RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Relevanta dokument
Riktlinje för samverkan inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården

Malmö stad Medicinskt ansvariga

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Förebyggande arbete kring brukaren

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Riktlinje för riskanalys

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Maria Åling. Vårdens regelverk

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Rutin för hantering av avvikelser

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

åtgärder för att medicinskt utreda, förebygga och behandla sjukdomar och skador

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Sektor stöd och omsorg

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Samverkansrutin Demens

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

1(11) Egenvård. Styrdokument

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Riktlinje för bedömning av egenvård

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Skyddsåtgärder. sid. 1 av 6. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Annika Nilsson,

Förberedelser för nytt arbetssätt gällande samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Rutin Avvikelsehantering

Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Sektor Stöd och omsorg

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Rutin fast vårdkontakt

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Lex Sarah rapport och anmälan av missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande

Riktlinjer för Avvikelsehantering Gäller from Ersätter

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Sektor Stöd och omsorg

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Bedömning av egenvård - riktlinje

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

SOCIALFÖRVALTNINGEN MAS Annika Nilsson SAS Anne Johansson

Hemsjukvård i Hjo kommun

Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården - Lex Maria utredning vid suicid. Birgitta Boqvist

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Rutin. Dokumentnamn: Rapportering/utredning av missförhållande

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Äldre personer med missbruk

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Rutin hantering av Lex Sarah

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Syftet men handlingsplanen

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik

IVO, Inspektionen för vård och omsorg

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från:

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Transkript:

RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord 1 (6) Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453 Hälso- och sjukvårdslagen 2017:30 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 Vård av självmordsnära patienter, kunskapsöversikt Socialstyrelsen Regional överenskommelse, psykisk ohälsa Datum 2018-04-17 Bakgrund Att skada sig själv, eller ha ett självskadebeteende, kan innebära att man gör illa sin kropp på något sätt, eller att man utsätter sig för något skadligt eller riskfyllt. Det brukar vara ett sätt att försöka hantera svåra känslor. Fysisk smärta kan upplevas lättare att stå ut med än känslomässig smärta. Tidigare sågs självskadebeteende som ett uttryck för svår psykisk sjukdom men nu finns en ökad medvetenhet om att beteendet är vanligt förekommande även i grupper utan allvarlig psykisk ohälsa. Både i kliniska och icke-kliniska grupper har man i långtidsstudier funnit att självskadebeteende ökar risken för självmordsförsök. I det förebyggande arbetet ingår att identifiera risker för självskadebeteende och dess allvarlighetsgrad, självmordsförsök och/eller självmord och att sätta in åtgärder. Personer kan leva med ett självskadebeteende utan att vara självmordsbenägna. Det är dock viktigt att personal runt den enskilde fångar upp beteendet och gör en kartläggning av vilket stöd som ska ges till den enskilde, både utifrån ett socialt och hälso- och sjukvårdsperspektiv. Det är viktigt att samverka, kommunicera och följa upp i teamet runt personen. Dokumentation ska ske och samtliga yrkeskategorier som varit involverade i händelsen ansvarar för att dokumentera de uppgifter som bedöms vara väsentliga. Det är viktigt att kunna följa det förebyggande och aktiva arbetet avseende stöd och hälso- och sjukvård till den enskilde i samband med självskador, försök till självmord och vid självmord. De personer som får olika typer av insatser utifrån både hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade har ibland svåra situationer att hantera där yrkesprofessioner gemensamt behöver uppmärksamma och hitta åtgärder för att minska psykisk ohälsa. Studier visar att en god relation med personalen

uppfattas som central och i många fall avgörande för hur situationen hanteras och om möjligt avhjälps. 2 (6) Syfte Riktlinjen redogör för vilket agerande och förhållningssätt personal ska ha i situationer där en person skadar sig själv och vilka åtgärder ska vidtas. Riktlinjen beskriver också arbetssättet för hur olika yrkesgrupper ska agera vid självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och självmord. Genomförandet Åtgärder vid självskadebeteende Prioritera händelsen Gör alltid ett hembesök och bedöm patienten Bedöm behov av sjukhusvård, vak och tillsyn tag hjälp av läkare, samverka med biståndshandläggare/socialsekreterare och enhetschef SoL/LSS Informera ansvarig läkare om självskadan och dess allvarlighetsgrad Stötta omsorgspersonal Dokumentera aktuell händelse Upprätta ett hälsoärende/riskbedömning Informera anhöriga, ta hänsyn till ev. sekretess/samtycke Ta ställning till om SIP ska erbjudas den enskilde Uppföljning Biståndshandläggare/socialsekreterare Uppmärksamma den enskildes behov av stöd och motivera den enskilde till att ta emot insatser för att förebygga självskadebeteende Ta ställning till om SIP ska erbjudas den enskilde Samverka med vårdgivare och enhetschef SoL/LSS. Om den enskilde är inskriven i vårdcentral eller 1177. Om akut behov finns ring 112 Ta omgående kontakt med sjuksköterska. Om den enskilde är inskriven i öppenvårdskontakt på mottagning eller vårdcentral eller kontakta 1177. För de personer som inte är inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården kan medicinsk bedömning göras på jourtid av kommunens verksamhet. Som omsorgspersonal kan du vända dig till den kommunala jourverksamheten om behov finns av enstaka hembesök jourtid.

