Läxor från ett lärarperspektiv

LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete 18 hp Läxor från ett lärarperspektiv Ansvarig institution: Institutionen för utbildningsvetenskap Handledare: Per-Eric Nilsson Kurs: GO 2963 År och termin: 2013 vårterminen Marita Lingsberg

Abstrakt Marita Lingsberg Läxor från ett lärarperspektiv Homework from a teacher s perspective Antal sidor: 27 Läxor används dagligen i skolan, detta trots att hemläxa som arbetsmetod inte alls finns omnämnt i några av skolans styrdokument. Studiens syfte är att undersöka om och hur lärare använder läxor i sin undervisning. Jag har också för avsikt att ta reda på vilken inställning lärare har till läxor och om de anser att läxor är nödvändiga för elevens inlärning. För att få svar på dessa frågor har jag studerat litteratur och tidigare forskning inom området, samt genomfört kvalitativa intervjuer av verksamma lärare. Litteraturstudierna visar att det i nuläget inte finns några vetenskapliga studier från svenska skolan som visar på något samband mellan läxor och elevers inlärning, varken av det positiva eller negativa slaget. Resultatet av denna intervjustudie visar att lärare använder läxor för att de i huvudsak anser att läxor är bra för elevernas inlärning. De menar att repetition, som ofta blir en del av läxan, är viktig. Lärarna har dock motstridiga utsagor för läxan som sådan, eftersom den många gånger uppfattas som orättvis. De är medvetna om de nackdelar som kopplas ihop med givandet av hemläxor. I den mån det är möjligt försöker lärarna att individualisera läxorna och dessutom se till att eleverna har möjlighet till läxhjälp i skolans regi. En slutsats av denna undersökning är att lärarna trots denna motvilja till läxor förmodligen har uppfattningen att fördelarna överväger eftersom elever fortlöpande kommer med hemläxor. Nyckelord: läxa, hemuppgift, inlärning, repetition, läxförhör

Innehåll 1 Inledning... 1 2 Syfte och frågeställningar... 3 3 Tidigare forskning och litteraturgenomgång... 4 3.1 Begreppet läxa... 4 3.2 Syftet med läxor... 4 3.3 Inlärning... 6 3.4 Sammanfattning... 8 4 Metod... 9 4.1 Metodansats... 9 4.2 Intervju... 9 4.3 Urval... 10 4.4 Genomförande... 10 4.5 Bearbetning och analys... 11 4.6 Trovärdighet och äkthet... 11 4.7 Etiska kriterier... 11 4.8 Metodkritik... 12 5 Resultat... 13 5.1 Vad är en läxa?... 13 5.2 Förbättrad inlärning... 14 5.3 Kritiken mot läxor... 15 5.4 Individualisering av läxor... 17 5.5 Kontroll av läxan... 17 5.6 Sammanfattning... 18 6 Analys... 19 6.1 Hur ser lärarna på läxor?... 19 6.2 Hur används läxor?... 20 6.3 Läxornas effekter... 21 7 Diskussion... 23 Referenser... 25 Bilaga A

1 Inledning Läxor har länge funnits i skolans värld och tidigare har man inte ifrågasatt dem särskilt mycket. Idag visar forskning att stor del av barns och ungdomars fritid går åt till läxläsning och att det för många är ett väldigt stressmoment. Det finns studier och artiklar om hur elever och föräldrar upplever barnens läxor (Hellsten 2000), men få studier och undersökningar om lärarnas åsikter och perspektiv på läxläsning. Bakgrunden till varför jag valde att skriva om läxor är en kombination av de upplevelser och erfarenheter jag gjorde under mina praktikperioder och den privata erfarenheten att som förälder till skolbarn föra en evig läxdiskussion. Många gånger tas en väsentlig del av lektionstiden i anspråk till att klargöra och påpeka vad den kommande läxan innefattar och när och hur den ska förhöras. Det är alltså inte själva genomgången av nytt stoff och nytt kapitel jag avser utan just diskussionen om att läsa eller repetera ett visst avsnitt och i och med detta ha det som läxa. Förutom den ibland rätt tidsödande stund detta planerande och klargörande av läxor tar, så ska även den gamla läxan förhöras och utvärderas. Kanske hade denna värdefulla tid kunnat användas till annat under lektionen (Sandström 2008). Man kan självklart tycka att det är ett bra tillfälle för eleverna att t.ex. repetera ett avsnitt eller område i och med läxan. Steinberg (2006 s.10), fil dr i pedagogik, menar att syftet med läxläsning är att barnen ska få goda studievanor. Han menar också att elever som tränar ofta och regelbundet behåller sina kunskaper längre. Det kan i och för sig bero på vilken typ av läxa som ges. Att repetition, begrundande och egen reflektion är bra för lärandet är välkänt. Det har av många ansetts vara bra med läxor för att skolan, barnen och föräldrarna knyts samman och föräldrarna får bättre inblick i skolans och elevernas arbete. Det finns dock ingen forskning som visar att det verkligen blir så, menar skolforskaren Ingrid Westlund (ICA-kuriren 2011). Det finns studier som pekar på det orättvisa med läxor, barn som kommer från studieovana hem och föräldrar som kanske inte kan hjälpa sina barn. Sett ur lärarens perspektiv är det inte lika lätt att hitta studier om läxans vara eller inte vara. Därför vill jag titta på vad som gör att lärare ger läxor trots att det inte någonstans i skollagen, läroplanen eller kursplanen står att läraren kan, bör, ska eller får använda sig av läxor. Det står i och för sig inte heller att läraren inte får detta, så kanske är det bara av gammal vana, eller varifrån kommer läxanvändningen? Vad är en läxa och hur definieras den? Varken i skollagen eller i den nu aktuella läroplanen för grundskolan, Lgr 11 kan jag hitta något skrivet om läxor. För att inte begränsa mig till endast ordet läxor har jag även sökt på orden hemarbete, hemläxa och hemuppgift. I den förra läroplanen för den obligatoriska skolan, Lpo 94 kan man inte heller hitta något skrivet om läxor. Man måste gå längre bakåt i tiden, till ännu äldre läroplaner för att läxor överhuvudtaget ska omnämnas och då står det trots allt inte mer än att läxor är en del av skolans arbetssätt (Hellsten 2000). 1

Hellsten (2000) försöker sig på en intressant definition av läxa. Han menar att den är ett sätt för läraren att kontrollera om eleverna har lärt sig de fakta som avses. Vissa elever ser dock på läxan med helt andra ögon, en mer eller mindre frivilligt ålagd uppgift som de vill, eller åtminstone tänker lösa. Det är med andra ord svårt att definiera läxan. Definitionerna är inte entydiga, utan det hela blir luddigt och definieras utifrån de personer som ger läxan. Eftersom det inte står någonstans att lärare ska eller bör använda sig av hemläxor kan man fråga sig varför så många lärare ändå gör det. 2

