Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

Relevanta dokument
Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Överföringsfunktion 21

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Diskreta Linjära System och Skiftregister

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Övningar i Reglerteknik. Differentialekvationer kan lösas med de metoder som behandlades i kurserna i matematisk analys. y(0) = 2,

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TSIU61: Reglerteknik. Tillståndsbeskrivning. Lite om tillstånd och återkoppling

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Lösningar till tentamen i Reglerteknik I 5hp (a) Statiska förstärkningen = (0), och ( )= [ ( )].

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

ERE103 Reglerteknik D Tentamen

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 3 (2/4) ˆ PID-reglering. ˆ Specifikationer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 3.

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Reglerteknik AK, FRT010

TSIU61: Reglerteknik. PID-reglering Specifikationer. Gustaf Hendeby.

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Sammanfattning TSRT mars 2017

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

Reglerteknik I: F2. Överföringsfunktionen, poler och stabilitet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Transkript:

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10 Sammanfattning av föreläsning 9 Tillståndsbeskrivningar Överföringsfunktion vs tillståndmodell Stabilitet Styrbarhet och observerbarhet

Sammanfattning föreläsning 9 V(s) 2 R(s) Σ F(s) U(s) G(s) Σ Z(s) -1 Y(s) Σ N(s) Vi vill göra både S(s) och T(s) så nära noll som möjligt Fundamental begränsning: T(s)+S(s) = 1 Vidare så säger Bodes integral att S(s) inte kan vara godtyckligt liten

Sammanfattning föreläsning 9 3 (s) R(s) Σ F(s) Σ G(s) Y 0 (s) Vi använder modeller med relativa modellfel Robusthetskriteriet: Stabilt om Robust prestanda: (Y(s) är utsignal utan modellfel, Y 0 (s) utsignal med modellfel) -1

Sammanfattning föreläsning 9 4 V(s) R(s) F r (s) Σ U(s) G(s) Σ Z(s) -F y (s) Y(s) Σ N(s) Olika överföringsfunktioner (filter) på referenssignal och återkopplingssignal ger oss möjligheten att forma slutna systemet och komplementära känslighetsfunktionen mer fritt All teori om T(s) och S(s) gäller fortfarande

5 y(t) y(t): Flygplanets position (1D) u(t): Dragkraft m: Flygplanets vikt u(t) Newton: Lösning med dragkraft u(t)=1 För att beräkna C 1 och C 2 måste vi känna till begynnelsevärdena Denna vektor innehåller alltså all information vi behöver för att bestämma flygplanets framtida position och hastighet (för en given insignal) En mängd information som definierar ett systems framtid kallas tillstånd

6 Det visar sig vara smidigare om man begränsar sig till differentialekvationer av första ordningen Vi kan skriva vårt system med första ordningens differentialekvationer, genom att införa en tillståndsvektor x(t) Vi har nu Vi skriver detta i matrisform

7 Samma strategi kan användas på godtyckliga linjära differentialekvationer Resultatet är en första ordningens differentialekvation x(t) är systemets tillstånd (typiskt derivator av y(t)), u(t) är systemet insignal och y(t) är systemets utsignal A är en nxn matris, B är en nx1 matris, C är en 1xn matris, D är en skalär

8 U(s) G(s) Y(s) u(t) y(t) Vi har nu två alternativa (men ekvivalenta) representationer av ett system beskrivet av en linjär differentialekvation Hur ser man om tillståndsmodellen är stabil? Hur går man från tillståndsbeskrivning till överföringsfunktion? Hur går man från överföringsfunktion (eller ursprunglig differentialekvation) till tillståndsbeskrivning?

9 Tillståndsbeskrivning till överföringsfunktion Laplacetransformera tillståndsbeskrivningen! Eliminera X(s)

10 Exempel: Flygplansmodellens överföringsfunktion Tillståndsmodell Börjar med inversen Vi får

11 Stabilitet: Hur kan vi se stabilitet (poler) i tillståndsmodellen Vi ser detta enklast genom att analysera vår invers via Cramers formel Polpolynomet ges alltså av det(si-a). Polerna är sålunda lösningarna till Detta är definitionen av egenvärdena till A! Poler = egenvärden till A

