Examensarbete på grundnivå

Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Omvårdnad C Vetenskapligt arbete 15 hp Nursing Science C 15 credits Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen - en litteraturöversikt Josefin Hyttsten Jessica Karlström

MITTUNIVERSITETET Avdelningen för omvårdnad. Författare: Jessica Karlström, jeka1200@student.miun.se Josefin Hyttsten, johy1200@student.miun.se Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Huvudområde: Omvårdnad Termin, år: Termin 6, hösttermin 2014

Abstrakt Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar. I analysen granskades resultaten flera gånger och meningsenheter markerades. Likheter och skillnader urskildes och resulterade i teman som visas som huvud- och underrubriker. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde det kaotiskt men utvecklande att vara ny inom professionen. Sjuksköterskeutbildningen upplevdes bristfällig och bidrog till känslan av otillräcklighet. Bra inskolning och stödjande arbetsmiljö ökade självförtroendet och bidrog till att de kände sig tryggare i sjuksköterskerollen. Obesvarade förväntningar, krävande arbetssituationer och låg professionell utveckling bidrog till tankar att lämna yrket. Diskussion: Det är viktigt att arbetsgivare ger sjuksköterskor en stödjande start i yrket vilket bidrar till önskan att inta en självständig roll. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser påverkar välmående och den professionella utvecklingen, det är därför viktigt att arbetsgivaren möter deras behov. Nyckelord: Litteraturöversikt, nyutexaminerad, sjuksköterska, upplevelse

Innehållsförteckning INTRODUKTION 1 BAKGRUND 1 FORSKNINGSLÄGET 1 SJUKSKÖTERSKANS SKYLDIGHETER OCH FÖRPLIKTELSER 2 TEORETISK REFERENSRAM 2 PROBLEMFORMULERING 3 SYFTE 3 METOD 3 DESIGN 3 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER 4 LITTERATURSÖKNING 4 VÄRDERING AV VETENSKAPLIG KVALITET 4 ANALYS 5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 5 RESULTAT 5 UPPLEVELSEN AV ATT VARA NYUTEXAMINERAD SJUKSKÖTERSKA 6 UPPLEVELSER AV OSÄKERHET OCH KAOS 6 KÄNSLAN ATT VARA OFÖRBEREDD OCH OSÄKER 6 UPPLEVELSER AV ARBETETS INVERKAN PÅ PRIVATLIVET 7 UPPLEVELSER AV UTBILDNINGENS BETYDELSE 8 ARBETSMILJÖNS INVERKAN PÅ NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKOR 9 STRÄVAN AV ATT PASSA IN I ARBETSGRUPPEN 9 POSITIVA UPPLEVELSER AV ARBETSMILJÖN 10 NEGATIVA UPPLEVELSER AV ARBETSMILJÖN 11 UPPLEVELSER AV INTERAKTIONER MED PATIENTER OCH ANHÖRIGA 11 ATT KÄNNA TRYGGHET SOM LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA 12 BETYDELSEN AV ÖKAD TRYGGHET OCH SJÄLVFÖRTROENDE 12 DISKUSSION 13 METODDISKUSSION 13 RESULTATDISKUSSION 14 SLUTSATS 16 REFERENSER 18 BILAGOR Bilaga 1. Litteratursökning Bilaga 2. Översiktstabell av inkluderade studier Bilaga 3. Granskningsmall för kvalitativa studier

Introduktion I Sverige var det år 2013 totalt 3860 personer som fick sjuksköterskelegitimation (Sveriges officiella statistik, 2014). Inom hälso-och sjukvården upplever var tredje sjuksköterska höga nivåer av utbrändhetssymtom under deras första tre år inom yrket. Var tionde vill avsluta sin yrkesbana redan efter första året (Vårdförbundet, 2014). Bakgrund I Sverige pågår forskningsprojektet LUST - en longitudinell undersökning av sjuksköterskors tillvaro. LUST ingår i ett större projekt där forskare arbetar med att kartlägga hur människor mår i sitt arbetsliv, för att bättre förstå hur utbrändhet kan undvikas. Projektet undersöker hur sjuksköterskeutbildningar förbereder studerande inför vårdarbetet och hur sjuksköterskor trivs i yrket (Karolinska institutet, 2014). Enligt Evans, Boxer och Sanber (2007) bidrar den höga arbetsbelastningen i sjukvården till att sjuksköterskor upplever otillräckligt stöd på arbetsplatsen vilket bidrar till att det upplevs påfrestande att befinna sig på arbetet. Enligt Socialstyrelsen (2005) har sjuksköterskor ett särskilt stort behov av en god introduktion och bör få möjlighet att uppöva sin yrkesskicklighet innan han/hon utför de mest krävande arbetsuppgifterna. För att ge ett bra stöd krävs det enligt Pellico, Brewer och Kovner (2009) att sjuksköterskeutbildningen och arbetsgivare har omfattande kunskap om den professionella utvecklingen. Clark och Holmes (2007) beskriver det orealistiskt att förvänta sig att sjuksköterskor är kompetenta och självgående då de börjar arbeta som sjuksköterskor. Socialstyrelsen bedömer i Nationella planeringsstödet (2014) att arbetsmarknaden präglas av att efterfrågan av grundutbildade sjuksköterskor ökar snabbare än vad som utexamineras. Detta bidrar till att hälso- och sjukvården får svårigheter att motverka utflödet i form av pensionsavgång och övergång till annan verksamhet. Enligt Arbetsmiljöverket (AV, 2014) har arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården ökat då resurser som finns inte klarar att möta ökade krav från omvärlden. AV (2012) beskriver att flödet av patienter till sjukhus i Sverige har ökat samtidigt som vårdplatserna minskat, på flera ställen förklaras detta genom återkommande överbeläggningar. Detta påverkar arbetsmiljön negativt och bidrar till risker 1