2 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka om och hur lärare i grundskolan, framförallt på högstadiet, använder läxor i sin undervisning. Jag vill veta vad lärarna har för inställning till läxor och om de anser att läxor behövs för elevens inlärning. De frågeställningar jag har formulerat är: Vad säger läroplanen Lgr 11 om läxor? Hur ser lärare på läxor? Hur använder lärare läxor? Vilka fördelar och nackdelar anser lärare att man kan uppnå genom användning av läxor? 3

3 Tidigare forskning och litteraturgenomgång Texten nedan tar upp begreppet läxa och hur läxan uppfattas och definieras. I litteraturen återfinns skilda åsikter och uppfattningar om nyttan med läxor och läxans användning. Slutligen presenteras mycket kort Jean Piagets och Lev Vygotskys kunskapsteorier och synen på hur man får en bra inlärning. 3.1 Begreppet läxa Någon enhetlig definition av begreppet läxa verkar inte finnas. Olika forskare, lärare och skolor har olika åsikter om vad en läxa är. Några exempel är en arbetsuppgift som elever ska göra på sin lediga tid, frivilliga arbetsuppgifter, komplettering av skoluppgifter och många fler definitioner (Westlund 2004). Hellsten (1997) menar att läxan blir som en förberedelse för att visa fakta. I många fall handlar det om att som elev plugga in fakta som sedan kontrolleras i ett läxförhör. Hellsten (2000) har i sin forskning fått höra av lärare att läxor ges för att befästa kunskaperna och för att eleverna ska komma någonstans i kursen. Han har också noterat att vissa elever menar att de lärare som inte ger läxor inte heller tas på allvar av eleverna. Eleverna kan uppfatta det som att läraren inte bryr sig när de inte ger läxor och följaktligen inte heller har något att förhöra. Att läxor kan skapa problem och irritation i hemmet är inte något nytt. Elevernas fritid, och också övriga familjens fritid påverkas såklart. En läxa kan faktiskt vara frivillig, likaväl som ålagd. Den kan variera i omfattning, från kort och liten till omfattande, samt variera i tid, från att göras från en dag till nästa dag eller flera veckor fram i tiden (Österlind 2001). Begreppet läxa är inte definierat, men Österlind (2001, s.27) menar att det tydligt framkommer att läxor ofta är traditionella, rutinartade övningsuppgifter, i kombination med att läsa större textavsnitt och skriva sammanfattningar och uppsatser. I matematiken är uppgifter av problemlösningskaraktär inte den mest förekommande. Läxor i språk består ofta av glosor och text, eller bokläsning, medan läxor i matematik handlar om att vissa uppgifter ska räknas. I so- och no-ämnen däremot kan läxan vara att göra instuderingsfrågor eller skriva uppsatser (Österlind 2001). 3.2 Syftet med läxor Om eleverna verkligen erhåller bättre inlärning p.g.a. läxor är inte på något sätt klarlagt. Det finns inte någon svensk forskning som pekar på det. Däremot finns amerikansk forskning i ämnet som visar att elever som gör läxor, antingen förberedande eller som efterarbete faktiskt får bättre resultat på den aktuella kursen. Om detsamma gäller den svenska skolan får vara osagt. Mycket skiljer svensk och amerikansk skola, men likväl är det en intressant tanke att eleverna lyckas bättre med kurserna om de får hemläxa regelbundet, läxan rättas och återkoppling sker (Foyle, Harvey C & Bailey, Gerald D 1985). 4

Huruvida det anses nyttigt att ge och göra läxor har varierat under årens lopp. Under tidigt 1900-tal ansågs läxor vara nyttigt för att fostra eleverna. Under 1960-talet däremot ansågs läxor snarare förhindra kreativitet och social samvaro. Senare delen av 1900-talet har det blivit en mer positiv attityd till läxor. Både föräldrar och lärare är av åsikten att läxor hjälper eleverna att lära sig att planera sin tid och ta ansvar för sina studier. Men forskarna är inte riktigt lika säkra på nyttan med läxor (Westlund 2004). Att läxorna invaderar och påverkar elevernas fritid är rätt självklart, vilket också kan tyckas orättvist. För vissa elever kan läxan ta så mycket tid och kraft att det sociala livet blir lidande (Westlund 2007). Österlind (2001) menar att läxor kanske är bra för vissa elever, elever som kommer från studieovana hem med föräldrar som själva har kort utbildning. I detta fall skulle läxan vara ett sätt att förbereda för självständiga studier. Österlind (2001) menar att det även finns negativa aspekter att tänka på när det gäller givandet av läxor. Elever kan bli less på ett skolämne p.g.a. läxor som de kanske inte förstår eller klarar av och därmed helt tappa intresset. Stress och press från föräldrar kan också skapa negativa känslor för skolämnet. Det finns dessutom alltid en risk att elever fuskar och kopierar uppgifter när skolarbetet ska genomföras hemma. Att läxorna påverkar och tar tid från fritiden är självklart. Men det är inte alltid bättre att kämpa med läxor än att ägna fritid åt sport eller andra aktiviteter. Likväl som läxan kan fungera positivt, fostrande till eget ansvarstagande, kan den också användas som bestraffning. En annan negativ effekt är när elevernas arbetsbelastning blir för hög och läxor orsakar negativ stress och oro. Helena von Schantz, lärare positiv till läxor, är av rakt motsatt åsikt. Hon menar att läxor är viktigt så att elever inte bara ägnar tid åt sport, kompisar och dataspelande. Klyftorna mellan elever från hem med olika studietradition kan minskas om lärarna använder sig av läxor (Magasin 360 2012). Daniel Kallós, f.d. professor i pedagogik, menar att kunskapsvinsterna är försumbara. Han påpekar att enda anledningen att ge läxor är att de antas gynna självständighet och disciplin. Kallós säger också att läxor styr undervisningen på ett olyckligt sätt. Lärarens tid tas upp av att kontrollera läxläsningen, när den i stället kunde användas till undervisning (Höjer 2010). Else Nygren, docent vid Uppsala universitet, menar att läxor kan behövas eftersom övning ger färdighet (Höjer 2010). Nygren anser att läxor med läxförhör och tillhörande rättning som eleven får igen några dagar senare är sämre. Inlärningen gynnas inte av den typen av läxor, återkopplingen ska istället vara snabb (Höjer 2010). Forskning visar att eleverna lägger mer tid på sina läxor om läraren är effektiv. Läxor anses vara bra för att lära sig studieteknik, ta eget ansvar och kunna öka självförtroendet hos eleverna. Föräldrarna upplever att skolan är seriös och vill hålla en hög kvalitet på undervisningen. Föräldrarnas engagemang blir ofta större om barnen får läxor och föräldraengagemang är något som skolan uppskattar (Westlund 2007). 5

