Rapporten godkänd 2010-12-02 Kommentar: Vilkent roligt och kreativt sätt att presentera frågeställningarna till barnen! Era mål är välformulerade och ni har härliga bilder som visar er verksamhet, vi skulle gärna vilja läsa lite mer vad barnen har haft för tankar och funderingar rörande era mål och aktiviteter. Rapporten visar då mer hur ni har lyckats nå era mål och rapporten blir också mer levande. Lycka till med ert fortsatta Grön Flagg -arbete Kontaktperson: Ella (Elzbieta) Mikusinski 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffades en gång per månad. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Vi valde att använda oss av teaterföreställningar med två möss (Pim och Pam) som huvudaktörer för att ställa frågor till barnen och uppmuntra dem till olika aktiviteter. Vid varje träff diskuterade miljörådet resultatet från genomförda aktiviteter och detaljplanerade nya t.ex skrev manus till nya föreställningar. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Vattenresurser Mål 1: Barnen lär sig mer om vattnet som föda och dryck. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Två förskollärare spelade teater för barnen: "Pim och Pam blir törstiga". Pim och Pam är två möss som bor på förskolan Björken. De pratade med barnen om följande frågor: "När blir man törstig?", "Varför är det viktigt att dricka vatten?", "Behöver djur och växter vatten också?" Efter teatern ritade barnen människokroppen och hur mycket vatten den innehåller. Vi startade också tillsammans med barnen två ärtodlingar. I den ena odlingen vattnade vi ärtorna regelbundet medan i den andra odlingen fick de inget vatten alls. Man kan se resultatet på bifogade bilden.
Pim och Pam blir törstiga och vill dricka vatten. Ärtodling. Burken i mitten innehåller ärtor utan vatten. Mål 2: Från och med vårterminen 2010, lär sig barnen mer om vattenanvändning - förbrukning och besparing.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi spelade teater för barnen där Pim och Pam får ett brev av sin mamma. I brevet finns det en lista på vad de ska göra. Pim och Pam använder vatten för att: vattna blommor, ge hunden vatten, tvätta kläder, diska, skura golv mm. När de har arbetat klart blev de törstiga, smutsiga och svettiga och behövde duscha. Pam duschade kort men Pim duschade jätte länge. Alla barnen med Pam fick ropa på Pim som till slut också var klar. Sedan pratade vi om följande frågor: "Får man ducha länge?", "Finns det hur mycket drickvatten som helst på jorden?" Pim och Pam berättade också för barnen att det finns länder på jorden som har väldigt ont om vatten och att det är viktigt att vi inte använder för mycket vatten i onödan. Tillsammans med barnen bestämde vi att vara noga med att stänga av vattenkranen efter oss så att inte vattnet står och rinner eller droppar. Pim och Pam skurar golv.
Vi stänger av vattenkranen så den inte står och droppar. Mål 3: Barnen undersöker vattnets olika former. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi utförde olika experiment för att se vad som händer med vatten när temperaturen faller ner till fryspunkten eller stiger upp till kokpunkten. Experiment 1: Barnen fyllde en hink med vatten och lade några tulpaner i. Vi ställde ut den under helgen (-15 grader kallt). När barnen kom till förskolan på måndag, så upptäckte de att vattnet frusit till is. Vi har också tagit in några isbitar och har lagt de på en tallrik för att kunna observera hur värmen påverkar isbitarna. Barnen upptäckte att de började smälta till vatten. Experiment 2: Vi gjorde upp en eld. Barnen fyllde en kastrull med snö och ställde ner den på elden. Först smälte snön till vatten. Efter en lång stund började det bildas lite rök och små "vattenbubblor". Sedan blev bobblorna stora och vattnet började koka. Det bildades mycket rök som var vit (vattenånga).
Vi smälter snö till vatten och sedan fryser vatten till is. Vi kokar vatten tills det bildas vatenånga. Mål 4: Barnen utvecklar respekt för levande djur och växter i vatten.
Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi presentarade för barnen teaterföreställning: "Pim och Pam funderar över vilka djur som lever i vatten och vilka djur som lever på land". Barnen hjälpte Pim och Pam att sortera blandare djur till : djur som bor i vatten och djur som bor på land. Vi fick också besök av en dykare : Jeanette. Hon berättade om hur vi kan andas under vatten med hjälp av en dykarutrustning med bland annat syrgastuber. Vid ett annat tillfälle tittade vi på en film :"Livet i havet". Barnen hjälper Pim och Pam att sortera djur.
Pam får prova dykarutrustning. Mål 5: Barnen lär sig mer om hur fungerar vattenrening. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi spelar teater för barnen: "Vattenrening". Pim och Pam är hemma och har olika sysslor. Pam planterar gräslök och Pim målar med vattenfärger. De blir smutsiga och kläderna måste tvättas. Rent vatten blir smutsigt... Pim och Pam tillsammans med barnen börjar fundera vart allt smutsigt vatten (även med kiss och bajs)tar vägen. Pam visar på en ritning hur det ser ut när "smutsvattnet " från våra hus rinner ner i avloppet och sedan fortsätter rinna i rör under jorden till reningsverk, som renar vattnet i olika basänger. Det tar tid! Efter reningsbasängerna fortsätter vattnet till vattentorn, sedan till våra hus igen. Så går det runt och runt!
Pim och Pam funderar Förorenat vatten renas i en reningsverk. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle
genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? En förskollärare och kokerskan medverkar i det kommunala Kostrådet för att förbättra kost på förskolan. Vi köper miljömärkta produkter som mjölk, frukt och grönsaker. Vi har också miljövärdar som har ansvar för att släcka alla tända lampor innan barnen går ut och även kontrollerar kranar som de inte står och droppar. Vi har även skyltar vid handfaten som påminer barnen att stänga av kranen. Vi försöker också att spara energi på Björken genom att använda energisnåla lampor på vår förskola. Det har blivit en tradition på Björken att vara med och plocka skräpp på Skräpplockardagarna. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Information om hur vi arbetat med Grön Flagg sätter vi ut på förskolans hemsida som är tillgänlig för allmänheten. Rapporten hänger också på anslagstavlan vid ingången till förskolan. Ett annat forum där arbete med Grön Flag presentaras för föräldrar är föräldramöten. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vi tycker att arbetet med Grön Flagg har gått bra. Det var lättare att prata med barnen om våra miljömål utifrån de föräställningar som Pim och Pam spelade. Barnen var entusiastiska inför möten med Pim och Pam som har blivit riktigt populära på Björken.