor vikt har lagts på att på olika sätt följa upp läxorna i skolan. Att läxor förbereds och följs upp är enligt skolverkets stödmaterial Läxor i praktiken (Skolverket, 2014) viktigt för att främja elevernas lärprocesser. Vårt arbete med inkluderande arbetssätt har fortsatt på skolan även under detta läsår. Således har vi försökt skapa möjligheter för alla elever att lära och visa sina kunskaper. De elever som har svårigheter med olika moment i engelskan har vi liksom tidigare år haft möjlighet att stöttat i klassrumssituationen genom att delvis anpassa materialet, men också enskilt och/ eller i mindre grupp. Vi har tillsammans med eleverna arbetat mycket med bildstöd, spel, digitala verktyg och olika konkreta material. En viktig del i elevernas lärande handlar om att öka deras inflytande och delaktighet i sitt eget lärande. Vi har under året arbetat på olika sätt med elevernas inflytande. Bland annat har de till viss del fått vara med och styra innehållet. Till exempel var det eleverna som kom upp med ett förslag att ha en film som utgångpunkt för ett arbetsområde. De också varit delaktiga inom ramen för vissa projekt. Det har varit viktigt för oss att lyssna till elevernas idéer och tankar, vilket är en viktig del i att känna delaktighet. Nästa steg Det vi ser i vår analys är att vi behöver utveckla vår tolkningsgemenskap kring vad som ska bedömas, vilka krav, kriterier och kännetecken som bedömningen ska utgå från. För att etablera en tolkningsgemenskap behöver man tillsammans dra upp generella riktlinjer (Skar & Berge, 2016). Detta hoppas vi delvis kunna göra under nästa läsår då vi kommer att ha fokus på bedömning på en stor del av våra pedagogiska konferenser. Under kommande läsår vill vi även utveckla arbetet med delaktighet. Vi vill i större utsträckning få med eleverna i planeringsprocessen där de ges möjlighet att tycka till om såväl innehåll som aktiviteter. Därutöver vill vi fortsätta utveckla tankar och idéer vi fått genom Läslyftet. Liksom tidigare år ser vi att det är fler pojkar än flickor som har mer än förväntade kunskaper och vi behöver fortsätta fundera över hur vi får fler flickor att nå de högre resultaten. Önskvärt vore att få möjlighet att på sikt genomföra en Learning Study för att därigenom få en ökad förståelse för de villkor som skapar lärande. En Learning Study skulle fördjupa förståelsen av kunskapsmålen och öka vår förmåga att bedöma elevers kunnighet. Med ökad kunskap om variationsteori och hur den kan användas systematiskt i undervisningen skulle vi kunna öka effekten på elevers och vårt eget lärande (Marton & Pang, 2006). Bild Resultat 100% av eleverna har nått målen i ämnet. 29

Analys Under läsåret har ett ämnesövergripande projekt om media genomförts där de entreprenöriella förmågorna kom att lyftas fram. De ämnen som var involverade var bild, So, engelska och svenska. Bildens bidrag i detta var ett omfattande samarbete med samhällskunskapen om bilder i massmedia, samt att utarbeta en egen annons som både gjordes på papper och sedan fotograferades och sattes in i det nyhetsblad som eleverna skulle producera. Bilden blev satt i ett verklighetsanknutet sammanhang. Eleverna har under året även arbetat digitalt. Ipads har används både till fotografering, bildredigering samt för att titta på instruktionsvideos. Att teckna serier har varit ett populärt arbetsområde där eleverna fått berätta med text och bild. Det var uppskattat av de flesta elever. Ett område som bör utvecklas längre i framtiden, gärna ihop med att t.ex. läsa serier i svenskan. Läsning av serier påvisats ha en positiv effekt på många barns läsutveckling (Skolverket, 2016). Hem- och konsumentkunskap Resultat Undervisningen i hem- och konsumentkunskap är belägen på Torpskolan. Eleverna från Aspenässkolan Samtliga elever har varit mycket positiva och mottagliga för undervisningen. Målet med undervisningen har varit att ge eleverna grundläggande kunskaper inom hem- och konsumentkunskap. Eleverna har den praktiska delen utav hem- och konsumentkunskap under årskurs 5 i mellanstadiet. Under de tillfällen eleverna har haft hem-och konsumentkunskap framträder att pojkar och flickors kunskaper och intresse är likvärdigt för HKK. Samtliga elever bedöms vara godkända i ämnet. Analys Det är positivt att samtliga elever når målen i ämnet, men för att fler elever ska nå en högre måluppfyllelse behöver vi se över vilka möjligheter som erbjuds för detta och vad vi eventuellt behöver förbättra utifrån det vi ser. Nästa steg En ökad dialog med undervisande lärare för att få information om vad vi eventuellt kan bidra med för att öka måluppfyllelsen hos våra elever. 30