Epstein (1988) menar att det finns olika anledningar till varför lärare ger läxor. I en amerikansk undersökning kan man definiera sju olika målsättningar med att eleverna får hemläxor. Det handlar om att: Eleven ska öva på något speciellt t.ex. läsning Elevens deltagande på lektionen kan förhoppningsvis öka med en förberedande hemuppgift Elevens personliga utveckling (t.ex. självförtroendet) Att etablera kommunikation mellan elever och deras föräldrar om nödvändigheten av skolarbete Policy från högre instanser i skolans värld Ett sätt att etablera kontakt med föräldrarna för information från skolan Straff Kort och gott anser många lärare att de helt enkelt ger hemläxor för att eleverna ska få tid att öva något som de har gjort i skolan. Epstein (1988) menar att lärare som ger hemläxor måste tänka på att det måste vara sådana läxor där det inte behövs någon särskild utrustning (t.ex. linjaler eller lexikon) eller så måste läraren se till att eleven helt enkelt har tillgång till detta. Det finns skolor som inte ger läxor av olika anledningar. Löfgren, f.d. rektor på en läxfri skola, menar att läxor ger läraren försämrad yrkesstatus. Detta p.g.a. att skolan i och med givande av hemläxor lägger på föräldrar att undervisa (Löfgren & Kling Sackerud 2011). Sackerud anser att detta göra-klart-betinget-läxor är helt fel. Hon menar att läxor inte alls ska vara av den typen, utan ska ha ett klart och tydligt syfte som eleverna förstår. Läxan som fenomen måste uppdateras och definieras om, för att hänga med skolans utveckling i övrigt. Ökad likvärdighet är ett argument för läxor. Barn utan studietradition med sig hemifrån får automatiskt mer tid med skolarbete om de ges meningsfulla läxor. Viktigt är dock att barnen måste kunna klara läxan själv och att läraren kontrollerar läxan och ger feedback (Magasin 360 2012). Österlind (2001) presenterar en undersökning om läxor och menar att tidigare forskning framförallt är fokuserad på läxornas effekter. Med effekter menas då om det är till nytta att läsa läxor, med tanke på elevernas eventuellt förbättrade prestationer; hur lång tid som är vettigt att använda för läxläsning och om föräldrarnas hjälp är viktig. Det finns dock ingen forskning som har undersökt läxornas innehåll och vad för typ av läxa som ges. 3.3 Inlärning Synen på hur man bäst lär nytt har förändrats genom åren. I början av 1900-talet var behaviorismen den dominerande lärarsynen, medan från mitten av 1900-talet kom man att titta mer på kognitivismen och dess variant konstruktivismen. Under den behavioristiska tiden ansåg man att inlärning skedde i steg och att man inte kunde lära sig i fel ordning. Det var viktigt med tydliga mål och man lärde sig bättre om man fick förstärkning och 6

belöningar efter uppnådda delmål. Kunskapen fanns utanför människan och den som skulle lära nytt, skulle se till att dessa kunskapsbitar passade ihop. Individen intog ett ganska passivt beteende och väntade i princip på att matas med den rätta kunskapen (Säljö 2000). Jean Piaget, känd bland annat som utvecklingspsykolog, stod för den konstruktivistiska kunskapsteorin inom kognitivismen. Han menade att den som ska lära sig, själv ska bilda sin kunskap utifrån tidigare erfarenheter, med andra ord själv konstruera kunskapen. Kunskapsbildningen blir ett nytt sätt att förstå omvärlden och det är genom att vara aktiv och reflektera som ny förståelse uppnås. Piagets teori bygger på att den som ska lära något måste vara aktiv i sitt tänkande, inte passiv eller mekaniskt upprepa information (Doverborg, Pramling & Qvarsell 1991). Lev Vygotsky, en rysk psykolog som verkade samtidigt som Piaget, blev känd bl.a. för sin sociokulturella teori om lärandet. Till skillnad från Piaget som betonade det individuella i läroprocessen, menade Vygotsky att utveckling sker i samspelet människor emellan. Han använde sig av begreppet proximala utvecklingszoner. Utvecklingszonerna kan liknas vid nivåskillnader, från när man lär sig själv eller lär med hjälp och stöd av omgivningen, där omgivningen är mer kunniga personer som lärare eller föräldrar (Arfwedson 2004). Ett sociokulturellt perspektiv på inlärning bygger till stor del på den konstruktivistiska synen av kognitivismen. Men här är det inte enbart den individuella processen som är viktig, utan snarare det individuella i samarbete med omgivningen. Det sociokulturella perspektivet på inlärning är det som anses vara rådande i dagens skola (Dysthe 2001). Enligt Vygotsky leder aktiviteter till lärande och utveckling. Aktiviteter är allt man gör, d.v.s. tänker, talar, läser m.m. Det finns fyra viktiga kännetecken för dessa lärandeaktiviteter: sociala, medierade, situerade och kreativa. Socialt samspel och interaktioner med andra människor är ett kännetecken. Vi lär efter att först ha ingått i ett socialt sammanhang. Andra kännetecken är att människans förhållande till världen är medierad, vi använder hjälpmedel när vi utför våra aktiviteter, en tanke föregås alltid av en yttre aktivitet. Våra aktiviteter är dessutom alltid situerade, de sker i specifika situationer, som i särskilda sammanhang, rum eller platser. Det fjärde kännetecknet är att aktiviteterna är kreativa. Vi omskapar, omformar och utvecklar de relationer, hjälpmedel och situationer som aktiviteterna kräver (Strandberg 2006). Aktivitet är ett viktigt ord i lärandesammanhang enligt Vygotskijs teori. För att lärande ska ske måste man ha tillgång till de rum som passar lärandet och aktiviteten just då. Ibland behöver man rum och plats för dialoger med en eller flera personer, men vid andra tillfällen är det viktigare med rum för eget inre tänkande, för en dialog med sig själv (Strandberg 2006). 7

