Utvärdering av IBIC i Kungsbacka kommun fokus äldreomsorg September 2018 april 2019 Frågeställningar Vilka skillnader har IBIC inneburit för kunden? Vilka skillnader har IBIC inneburit för verksamheten när det gäller arbetssätt och biståndsbeslut? Vad var de ursprungliga intentionerna med att införa IBIC i Kungsbacka kommun? Hur blev det faktiska resultatet? Hur har berörda parter upplevt implementeringen av IBIC? Ligger utfallet i linje med intentionerna med IBIC och Vision 2013 2030? 1
Upplägg Delstudie 1 granskning av dokument Delstudie 2 - intervjuer med chefer, politiker och medarbetare Delstudie 3 gruppintervjuer med kunder och anhöriga Delstudie 4 granskning av biståndsbeslut Finns det intresse av andra kommuner att delta? 2
Behövs gemensam uppföljning och utvärdering av sammanhållen vård och omsorg om äldre? Analysseminarium den 9 maj 2018 Dagens program Inledning Karin Fröjd, medicinsk rådgivare Koncernstab hälso- och sjukvård, VGR Theresa Larsen, projektledare/analytiker FoU i Väst/GR Hur och vad följer vi upp idag? Anna Kjellström, enheten för regional vårdanalys, Västra Götalandsregionen Ann-Charlott Nyrén, avdelningschef hemsjukvård, Tjörns Kommun/SIMBA Ann-Sofie Lekander, vårdcentralschef Närhälsan, Tjörn Christina Wadell, områdeschef hemsjukvård, och Pär Levander, kvalitetschef, Mölndals Stad 10.45 11.00 Bensträckare och påfyllning av kaffekopparna Workshop: Finns behov av gemensam uppföljning? Vad vill vi i så fall följa upp? Hur ska informationen användas? Summering av dagen hur går vi vidare? 12.15 Gemensam lunch 3
Resultat från analysseminariet Analyser bör ska ske lokalt i vårdsamverkansorganisationerna. Mätningar och måltal, samt vilka datakällor som ska användas, måste vara gemensamt beslutade. Ledningen måste efterfråga resultat och avsätta tid för medarbetare att göra gemensam uppföljning. Det behövs analysstöd och hjälp med hälsoekonomisk utvärdering. Det behövs seminarier och nätverksträffar framöver för erfarenhetsutbyte om gemensam uppföljning och utvärdering. Resultat Utgå från patienten behov och gör målgruppsanpassade uppföljningar. Fokus bör ligga på att gemensamt mäta och utvärdera samverkan och effektivitet. 4
Områden som är viktiga att följa upp Patientens väg i vården Trygg och säker vårdövergång, t ex kvalitet på info i SAMSA SIP t ex kvaliteten på information Rätt vårdnivå Mobila teamens verksamhet t ex antal hembesök Rehabilitering vilka insatser ges? Läkemedelsbehandling, t ex läkemedelsgenomgångar Palliativ vård t ex antal brytpunktssamtal Patientsäkerhet Datakällor Demografiska data för planering och resursfördelning Folkhälsorapporter SAMSA Gemensamt avvikelsesystem avtal, rutiner, patientsäkerhet Regionens CNI- och ACG-registreringar Tandvårdsdata Kommunernas data - t ex hemsjukvård, hemtjänst, SÄBO, korttidsenheter Öppna jämförelser, KOLADA Patientens och närståendes uppfattning om nytta, delaktighet, kvalitet, tillgänglighet t ex intervjuer, enkäter, webbkollen Medarbetares uppfattningar om samverkan t ex intervjuer och enkäter Kvalitetsregister t ex palliativregistret, Riksstroke, BPSD, Demensregistret SIP-kollen 5
Slutsats Gemensam uppföljning och utvärdering kan leda till: mer jämlik vård, ökad patientsäkerhet, lärande för gemensam utveckling av äldres vård och omsorg, förbättrad kommunikation mellan chefer och personal, bättre underlag för resursstyrning att kommuner och region blir mer attraktiva arbetsgivare Hur går vi vidare? 1. Ta fram en modell för gemensamt analysarbete 2. Testa modellen i en mindre pilotstudie 6