Idrott och hälsa Resultat Höstens undervisning har fokuserat på det centrala innehållet under avsnitt rörelse och där eleverna genom lek, danser och olika redskapsbanor fått träna på de grovmotoriska grundformerna, enklare regler, takt och rytm, koordination och rumsuppfattning. Lekar har skett både i inomhus- och utomhusmiljö. Genom att arbeta åldersblandat har förskoleklass-eleverna kunnat observera och få hjälp av de äldre eleverna i sin utveckling vilket varit mycket positivt. Vårens undervisning har samma fokus som hösten, med den skillnaden att grupperna har blivit bättre på att samarbeta och mognat ytterligare. I årskurs 5 har eleverna haft åldershomogen undervisning. Den schemalagda undervisningstiden har varit 100 minuter per vecka uppdelat på två tillfällen a 50 minuter. I årskurs 5 har 100% av eleverna godtagbara kunskaper (av 41 flickor och 35 pojkar). I årskurs 5 har 10% av flickorna och 26% av pojkarna mer än godtagbara kunskaper. Efter lektion sker sedan en kort muntlig utvärdering och reflektion kring hur upplägget har fungerat. Strävan finns efter att idrottsundervisningen skall vara flexibel och formbar efter önskemål, inom rimliga ramar. Här kan även göras en koppling till Läslyftet och dess innehåll. Generellt sett upplevs idrottsämnet inte som ett ämne där stort utrymme finns till att läsa och skriva. Vissa moment har eleverna kunnat läsa om, t.ex hälsa under hälsoveckan, och bad och isvett och första hjälpen under teorilektioner. Dock har Läslyftet inspirerat pedagoger till fler genomtänkta, förberedda diskussioner och samtal med eleverna, där ett tydligt syfte har funnits från pedagogens sida. T.ex. har fokus legat på problemlösning, tolkning och förtydligande av ord, uttryck, olika beskrivningar och regler, och i förlängningen elevernas förmåga att lösa problem och att sätta ord på sina olika tolkningar och perspektiv. Under vecka 38 genomfördes en temavecka för hela skolan med inriktning hälsa och livsstil. Under veckan fick eleverna samtala och lära sig mer om både psykisk och fysisk hälsa. Hälsoveckan genomsyrade hela elevens dag och alla yrkesgrupper på skolan var involverade. Under veckan genomfördes morgongymnastik på skolgården, skoljoggen, yoga, hopprepsutmaning, rörelsestationer, rastlekar samt att EHT hade föreläsningar om psykisk hälsa för årskurs 4-5. Analys Ämnet idrott och hälsa har ett viktigt hälsouppdrag och i Lgr11 står följande text: Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet (Skolverket 2011, s.48). Måluppfyllelsen inom ämnet Idrott och Hälsa är hög och eleverna är överlag väl motiverade och visar glädje. Generellt uttrycker eleverna att idrottsämnet är uppskattat och att de vill ha längre lektioner. Undervisningens utformning med anpassningar för de 31

som behöver mer fokus på lek, samarbete och rörelseglädje, har gett goda resultat och eleverna kan och vill delta efter egen förmåga Det entreprenöriella lärandet löper som en röd tråd och genomsyrar idrottsundervisningen. För att öka delaktigheten har eleverna ofta inflytande under samling och genomgång och över hur ett mål skall uppnås. Tillsammans diskuterar vi hur vi kan nå ett mål med de resurser och den tid vi har till förfogande, vilken aktivitet som passar bäst, vad som föredras o.s.v. För att alla elever skall kunna delta, nivåanpassar vi de olika aktiviteterna, vilket leder till att alla kan känna sig inkluderade. Pedagogerna upplever att Läslyftet bidragit till att elevernas förmåga till reflektion och förståelse för olika uppfattningar och perspektiv, har utvecklats i positiv riktning. Nästa steg Förbättrings/ utvecklingsområde som framkommit är att mål ytterligare skulle kunna tydliggöras för eleverna, så att de ännu bättre skall kunna reflektera över och se sitt eget lärande. Önskvärt är mer frigjord tid till större EL- projekt och elevledda aktiviteter. Något som har diskuterats på skolan inför nästa års Hälsovecka är att eleverna skall bli mer delaktiga, ta mer ansvar och få större inflytande över innehåll. Musik 76 elever, 41 flickor och 36 pojkar, har undervisats i musik. Av dessa är det 73 elever som nått målen, d.v.s. 96%. Två elever, har mer än godtagbara kunskaper, Tre elever, samtliga pojkar, har ej förväntade kunskaper för årskurs 5. Tidigare läsår har måluppfyllelsen i ämnet varit 94% och vi ser att det även då var pojkar som inte hade godtagbara kunskaper. Analys