Lindell (1990 s.28) menar att det inte finns något i svenska undersökningar som visar att elevernas skolprestationer ökar tack vare att de har fått hemläxor. Han är kritisk till de gjorda undersökningar som enligt honom inte har kontrollerat elevernas förutsättningar inför undersökningen. Han anser också att bra hemläxor medför en fördel, att det blir ett samarbete, en kontakt mellan eleverna, föräldrarna och skolan. Särskilt viktigt är det att skolan följer upp läxarbetet och eventuellt utbildar föräldrarna så att de kan fungera som en bra samarbetspartner vid hemarbetet. Studier från andra länder, framför allt USA, visar att hemläxorna markant ökar elevernas skolprestationer. I en aktuell studie (TIMMS-studie) har man undersökt hur läxor används i olika länder. En jämförelse av bl.a. Sverige och Finland visar att finska elever såväl som lärare i Finland lägger betydligt mer tid på läxarbete och läxuppföljning än svenska elever och lärare. Lärare i finska skolor använder läxan i undervisningen på ett annat sätt än i Sverige; de diskuterar läxan under lektionstid och eleverna får rätta sina läxor själva. Undersökningen visar att i Sverige är det vanligare att lärare återlämnar färdigrättade läxor och inte heller tar upp läxorna till allmän diskussion i klassrummet (Svenska Dagbladet 2013). 3.4 Sammanfattning Begreppet läxa är inte entydigt definierat. Ändå kan man se viss samstämmighet mellan lärare och skolforskare om vad en läxa är. Läxan är det som läraren har bestämt, ofta repetitiva uppgifter eller uppgifter av göra-färdigt-karaktär. Däremot är läxans syfte inte lika klarlagt. Att läxor kan vara positivt i vissa avseenden är tydligt. Det är positivt när man pratar om att elever ska tränas till självständigt arbete och skaffa sig bättre studiedisciplin. Men när läxorna ger negativa effekter som inte alls uppvägs av de positiva, så som stress, dålig självkänsla och dåliga resultat i skolan framstår läxans vara eller inte vara som ganska ointressant och oviktig i sammanhanget. 8

4 Metod Jag genomförde en hermeneutisk undersökning i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Samma frågor ställdes till samtliga respondenter, men eventuella följdfrågor varierade beroende på respondenternas svar. 4.1 Metodansats Den hermeneutiska ansatsen har den vetenskapliga riktningen där man som forskare studerar, tolkar och försöker förstå den mänskliga existensen. Som forskare måste man här vara öppen, engagerad och subjektiv eftersom forskningen handlar om att förstå andra människor genom tolkning av vad som sägs och skrivs. I hermeneutiken är det rätt att forskaren har sin egen förförståelse, tankar, känslor och kunskap, som grund för att förstå och kunna tolka forskningsobjektet. Det handlar om att se helheten i forskningsproblemet och att sätta sig in i och förstå forskningsobjektets synvinkel. Eftersom det inte finns något självklart slut eller någon slutsats i den hermeneutiska forskningen, mynnar det hela i en ny egen tolkning och förståelse av forskningsområdet (Patel & Davidson 2003). Motsatsen till hermeneutiken är positivismen. Kort kan man säga att där hermeneutiken står för en kvalitativ tolkningslära är positivismen en kvantitativ empirisk metod med naturvetenskaplig grund. 4.2 Intervju Intervjun är ett sätt att samla information för att få svar på de frågeställningar som är aktuella. Vid en intervju är det viktigt att de som ska intervjuas, respondenterna, har fått klart för sig syftet med intervjun och om svaren behandlas anonymt eller inte. Intervjun kan vara mer eller mindre standardiserad. Det betyder att som intervjuare måste man fundera över frågornas inbördes ordning och utformning. Det är även viktigt att tänka på struktureringen av frågorna. Intervjuaren måste ta ställning till hur frågorna kan tolkas av den som intervjuas och vilken typ av svar som kan ges. I en helt strukturerad intervju kan man lämna svarsalternativ till frågorna, eller bara ställa frågor där man svarar ja eller nej. I en ostrukturerad intervju däremot ges stort utrymme för olika typer av svar (Patel & Davidson 2003). Kvalitativa intervjuer har oftast en låg grad av strukturering, medan det är möjligt att välja en hög eller låg grad av standardisering. I en kvalitativ intervju är intresset helt riktat mot respondenterna och deras svar. Det innebär att frågorna inte behöver ställas i en viss ordning och nya frågor och följdfrågor kan också ställas om det visar sig lämpligt. Det finns heller inget svar som kan anses vara rätt eller fel. Målsättningen är att få så rik information som möjligt från respondenterna. Fördelen med låg grad av strukturering och standardisering är att intervjun blir väldigt flexibel och respondenternas svar kan styra vidare frågor (Bryman 2001). Ovanstående kan också kallas semistrukturerad intervju, där frågorna kan ställas i en viss bestämd ordning, men det inte är nödvändigt (Patel & Davidson 2003). 9

Jag valde att göra en hermeneutisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Enligt Patel & Davidson (2003 s.82) är syftet med kvalitativ intervju att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten hos något, t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen. Med hjälp av litteraturstudier och egen erfarenhet har jag den förförståelse som ligger till grund för den hermeneutiska undersökningen (Patel & Davidson 2003). Intervjuerna kan sägas vara semistrukturerade, allt för att jag ska få en flexibel intervju där nya frågor kan ställas beroende på respondenternas svar, se bilaga A. 4.3 Urval De personer jag intervjuade får sägas vara ett så kallat bekvämlighetsurval (Bryman 2011). Jag tog kontakt med 5 lärare från totalt 3 olika skolor i närliggande kommuner. För att försöka få någon bredd på den lilla grupp jag intervjuade valde jag att intervjua lärare med olika ämnesbehörighet och olika lång tid i yrket. Båda könen finns representerade, även om det är en ojämn fördelning. En av lärarna arbetar med elever på låg- och mellanstadiet, medan de övriga arbetar på högstadiet där de undervisar elever i år 6-9. En lärare arbetar på en friskola i en angränsande kommun och de övriga arbetar på kommunala skolor. Tre av lärarna har matematik och naturorienterande ämnen i sin undervisning. En lärare undervisar bara i svenska och en undervisar i samhällsorienterande ämnen. Antalet arbetade år i läraryrket är för dessa lärare: 1, 11, 12, 17 och 34. Respondenternas ålder varierar mellan 42 och 57 år. Det finns med andra ord inga riktigt unga lärare med i min undersökning. Däremot finns en relativt nyexaminerad lärare med kort tid i yrket. 4.4 Genomförande Jag kontaktade samtliga respondenter via mejl och frågade om de var intresserade av att ställa upp på en intervju. Jag ville vara flexibel med tid och plats för intervjun och lät således respondenterna välja plats för intervjun. Intervjuerna gjordes i 3 fall på lärarnas arbetsplatser, d.v.s. i skolan. Två av intervjuerna gjordes i hemmet p.g.a. att respondenten önskade det av olika skäl. Jag valde att inte lämna ut frågorna innan intervjun, däremot informerade jag lärarna om att jag ville ställa några frågor om deras inställning till läxor och användning av läxor i undervisningen. Före varje intervjutillfälle informerade jag respondenten muntligt om syftet med intervjun och de etiska aspekterna (Bryman 2011). I de fall intervjun genomfördes på respondentens arbetsplats sökte vi oss till ett ledigt klassrum för att ostört kunna genomföra hela intervjun. Total tid för intervjuerna var mellan 15 och 40 minuter. Jag spelade in intervjun för att sedan i lugn och ro kunna transkribera den. Det var ett klokt val eftersom jag som ensam frågeställare hade upplevt det både svårt och störande att anteckna under intervjun. Det hade dessutom inte varit möjligt att få med allt som respondenterna sade. 10