för vårdpersonalens hälsa, till exempel; stress, långa arbetspass utan rast och en ständig oro att göra fel. Sjuksköterskans skyldigheter och förpliktelser Legitimerade sjuksköterskor styrs av lagar och förordningar i sitt arbete, bland annat Hälsooch sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) som i 2a fastställer att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Socialstyrelsens kompetensbeskrivning (2005) tydliggör sjuksköterskans profession och yrkesutövning så det bidrar till god och säker vård för patienten. Den beskriver tre huvudområden för sjuksköterskans arbete: Omvårdnadens teori och praktik; Forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Legitimerade sjuksköterskor ska ha förmåga att tillgodose patientens omvårdnadsbehov och vid behov värdera, prioritera och ifrågasätta omvårdnadsåtgärderna. Sjuksköterskan skall ha förmåga att samverka i vårdkedjan genom att planera, konsultera och informera med andra aktörer samt systematiskt leda, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet. Dessutom ska förmågan att reflektera och medverka till utvecklingen av en god vårdmiljö och inspirera till dialog om införande av ny kunskap. Sjuksköterskans utvecklingssteg Benner (1993) beskriver att sjuksköterskan har fem utvecklingssteg i sin omvårdnadsteori från novis till expert. Det första stadiet beskrivs som en begränsad fas där sjuksköterskan är novis. Sjuksköterskan saknar erfarenhet och bakgrundsförståelse i situationer han/hon möter och förväntas prestera i. Händelserna och handlandet styrs av regler och riktlinjer som gör det svårt att veta vad som är relevant och hur prioriteringen skall ske i en verklig situation. Benner (1993) beskriver i det andra stadiet att sjuksköterskan är avancerad nybörjare, där prestationerna såvitt är godtagbara. Efter tillräckligt med erfarenhet från verkliga situationer kan han/hon urskilja återkommande och betydelsefulla beståndsdelar i omvårdnaden. Sjuksköterskan uppfattar inte helheten i en situation när omständigheterna är nya. För att säkerställa att patientens behov inte påverkas negativt tar sjuksköterskan stöd av erfarna kollegor i omvårdnaden av patienten samt i prioriteringen av arbetsuppgifter. I Benners (1993) tredje stadie är sjuksköterskan kompetent, något som tar två till tre år. Sjuksköterskan ser helheten i sitt handlande och behärskar oförutsedda situationer i den 2

kliniska omvårdnaden. De blir effektivare och mer organiserad när de utvecklat förmågan att planera arbetsdagen. I fjärde stadiet är sjuksköterskan enligt Benner (1993) skicklig och ser helheten i omvårdnaden av patienten. Sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap och erfarenhet att uppfatta och ta beslut om vilka åtgärder som skall tas när något avviker från det normala mönstret. Benner (1993) beskriver att sjuksköterskan efter femton års erfarenhet befinner sig i det slutliga steget, expertfasen. Sjuksköterskan har nu speciella färdigheter och kan snabbt fokusera på det som är mest centralt i situationen. Med gedigen erfarenhet kan de intuitivt tolka händelser och utföra lämpliga omvårdnadsåtgärder. Problemformulering Sjuksköterskebristen kommer troligen öka kommande år. Arbetsbelastningen är hög, kraven är stora och var tredje sjuksköterska vill lämna yrket redan efter första året. Därför anser författarna att det finns ett behov att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i sjuksköterskeprofessionen. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i professionen. Metod Design Litteraturöversikter görs enligt Friberg (2006) för att kartlägga kunskapsläget inom ett problemområde. Litteraturöversikter ska genomsyras av ett brett sökande av vetenskaplig forskning som kritiskt granskas och analyseras för att därefter sammanställas. Denna litteraturöversikt är en sammanställning av tretton kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod som granskats och analyserats. Enligt Friberg (2006) kan översikten av forskningsläget leda till kunskap inom omvårdnadsarbetet och/eller finna nya, obelysta ämnen som föremål till framtida forskning. Arbetet består av tretton kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod. 3

Inklusions- och exklusionskriterier För att inkluderas i litteraturöversikten skulle studierna syfta till att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Studierna skulle även vara av kvalitativ metod för att få en så öppen bild av upplevelserna som möjligt. För att studierna skulle vara förståeliga valdes engelska som krav på språk och specificerades som english i sökningens avgränsningar (se bilaga 1, Litteratursökning). Studierna fick inte vara publicerade innan år 2004 för att få aktuell forskning. De skulle bestå av full text och vara kritisk granskade, det vill säga peer reviewed. Studier som var gjord i länder med en kultur och sjukvård som är olik den svenska, samt studier utförda på vidareutbildade sjuksköterskor valdes bort. Litteratursökning Den vetenskapliga litteraturen har sökts och hittats i databaserna Pubmed och Cinahl som är inriktade på medicin- och omvårdnadsvetenskaplig forskning. Första sökningen utfördes osystematiskt för att se om det fanns forskning inom området för syftet till litteraturöversikten. Det fanns mycket forskning inom området när sökorden New graduate nurse samt experiences användes. En mer systematisk sökning (se bilaga 1, Litteratursökning) gjordes sedan, där varianter av sökorden kombinerades med nya, mer inriktade sökord samt kombinationerna AND och OR för att finna de som bäst matchade vårt syfte. Sökningarna utfördes endast med fritext sökningar och inte med MeSH- termer och Headings. För att bredda sökningarna användes ibland asterisk (*) för att få relevanta träffar trots eventuella böjningar av ord. För att finna studier som innefattade den första tiden i professionen för sjuksköterskor användes sökord som professional role och first year*. För att enbart komma i kontakt med kvalitativa studier användes sökordet qualitative och för att studier inte skulle falla bort lades ytterligare sökord till med kvalitativa metoder som interviews och phenomenological (se bilaga 1, Litteratursökning). Värdering av vetenskaplig kvalitet Studierna granskades och bedömdes med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall (se bilaga 3, Granskningsmall för kvalitativa studier), där varje del i studien poängsätts och graderas till grad 1, 2 eller 3 där grad 1 är av hög vetenskaplig kvalitet och grad 3 av låg vetenskaplig kvalitet. En kolumn i Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall 4