Resultatet grundar sig dels på tidigare undervisning under läsåret i årskurs 4 där eleverna spelade i en blåsorkester där det ingår bland annat klarinett, saxofon, trumpet och trombon. Här kommer eleven i kontakt med olika instrument och tränas i olika taktarter, ensemblespel, flerstämmighet, rytm och puls, periodkänsla, genrebredd och hörselvård. Orkestern genomför framträdanden minst tre gånger per läsår. Orkestern leds av lärare från Kulturskolan. Eleverna har fått halvklassundervisning, pedagogen har kunnat se varje elev, vilket upplevts som positivt av eleverna. Nästa steg Att stimulera elever till att bli mer aktiva under lektionstid, genom kortare projektperioder där redovisning sker genom scenisk framställning i klassrummet. Därmed får eleven en effektiv lektion samt större lärprocess och i förlängningen en högre måluppfyllelse i ämnet. Utformning av en liten scen i vår musiksal och därmed få eleven känna att det är på riktigt. Vidare förbereda, samt förbättra elevens självförtroende inför större sammanhang exempelvis skolavslutning, vänskapsprojekt och Lucia. 32

NO Resultat Läsåret 2016/2017 har 76 elever, 40 flickor och 36 pojkar, undervisats i årskurs 5. Av dessa 77 elever har 100% av flickorna godtagbara kunskaper och 70% mer än godtagbara kunskaper i biologi. Av pojkarna har 100% godtagbara kunskaper och 61% mer än godtagbara kunskaper i biologi. När det gäller fysik har 100% av flickorna godtagbara kunskaper och 70% har mer än godtagbara kunskaper. Av pojkarna har 100% av pojkarna godtagbara kunskaper och 61% har mer än godtagbara kunskaper i fysik. I kemi har 100% av flickorna godtagbara kunskaper och 70% har mer än godtagbara kunskaper. Av pojkarna har 97% godtagbara kunskaper och 61% mer än förväntade kunskaper. 3% av pojkarna har inte uppnått de förväntade kunskaperna i ämnet. Detta läsår har våra bedömningar tagit sin utgångspunkt i Läroplanen (Skolverket, 2011), muntliga diskussioner, skriftliga elevarbeten, förhör och diagnoser. Diagnoserna grundade sig framförallt på material från Tummen upp NO åk 6 Eskilsson, U, Persson, H (2013). I årskurs 5 har man bland annat arbetat med läromedlet Koll på NO, Hjernquist, A & Rudstedt, K (2012) som behandlar en stor del av det centrala innehållet inom de naturvetenskapliga ämnena. Detta läromedel har kompletterats med utedagar där det extramurala lärandet varit i fokus, det vill säga lärandet utanför klassrummet. Även utbildningsfilmer, diskussioner och egna arbeten där eleverna hämtat fakta från olika hemsidor på nätet har förekommit. Under läsåret har eleverna skrivit egna böcker med faktatexter och illustrationer i. Vi har i våra grupper arbetat aktivt med att välja ut lämpliga texter där vi tillsammans bearbetat innehåll samt lyft upp ord och begrepp. Detta arbetssätt har vi pedagoger fått möjlighet att diskutera och utveckla i Läslyftet som pågått under läsåret. Analys Vi som undervisar i NO-ämnena är alla behöriga lärare vilket vi tror påverkat resultaten positivt. Det höga resultatet bland eleverna i årskurs 5 tror vi beror på studiemotivation och den varierade undervisningen med exempelvis utedagar. Vi anser att kunskaperna i NO hos våra elever generellt är goda. Enligt TIMSS (Skolverket, 2016) har elever i årskurs 4 i den svenska skolan bättre resultat i de naturvetenskapliga ämnena än genomsnittet för EU/OECD-länderna. De flesta pedagoger som under läsåret undervisat i NO-ämnena har tidigare fått utbildning i formativ bedömning. Detta har bidragit till en tydlighet i undervisningen gällande mål och nästa utvecklingssteg, vilket bland annat Wiliam, D (2013) och Lundahl, C (2011) menar är en framgångsfaktor för att eleverna ska nå goda resultat. Som Skolverket skriver är skolans mål att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Skolverket nämner också att alla som arbetar i skolan ska 33

främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande... (Skolverket, 2015, s. 15). I årskurs 5 har man varit noga med att på ett tydligt sätt exponera målen i klassrummen samt diskutera dem med eleverna inför varje nytt arbetsområde. Eleverna fick själva vara delaktiga och komma med förslag på olika lösningar hur målet skulle nås. Man har resonerat om vilka förmågor vi tillsammans har tränat på samt hur dessa kan utvecklas. Eleverna har under arbetets gång fått utvärdera och reflektera över sina kunskaper i förhållande till uppsatta mål. Detta har bland annat skett genom diskussioner i helklass, i par, genom handuppräckning samt skriftlig dokumentation. Utifrån diskussioner har elevernas tankar och idéer blivit synliggjorda för kamraterna, vilket har lett till en större förståelse för att det finns olika sätt att lära och nå ett mål, i enlighet med Hatties tankar kring synligt lärande. PISA-rapporten 2016 visar på stigande resultat i NO-ämnena bland landets 15-åringar. Sveriges medelvärde har ökat med 9 poäng jämfört med 2012 och resultatet ligger nu i nivå med genomsnittet i de övriga EU/OECD-länderna (Skolverket, 2016). Då vi ser att resultaten är goda i NO-ämnena på vår f-5-skola kan detta bidra till fortsatt höga resultat i nästkommande PISA-undersökning 2018. Nästa steg I naturvetenskap testas eleverna i att använda och förstå naturvetenskapliga teorier, modeller och begrepp. Likaså mäts elevernas förmåga att tolka, bedöma och kommentera texter med naturvetenskapligt innehåll. Vi kommer att låta eleverna fortsätta arbetet med att djupdyka i naturvetenskapliga texter inom olika arbetsområden för att öka elevernas begreppsförståelse. Vi ser fortfarande ett behov av att ta fram en gemensam linje på skolan för hur vi redan från tidig ålder ska arbeta med NO-ämnena. Detta planerar vi att få tid till under ämnesträffarna under kommande läsår. För att vi systematiskt och kontinuerligt ska kunna bedöma vårt arbete har vi som mål att upprätta en screeningplan för år 1-5. Vi är övertygade om att det kommer att leda till ökad trygghet samt fördjupad kunskap i bedömningsarbetet. Vårt önskemål är att fler forum ska finnas för gemensamma reflektioner, upprättande av pedagogiska planeringar, samtal, utvärdering samt bedömningsarbete. För ett par år sedan skapades ett NO-rum på skolan innehållande bland annat experimentlådor, vilka är tillgängliga för hela skolan. Dessa har använts flitigt och är mycket uppskattade. Vi ser dock att mer tid behövs för att upprätthålla detta rum. Pedagogerna i NO-gruppen önskar kontinuerlig fortbildning för att sedan kunna dela med sig av ny kunskap till såväl elever som kollegor. Under höstterminen 2017 kommer skolan att upprätta det så kallade Aspenäs Science Center, ett klassrum utrustat med bland annat datorer, Blue bot, Raspberry Pi och mikroskop. Syftet med klassrummet är både att visualisera och locka elever till nyfikenhet och lärande samt att följa Skolverkets beslut om att öka elevers digitala kompetens (Skolverket, 2017). 34

Vårt tidigare samarbete med Knappekullaskolan och Torpskolan, det så kallade Knaspetorp, har under detta läsår inte haft någon NO-träff. Detta är något som vi gärna ser återupptas nästa läsår. SO Resultat I årskurs 5 har eleverna, totalt 76 elever varav 41 flickor och 35 pojkar, fått undervisning i samtliga SO-ämnen. I ämnet historia 98,7% uppnått kravnivån. 17,1% har godtagbara kunskaper. 81,6% har mer än godtagbara kunskaper, varav 88% av flickorna samt 74% av pojkarna. I ämnet geografi har 98,7% av eleverna uppnått kravnivån. 14,5% har godtagbara kunskaper. 84,2% har mer än godtagbara kunskaper, varav 88% av flickorna och 80% av pojkarna. I ämnet religion har 100% av eleverna uppnått kravnivån. 19,7% har godtagbara kunskaper. 80,3% har mer än godtagbara kunskaper, varav 88% av flickorna samt 71 % av pojkarna. I ämnet samhällskunskap har 98,7% av eleverna uppnått kravnivån. 17,1% har godtagbara kunskaper. 81,6% av eleverna har mer än godtagbara kunskaper, varav 88% av flickorna och 17& av pojkarna. Analys Det resultat som har uppnåtts under detta läsår (16/17) stämmer väl överens med fjolårets resultat vad gäller att nå de godtagbara kunskaperna i SO och i dess ämnen. Viktigt att notera är andelen elever med mer än godtagbara, då denna grupp är mycket större än förra läsåret. Däremot ser vi i år en skillnad vad gäller könen, då flickor jämfört med förra året utgör den större gruppen i samtliga SO-ämnen beträffande mer än godtagbara kunskaper. Vi frågar oss om flickor gynnas mer än pojkar av olika typer av bedömningsunderlag samt undervisningsformer, då flickor enligt forskning ägnar mer tid och är mer engagerade i skolarbetet än pojkar. Därtill visar också forskning på att flickor har en mer utvecklad läs-och skrivförmåga i yngre åldrar, då pojkar tenderar att ha en senare språkmognad (Skolverket, 2017-06-12). SO-undervisningen bygger till stor del på att kunna ta till sig information genom läsning av olika typer av texter, där läsförståelse på olika nivåer är central. Många av de förmågor som är kopplade till EL används och praktiseras i SO- ämnena. Undervisningen i åk 5 har byggt mycket på att eleverna har fått vara delaktiga i sitt lärande genom att de har i viss mån fått välja undervisningsmetod för sitt kunskapsinhämtande. De har även fått öva sig i många av kursplanens förmågor, såsom att analysera, reflektera och diskutera förlopp och händelser. Nästa steg I förra läsårets SKA-rapporten lyfte vi fram två utvecklingsområden som vi skulle fokusera på under detta läsår. Dessa var att se över och granska bedömning av elevernas 35