4.5 Bearbetning och analys Samtliga intervjuer spelades in och det första jag gjorde var att transkribera intervjuerna så ordagrant jag kunde. Nästa steg enligt Bryman (2011) är kodningen av utskrifterna där kodningen utgör en viktig del av analysen. Jag lyssnade igenom intervjuerna samtidigt som jag läste det transkriberade materialet, för att kontrollera att jag lyckats skriva ned allt så korrekt som möjligt. Vid genomlyssningen gjorde jag noteringar om hur respondenterna svarade, t.ex. tveksamt, snabbt, säkert etc. Noteringarna hjälpte mig att lättare kunna minnas intervjun och hur jag uppfattade respondentens svar. Vid genomläsning av materialet noterade jag likheter och skillnader i respondenternas svar på de olika frågorna. Därefter försökte jag tematisera svaren beroende på frågorna. Jag läste igenom intervjuerna flera gånger och med hjälp av mina noteringar samlade jag liknande svar och åsikter under olika rubriker. Jag noterade även de svar som var avvikande och skilde ut sig av någon anledning. Denna genomarbetning av intervjutexten visade vilka uppfattningar och åsikter, i flera fall väldigt lika, respondenterna gav uttryck för. Det blev t.ex. tydligt att flera lärare funderar kring inlärningen, huruvida den förbättras eller inte, beroende på om eleverna gör hemläxor. 4.6 Trovärdighet och äkthet Många olika faktorer kan påverka resultatet av intervjuerna. Jag känner en av respondenterna mer än de övriga, vilket kan påverka trovärdigheten i undersökningen. Likaså är det möjligt att val av plats för intervjun eventuellt kan påverka. Vid samtliga intervjuer har respondenterna valt tid och plats för intervjuerna. Detta för att jag ville minimera möjligheten att de hamnar i en för dem icke bra intervjumiljö. I något fall ville respondenten prata om sådant som inte skulle inspelas och då gjorde jag självklart uppehåll i inspelningen. I några andra fall fortsatte respondenten att prata efter jag avbrutit inspelningen, eftersom han/hon kom på fler saker att säga. Deras synpunkter antecknade jag då för hand. Valet av respondenter påverkar också resultatet, framförallt eftersom de valda respondenterna inte kan anses vara representativa för hela lärarkåren. Det är med andra ord inte rätt att dra några generella slutsatser utifrån undersökningen, utan resultaten får ses som resultat från just denna undersökningsgrupp (Bryman 2011). 4.7 Etiska kriterier Vid en undersökning som denna finns etiska principer utarbetade av Vetenskapsrådet, som måste tas hänsyn till i all forskning (Vetenskapsrådet). Det finns fyra huvudkrav som kan ställas på forskningen; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär i huvudsak att samtliga deltagare i undersökningen ska vara informerade om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att om deltagarna ska vara aktiva i undersökningen måste man som forskare få ett samtycke från de enskilda deltagarna eller från en av deras företrädare, såsom en rektor. Det tredje kravet, 11

konfidentialitetskravet, innebär att uppgifterna som deltagarna lämnar, inte på något sätt ska kunna kopplas till en viss deltagare. Det sista kravet, nyttjandekravet, innebär att de uppgifter som insamlas inte får användas till något annat än den forskning de ursprungligen skulle ingå i. Alla respondenter informerades muntligt om de etiska kriterierna innan intervjun påbörjades. 4.8 Metodkritik En svårighet vid intervjun var att verkligen ha kontroll på om frågorna besvarades. Jag spelade in intervjun och då var det lätt att låta respondenterna prata på och likaledes lätt att faktiskt glömma vissa saker. Det skulle definitivt vara en fördel att vara 2 personer vid intervjun, i synnerhet för att kunna ha bättre kontroll om man verkligen får svar på frågorna. Både jag och mina respondenter tappade den röda tråden vid några tillfällen och tvingades då fundera över hur vi skulle gå vidare och vad som sagts. Jag upplevde att frågorna fungerade bra så till vida att respondenterna gärna svarade och tyckte att de var intressanta att fundera över. Nödvändigheten med läxor verkar alla lärare ha reflekterat över mer än en gång och de ville gärna utveckla sina tankar. Den största nackdelen med denna metod är min ringa erfarenhet som intervjuare. Jag upplevde det ibland svårt att komma ihåg följdfrågor som dök upp, eftersom jag inte gärna ville avbryta mitt i intervjun. Några gånger antecknade jag intressanta synpunkter som hamnade mellan inspelningarna, men tyvärr upplevde jag att det till viss del störde intervjun. Ingen av de intervjuade hade något emot att jag spelade in intervjun. Vid några tillfällen stängde jag av inspelningen för att vi pratade om enskilda personer. Självklart kan viss information ha missats innan inspelningen återupptogs. Inspelning var nödvändig anser jag. Jag hade inte kunnat få ut tillräckligt mycket av intervjun om alternativet varit att anteckna respondenternas svar. Då hade intervjun sannolikt inte flutit på lika otvunget som nu. 12