benämnd patienter med lungcancerdiagnos gjordes om till Nyutexaminerade sjuksköterskor för att passa med litteraturöversiktens syfte, men är ej nedskrivet i bilaga 3. Till detta arbete bestämdes att enbart använda studier som är bedömda som grad 1 då det bidrar till ett resultat med hög vetenskaplig kvalitet (se bilaga 2, Översiktstabell av inkluderade studier). Sammanlagt inkluderades fjorton studier av grad 1 och sex studier med grad 2 eller 3 exkluderades. Analys Analysen har genomförts med inspiration av Friberg (2006) som menar att analysen av vetenskapliga artiklar i en litteraturöversikt skall utföras i tre steg: läsa igenom studierna flera gånger; söka likheter respektive skillnader; göra en sammanställning av resultaten. För att få en uppfattning om innehållet lästes studierna flera gånger, först individuellt och sedan gemensamt. Likheter och olikheter markerades och diskuterades flertalet gånger samt sammanställdes för varje artikel. För att få en överskådlig bild av studiernas huvudresultat skrevs dessa ner. Studiernas huvudresultat som ingår i litteraturöversiktens resultat kan ses i bilaga 2, översiktstabell av inkluderade studier. Nyckelfynd hittades utifrån syftet och utmynnades i tre teman och åtta subteman som arbetets resultat utgörs av (se tabell 1, Resultatöversikt). Etiska överväganden Under urvalsprocessen fanns ett objektivt förhållningssätt där egna värderingar och förutfattade meningar lades åt sidan för att få ett sanningsenligt och brett resultat. Artiklarna översattes noggrant för att återge det ursprungliga resultatet. Under urvalsprocessen var målsättningen att artiklarna skulle vara etiskt granskade, då det enligt Forsberg och (2008) är viktigt att vid en litteraturstudie välja studier som har tillstånd från en etisk kommitté eller gjort noggranna etiska överväganden. Av arbetets fjorton artiklar var det två artiklar som saknade dessa kriterier. Resultat Tabell 1, Resultatöversikt Teman Den påfrestande starten på sjuksköterskekarriären Subteman Upplevelser av att vara oförberedd och osäker Upplevelser av arbetets inverkan på 5

Arbetsmiljöns inverkan på sjuksköterskor Att känna trygghet som legitimerad sjuksköterska privatlivet Upplevelser av utbildningens betydelse Strävan att passa in i arbetsgruppen Positiva upplevelser av arbetsmiljön Negativa upplevelser av arbetsmiljön Upplevelser av interaktioner med patienter och anhöriga Betydelsen av ökad trygghet och självförtroende Upplevelsen av att vara nyutexaminerad sjuksköterska Upplevelser av att vara oförberedd och osäker Att vara nyutexaminerad sjuksköterska upplevdes som en utmanande och stressfull period. Stressen grundade sig bland annat i att klara av de dagliga rutinerna med hög arbetsbelastning (Parker, Giles, Lantry & McMillian, 2014). Den första perioden präglades av känslor som osäkerhet och kaos. Att hantera patienter med olika diagnoser, att ha nya rutiner och nya arbetskollegor i en okänd och stressfull miljö upplevdes som problematiskt, oavsett om de sjuksköterskorna hade erfarenhet från arbetsplatsen tidigare eller inte (Wangensteen, Johansson & Nordström, 2008). Att finna en arbetsrytm som fungerar på arbetsplatsen upplevdes mer utmanande än de föreställt sig (Hodges, Keeley & Troyan, 2008). De första dagarna på arbetet upplevdes som skrämmande och fyllda av nervositet vilket kunde bidra till minskad sömn, det passerade ofta efter några veckor (O Shea & Kelly, 2007). Den kaotiska upplevelsen bidrog även till något positivt som ökad kompetens och trygghet inom yrket (Wangensteen et al., 2008). Den ökade statusen och erkännandet från omgivningen i samband med legitimationen uppskattades (Mooney, 2007). It s chaos. From the time I arrive to the time I leave, I am running and thinking, and trying to get my brain to work. I can barely keep my head above the water. I really wish I had more time to really think about what is going on with a patient (Clark & Springer, 2012, s. e4) Kelly och Ahern (2008) visar att sjuksköterskor ofta var oförberedd på vad sjuksköterskeprofessionen innebar. Att axla ansvaret och ta viktiga beslut upplevde de stor osäkerhet över. The stress of starting as a RN for a student was pretty huge, responsibility wise, having your own patients to look after. The start was the worst, I was stressed, anxious, unsure of myself (Kelly & Ahern, 2008, s. 914). Ekström och Idvall (2013) visar att upplevelsen av 6

bristande erfarenhet och osäkerhet över kunskaper bidrog till svårigheter att agera som arbetsledare. O Shea och Kelly (2007) beskriver att sjuksköterskor kände sig otillräcklig i organiseringen av det dagliga arbetet. Att beställa prover, kontakta andra yrkeskategorier och utföra omvårdnadsåtgärder upplevdes problematiskt och stressfullt. Detta grundade sig ofta i oerfarenhet av det kliniska arbetet och svårigheter med tidshanteringen. Enligt Hodges et al. (2008) utvecklade de egna strategier för att kunna prioritera och organisera arbetet. O Kane (2011) beskriver att när sjuksköterskor inte kände att de hann med och inte hade kontroll över arbetssituationen bidrog det till upplevelsen av en dålig dag på arbetet. Clark och Springer (2012) visar att ett sätt att hantera det hektiska tempot och de rutiner som fanns var att befinna sig på arbetsplatsen före arbetspassets start, för att förbereda sig inför arbetsdagen. Hodges et al. (2008) visar att tidshanteringen upplevdes utmanande och arbetstempot beskrevs som ett hinder att försöka hantera, det var mer utmanande än de förberett sig på. Enligt O Shea och Kelly (2007) upplevdes det enklare med tiden att organisera det dagliga arbetet på grund av ökad erfarenhet i arbetsrutiner och prioriteringar. Lilja Andersson och Edberg (2010) beskriver att de upplevde svårigheter att självständigt prioritera arbetsuppgifter och när detta behärskades gav det tillfredsställelse på arbetet. I try to get to work 15-20 minutes early. I need the extra time to prepare. The first 3 hours [of the shift] are really stressful and a big-time management issue for me to care for 4 patients with all their meds, assessments, and vitals. I can hardly keep up. (Clark & Springer, 2012, s. E4). Upplevelser av arbetets inverkan på privatlivet Lilja Andersson och Edberg (2010) beskriver att den första tiden i yrket tog energi av sjuksköterskor. Det upplevdes svårt att vänja sig vid det nya arbetet och det var när de kom hem som de tillät sig känna efter hur trötta de var. Att inte kunna släppa tankar på arbetet bidrog till en negativ inverkan på deras privatliv. The most difficult part was to let go of thoughts about work when coming home thoughts about work just went on and on I even had to use my old relaxation tapes that I used when I was an athlete (Lilja Andersson & Edberg, 2010, s. 188). Pennbrant et al. (2013) visar att det upplevdes betydelsefullt att ha en stabil familj för att klara av utmaningarna på arbetet. Instabila familjesituationer, som begränsade resurser, 7