resultat samt hur återkoppling av elevernas arbete sker. Gruppens fortsatta arbete blir därmed att samla in ett större underlag för granskning under nästa läsår. Arbetet med att granska återkoppling av elevernas arbete utifrån hur pedagogerna genomför en sådan undervisning har ännu inte påbörjats av SO-gruppen. Detta är fortsatt ett utvecklingsområde. SO-gruppen välkomnar nästa läsårs utvecklingsarbete som kommer att behandla just bedömning. Framöver, för att ytterligare utveckla undervisningen i SO-ämnena, så är intentionen att arbeta vidare med fördjupning av Svanelids förmågor, tydliggöra dessa samt ge konkreta modeller på hur man konkret kan arbeta i SO-ämnet. Detta som ett led att öka pedagogernas såväl som elevernas förståelse och medvetenhet. Under det kommande läsåret kommer pedagogerna på skolan, som nämnt ovan, delta i ett utvecklingsarbete på skolan som kommer att beröra bedömning. Vi ser det som en möjlighet att utveckla SO-undervisningen kollegialt. Slöjd Resultat I år har vi i åk 3, 54 elever varav 90,7% har godtagbara kunskaper, och 9,3% har mer än godtagbara kunskaper. I åk 4 har vi 66 elever, 32 flickor, och 34 pojkar, varav 100% har godtagbara kunskaper. I åk 5, har vi 74 elever varav 40 Flickor och 34 pojkar. Digitalisering av slöjden har startats genom att de pedagogiska planeringarna har digitaliserats samt att informationssökning, projektplanering, rapportering samt utvärdering av samtliga projekt i åk 4 och 5 genomförs av elever i digital form. Vi ser en skillnad mellan pojkar och flickor. I de mjuka materialen är flickorna mer framträdande, medan i arbete med de hårda materialen är de olika könen mer likvärdigt. Analys Underlaget för bedömningen i slöjd baseras på projektplanering, dokumentationen, skisser och ritningar, gruppdiskussioner, arbetsprocessen, produkt/slöjdföremål - live eller foto, samt utvärdering av projektet. Viktigaste är kanske dialogen runt skapandeprocessen både när det gäller idéframtagning och tillverkningsprocessen mellan elev och pedagog där elevens egna tankar kring processen ligger i centrum för bedömningen. Arbetsprocessens betydelse i slöjdundervisningen bidrar till att eleverna behöver mycket individuell handledning. Detta medför att undervisningen i slöjdsalarna i högsta grad bygger på individanpassade instruktioner vad det gäller olika lösningar och hur man kan tänka för att driva projektet framåt. Det innebär att vi måste anpassa svårighetsgraden efter elevens behov. Denna individanpassning tror vi kan hjälpa eleverna att få syn på sig själva och då bli medvetna om sin egen nivå. Vi vill att eleverna ska utveckla ödmjukhet kring att de alla har olika förutsättningar att lyckas i sina slöjdarbeten och då utveckla idéer efter sina egna förutsättningar och kunskaper. Med årskurs tre och fyra arbetar vi med kamratlärande, vilket innebär att eleverna få visa/hjälpa varandra, vilket ger ett bra lärtillfälle både för den som visar och för den som 36

får hjälpen (Hattie, 2012). Vi arbetar också med två stjärnor och en önskan som inspiration underlag för elevens utvärdering och självbedömning av slöjdarbetet. De skriver ner i sina slöjdböcker/ email två saker de är nöjda med i sitt slöjdarbete och en sak de önskar förbättra. ( William, 2012) Vi har kontinuerlig utvärdering av arbetet och avslutar ibland lektioner med summering av dagensarbete för att stämma av projektframskridning och måluppfyllelse. VI under året provat att dela in läsåret för årskurs tre och fyra och delvis för fem i fyra perioder, två textila och två trä. Denna indelning har gett en större nyfikenhet i lärandet och elevarbeten och vi upplever att eleverna trivs bra med denna uppdelning och arbetar med större motivation. Även det faktum att vissa elever faktiskt föredrar och trivs bättre med en specifik slöjdart har denna uppdelning gjort att motivationen för att klara av sina projekt ökat och förbättrat lärprocessen. Nästa steg Under läsåret 2017/18 kommer vi att utveckla digitaliseringen av slöjden ännu mer genom att lägga ut alla genomgångar och instruktioner för alla projekt på