5 Resultat Texten nedan är en sammanställning av resultatet från intervjuerna. Respondenternas svar är inte redovisade fråga för fråga, utan sammanställda och tematiserade under olika rubriker. Svaren varvas med allmänna kommentarer. Följande intervjufrågor ställdes till respondenterna: Vad är en läxa? Vad är syftet med att ge läxor? Vilka fördelar och nackdelar upplever du med att ge läxor? Hur är läxorna utformade till olika individer? Hur kontrolleras att eleverna har gjort läxan? 5.1 Vad är en läxa? Här kan man säga att alla respondenter svarar i stort sett på liknande vis, att en läxa är någon form av arbete eller en uppgift som ska göras hemma. Om den inte görs hemma, så ska det åtminstone inte vara på ordinarie skoltid. Några av lärarna arbetar på skolor som erbjuder läxhjälp i skolans lokaler någon dag varje vecka, direkt efter skoldagens slut. Om eleven har svårt att klara läxan själv i hemmet är skolans läxhjälp att föredra. Där finns utbildade pedagoger som kan hjälpa till och stödja i arbetet med läxuppgifter. Nedan följer några utsagor från lärarna om vad en läxa är: En läxa är någonting som man bör göra på annan tid är skoltid. En läxa för mig är någonting man får hem för att sedan ta tillbaka och visa att man utfört en uppgift hemma. En läxa är någonting som eleverna får reda på och ska göra hemma. No- och so-lärarna uttrycker att en läxa kan vara att läsa ett visst textavsnitt i läroboken eller att genomföra en enkel praktisk uppgift i hemmet, gärna tillsammans med föräldrar. Det är lite svårt att sätta gränsen där, men oftast är det någonting kortare i alla fall, begrepp eller en sida i en bok som man ska göra, inte några längre avsnitt i varje fall. Matematiklärarna menar att en läxa i princip alltid är matematikuppgifter, men inte de uppgifter som egentligen ska göras i skolan, utan speciella uppgifter från matematikboken eller något annat material som läraren tillhandahåller. Läraren från friskolan förklarar att skolan egentligen har en policy som läxfri skola, men beroende på olika omständligheter kan eleverna ändå behöva göra visst skolarbete i hemmet. I sådana fall kallas det dock inte läxor utan hemuppgifter. Hemuppgiften kan vara uppgifter som eleven egentligen borde ha klarat av på skoltid, men av olika skäl inte har gjort det. Har eleven varit frånvarande är det också helt i sin ordning att ge läxor, även om det inte då heller benämns läxor utan hemuppgifter. 13

Alla lärare, oavsett undervisningsämne, menar att det är viktigt att det finns ett klart syfte med hemläxor, ett syfte som eleverna känner till och förstår. Några lärare menar att läxan aldrig får vara en göra-klart-läxa om eleverna inte hunnit det som var planerat på lektionen. Några andra lärare menar att om eleverna själva har strulat bort lektionstid och därmed inte hunnit enligt planeringen, är det inte fel att få göra klart skolarbetet hemma som en läxa. 5.2 Förbättrad inlärning För att eleverna ska nå uppställda kunskapskrav behövs bl.a. bra metoder för inlärning. Att repetera är ett sätt att befästa sina kunskaper och förhoppningsvis lära sig det som behövs för att nå målen. Lärarna ser repetitionstillfället som uppstår vid läxläsning som väldigt viktigt för inlärningen. Att ge eleverna en anledning att ta sig tid för repetition kan ses som ett syfte med att ge läxor: För inlärning är ju, man lär sig inte vid ett tillfälle utan man måste hålla på med saker en längre tid och repetera och se det från olika synvinklar. Jag tycker det är viktigt att de repeterar. Och att de får en chans att se, läsa igenom ett lite mindre avsnitt kanske på egen hand och tänka att det här förstår jag inte och ställa frågor också. Matematiklärarna anser att en läxa i princip alltid innebär uppgifter att räkna hemma. Ofta använder lärarna färdiga läxuppgifter, som återfinns längst bak i matematikboken. Där behöver man träna färdigheten när man har gått igenom någonting. Det kan dock vara andra typer av räkneuppgifter som utdelas av läraren och oftast fungerar som en repetition av ett avsnitt som tidigare har presenterats och arbetats med. Ibland är det svårare uppgifter, särskilt lämpliga för elever som vill satsa på högre betyg och behöver fördjupa sig i mer avancerade lösningsmetoder. So- och no-lärarna är av åsikten att läxan kan vara ett för eleverna helt nytt avsnitt, som bör läsas som en förberedelse inför kommande lektioner. So-läraren anser också att läxor behövs för att hinna med hela kursen. Läxan fungerar då som en förberedelse inför lektionen, för att uppnå en förförståelse för ett nytt område. har man läst igenom det då en eller två gånger så förstår man bättre vad jag står och pratar om. det är mer en fråga om att hinna med stoffmängden, att man får läsa på så man har en förförståelse när man kommer till lektionen. No-lärarna menar att läxuppgiften kan vara att förbereda sig inför ett nytt avsnitt genom att t.ex. titta hemma på de elektriska apparater som finns, fundera hur mycket vatten hushållet använder eller liknande praktiska uppgifter. 14

Alla lärare anser att den repetition som eleverna får när de gör sina läxor är den huvudsakliga fördelen. De menar också att läxor är till för att öva eleven till eget ansvarstagande gällande studierna. Läxor är ju ett sätt att öva att ta ansvar, men jag vet ju egentligen inte vem det är man övar. Jag tror att man övar föräldrar. Att läsa på undan för undan så att det inte blir så mycket på en gång. Att ge flera läxor bestående av korta avsnitt är ett sätt att hjälpa eleverna att klara av inläsning av ett område inför t.ex. prov. Det är väldigt mycket som man ska sätta sig in i och då är det väldigt bra att ta lite i taget. Då kan ju läxan fylla en funktion, jag kan se om de har fattat det här och eleverna har en chans också att ställa frågor. Att läsa på undan för undan så att det inte blir så mycket på en gång. En no-lärare menar att läxor ger den fördelen att föräldrarna kan få större insyn och engagemang i barnens skolarbete. Den lämpliga hemuppgiften är då inte en räkneuppgift, utan en uppgift av mer undersökande karaktär där föräldrarna kan vara delaktiga utan några särskilda förkunskaper. I no är det ofta svåra begrepp, där man ska ha förståelse för sådant som inte alltid verkar logiskt. No-läraren betonar repetitionen som viktig för inlärningen. det är viktigt att man håller på med saker om och om igen. Man behöver en djupare förståelse. Man kan inte bara gå igenom det här, det är en läxa och sedan gå vidare. Då har man bara lärt sig för stunden. Utan man behöver hålla på ofta, repetera, ta det om och om igen även om eleverna tycker att de känner igen det, de kan det inte, men de känner igen det. 5.3 Kritiken mot läxor Det råder delade meningar om läxan kan vara en uppgift som eleven inte har hunnit, kunnat eller velat göra på skoltid. Några lärare menar att om eleven väljer att göra annat än skolarbete på skoltid så kan de få i uppgift att göra klart hemma. Det blir då en läxa. Andra lärare menar att det definitivt inte får finnas göra-klart-läxor eftersom det normala skolarbetet ska klaras av på skoltid. Det får ju aldrig bli så att man gör det i läxa som man inte hinner med. Det får inte bli att läxan är ja men ni som inte hann. Läraren från friskolan menar att eleverna får ta hem och göra klart sina arbetsuppgifter om de inte hunnit klart på skoltid och inte kommer att bli färdiga med ett speciellt arbete till en viss tidpunkt. En annan lärare var egentligen ganska kritisk till användandet av läxor och uttryckte åsikten att: Syftet med läxor det är ja, jag tror att det är mest bara för att det ska vara. 15