kunde förhindra professionell utveckling. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att stressfulla och krävande arbetssituationer påverkade deras hälsa, välmående och familjeliv på ett negativt sätt. Health care today requires much more energy, effort and commitment from each individual person. You are never enough. All energy goes into working, and nothing is left to oneself (Pennbrant et al., 2013, s. 743). Upplevelser av utbildningens betydelse Nyutexaminerade sjuksköterskor hade en förskönad bild av sjuksköterskeyrket, och att verkligheten var tuffare än de föreställt sig (O Kane, 2011). Till skillnad från studietiden upplevde de att det fanns mindre tid till att kommunicera med patienterna. Som sjuksköterska var de konstant på språng (O Shea & Kelly, 2007). Det upplevdes som en chock att komma ut i arbetslivet då de insåg hur oförberedda de var. Att inte ha tillgång till samma stöd som på sjuksköterskeutbildningen gjorde miljöombytet extra märkbart (Horsburgh & Ross, 2013; Wangensteen et al., 2008). I d enjoyed being a student so much. I hadn t really thought how hard my transition would be from being a student. It was a lot more hard work than I realized. I think my expectations were a little bit rose tinted of what it would be like to actually work here. (O Kane, 2011, s. 48). Som student upplevde de ett konstant stöd som hindrade dem innan de gjorde något misstag, vilket de inte hade som sjuksköterska (Wangensteen et al., 2008). No matter what you say about being responsible in your last year as a student you are not. Because someone is right behind you all the time and stops you if you are about to do anything wrong (Wangensteen et al., 2008, s. 1881). Det upplevdes skrämmande att administrera läkemedel på eget ansvar, till skillnad från när de var studenter då handledarna hade det yttersta ansvaret (O Shea & Kelly, 2007). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att sjuksköterskeutbildningen var till stor del irrelevant för yrket. För att skickligt och säkert kunna arbeta som sjuksköterska kände de att de gått miste om kunskap och kände sig därför oförberedda (Pennbrant et al., 2013). De kände att sjuksköterskeutbildningen givit dem otillräckligt med kunskap och färdigheter i kommunikation, kritiskt tänkande och omvårdnadsplanering (Clark & Springer, 2012; Mooney, 2007). De upplevde otillräckligt kunskap i kommunikationen med läkare, vilket de saknade från sjuksköterskeutbildningen (Hodges et al., 2008; O Shea & Kelly, 2007). The not 8

knowing the constant not knowing. It seems like nothing can really prepare us and that nursing school was a waste of time. I have to learn so much on the job. It s really overwhelming. (Clark & Springer, 2012, s. e5). Nyutexaminerade sjuksköterskor fick användning av praktiska och teoretiska moment från utbildningen men upplevde att utbildningen varit bristfälligt, speciellt med förberedelser inför administrativa arbeten (Horsburgh & Ross, 2013). I felt quite confident when I went as far as clinical skills...but when I saw the paperwork it was like starting all over again (Horsburgh & Ross, 2013, s. 1127). Arbetsmiljöns inverkan på sjuksköterskor Strävan av att passa in i arbetsgruppen Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde oro över att inte passa in i arbetsgruppen och ansåg att det var viktigt att etablera sociala band med erfarna kollegor. Det tog energi att försöka passa in i arbetsgruppen vilket bidrog till att patienters vård kom i andra hand (Malouf & West, 2011). För att uppnå acceptans från patienter var de tvungna att först uppnå acceptans av arbetskollegor (Lilja Andersson & Edberg, 2010). All you are feeling is "how am I going to fit in?" because you see people I mean you are taking a round of the ward and you see people and their work. And you think "Oh. Will I be able to do that?" Will I be the same [as] the people here? Will I fit in between these people?" (Malouf & West, 2011, s. 489). Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att arbetskollegor hade höga förväntningar på dem (Horsburgh & Ross, 2013; Saghafi, Hardy & Hillege, 2012). För att öka möjligheten att passa in i arbetsgruppen undvek de att ställa frågor, på grund av rädslan att upplevas som okunniga (Lilja Andersson & Edberg, 2010; Malouf & West, 2011). De antecknade och tog reda på informationen hemma istället för att fråga kollegor (Malouf & West, 2011). if I hear something once [that i don t understand] I will note it down and I will go home and I will find out what that means But I don t want to be made as She s stupid, she doesn t know a simple thing So I keep quiet. Pretending that I am understanding things. (Malouf & West, 2011, s. 490) Upplevelsen av bristande färdighet och kompetens inom yrket bidrog till att de sjuksköterskorna inte kände sig som en i arbetsteamet (O Kane, 2011). De upplevde en oro att inte uppnå samma kompetens som ordinarie personal och ansåg det viktigt att accepteras för att lära sig arbetet och dess rutiner (Malouf & West, 2011). Det var 9

viktigt att arbetskollegor anförtrodde sig till dem och involverades i arbetet. Det bidrog till känslan att vara en i teamet (Mooney, 2007). För att vinna förtroende bland kollegor försökte de dölja sin okunskap, vilket tog energi och ökade känslan av att inte passa in (Lilja Andersson & Edberg, 2010). Positiva upplevelser av arbetsmiljön Pennbrant et al. (2013) visar att det var viktigt för sjuksköterskor att hamna i ett hjälpsamt arbetslag med positiv attityd för att utvecklas i sin yrkesroll. En bra arbetsmiljö innebar att trygghet, förståelse och att hjälp fanns att få. De som arbetade i välkomnande miljöer där det fanns utrymme att vara ny och där kollegor uppmanade till frågor bidrog till utveckling i yrkesrollen. It s important that there is a permissive atmosphere in the ward when you are new on the job, where you are allowed to ask questions, where the time for introduction is sufficient, where it is permissible to say, I don t know how to do this, can you help me?/ / Where you are allowed to grow into your professional role. (Pennbrant et al., 2013, s. 741) Lilja Andersson och Edberg (2010) beskriver att sjuksköterskor kände sig tillfredsställda med en inskolning tillsammans med en erfaren handledare och upplevde att stödet bidrog till ökat självförtroende. Efter fem veckors inskolning växte viljan att inta en självständig roll. Pennbrant et al. (2013) beskriver att tillräcklig inskolningsperiod på arbetet bidrog till tid och utrymme att lära sig det nya arbetet. Handledare som skapade goda, stöttande miljöer under inskolningsperioden var högt värderade. O Kane (2011) visar att tillgängligheten av hjälp från erfarna kollegor var viktig för att uppleva att de haft en bra dag på arbetet. Clark och Springer (2012) visar att de kände tillfredsställelse med arbetet då personalen samarbetade och hjälpte varandra som ett team. De som upplevde stöd från kollegor och kände sig delaktig i organisationen såg en framtid inom yrket. Enligt Saghafi et al. (2012) var positiv feedback från arbetskamrater något som bidrog till ett ökat självförtroende. Lilja Andersson och Edberg (2010) beskriver att de viktigaste faktorerna för att utveckla självförtroende upplevdes vara att bli bekräftad och accepterad av sina arbetskamrater. Självförtroendet ökade när arbetskamrater lyssnade på dem, vilket hjälpte dem att växa in i den professionella rollen. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde det positivt att delta i kollegors sociala liv, för att skapa vänskapsband till arbetskamraterna, en del i att känna sig accepterad. 10