12 Överföringsfunktion till tillståndsbeskrivning Detta är den svåra riktningen (kallas realisering) 1 Om b 0 = b 1 = = b m-1 =0 så kan man välja derivator av y(t) som tillstånd och fortsätta som i våra exempel 2 Styrbar kanonisk form (resultat 8.1 i boken) 3 Observerbar kanonisk form (resultat 8.2 i boken) Notera: Detta betyder att en realisering inte är unik. Det finns oändligt många sätt att realisera en överföringsfunktion, motsvarande olika koordinatsystem för tillståndsrummet

Styrbarhet och observerbarhet 13 x 1 (t), x 2 (t), x 3 (t): Vattennivå u(t): Vatten tillfört tank 2 f 1 (t): Flöde från tank 1 till 2 f 2 (t): Flöde från tank 2 till 3 u(t) f 1 (t) x 1 (t) Insignal: u(t) Utsignal: y(t)=x 2 (t) x 2 (t) Tillståndsmodell (linjärt, alla koefficienter = 1) f 2 (t) x 3 (t)

Styrbarhet och observerbarhet 14 Vi har alltså en tillståndsmodell med följande matriser Överföringsfunktion från u(t) till y(t) Systemet har tre tillstånd, så A har tre egenvärden, men överföringsfunktionen har bara en pol! Två tillstånd har försvunnit?! Överföringsfunktionen säger alltså att vi har ett system med ett tillstånd

Styrbarhet och observerbarhet 15 Tillståndet x 1 (t) går ej att styra och kallas icke styrbart tillstånd u(t) f 1 (t) x 1 (t) Tillståndet x 3 (t) går ej att mäta (eller härleda via den mätbara signalen y(t)) och kallas ett icke observerbart tillstånd f 2 (t) x 2 (t) x 3 (t) En tillståndsmodell som inte innehåller några icke styrbara eller icke observerbara tillstånd kallas för ett styrbart och observerbart system En modell som inte är styrbar och observerbar innehåller i någon mening onödiga tillstånd

16 Definition: En vektor x* är styrbar om det finns en insignal u(t) som driver tillståndet x(t) från initialtillståndet x(0)=0 till x* på ändlig tid. Om alla element i R n är styrbara så är systemet styrbart Sats: En tillståndsmodell är styrbar om det([b AB A 2 B A n-1 B]) 0

17 Definition: Om x(0)=x* 0, u(t)=0 leder till y(t)=0 så sägs x* vara icke observerbar. Systemet är observerbart om sådana x* saknas Sats: En tillståndsmodell är observerbar om det([c ;CA;CA 2 ;CA n-1 ]) 0 (alternativ tolkning: Tillståndet x(t) går att beräkna via mätsignalen y(t) och dess derivator)

Styrbarhet och observerbarhet 18 Definition: En tillståndsmodell sägs vara en minimal realisation om det inte finns någon annan tillståndsmodell med samma överföringsfunktion men med ett mindre antal tillstånd. Sats: En tillståndsmodell som är styrbar och observerbar är minimal

19 Ej styrbart u(t) f 1 (t) x 1 (t) Ej observerbart x 2 (t) f 2 (t) x 3 (t) Vår modell är alltså inte minimal (vilket vi märkte när vi tog fram överföringsfunktionen, och även har insett fysikaliskt)

Sammanfattning Sammanfattning av dagens föreläsning 20 All information som behövs för att beräkna ett systems framtida utsignal,, givet en definierad insignal, finns samlad i dess tillstånd Stabilitet för en tillståndsmodell fås från egenvärdena till A-matrisen Överföringsfunktionen fås enkelt genom Laplacetransformering av tillståndsmodellen Tillståndsmodell från överföringsfunktion fås via standardformer (styrbar form och observerbar form) Om tillståndsmodellen är minimal så får överföringsfunktionen lika många poler som antalet tillstånd Ett system som är minimalt är styrbart och observerbart, och tvärtom

Sammanfattning 21 Viktiga begrepp Tillstånd: En samling variabler som bestämmer ett systems framtid Minimal realisering: En tillståndsform som använder så få tillstånd som det är möjligt för att beskriva ett insignal-utsignalsamband Styrbar: Det finns inga tillstånd som vi inte kan reglera godtyckligt Observerbar: Det finns inga tillstånd som kan vara nollskilda utan att vi märker det