Flera av lärarna menar att föräldrar ibland kan vara väldigt kritiska till skolans användning av läxor. En grupp föräldrar kan undra om eleverna alls lär sig något i skolan eftersom de får så lite läxor. Samtidigt finns en annan grupp föräldrar som uttrycker åsikten att barnen får för mycket och för svåra läxor. De har inte alltid möjlighet, tid eller kunskap att hjälpa sina barn. Alla lärare oavsett ämne, säger att orättvisa är den största nackdelen med att ge läxor. Med detta menar lärarna att alla elever inte har samma förutsättningar att klara läxan och det upplever lärarna som en stor orättvisa. Jag märker tydligt av vilka som har möjlighet att få hjälp hemma och vilka som inte har det. Och då blir det lite odemokratiskt kan jag tycka. Elever med utländsk bakgrund kan också ha svårare att klara läxor eftersom språket kan vara ytterligare en svårighet att bemästra. I en skola med mycket invandrarbarn är det mycket med språket, det finns föräldrar som kommer från länder där man är analfabeter. Där behövs det absolut inte läxor. Det kan bara trycka ner både elever och föräldrar. Elever som upplever att läxan är för svår och inte klarar av den gång efter annan kan uppleva att de misslyckas och då har hela läxgivandet blivit kontraproduktivt. Läraren från friskolan, menar att den huvudsakliga anledningen till att inte använda läxor är att skolarbetet ska skötas på skoltid, eftersom det kan upplevas orättvist med läxor. Det får inte bli en börda att klara en läxa. Alla föräldrar kan inte heller hjälpa till, inte på samma sätt som utbildade pedagoger i skolan kan. Det är väl också en bit av tanken, att alla ska ha samma förutsättningar och kunna få den hjälp man behöver. Flera lärare uttrycker också en frustration över den tid det tar att arbeta med läxor. jag ger inte så mycket läxor p.g.a. tidsbrist. Ska man verkligen ge en läxa så måste man också förhöra och då går det mycket tid. Det där är ju en avvägning samtidigt som det då blir en repetition för eleverna Det är ett dilemma hur man ska göra tycker jag, just med läxorna. Nackdelen tycker väl jag är, att det stjäl rätt så mycket tid så man måste fundera på vad det ger. En lärare menar att man måste planera för tidsåtgången. Hur mycket tid kan man ägna åt ett läxförhör för att de ska känna att det är meningsfullt att göra? Jag skulle vilja ge mer feedback på allt man kan inte hålla på så för då jobbar man ihjäl sig. 16

5.4 Individualisering av läxor Matematiklärarna menar att det till viss del är lätt att ge individuella läxor till eleverna. Alla matematiklärare använder de färdiga läxuppgifterna som finns i böckerna. Där finns uppgifter med olika svårighetsgrad. De elever som behöver lättare eller svårare uppgifter kan således utan större svårigheter själva hitta dessa i boken och välja vilka som ska göras, eller få tips från läraren. I matten har vi så att jag har ett batteri med uppgifter 8-10 stycken Då ber man dom helt enkelt välja utifrån sin förmåga, men det är frivilligt valt att göra de svårare uppgifterna. Men många gånger väljer eleverna att inte ta utmaningen med lite svårare uppgifter. Elevernas resonemang kan enligt en matematiklärare låta så här: Ja svårt det gör vi ju inte. Det kan ta längre tid och är jobbigt. Lärarna i so och no menar att det är svårt att individualisera läxorna. De elever som har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter kan få sin lärobok på skiva för att kunna lyssna på den. En no-lärare berättar att han alltid själv läser textavsnittet de har i läxa, högt i klassrummet, för alla elever. Detta gör han för att han ska veta att alla har fått möjlighet att höra texten. Hans erfarenhet är att många elever, oavsett om de har läs- och skrivsvårigheter eller inte, inte ens läser texterna. So-läraren menar att det är väldigt svårt att hinna med individualisering av läxorna och att eleverna många gånger inte alls är intresserade av det. Samtidigt finns det elever som skulle behöva fler och svårare utmaningar under lektionerna. Jag tror att vi behöver bli bättre på att individualisera. Det heter att vi ska göra det, fast vi har väldigt få medel att göra det. Det är svårt att hinna med många duktiga elever känner sig understimulerade De elever som satsar på att få högre betyg borde också fördjupa sig och arbeta med lite svårare analytiska uppgifter. Dessvärre är det ofta så att de istället nöjer sig med enklare uppgifter för att kunna ta det lite lugnt. Läraren från friskolan menar att de hemuppgifter som eleverna får alltid är individuella. Eftersom skolan inte ger läxor, utan enbart hemuppgifter vid behov, så är de anpassade just till den elev som får en hemuppgift. 5.5 Kontroll av läxan Alla lärare anser att det är meningslöst att ge en läxa och inte sedan på något sätt kontrollera om eleverna har gjort den. Kontrollen kan självklart göras på olika sätt beroende på ämne och vilken typ av läxa det är. En lärare menar att: Man märker genast om de har gjort läxan 17

Både so- och no-lärarna menar att det vanligaste är ett kort muntligt läxförhör. Ett dilemma vid muntliga förhör är att man inte säkert kan veta om de har gjort läxan eftersom alla elever inte kan komma till tals under ett kort förhör. Läraren kan självklart även fråga de som inte räcker upp handen, men de vill sällan svara. En lärare menar att: har man gjort en läxa vill man ju visa att man kan den till läraren och många blir ju lite besvikna vid ett läxförhör. Man kan inte ägna hur mycket tid som helst till ett litet läxförhör. Det finns en risk att det blir det är ingen mening att läsa på, läraren frågar i alla fall inte mej och så där. En annan lärare anser sig veta hur eleverna resonerar: Att eleverna ska göra läxan bara för sin egen skull och för att läsa på inför ett prov det fungerar inte. Skriftliga läxförhör är också en möjlig metod för att kontrollera läxan. Det kräver då ett merarbete eftersom den helst ska lämnas in till läraren för rättning och bedömning. En solärare menar att: Jag skulle vilja ge mer feedback på allt. Det är väl där som man skulle vilja, skriva kommentarer på alla, tänk på det här. Det kan ju vara nå t som man har jobbat ganska hårt med. Och vet man inte vad man kan förbättra då gör man inte det till nästa gång. När eleverna har fått matematikläxa kräver lärarna in läxböckerna för kontroll av läxan. Det innebär att uppgifterna ska rättas och läraren behöver kanske skriva kommentarer och ge feedback på hur uppgifterna är lösta eller ska lösas. Den här feedbacken, den äter upp tiden för oss lärare, liksom. Märker dom att dom inte får någon feedback från mig, då gör dom inte läxan. De kan inte se att ja, jag gör det här för min skull. 5.6 Sammanfattning Respondenterna har i stort sett likande åsikter om vad en läxa är ett arbete som ska göras på annan plats än i skolan. De har också förhoppningen att läxor kan hjälpa eleverna att förbättra och befästa sina kunskaper. Möjligheten till individualisering av läxor är olika beroende på vilket skolämne som avses. Kritiken mot läxor är dock samstämmig; läxorna tar tid mycket tid i anspråk och de uppfattas dessutom som orättvisa. 18

