Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna

Transkript

1 Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna Nätverket ska driva strategiska regionala utvecklingsfrågor som bidrar till bättre förutsättningar för att möta den demografiska förändringen med en åldrande befolkning samt för att utveckla framtidens äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Under vill nätverket prioritera följande frågor att kraftsamla sig kring:

2 Nätverk: Äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer Närvarande: Annika Ljungh Ann-Sofie Borg Fredrik Forsberg Helen Gillquist Sonny Dahl Agneta Cederoth Åstedt Karin Magnusson Daniel Pus Tina Forsgren Annelie Westlund Lotta Jonzén Yvonne Gunnarsson Nord Christin Hannu Cecilia Malm Rosanna Björklund Theresa Larsen Maria Ljung Karin Westberg Föredragshållare: Hanna Kämpe Åsa Wall Margaretha Häggström Ale Ale Alingsås Alingsås Alingsås Göteborg Göteborg Göteborg Härryda Lerum Lerum Lilla Edet Partille Stenungssund GR GR GR GR Ale Göteborg Göteborg 1. Förändringar i nätverket. Maria Uhlmann Göteborg- Myndighet Maria Ljung - Planeringsledare Hälso-och sjukvård, GR Rosanna Björklund - Digitaliseringsstrateg. Håller i e-hälsonätverk GR. Digitalisering och välfärdsteknik är aktuella områden. Theresa Larsen- Bevakar FoU- frågor i nätverket Annika Ljungh - slutar i nätverket. Beslut: Ny i beredningsgruppen Ann-Sofie Borg- Ale. 2

3 2. Personal och kompetensförsörjning- Margaretha Häggström (Power Point bifogas- arbetsmaterial!) 2017 kom en avsiktsförklaring kring kompetensförsörjning inom ÄO med bl.a befattningen vårdbiträden. Kommunal och SKL är överens om: Både undersköterska (usk) och vårdbiträde (vb) kommer att behövas i framtiden. Rollerna inom vården behöver förtydligas, utbildningsinnehållet regleras, man vill verka för nationell valideringsmodell samt fler utbildningsplatser med specialistinriktning för undersköterskor. Margaretha Häggström presenterar Göteborgs Stads arbete med befattningar kopplat till Kompetensmodellen i Göteborg Stad. Arbetet är pågående och det är fortfarande arbetsmaterial. Vi behöver möjliggöra olika kompetensutvecklingsmöjligheter. I Göteborg stad har man arbetat med befattningar, kompetensstegar och karriärvägar sedan en tid. Bland annat har man, som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, arbetat med de olika yrkesrollerna serviceassistent, vårdbiträde och undersköterska. I Kompetensmodellen i Göteborg stad har man en uppdragsbeskrivning för professionen usk. Det finns ett utkast på uppdragsbeskrivning för vb rollen. Förslaget på utbildning för vårdbiträde är 800 teoretiska gymnasiepoäng (1 års heltidsstudier) av ordinarie undersköterskeutbildning. Utbildningen är basal, det saknas svenska, samhällskunskap och APL -arbetsplatslärande. Gruppen diskuterade de olika yrkesrollernas ansvarsområde och status. Det kan vara en karriärstrappa och den förstärker rollerna åt båda håll upp/ner och varje steg i sig måste förtydligas. Prognosen säger att vården kommer att behöva väldigt mycket personal i framtiden. Vårdbiträdesutbildningens finansiering diskuteras på flera arenor bland annat med gymnasieutbildningar samt arbetsförmedling. Arbetet inom Göteborg Stad är inte klart och det måste förankras innan det kan testat allt i skarpt läge. Allt material är arbetsmaterial. Margaretha välkomnar inspel och reflektioner kring arbetet 3