Negativa upplevelser av arbetsmiljön Horsburgh och Ross (2013) beskriver att sjuksköterskor upplevde svårigheter att implementera nya ideér på arbetsplatsen på grund av negativa inställningar hos kollegor. Pennbrant et al. (2013) beskriver att utvecklingen hämmades av att bli bemött på ett negativt sätt av arbetskollegorna. "I sometime feel completely useless and incompetent when I have to work with some colleagues who are very critical of my skills, and I become nervous and start fumbling/clumsy. (Pennbrant et al., 2013, s. 741). Parker et al. (2014) visar att de upplevde bristande engagemang från kollegor, blev bemött med orealistiska förväntningar och kände sig inte välkomna på arbetsplatsen. De som blev behandlade på ett negativt sätt, genom utfrysning eller påhopp vid snedsteg i arbetet, upplevde sig mobbade. Horsburgh och Ross (2013) beskriver att de upplevde att det är slumpen som avgjorde om de fick hjälp av kollegor eller inte. Parker et al. (2014) visar att de upplevde svårigheter att fråga om hjälp, då erfarna kollegor var upptagna på grund av den höga arbetsbelastningen. Kelly och Ahern (2008) beskriver att andra sjuksköterskor upplevdes vara ett viktigt stöd för dem, då de inte fick tillräckligt med hjälp av de erfarna kollegorna. The sharpness of some of the staff, the way some of them speak to you has become an increasing burden. I ask a question because I m not entirely sure about something and they say "don t you know that?!". It s so humiliating. (Kelly & Ahern, 2008, s. 913). Upplevelser av interaktioner med patienter och anhöriga Förmågan att påverka patienters liv till det bättre upplevdes vara en av de mest tillfredsställande faktorerna i yrket för sjuksköterskor (Clark & Springer, 2012; Ekström & Idvall, 2013; O Shea & Kelly, 2007). I enjoy the quite times I spend with my patients. And I really like it when I actually know something and can share important information with a patient that makes a difference in their lives (Clark & Springer, 2012, s. e4). De upplevde oro över den begränsade tid som fanns att kommunicera med patienter (O Shea & Kelly, 2007; Pennbrant et al., 2013). De som ville tillbringa mer tid med patienterna såg möjligheter att arbeta kommunalt, då det gav mer utrymme att spendera tid med patienterna (Horsburgh & Ross, 2013). You are going, going, going the whole time like you dont have as much time with patients. Thats the one thing I did notice, as a student you have loads of time but then as a staff you are constantly on the go. (O Shea & Kelly, 2007, s. 1538) Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla att deras osäkerhet skulle påverka patienters förtroende negativt. De försökte dölja att de var ny för både patienter och 11

anhöriga genom att undvika frågor rörande hur länge de arbetat som sjuksköterska (Saghafi et al., 2012). Interaktioner med patienter och anhöriga påverkade synen på de egna förmågorna. Positiva möten gav en medvetenhet om ökad kompetens och var ett lyft för självförtroendet. Negativa möten hade motsatt effekt och skedde ofta när situationerna krävde specifik erfarenhet eller kunskap som de inte hunnit införskaffa sig, till exempel vid plötsliga dödsfall och upprörda anhöriga (Pennbrant et al., 2013). Att känna trygghet som legitimerad sjuksköterska Betydelsen av ökad trygghet och självförtroende När sjuksköterskor kände sig trygga i rollen som sjuksköterska upplevde de att patienter, anhöriga och kollegor fick ett ökat förtroende för dem (Lilja Andersson & Edberg, 2010). They [relatives] had such confidence in me. They came and asked me about things, which increased my self-esteem because they trusted my competence. I was really strengthened by that (Lilja Andersson & Edberg, 2010, s. 189). De upplevde att en stor del av arbetstiden användes till uppgifter utanför deras ansvarsområde (Ekström & Idvall, 2013). Då de utvecklat självförtroendet fick de förmågan att avsäga sig arbete och delegera arbetsuppgifter. Ett ökat självförtroende bidrog till en förmåga att aktivt ta ställning till beslut som rörde patienten, till exempel genom att ifrågasätta läkarordinationer som påverkade omvårdnaden (Lilja Andersson & Edberg, 2010). Efter några månader i yrket började sjuksköterskor känna sig tryggare i sin yrkesroll. Att kunna hantera ansvar och ha förmåga att organisera arbetet bidrog till ökat självförtroende, speciellt i vården av patienter (Lilja Andersson & Edberg, 2010). En trygg och accepterande miljö där möjligheter gavs till att utveckla självförtroende och kunskap, bidrog till att de inte längre kände sig som osäkra nybörjare (Pennbrant et al., 2013). Förmågan att hantera tiden var en av de största faktorerna som bidrog till känslan av ökad erfarenhet. Att ha tid över vid slutet av arbetsdagen upplevdes vara bevis på att de byggt upp erfarenhet och förmåga att hantera och organisera sitt arbeta (Lilja Andersson & Edberg, 2010). I have realized that we actually provide a 24-hour service and that I don t have to have everything finished before going home in the evening and then suddenly discovering that I have time left to do other things. (Lilja Andersson & Edberg, 2010, s. 189) 12