6 Analys Resultatet från intervjuerna med lärarna har jag jämfört med resultat från tidigare forskning och litteraturgenomgång (kapitel 3). Som grund för analysen har jag de frågeställningar jag formulerade enligt: Vad säger läroplanen Lgr 11 om läxor? Hur ser lärare på läxor? Hur använder lärare läxor? Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna att man kan uppnå genom användningen av läxor? 6.1 Hur ser lärarna på läxor? Efter att ha studerat litteratur inom området läxor och intervjuat ett antal lärare har jag konstaterat att det inte finns någon enhetlig och klar definition av begreppet läxa. Trots att en riktig definition saknas svarar alla respondenter att en läxa är någon form av arbete eller uppgift som ska göras hemma, eller åtminstone inte på ordinarie skoltid. Några av Westlunds (2004) definitioner som t.ex. komplettering av skoluppgifter och frivilliga uppgifter stämmer inte fullt in på respondenterna i den här undersökningen. Några respondenter menade att det definitivt inte får vara så att eleverna får i uppgift att göra klart skolarbete om de inte hunnit färdigt i skolan p.g.a. tidsbrist. Samtidigt menar andra respondenter att om eleverna förspiller arbetstid i skolan kan de utan vidare åläggas att göra arbetet hemma. Här går respondenternas åsikter alltså till viss del isär. Hellstens (2000) åsikt är dock intressant, då han menar att läxan är ett sätt för läraren att kontrollera om eleverna har lärt sig de fakta som avses. Elever kan naturligtvis se på läxan med helt andra ögon, en mer eller mindre frivilligt ålagd uppgift som de vill, eller åtminstone tänker lösa. Den ursprungliga idén, att läxan ska göras i hemmet, följs inte alltid av lärarna och skolorna. Många skolor erbjuder tid, lokal och pedagogiskt stöd för läxläsning, så kallad läxhjälp efter skoltiden. Denna tid räknas som fritid och är därmed ett lämpligt tillfälle att göra sina läxor. Eftersom det är frivilligt betyder det att alla elever inte går dit, vilket innebär att alla inte heller kommer att kunna få hjälp av utbildade pedagoger. Hellsten (2000) menar också att läxor ges för att befästa kunskaperna och för att eleverna ska komma någonstans i kursen. Det stämmer väl med hur några av respondenterna i denna undersökning uppfattar syftet med läxor. So-läraren menar att läxorna är nödvändiga för att överhuvudtaget hinna med kursen. Lärarna anser att den möjlighet till repetition som eleverna förhoppningsvis får vid ett läxläsningstillfälle är väldigt viktig för inlärningen och för att nå kunskapskraven. De menar att repetition är ett sätt att befästa sina kunskaper. Detta stämmer dock inte alls om man ser till litteraturen och de undersökningar som är gjorda. Enligt Lindell (1990) finns det inga svenska undersökningar som visar på några förbättrade skolprestationer. I USA däremot hävdas att hemläxor är positivt för elevprestationerna. 19

Vilken typ av uppgifter läxan kan utgöras av, är ganska lika sett över olika skolämnen. Lärarna i matematik menar att det alltid är uppgifter som ska räknas, dock inte fortsätta på de uppgifter eleverna gör i skolan, utan speciella läxuppgifter. En av matematiklärarna berättade att de använder speciella problemlösningsuppgifter, avsett för elever som satsar på högre betyg och vill öva mer på problemlösning inom vissa matematikavsnitt. Österlind (2001) hade i sin undersökning kommit fram till att problemlösningsuppgifter inte var vanliga. Det råder väl i och för sig ingen motsägelse i detta, bara ett konstaterande att matematikuppgifter av mer avancerad karaktär inte är den vanligaste hemuppgiften. No- och so-läraren menar att läxan kan vara att läsa en text som en förberedelse inför ett nytt område. Det kan även vara att genomföra, gärna i samarbete med föräldrar, en liten undersökning av t.ex. utrustning i hemmet. Det stämmer bra med vad Österlind (2001 s.27) skriver, att det är traditionella, rutinartade övningsuppgifter och möjligtvis läsning av texter. Österlind nämner också att det kan handla om att skriva uppsatser, men det är inget som framkom hos de respondenter jag träffade. Det är förmodligen av avgörande betydelse att jag bara hade en respondent som undervisade i svenska, som är det ämne man kan tänka sig oftast står för uppsatsskrivning. 6.2 Hur används läxor? Samtliga respondenter anser det viktigt att eleverna känner till och förstår syftet med en läxa. Amerikansk forskning visar att elever som gör hemläxor uppvisar förbättrade studieresultat än de elever som inte gör läxor (Foyle, Harvey C & Bailey, Gerald D 1985). De undersökningar som gäller för svenska förhållanden är dock inte lika positiva. Westlund (2004) menar att forskningen inte på något sätt kan visa på någon verklig nytta med läxor. Kunskapsvinsterna anses inte mätbara, däremot anser man att disciplinen och individens egen förmåga att självständigt planera och genomföra sina studier förbättras (Höjer 2010). Negativa aspekter finns och de framkommer också i forskningen. Om de negativa aspekterna är av sådan grad att de överstiger de positiva är dock inte klarlagt. Intressant är att samtliga respondenter visade sig använda läxor i större eller mindre omfattning i undervisningen, trots att läxor och hemarbete inte finns omnämnt någonstans i styrdokumenten. Läxor används dock inte alltid, eller ens regelbundet, i huvudsak beroende på vilket skolämne som avses. Hur läxan används är relativt lika bland respondenterna. Beroende på vilka undervisningsämnen som avses, handlar läxan om repetitiva uppgifter eller förberedande uppgifter. Åsikterna går isär om läxan kan vara av göra-klart-karaktär eller inte. Litteraturen visar i stort sett på samma sak som respondenterna svarade, att läxan är ett arbete som ska genomföras på annan tid än lektionstid. Respondenternas åsikter skiljer sig åt så till vida att några menar att det möjligt att göra hela läxan i skolan, på lektionstid om det finns utrymme för det, eller på fritiden som det ursprungligen är tänkt. Läxan får anses 20