Gafe och på så sätt göra dem tillgängliga för elever för att de ska få info/ kunna förbereda sig inför kommande lektion samt att ha kontinuerlig tillgång till skol undervisningsmaterial. Vi på Aspenässkolan har under året läst två moduler av Läslyftet. Detta har tillfört nya arbetssätt som kommer fortsätta att implementeras i undervisningen av alla slöjdprojekt. Till exempel kommer kunskapskraven och bedömningsdimensioner att diskuteras ingående med elever för att öka elevernas förståelse kring sin förmåga kopplat till förutsättningar och förväntningar på sig själva, samt att öka elevernas delaktighet i bedömningsprocessen i ämnet. Vi ser fram emot att kunna återuppta vårt samarbete med Torpskolan för att kunna skapa kontinuitet i ämnet slöjd samt att kunna maximera förberedelsen för våra elever för att även i fortsättningen få bästa resultat av sina arbeten. Vi planerar att genomföra och understryka vikten av kamratlärande även i åk 5 med målsättningen att främja ömsesidigt lärande samt öka trivseln i slöjdsalarna. Teknik Resultat Läsåret 2016/2017 har 76 elever, 40 flickor och 36 pojkar, undervisats i teknik i årskurs 5. Av dessa 76 elever har 100% av eleverna godtagbara kunskaper och 58% av pojkarna har mer än godtagbara kunskaper. 60 % av flickorna har mer än godtagbara kunskaper. Analys Under året har vi arbetat med hållbar utveckling, Lerum vision 2025. Eleverna har varit ute på studiebesök på företag i kommunen. Där har de tagit reda på hur företagen arbetar mot visionen 2025. Detta har varit ett projekt som började i hur människan har använt sig av vatten, eld, luft och jord för att förbättra sina levnadsvillkor. Eleverna visade stort engagemang och kunde koppla tidigare användningsområden av t.ex. segel och köl till dagens vindkraftverk. De har sedan delat med sig av sina erfarenheter till klasskamraterna och detta har bidragit till ett gemensamt lärande. 37

Under arbetets gång har eleverna, när de sökt information på nätet, upptäckt och fått fundera kring vem som är källan och vilket budskapet är. Därigenom har eleverna ökat sitt källkritiska tänkande. Eleverna har dessutom arbetat mer med enkla maskiner som t.ex. hävstång, block och talja. Vid dessa tillfällen har undervisningen skett utomhus. Under hela läsåret har eleverna jobbat med programmering, Hour of code samt Code Monkey, vilka båda är exempel på blockprogrammering. De har även arbetat med Infection 2, ett spel framtaget i samarbete med WHO, som går ut på att utrota mänskligheten. Vi försöker arbeta med kamratlärande, vilket innebär att eleverna får visa/hjälpa varandra vilket ger ett bra lärtillfälle både för den som visar och för den som får hjälpen. (Hattie, 2012, s 111). Vi upplever att elevernas goda resultat till stor del beror på att de fått arbeta praktiskt, något som uppskattats av alla elever och som varit lustfyllt. Idag har skolan få utvärderingsverktyg eller bedömningsstöd för teknikämnet, vilket skulle kunna vara en orsak till att eleverna i så stor grad når målen. Det kan vara svårt att upptäcka dem som eventuellt inte når upp till målen. Tillsammans med Knappekullaskolan och Torpskolan har vi kommit överens om vilka moment i kursplanen som vi tar upp på respektive skolan, ett sätt att skapa tydlighet och garantera att alla elever får med sig de kunskaper som läroplanen föreskriver. Det kommer bli mer tydligt vilka moment som vi ska undervisa i. Nästa steg För att ytterligare utveckla teknikämnet planerar vi att fortsätta varva teoretiska lektioner med praktiska dagar inom ämnet. Vi önskar en ännu större flexibilitet bland våra kollegor så att vi kan lösa detta under de veckor/perioder då vi arbetar mer praktiskt. För att möjliggöra detta bör man redan vid schemaläggning ha detta i åtanke. Vi ser ett behov av att fortsätta arbetet med källkritiskt tänkande där frågorna vem är källan och vad är budskapet? är i fokus då vi märker att eleverna har svårt att ta ställning i detta. Vi kommer från och med läsåret 2017/2018 att arbeta mer med programmering och kodning i skolan. Skolverket har beslutat att programmering ska inkluderas mer i skolarbetet från och med hösten 2018 och ska då framförallt ingå i skolämnena matematik och teknik (Skolverket, 2017-05-30). Under höstterminen 2017 kommer skolan att upprätta det så kallade Aspenäs Science Center, som kommer att vara ett klassrum med bland annat datorer, Blue bot, Raspberry Pi och mikroskop. Syftet med klassrummet är även att visualisera och locka elever till nyfikenhet och lärande. På skolan kommer vi att under nästa läsår att ha ett utvecklingsarbete gällande bedömning. Då hoppas vi på en större samsyn på hur bedömningsarbetet ska se ut. 38