När sjuksköterskor upplevde att de hade tillräckligt med erfarenhet att hjälpa andra kollegor ändrades synen på sig själv. De ansågs inte längre vara nybörjare inom yrket. När tryggheten ökade växte också viljan att utvecklas ytterligare inom professionen (Lilja Andersson & Edberg, 2010). Vid tvivel på yrkesvalet, på grund av obesvarade förväntningar, uppkom tankar på att lämna sjuksköterskeprofessionen (Hodges et al., 2008; Kelly & Ahern, 2008). Upplevelser av krävande och stressfulla arbetssituationer, skiftarbete och låg lön var orsaker att lämna yrket. Bland de som blev missnöjda med den professionella utvecklingen, valde vissa att säga upp sig från arbetet, antingen för att vidareutbilda sig eller avsluta sin yrkesbana (Pennbrant et al., 2013). Diskussion In my first year as a nurse, I worked at a hospice. We had plenty of time and space to support patients and their relatives, as well as time for reflection. However, I wanted to develop my medical skills and applied for a job at an oncological ward. (Pennbrant et al., 2013, s. 743) Metoddiskussion Då syftet var att beskriva upplevelsen av att vara nyutexaminerad sjuksköterska valdes det enbart att söka efter kvalitativa artiklar, då upplevelser enligt Forsberg och Wengström (2008) framkommer tydligare med en kvalitativ ansats som strävar efter att beskriva, förstår, förklara samt tolka. En studie har mixad metod men det var endast den kvalitativa delen som användes. Kvantitativa artiklar hade kunnat berika resultatet och förbättrat generaliserbarheten, då deltagarantalet är större i dessa undersökningar. Att endast använda fritextsökningar kan ha påverkat antalet artiklar och därmed vårt resultat. Ett medvetet val gjordes att enbart använda artiklar från västerländska länder på grund av att de lättare kan relateras till den svenska sjukvården. Engelska som avgränsning exkluderade eventuella studier skrivna på svenska som hade kunnat berika resultatet. En svaghet i examensarbetet är att möjligheten till feltolkning av studierna finns då de inte var skrivna på författarnas modersmål. Målsättningen var att uppnå så hög kvalitét som möjligt därför användes enbart artiklar med hög vetenskaplig kvalité. Resultatet kan ha påverkats om artiklar med Grad 2 och/eller Grad 3 använts till resultatdelen. Under analysprocessen lästes, granskades och analyserades artiklarna först individuellt för att sedan gemensamt bearbeta dessa faser, något som enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) stärker trovärdigheten för bedömningen av 13

vetenskaplig kvalitét och tolkandet av studierna. En styrka i examensarbetet är att det fanns mycket material att använda sig av. Målsättningen var att enbart använda sig av studier som fört ett etiskt resonemang men litteraturöversikten innehåller två vetenskapliga artiklar som inte var etiskt godkända eller som inte förde ett etiskt resonemang för att de i övrigt var av hög vetenskaplig kvalitét och var publicerade i en kritiskt granskad tidskrift. Artikeln Newly qualified nurses experiences in the intensive care unit handlar om och inte vidareutbildade sjuksköterskors upplevelser, då sjuksköterskor i Sverige skall vara vidareutbildade till intensivvårdssjuksköterskor för att arbeta på en intensivvårdsavdelning. Resultatdiskussion Resultatet visar att sjuksköterskor upplever den första tiden som tuff, kaotisk men utvecklande. Chang och Hancock (2003) samt Unruh och Nooney (2011) visar att de första månaderna är de mest stressfulla och utmanande för sjuksköterskor. Den kaotiska upplevelsen kan vara ofrånkomlig då sjuksköterskan enligt Benner (1993) befinner sig i det första steget i utvecklingen som innebär att de har brist på erfarenhet i situationer de möter och ska prestera i. Sjukvårdspersonal bör ta hänsyn till dessa upplevelser samt stödja dem under den första tiden, för att möjliggöra utveckling. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de är oförberedda på vad sjuksköterskeprofessionen innebär och att de hade bristande erfarenheter, vilket även Clark och Holmes (2007) visar i sin studie. Införskaffandet av erfarenhet kräver tid och sjuksköterskor bör få stöd under utvecklingen då det enligt Boyle, Popkess-Vawter och Taunton (1996) bidrar till högre självförtroende och högre tillfredsställelse av arbetet samtidigt som det minskar ångesten och tvivel på yrkesrollen. Det framkommer i resultatet att det tar mycket energi och påverkar privatlivet negativt att vara ny i sjuksköterskeprofessionen. Det upplevs betydelsefullt att ha ett stabilt privatliv för att den första tiden skall vara hanterbar. Enligt Estryn-Béhar et al., (2007) och Evans et al., (2007) är sociala relationer en faktor som påverkar sjuksköterskans ork att fortsätta på arbetsplatsen eller inte. Återigen bör det poängteras att alla sjuksköterskor inte har ett stabilt privatliv, vilket gör att arbetsgivaren har ett ansvar att tillgodose dem med en bra arbetsmiljö för att ge dem ett bra stöd. 14

Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att sjuksköterskeutbildningen inte förberett dem tillräckligt på vad sjuksköterskeyrket innebär. De saknade kunskap om bland annat administrativt arbete och kritiskt tänkande. Evans et al. (2007) beskriver att och erfarna sjuksköterskor upplever utbildningen bristfällig och irrelevant då den är mer teoretisk än praktisk. Eftersom viss kunskap bäst införskaffas genom praktiska moment bör sjuksköterskeutbildningar innehålla fler praktiska färdighetsövningar och utökade verksamhetsförlagda utbildningar. Vidare framkommer i resultatet att sjuksköterskor som har positiva upplevelser av arbetsmiljön där de känner acceptans, delaktighet och där kollegor uppmanar dem till att ställa frågor leder till utveckling i yrkesrollen. Thrysoe et al. (2012) visar att då sjuksköterskor upplever acceptans i arbetsgruppen ger det ett stärkt självförtroende och förbättrad förmåga att arbeta självständigt. Det bidrar till känslan av tillfredsställelse som gör att de ser en framtid på arbetsplatsen. Kelly (1998) beskriver att det upplevs viktigt att vara en respekterad del av arbetsteamet. Socialstyrelsen (2005) beskriver att sjuksköterskor har ett särskilt stort behov av en god introduktion i arbetet. Verksamheten borde gynnas av att arbetsgivare ger en bra inskolning med erfarna och stödjande handledare då resultatet visar att det bidrar till ett ökat självförtroende och en strävan att inta en självständig roll som sjuksköterska. Ett ökat självförtroende bör bidra till en förmåga att ifrågasätta och avsäga sig arbetsuppgifter som är utanför deras område, vilket borde bidra till minskad arbetsbelastning för sjuksköterskor. Detta kan i sin tur kan påskynda utvecklingen till att bli en självgående sjuksköterska. I resultatet framkommer att negativa upplevelser av arbetsmiljön hämmar utvecklingen och bristande engagemang från kollegor bidrar till känslan av utanförskap. Clark och Holmes (2007) visar att sjuksköterskor måste få support från erfarna kollegor för att kunna utveckla kliniska kunskaper och färdigheter inom ledarskap i sjukvården. Resultatet visar att det fanns en rädsla att uppfattas som okunnig och de vågade inte ställa frågor. Det kan därför vara viktigt att tillåta sig att vara ny och oerfaren och att oavsett arbetsmiljö ta hjälp av arbetskollegor om det är något som inte förstås för att kunna utföra god och säker vård. Enligt Benner (1993) befinner sig sjuksköterskor 15

