MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Markförläggning av två nya kraftledningar (driftspänning 138 kv) för förstärkning av elnätet i södra Solna, Solna stad

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Markförläggning av två nya kraftledningar (driftspänning 138 kv) för förstärkning av elnätet i södra Solna, Solna stad Maj 2017

Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB Evenemangsgatan 13 169 56 Stockholm Projektledare projektering: Projektledare bygg: Ansvarig tillstånd och MKB: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sweco Energuide AB Box 34044 100 26 STOCKHOLM Uppdragsledare: Handläggare miljö: Teknisk projektör: ell tell (HVCAB) Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895 2 (72)

Presentation av Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO14001-certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 730 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder kronor per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 124 000 km, vilket motsvarar drygt 3 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder kronor och investerar årligen ca 4 miljarder i verksamheten. Vattenfalls miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 3 (72)

Sammanfattning Inledning och bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att förstärka och markförlägga delar av elnätet på regionnätsnivå i Solna stad. Syftet är att möta behovet av pågående och kommande exploateringsplaner i kommunen. Projektet är uppdelat i två delar; Järva och Södra Solna. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar delprojekt Södra Solna. Inom delprojekt Södra Solna planeras två nya ledningar att anläggas i nord-sydlig riktning i form av markförlagda kablar för att förstärka elnätet i kommunen. Den ena ledningen planeras gå mellan en nybyggd regionnätstation kallad Galoppvägen och en nybyggd transformatorstation kallad Solnavägen, medan den andra ledningen ska gå mellan den nya stationen Galoppvägen och den befintliga transformatorstationen kallad Oskarsrogatan, se karta i bilaga 1. Mellan Galoppvägen och Solnavägen planeras de båda ledningarna samförläggas. Till skillnad mot de befintliga regionnätsledningarna i Solna som har en driftspänning om 77 kv kommer de planerade ledningarna att byggas för 138 kv driftspänning. Vattenfall planerar en successiv ombyggnation av det nuvarande 77 kv nätet i Storstockholm till ett nät med driftspänning 138 kv för att öka kapaciteten. Ledningarna kommer dock inledningsvis att drivas med spänningsnivån 77 kv och det är oklart när en övergång till 138 kv kommer ske. Tidsplanen är pressad för de planerade ledningarna på grund av en kraftig exploatering och en stark befolkningstillväxt inom kommunen. Samråd Samråd för delprojekt Södra Solna har genomförts i flera steg. Ett första samråd hölls under sommaren 2015. Fortsatt samråd för projektet genomfördes därefter under vintern 2015/2016 och ett kompletterande samråd under hösten 2016. Utöver dessa mer formella samråd har även flera möten genomförts med olika intressenter. Länsstyrelsen beslutade 2016-01-18 (dnr 4075-45306-2015) samt 2017-01-11 (dnr: 4075-857-2017) att byggnation av de två kraftledningarna till södra Solna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Alternativutredning Vattenfall har tagit fram och utrett ett flertal alternativa sträckningar för de aktuella ledningarna. För att tydligare beskriva de olika alternativen har ledningssträckan Galoppvägen Solnavägen Oskarsrogatan delats in i två delsträckor, delsträcka norr (Galoppvägen Solnavägen) och delsträcka väst (Solnavägen Oskarsrogatan). För varje delsträcka har ett antal alternativa ledningssträckningar tagits fram, se kartor i bilaga 8 och 9. Alternativen har 4 (72)