2.2 Enkätresultat grundskolan 2.2.1 GR-enkäten GR-enkäten är en enkät som besvaras av samtliga elever under skoltid i mars månad. Enkäten fångar elevers syn på olika områden i skolan, se figur 1 och 2 nedan. Varje område innehåller ett antal underfrågor där presenterat index är en summering av samtliga frågor. Resultat årskurs 2 Figur 1, Åk 2 sammanräknade indexvärde per frågeområde för varje år. Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet för kommunen, och för GR:s 13 medlemskommuner 2017. Årets resultat för årskurs 2 visar att eleverna känner sig trygga på Aspenässkolan. Det sammantagna resultatet är något högre än föregående år och högre jämfört med övriga Lerum och GR. Resultatet visar ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Ovanstående resultat gäller även för frågorna, delaktighet och inflytande, skolmiljö, anpassningar efter elevens behov, grundläggande värden i skolan, stimulans, studiero, veta vad som krävs, fritidshem och helhet. Även det nya frågeområdet argumentation och kritiskt tänkande visar ett högt resultat och högre jämfört med övriga Lerum och GR. När det gäller frågan om skolmiljön ligger toalettmiljön fortfarande något lägre än övriga frågor, flickorna upplever den något sämre än pojkarna. Eleverna skattar skolmaten högre detta år jämfört med föregående år. 100 % (stämmer helt och stämmer delvis) av eleverna tycker att det finns bra saker att göra på rasterna. Studiero är ett område som ligger lägre än övriga frågeområden. Årets resultat kring studiero är dock något bättre än föregående år och Aspenässkolan ligger högre än kommunen och GR. Analys årskurs 2 39

Vad gäller frågeområdet helhet för årskursen har Aspenässkolan ett fortsatt högt index, högre jämfört med både kommunen och GR. Studiero och toalettmiljö är områden som vi behöver undersöka vidare utifrån elevernas enkätsvar, även om Aspenässkolan ligger högt jämfört med övriga kommunen och GR. 23 % av eleverna har svarat att de inte tycker att det är lugn och ro i klassrummet. Hela resultatet kring studiero grundas på denna enda fråga. Eftersom det är viktigt att eleverna upplever att det är god studiero behöver vi ställa fler klargörande och fördjupande frågor till eleverna för att få ett större underlag att utgå ifrån i en vidare analys och eventuella insatser. 40 % av de yngre eleverna upplever att det inte stämmer att de får arbeta på dator/läsplatta i skolan. Vi kopplar detta resultat till att det finns ett begränsat antal ipads att tillgå i de lägre åldrarna. Det höga resultatet kring, att det finns bra saker att göra på rasterna, kopplar vi samman med skolans satsning på utökad organiserad rastverksamhet genom Trivselledarprogrammet. Enkäten visar fortsatt höga resultat kring fritidshemmet, vilket kan härledas till deras arbete för ökad delaktighet. Det vi noterat är att några elever upplever att det inte finns platser de kan gå till när de vill ha lugn och ro. Vi behöver se hur vi kan organisera verksamheten för att skapa ökad möjlighet för lugn och ro. Enkätsvaren kring samtliga frågeområden visar inga större skillnader mellan könen. Resultat årskurs 5 Figur 2, Åk 5 ovan visas det sammanräknade värdet per fråga för de senaste fyra åren som enkäten genomförts. Resultat jämförs också med genomsnittsvärdet för frågan i hela kommunen och medelvärdet för GR 2017. Endast frågor som bedömts jämförbara mellan åren inkluderas i denna tabell På frågan om eleverna känner sig nöjda med skolan som helhet får Aspenässkolan högt resultat, högre än övriga kommunen och Gr. Eleverna i åk 5 känner sig trygga på Aspenässkolan. Vi ser ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. Siffrorna är något lägre än föregående år men högre jämfört med övriga kommunen och GR. Ovanstående resultat gäller även delaktighet och inflytande. Eleverna upplever att de vet vem de ska vända sig till om någon varit elak mot en elev och de upplever att lärarna förklarar vad de ska göra så att de förstår. Ovanstående siffror är högre än föregående år och högre än övriga kommunen och Gr. Resultat kring studiero har sjunkit och visar lägre resultat 40