4 3. IBIC- Karin Westberg (lägesrapport från socialstyrelsen bifogas) Karin har varit på Socialstyrelsen på nätverksträff. GR har ett regionalt uppdrag att vara ett stöd för kommunerna i införandet av IBIC. Socialstyrelsen har skickat ut en enkät för att undersöka hur långt kommunerna kommit i frågan. Det saknas svar från flera av GR kommunerna. Enkäten visar att det är få kommuner där handläggarna följer upp resultatet av måluppfyllelse enligt IBIC. Socialstyrelsen ger stöd genom bland annat utbildningar, webbinformation och inspirationsdagar. Det Socialstyrelsen ser som problem är att ledningen inte är involverad, hög omsättning av personal och att verksamhetens system inte stödjer IBIC. Problemet i stort är att man försöker anpassa befintliga system och detta gör det inte alltid enkelt och användarbart. De som kommit långt med IBIC säger att detta handlar om verksamhetsutveckling och inte enbart ett dokumentationssystem. Intresse finns i nätverket att höra vad de kommuner som kommit en bit har gjort och vad de har för dokumentationssystem. Nätverket vill bjuda in processledaren i Göteborg stad Therese Lindén hit till denna grupp. Hon har tidigare arbetat med frågan i Kungsbacka. 4. Utvärdering av IBIC i Kungsbacka- Theresa Larsen (power point bifogas) Kungsbacka har bett GR om att utvärdera IBIC i sin kommun- Fokus Äldreomsorg. De vill undersöka vad IBIC inneburit för kunden. Vilka skillnader har det lett till i verksamheten när det gäller biståndsbeslut och arbetssätt? Theresa kommer att göra fyra delstudier. Granskning av dokumentation, intervjuer med chefer, politiker och medarbetare, gruppintervjuer med kunder och anhöriga, granskning av biståndsbeslut. Det finns möjlighet för andra kommuner att delta. Kontakta Karin Westberg eller Theresa Larsen vid intresse. Sista datum 14 sept. 4

5 5. Analysseminarium 9 maj tillsammans med Västra Götalandsregionen.- Uppföljning och utvärdering av sammanhållen vård och omsorg om äldre.-theresa Larsen. (power point bifogas) För att vi ska få en god och sammanhållen vård av äldre bör vi förutom att arbeta tillsammans även följa upp tillsammans. I gruppdiskussionerna framkom bland annat att det finns ett behov och att analyserna bör ske lokalt i vårdsamverkans organisationerna, mätetal ska vara gemensamt beslutade, resultaten måste efterfrågas av ledningen och det behövs analysstöd och hälsoekonomisk utvärdering. Ett önskemål om fler seminarier och workshops framkom. Det är viktigt att utgå ifrån patientens behov och göra målgruppsanpassade uppföljningar. Det är även viktigt att titta på samverkan. Viktiga områden som man såg att följa upp: SIP, vårdövergångar, patientens väg i vården, mobila teams verksamhet, rehabilitering, läkemedelsbehandling, palliativ vård och patientsäkerhet. Man tittade på vilka källor som finns att följa upp. Det finns väldigt många olika och intresse finns att hitta ett system. Slutsats av seminariet: Det finns ett intresse och önskan om att titta på data gemensamt. Det höjer kvalitén och attraktiviteten. Hur går vi vidare? Kan vi ta fram en modell som kan ingå i en mindre pilotstudie? Det finns ett intresse att jobba vidare i frågan. Lotta Jonzén och Fredrik Forsberg, vårdsamverkan SAMLA, har precis tagit fram en plan och vill testa detta. Erfarenheten är att det blir väldigt bra underlag när man gör analyserna tillsammans dock finns en diskrepans när vi inte har samma system. Avvikelsehantering var också ett ämne som kom upp på seminarietillfället och i nätverket. Hur kan vi förbättra detta? Det finns brister i detta och ett behov finns om en gemensam avvikelseportal. 6. Nätverken- Senior Alert och Palliativregister. Karin Westberg (power point bifogas) De två nätverken har fungerat bra men senaste tiden har intresset mattas av något. Varje kommun betalar 2500 kr/ kommun eller SDF för att delta. Nu är finansieringen slut och ett beslut om fortsättning skjuts fram till nästa ÄO/HS nätverksmöte i september. 5