Följ sjuksköterskans instruktion alternativt ordinerade insatser. Följ instruktioner i befintliga hälsoärenden/riskbedömningar. Kontakta enhetschef SoL/LSS Dokumentera aktuell händelse 3 (6) Stöd till medarbetare utifrån arbetsgivaransvar Samverka med myndighet, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda Åtgärder vid självmordsrisk, uttrycker självmordstankar I syfte att säkerställa en god och säker vård för personer med självmordsrisk behöver yrkesgrupper inom olika delar av verksamheterna inom Vård & Omsorg och Individ & Familjeomsorg arbeta tillsammans för att kunna stödja och förhindra lidande den enskilde. Ett gott samarbete mellan legitimerad personal inom kommunal hälso- och sjukvård och ansvariga läkare inom Region Halland är även mycket viktigt i det förebyggande arbetet för att minska självmordsrisk. Prioritera händelsen Gör alltid ett hembesök och bedöm patienten Använd checklistan Stöd vid bedömning av riskfaktorer självmord Kontakta och informera ansvarig läkare Bedöm behov av sjukhusvård, vak och tillsyn tag hjälp av läkare, samverka med biståndshandläggare/socialsekreterare och enhetschef SoL/LSS Stötta omsorgspersonal Dokumentera aktuell händelse Upprätta ett hälsoärende/riskbedömning Informera anhöriga, ta hänsyn till ev. sekretess/samtycke Ta ställning till om SIP ska erbjudas den enskilde Uppföljning Biståndshandläggare/socialsekreterare Uppmärksamma den enskildes behov av stöd och motivera den enskilde till att ta emot insatser för att förebygga självmordstankar Ta ställning till om SIP ska erbjudas den enskilde Samverka med vårdgivare och enhetschef SoL/LSS. Om den enskilde är inskriven i vårdcentral eller 1177. Om akut behov finns ring 112 Ta omgående kontakt med sjuksköterska.. Om den enskilde är inskriven i öppenvårdskontakt på mottagning eller vårdcentral eller kontakta 1177. För de personer som inte är inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården kan medicinsk bedömning göras på jourtid av kommunens verksamhet. Som omsorgspersonal kan du

vända dig till den kommunala jourverksamheten om behov finns av enstaka hembesök jourtid. Följ sjuksköterskans instruktion alternativt ordinerade insatser. Följ instruktioner i befintliga hälsoärenden/riskbedömningar. Kontakta enhetschef SoL/LSS Dokumentera aktuell händelse 4 (6) Stöd till medarbetare utifrån arbetsgivaransvar Samverka med myndighet, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda Åtgärder vid självmordsförsök Prioritera händelsen som akut Gör alltid ett hembesök och bedöm patienten Ta alltid omgående kontakt med läkare oavsett tidpunkt Bedöm behov av sjukhusvård, vak och tillsyn tag hjälp av läkare Stötta omsorgspersonal Informera anhöriga, ta hänsyn till eventuellt sekretess/samtycke Dokumentera Ta ställning till om SIP ska erbjudas den enskilde Kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska Avvikelserapport Uppföljning Om akut behov finns ring 112 Vid misstanke om självmordsförsök ta omgående kontakt med sjuksköterska och följ dennes instruktioner. Om den enskilde är inskriven i hemsjukvården kontakta kommunens sjuksköterska, i annat fall kontakta ansvarig öppenvårdskontakt på mottagning eller vårdcentral eller kontakta 1177. För de personer som inte är inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården kan medicinsk bedömning göras på jourtid av kommunens verksamhet. Som omsorgspersonal kan du vända dig till den kommunala jourverksamheten om behov finns av enstaka hembesök jourtid. Utför insatser som sjuksköterska ordinerar. Följ instruktioner i befintliga hälsoärenden/riskbedömningar. Kontakta enhetschef SoL/LSS Dokumentera händelsen Avvikelserapport Biståndshandläggare/socialsekreterare Utred, följ upp och utvärdera den enskildes behov av insatser Ta ställning till om SIP ska erbjudas den enskilde. Samverka med vårdgivare och enhetschef SoL/LSS. Om den enskilde är inskriven i vårdcentral eller 1177.

Stöd till medarbetare utifrån arbetsgivaransvar Samverka med myndighet, hälso- och sjukvårdspersonal och andra berörda Kontrollera att avvikelse är upprättad och att kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska är tagen 5 (6) Medicinskt ansvarig sjuksköterska: Utredning och ställningstagande om anmälan enligt lex Maria ska göras Åtgärder vid självmord/misstänkt självmord Prioritera händelsen. Gör hembesök vid behov. Kontakta läkare Inga åtgärder runt patienten såvida inte läkare bedömer så Stanna tills läkare och/eller polis är på plats och uppger att du kan gå Vanligtvis ska patienten undersökas rättsmedicinskt och obduceras Anhörigkontakt tas av läkare och/eller polis Kontakta medicinskt ansvarig sjuksköterska Avvikelserapport Ring 112 och följ deras instruktioner Informera kommunsjuksköterska om patienten är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård. Informera enhetschef SoL/LSS och följ dennes instruktioner Rör ingenting runt patienten förrän läkare och polis varit på plats Avvikelserapport Stöd till medarbetare utifrån arbetsgivaransvar Kontrollera att avvikelserapport är upprättad och att kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska är tagen Medicinskt ansvarig sjuksköterska: Utredning och ställningstagande till anmälan enligt Lex Maria Ansvarsfördelning Enhetschefer inom samtliga verksamheter som berörs ska se till att personal inom enheten känner till och arbetar efter riktlinjen. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och socialt ansvarig samordnare ansvarar för att uppdatera riktlinjen årligen.

Uppföljning Riktlinjen revideras årligen av medicinskt ansvarig sjuksköterska och socialt ansvarig samordnare. 6 (6)