antingen i den novisa fasen eller fasen för avancerad nybörjare där det är naturligt att ta stöd av erfarna kollegor för att patientsäkerheten inte skall påverkas på ett negativt sätt. Resultatet visar att möten med patienter är viktigt för tillfredsställelsen av yrket, men det upplevdes vara för lite tid att avsätta till det, vilket skulle kunna påverka tillfredställelsen på arbetet negativt. Jackson (2005); Maben och Macleod Clark (1998) visar att sjuksköterskor upplever tillfredsställelse på sitt arbete då de hjälper patienterna att tillgodose deras behov. Vidare framkommer i resultatet att sjuksköterskor upplever att de har landat i yrkesrollen när de utvecklat en förmåga att hantera olika arbetsmoment. Bland de som är missnöjd med den professionella utvecklingen vill vissa avsluta sin yrkeskarriär. Evans et al. (2007) visar att missnöjdhet med arbetssituationen under en längre tid startar tankegångar att lämna professionen. Det kan finnas många faktorer som bidrar till att sjuksköterskor säger upp sig. Om de inte upplever att de utvecklas och till exempel aldrig får möjligheten att befinna sig i Benners (1993) tredje och fjärde stadie, där sjuksköterskan har tillräckligt med kunskap och skicklighet att se helheten i omvårdnaden och behärskar oförutsedda situationer, kan detta ha en negativ effekt på tillfredsställelsen på arbetet då de fortfarande är osäkra och beroende av andra. Resultatet visar att låg lön i yrket är orsak till avslutande av karriär. Bisholt (2012) bekräftar i sin studie att färre sjuksköterskor skulle lämna professionen om de fick möjlighet att höja sin lön. Detta kan vara en faktor som påverkar in- och utflödet av sjuksköterskor i verksamheter och engagerar många människor vilket också visar sig i de diskussioner som förts i media de senaste åren. Intresset och betydelsen av en god löneutveckling för sjuksköterskor har bland annat bidragit till rörelsen Inte under 24000 (http://inteunder24000.se) som har till syfte att öka värdet av sjuksköterskeprofessionen och mål att skapa högre ingångslön för sjuksköterskor samt ett generellt höjt löneläge för hela yrkeskåren. Slutsats Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i professionen grundar sig ofta i känslor av osäkerhet och otillräcklighet i en helt, för dem, ny värld. Litteraturöversikten bidrar till ökad kunskap om deras upplevelser och känslor, vilket kan bidra till en ökad förståelse från omgivningen. Litteraturöversikten kan också vara till stöd för 16

sjuksköterskor då det visar att påfrestande upplevelser är en normal process i utvecklingen till en trygg sjuksköterska. Resultatet kan användas som en informations- och inspirationskälla till arbetsgivare, sjuksköterskeutbildningar samt till vidare forskning kring metoder för att möta s behov under den första tiden i professionen. Det skulle vara intressant med en litteraturöversikt på forskningsprojektet LUST. 17

Referenser * = Artiklar som används i resultatet. Arbetsmiljöverket. (2012). Nationell tillsyn av överbeläggningar inom akutsjukvården. http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/rap2012_02.pdf Arbetsmiljöverket. (2014). Hämtad 20 maj, 2014, från Arbetsmiljöverket, http://www.av.se/teman/halsosjukvard/ Benner, P. (1993). Från novis till expert: mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur. Bisholt, B.K.M (2012). The professional socialization of recently graduated nurses - Experiences of an introduction program. Nurse Education Today, 32(3), 278-282. Doi: 10.1016/j.nedt.2011.04.001 Boyle, D.K., Popkess-Vawter, S., & Taunton, R.L. (1996). Socialization of new graduate nurses in critical care. Heart & Loung: The Journal of Acute and Critical Care, 25(2), 141-154. Doi: 10.1016/S0147-9563(96)80117-8 Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. (Rapport nr. 2) Malmö: Malmö Högskola. Från http://dspace.mah.se:8080/bitstream/2043/660/1/rapport_hs_05b.pdf Chang, E., & Hancock, K. (2003). Role stress and role ambiguity in new nursing graduates in Australia. Nursing & Health Sciences, 5(2), 155-163. Doi: 10.1046/j.1442-2018.2003.00147.x *Clark, C. M., & Springer, P. J. (2012). Nurse residents first-hand accounts on transition to practice. Nursing Outlook, 60(4), e2-e8. Doi: 10.1016/j.outlook.2011.08.003 Clark, T., & Holmes, S. (2007). Fit for practice? An exploration of the development of newly qualified nurses using focus groups. International Journal of Nursing Studies, 44(7), 1210-1220. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.05.010 *Ekström, L., & Idvall, E. (2013). Being a team leader: newly registered nurses relate their experiences. Journal of Nursing Management, 1-12. Doi: 10.1111/jonm.12085 Estryn-Behar, M., Van der Heijden, B.I.J.M., Oginska, H., Camerino, D., Le Nezet, O., Conway, P.M., NEXT Study Group. (2007). The impact of social work environment, teamwork characteristics, burnout, and personal factors upon intent to leave among European nurses. Medical Care, 45(10), 939-950. Evans, J., Boxer, E., & Sanber, S. (2007). The strenghts and weaknesses of transitional support programs for newly registered nurses. The Australian Journal of Advanced Nursing, 25(4), 16-22. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur. 18