6 Varje kommun/sdf ska ta ställning till följande: 1. Ska nätverken fortsätta som de är 2. Finns intresse att utveckla nätverken inom något/några områden (ex personcentrerad vård och omsorg, god palliativ vård, systematisk uppföljning i äldreomsorgen) Inom befintliga nätverk finns idag ett intresse att vidareutveckla innehållet, framför allt vill palliativregistrets nätverk utveckla nätverket till palliativ vård med bland annat erfarenhetsutbyte, fördjupning i registrets delar, kvalitetssäkring av palliativ vård och gästföreläsare. (se anteckningar och mentimeter) Gruppen tar upp frågan kring hur man nationellt vill att vi fortsätter med Senior Alert? GR får uppdraget att ta reda på mer till nästa möte. Upplevelsen är att de resultat som man idag får ut av de nationella registren inte ger det data som behövs lokalt för att bedriva verksamhetsutveckling. Problemet är att de nationella registren och lokala dokumentationssystemen inte samverkar. ÄO/HS nätverket diskuterar en utveckling av nätverken (senior alert och palliativregistren) mot systematisk uppföljning idag. Till nästa ÄO/HS nätverksträff ska Theresa Larsen ta fram ett förslag kring hur ett sådant nätverk skulle kunna se ut. 7. Välfärdsteknik- Göteborgs stad Åsa Wall (power point bifogas) Attraktiv Hemtjänst, ett projekt i Göteborg stad, som ska pågå till 2022 och innefattar två övergripande mål: öka brukarnas inflytande och självbestämmande, samt att medarbetarna i hemtjänsten ska uppfatta yrket som attraktivt. Det finns fyra strategier: rambeslut, väldfärdsteknik, införa IT system och skapa goda arbetsplatser. Inom välfärdsteknik vill Göteborgs stad införa 10 tjänster innan 2022: Idag finns bland annat tillsyn via trygghetskameror som utförs av trygghetsjour. Det ser olika ut i stadsdelar hur många kameror som finns och mycket beror på det synsätt som finns kring etik och teknik. I dagsläget får 149 personer tillsyn via trygghetskameror. (se film) Bildsamtal- ccontact: Test har genomförts i tre sdf under Tanken var att ersätta de korta tillsynsbesöken dagtid. Det innebär att man testar Ipads hos brukarna för kommunikation. Man såg att det var enkelt att 6

7 använda men det fanns viss svårighet att sälja in detta samt att det var väldigt kort projekttid. Göteborg Stad har gjort en större behovsanalys kring vad brukarna hade för behov inom hemtjänsten. Behovsanalysen skulle ligga till grund för att hitta områden där man kan utveckla användandet av välfärdsteknik. Det som man kom fram till var självständighet, kontroll på vardagen och det sociala livet. ego- ett projekt där man utbildat 100 usk till IT ambassadörer som i sin tur ska utbilda/stödja sina kollegor. Detta har varit oerhört värdefullt vid införandet av planeringssystemet PLUGO. Staden har arbetat fram ett ramavtal som heter Trygg Vardag- ett nytt digitalt trygghetslarm (HUBB) med olika funktioner som ska stödja: att kunna sova gott om natten (trygghetskamera), trygg utomhus (GPS /positionslarm), digitala dörrlås, bildsamtal, följa hälsovärden ( smartklockor) och sensorer ( förebyggande larm). De tjänster som ingår i Trygg vardag är valbara. (se film) 8. Omvärldsbevakning: Se mig! Äldreplan för Ale kommun Annika Ljungh, Ann-Sofie Borg och Hanna Kämpe, Ale kommun (power point bifogas) Ale har tagit fram en långsiktig äldreplan. De har utgått från den nationella kvalitetsplanens åtta områden och lyft in den långsiktiga plan som finns i SIMBA. Planen skulle arbetas fram med hög delaktighet av medborgare, brukare och närstående. De har arbetat fram planen under en längre tid och använt metoder som workshops med brukarråd, medarbetare, medborgarpanel, mm. De har även deltagit på Seniormässa för att få input till planen. Utgångsfrågor under arbetet har varit: Vad är en kvalitet för dig? Vilken är den viktigaste framtidsfrågan avseende äldre i Ale för dig? Arbetet avslutandes med en workshop där mixade grupper av invånare, chefer och medarbetare fick arbeta tillsammans utifrån en metod som heter backcasting. Susanne Rolfner Suvanto inledde dagen och berättade om den nationella kvalitetsplanen. Utifrån allt material de samlat in har de formulerat mål, strategier och aktiviteter i en plan. Hela planen ska upp till beslut i nämnden inom kort så helt färdig är den ej. Alla aktiviteter ska in i uppföljningssystemet och arbetet mäts kontinuerligt. En uppföljning av planen ska ske Det är viktigt att 7