jämfört med övriga frågeområden. Flickorna skattar studieron lägre än pojkarna. Siffrorna ligger högre än övriga kommunen och Gr. Frågorna kring grundläggande värden i skolan visar något lägre resultat jämfört med föregående år. Pojkarna känner sig mer nöjda än flickorna. Siffrorna ligger högre än övriga kommunen och Gr. Resultatet kring Stimulans i skolarbetet ligger något lågt jämfört med övriga frågeområden men är oförändrade jämfört med föregående år. De ligger högre än övriga kommunen och Gr. Analys årskurs 5 Vad gäller helhet för årskursen har Aspenässkolan ett fortsatt högt index, högre jämfört med både kommunen och GR. Eftersom frågorna i årets enkät skiljer sig från förra årets frågor har det inte gått att jämföra årets resultat med föregående år, på samma sätt som tidigare. Det som sänker resultatet kring studiero är att 82 % av flickorna (pojkar 41 %) upplever att andra elever stör ordningen i klassrummet. Vi behöver ta reda på mer kring detta för att kunna rikta våra insatser. Resultatet kring stimulans i skolarbetet är en siffra som vi tidigare sett tenderar att sjunka med stigande ålder. Resultatet sänks utifrån att många elever svarar att de är ganska positiva och inte att de är helt positiva. När det gäller delaktighet och inflytande ser vi att skolan behöver fortsätta arbeta för att eleverna ska känna sig mer delaktiga i vad man arbetar med och hur det görs. Analys årskurs 2 och 5 Aspenässkolans fina resultat kan härledas till skolans målmedvetna arbete med systematiskt kvalitetsarbete och arbetet med skolans tidigare, nuvarande och kommande fokusområden: EL, inkludering, läslyftet, bedömning för lärande, värdeskapande lärande samt arbetet kring utveckling av elevhälsan. Läsåret 2017/18 kommer vi även att arbeta med IKT och bedömning. Skolans ledning och personal visar stort engagemang i arbetet mot ovanstående fokusområden. Nästa steg Läsårets resultat ligger till grund för fortsatt arbete inom trygghet och trivsel på skolan. Varje arbetslag tar fram sina områden i den årliga planen för likabehandling. De årliga planerna skrivs och arbetet startar upp vid terminsstarten Ht 2017. 2.3 Frånvaro Båda skolenheterna har låg frånvaro hos eleverna. Skolenheterna arbetar med elevers frånvaro enligt den plan som finns gällande frånvaro. Om ansvarig pedagog känner oro över hög frånvaro hos elev, både långvarig och/eller ströfrånvaro, kontaktar pedagogen vårdnadshavare som första åtgärd. Det är viktigt att pedagogen får en bild av varför eleven inte kommer till skolan. Vid behov utarbetar ansvarspedagogen, tillsammans med vårdnadshavare, en plan för att öka elevens närvaro. Eventuellt kan rektor eller en representant från elevhälsan medverka. Uppföljningssamtal bokas. Om uppföljningssamtalet visar att problemen kvarstår tar ansvarspedagogen upp ärendet vid nästkommande nulägesmöte med elevfokus, alternativt kontaktas rektor och skolsköterska. 41

2.4 Förskoleklassen Språk och kommunikation Inledning På Aspenässkolan har vi under läsåret 2016/2017 haft 3 klasser med totalt 54 förskoleklasselever; 23 flickor och 31pojkar. Vi kartlade eleverna under början av höstterminen och i mitten på vårterminen i syfte att få en övergripande bild av elevernas fonologiska och matematiska medvetenhet och anpassa vår undervisning efter elevgruppens specifika behov. Förskoleklassen som verksamhetsform ska: stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. (9 kap. 2 paragrafen skollagen.) Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. (SKOLFS2016:38) Förskoleklassen karaktäriseras av ett lekfullt arbetssätt där vi använder oss av praktiskt plockmaterial, språk- och mattelekar, experiment och digitala verktyg. Undervisningen i förskoleklassen ska också bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för fortsatt utbildning. Undervisningen i förskoleklass ska ta tillvara på elevernas tidigare erfarenheter, utvidga och fördjupa dessa, samtidigt som den ska vara framåtblickande och förbereda eleverna för fortsatt skolgång. På så sätt kan undervisningen i förskoleklassen bidra till att skapa sammanhang och progression för eleverna i deras övergångar från förskolan samt till skolan och fritidshemmet. ( Kommentarer till läroplanens tredje del- förskoleklassen,sid 7 Skolverket) Resultat I vår kartläggning fokuserade vi på elevernas fonologiska medvetenhet att se samband mellan ljud och bokstav samt alfabet och alfabetisk ordning. (Skolverket 2011, s. 222) Varje elev kunde vid höstens kartläggning få max 40 poäng. Resultatet visade att 48 elever, 22 flickor och 26 pojkar, låg mellan 31-40 poäng. Vårterminens kartläggning hade en maxpoäng på 36 poäng. Resultatet här blev att 47 elever, varav 21 flickor och 26 pojkar hade resultat över 31 poäng. HT 2016. VT 2017 42