Friberg, F. (2006) Dags för uppsats Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Författarna och Studentlitteratur. *Hodges, H.F., Keeley, A.C., & Troyan, P.J. (2008). Professional resilience in baccalaureateprepared acute care nurses: first steps. Nursing Education Perspectives, 29(2), 80-89. *Horsburgh, D., & Ross, J. (2013). Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(7-8), 1124-1132. Doi: 10.1111/jocn.12141 Inte under 24000 (2014). Hämtad 15 oktober, 2014. http://inteunder24000.se Jackson, C. (2005). The experience of a good day: a phenomenological study to explain a good day as experienced by a newly qualified RN. International Journal of Nursing Studies 42(1), 85-95. Doi:10.1016/j.ijnurstu.2004.05.015 Karolinska Institutet (2014). Hämtad 10 november, 2014. http://ki.se/cns/petter-gustavssons-forskargrupp Kelly, B. (1998). Preserving moral integrity: a follow up study with new graduate nurses. Journal of Advanced Nursing, 28(5), 1134-1145. Doi: 10.1046/j.1365-2648.1998.00810.x *Kelly, J., & Ahern, K. (2008). Preparing nurses for practice: A phenomenological study of the new graduate in Australia. Journal of Clinical Nursing, 18(6), 910-918. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02308.x *Lilja Andersson, P., & Edberg, A.-K. (2010). The transition from rookie to genuine nurse: narratives from swedish nurses 1 year after graduation. The Journal of Continuing Education in Nursing, 41(4), 186-192. Doi: 10.3928/00220124-20100326-05 Maben, J., & Macleod Clark, J. (1998). Project 2000 diplomates perceptions of their experiences of transition from student to staff nurse. Journal of Clinical Nursing 7(2), 145-153. Doi:10.1046/j.1365-2702.1998.00119.x *Malouf, N., & West, S. (2011). Fitting in: A pervasive new graduate nurse need. Nurse Education Today, 31(5), 488-493. Doi: 10.1016/j.nedt.2010.10.002 *Mooney, M. (2007). Newly qualified Irish nurses interpretation of their preparation and experiences of registration. Journal of Clinical Nursing, 16(9), 1610-1617. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01691.x *O Kane, C. E. (2011). Newly qualified nurses experiences in the intensive care unit. Nursing in Critical Care, 17(1), 44-51. Doi: 10.1111/j.1478-5153.2011.00473.x *O Shea, M., & Kelly, B. (2007). The lived experiences of newly qualified nurses on clinical placement during the first six months following registration in the Republic of Ireland. Journal of Clinical Nursing, 16(8), 1534-1542. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01794.x *Parker, V., Giles, M., Lantry, G., & McMillan, M. (2014). New graduate nurses experiences in their first year of practice. Nurse Education Today, 34(1), 150-156. Doi: 10.1016/j.nedt.2012.07.003 19

Pellico, L.H., Brewer, C.S., & Kovner, C.T. (2009). What newly licensed registered nurses have to say about their first experiences. Nursing Outlook, 57(4), 194-203. Doi: 10.1016/j.outlook.2008.09.008 *Pennbrant, S., Skyvell Nilsson, M., Öhle n, J., & Rudman, A. (2013). Mastering the professional role as a newly graduated registered nurse. Nurse Education Today 33(7), 739-745. Doi:10.1016/j.nedt.2012.11.021 *Saghafi, F., Hardy, J., & Hillege, S. (2012). New graduate nurses experiences of interactions in the critical care unit. Contemporary Nurse, 42(1), 20-27. Doi: 10.5172/conu.2012.42.1.20 SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslag. Hämtad 8 oktober, 2014, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (nr. 2005-501-1). Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf Socialstyrelsen (2014). Nationella planeringsstödet 2014 tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso-och sjukvård samt tandvård (nr. 214-1-32) Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19347/2014-1-32.pdf Sveriges officiella statistik (2014). Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade sjuksköterskor (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012) (nr. 2014-9-8) Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19501/2014-9-8.pdf Thrysoe, L., Hounsgaard, L., Bonderup Dohn, N., & Wagner, L. (2012). Newly qualified nurses - Experiences of interaction with members of a community of practice. Nurse Education Today. 32(5), 551-555. Doi: 10.1016/j.nedt.2011.07.008 Unruh, L.M., & Nooney, J. (2011). Newly licensed registered nurses perceptions of job difficulties, demands and control: individual and organizational predictors. Journal of Nursing Management, 19(5), 44-51. Doi: 10.1111/j.1478-5153.2011.00473.x Vårdförbundet (2014). Hämtad 15 oktober, 2014. https://vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2014/juni/utvecklar-verktyg-for-att-fanya-sjukskoterskor-att-stanna-i-yrket/ *Wangensteen, S., Johansson, I.S., & Nordström, G. (2008). The first year as a graduate nurse - an experience of growth and development. Journal of Clinical Nursing, 17(14), 1877-1885. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2007.02229.x Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Författarna och Studentlitteratur 20

Bilaga 1. Litteratursökning. Databas/Datum Sökord Avgränsningar Antal träffar Cinahl 2014-09-03 New graduate nurse AND experiences AND qualitative 2004-2014, peer reviewed, english, full text 23 11* 3** 4*** 0**** Förkastade Artiklar använda i resultatet Wangensteen, Johansson & Nordström (2008) Horsburgh & Ross (2013) Lilja Andersson & Edberg (2010) Mooney (2007) O Kane (2011) Cinahl 2014-09-03 Pubmed 2014-09-10 Pubmed 2014-09-10 Pubmed 2014-09-10 Pubmed 2014-09-11 New graduate nurses AND experiences AND qualitative OR interviews OR phenomenological New graduate nurse AND experiences AND qualitative Newly qualified OR newly graduated AND professional role AND experienc* AND qualitative New nurse*, AND first year* AND experienc* AND qualitative Newly qualified nurse AND 2004-2014, peer reviewed, english, full text Full text, ten years Full text, ten years Full text, ten years Full text, ten years 31 13* 3** 0*** 11**** 36 18* 13** 0*** 3**** 21 13* 4** 1*** 2**** 7 1* 1** 0*** 4**** 17 9* 2** Kelly & Ahern (2008) Saghafi, Hardy & Hillege (2012) Hodges, Keeley & Troyan (2008) O Shea & Kelly (2007) Malouf & West (2011) Parker, Giles, Lantry & McMillan (2014) Pennbrant, Skyvell- Nilsson, Öhlen & Rudman (2013) Clark & Springer (2012) Ekström & Idvall (2013)