8 kolla av mot vad som händer nationellt. Ale lyfter fram att det som varit mest positivt med arbetet är att hälften av implementeringsarbetet är gjort då de arbetat i dialog. 9. Socialstyrelsen kommer till Västra Götaland för att ge en utbildning inom ICF och KVÅ i samband med den nya föreskriften (HSLF-FS 2017:67) - kommunerna blir skyldiga att lämna ut ytterligare uppgifter till Socialstyrelsens register över insatser inom kommun och sjukvård. Maria Ljung Föreskriften träder i kraft 1 jan En utbildning kommer att ske vecka 40 på måndag (1 okt) och tisdag (2 okt). Representanterna från Socialstyrelsen presenterar: klassifikationerna ICF och KVÅ hur ICF och KVÅ kan användas i den lokala verksamheten förklara insamlingen av KVÅ-uppgifter till nationell statistik (ICF-uppgifter kommer inte att samlas in) Utbildningarna kommer att vara i Fyrbodal en dag (förhoppningsvis Högskolan i Väst) och Borås en dag. Det kommer att vara en heldagskonferens. En mindre kostnad kommer tas ut. Fyrbodal sköter anmälningar och de kommer skicka programmet till GR för vidare distribution. Visst begränsat antal platser. 10. Information från SKL: Förenklad biståndsbedömning- Möjlighet för kommuner att ge hemtjänst utan individuell biståndsbedömning. Det som är viktigt är att tjänst och riktlinjer ska anges i riktlinjer. Propositionen kom 20 mars, regeringsbeslut 23 maj och lagen träder i kraft 1 juli SKL meddelar att de som vill kommer få stöd i detta. 11. Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland samt kommunens betalningsansvar efter utskrivning. - Vart är vi i processen? Maria Ljung Ställningstagande till förslaget gjordes på SRO den 4 maj 8

9 Den 22 maj gick förslaget upp i Västkoms styrelse. Därefter ska förslaget upp till respektive förbundsstyrelse eller motsvarande i juni. På GR den 1 juni. Efter det distribueras överenskommelsen i sin helhet ut till alla kommuner. Förslaget i korthet: Överenskommelsen mellan VGR och Västra Götalandskommuner gäller från till Kommunens betalningsansvar infaller efter 3 dgr efter meddelande om att den enskilde är utskrivningsklar. Kommunen betalar retroaktivt och ett genomsnittsvärde över 3,0 under en kalendermånad (Mellanskillnad antal personer som omfattas av överenskommelsen x 7100 kr) Personer som ligger kvar inom slutenvården över 7 kalenderdagar hanteras särskilt. För psykiatri gäller: Nedtrappning av betalningsansvaret börjar till med 15 dgr efter meddelande om utskrivningsklar. (då gäller individberäkning) Från och med till inträder kommunens betalningsansvar efter 7 dgr (då gäller individberäkning) Från regleras betalningsansvaret på samma sätt oavsett om den enskilde vårdats i psykiatrisk eller somatisk vård dvs 3 dgr. 12. Utlysning ESF- vård och omsorg digitalisering- fokus på personal. GR:s strategiska chefsnätverk för socialchefer, funktionshinderchefer och äldreomsorgs- och hälso- och sjukvårdschefer initierade under 2017 ett arbete på GR för att stärka den digitala kompetensen bland anställda. Parallellt med detta öppnade under våren 2018 en utlysning inom ESF som handlar om att ge stärkt digital kompetens till personal inom vård och omsorg. Sista ansökningsdatum är den 3 september. Med bakgrund av detta har GR under våren genomfört två workshops med kommunrepresentanter (en tredje workshop sker den 14 juni) för att sondera vilka konkreta tankar och idéer som finns för en projektansökan till den aktuella utlysningen. De två första workshopparna har bl.a. handlat om att ge patient- och brukarnära personal fakta, förståelse och färdigheter i att använda digitala verktyg i tjänsten (såväl hård- och mjukvara, vett och etikett med mobila arbetssätt, etc), men också att ge ledningen kompetens i att leda digitalt. Under workshopparna har man också lyft arbetet med 9

10 digitaliseringsambassadörer ute på arbetsplatserna som ska ge sina kollegor ökade kunskaper i att arbeta med digitala verktyg (train-thetrainer-metoden med inspiration från Göteborgsprojektet ego). Efter den tredje workshopen kommer ett PM att skickas ut till ovanstående chefsnätverk. Då arbetet med projektansökan till stor del kommer att ske under sommarmånaderna kommer vi troligtvis behöva få besked om kommunernas avsikter att delta i projektansökan redan före sommaren 13. Mötestider för februari lunch till lunch ev. studieresa 4 april kl maj kl september kl oktober kl december kl9-12 Anteckningar Maria Ljung, GR 10