jämförts med varandra utifrån berörda intressen. Synpunkter från genomförda samråd har tillsammans med de berörda intressena legat till grund för val av sträckningsalternativ. Valda ledningssträckningar På delsträcka norr har Vattenfall valt att gå vidare med en kombination av Alternativ A och A1. Alternativ B har förkastats mot bakgrund av att Solna stad har icke-färdigställda planarbeten på gång inom området som alternativet berör samt att flera närboende har uttryckt en stark ovilja mot alternativet då det skulle innebära ytterligare byggnadsarbeten inom ett område som redan har varit utsatt för störningar i form av andra anläggnings- och byggnadsarbeten med tillhörande trafik. Alternativ C innebär risk för spridning av föroreningar från sedimenten som finns på botten av Brunnsviken. Vid korsningen med trafikplats Järva krog har Vattenfall mot bakgrund av inkommet yttrande från Trafikverket i det fortsatta samrådet gjort bedömningen att en korsning med trafikplatsen enligt Alternativ A inte är lämplig. Vattenfall har därför beslutat att gå vidare med Alternativ A1 för passage av trafikplatsen. På delsträcka väst har Vattenfall beslutat att gå vidare med en kombination av Alternativ A och A2. De primära motiven till denna sträckning är att den är den kortast möjliga av de samrådda alternativen och berör minst antal värdefulla träd. Planförhållanden Solna stad antog i mars 2016 en ny översiktsplan för Solna stad, Översiktsplan 2030. Solna har ett stort fokus på att expandera enligt översiktsplanen. Två fördjupade översiktsplaner berörs av de valda ledningssträckningarna: Karolinska-Norra Station (numera Hagastaden) och Nationalstadsparken Solnadelen. De ansökta ledningssträckningarna bedöms vara förenliga med de fördjupade översiktsplanerna. Större delen av de ansökta sträckningarna berör detaljplanelagd mark. Planerad kabelförläggning bedöms inte strida mot de befintliga eller pågående detaljplanerna. Teknik och byggskede Vid markförläggningen av ledningarna kommer ett kabelschakt tas upp. På delsträcka norr kommer tre kabelförband att förläggas. Två kabelförband för ny ledning Galoppvägen Solnavägen, och ett kabelförband för ny ledning Galoppvägen Oskarsrogatan. Bredden på kabeldiket kommer vara ca 2 m i markytan. På delsträcka väst kommer endast ett kabelförband att förläggas, ny ledning Galoppvägen Oskarsrogatan. Vid Solnavägen viker nämligen en ledning av mot Oskarsrogatan. Den andra ledningen fortsätter mot station Solnavägen. Kabelschaktens bredd vid markytan kommer ungefär att vara 0,8 m vid förläggning av ett kabelförband och ca 2 m vid förläggning av två kabelförband. 5 (72)

Om sprängning blir nödvändig görs sprängningen med lämpligt metodval utifrån platsens förutsättningar. Markkablarna kommer att rörförläggas längs hela sträckan. Med det menas att man först lägger tomrör i marken, tre tomrör per kabelförband, återfyller schakten och sedan drar/skjuter i kablarna på lämpliga sektionsindelningar. Passagen av Bergshamraleden sker antingen genom schaktfri metod eller genom förläggning i en gång- och cykelbro som Trafikverket planerar. Anledningen till att två alternativa utformningar föreslås för korsningen av Bergshamraleden är att vägplanen för Trafikverkets cykelbro inte är fastställd. Det är därför i nuläget inte känt om och när cykelbron byggs. Vattenfall för en kontinuerlig dialog med Trafikverket för att samordna kabel- och gång och cykelvägsprojektet så långt det är möjligt. Vid passage av större vägar, t.ex. E4:an, Bergshamraleden och Solnavägen kommer schaktfria metoder att användas. Metoderna innebär att man borrar under marken på kortare avsnitt, utan att påverka markytan. Vid passagen av järnvägen mellan Karlberg-Sundbyberg kommer ledningen att anläggas i en kabelkanal som fästs i sidan av den befintliga gång- och cykelbro som idag korsar järnvägen. Konsekvensbedömning Ledningarnas påverkan på följande miljöaspekter har tagits upp i föreliggande MKB: boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, hushållning med naturresurser, infrastruktur och trafik samt utsläpp till mark och vatten. Ledningarnas omgivningspåverkan bedöms huvudsakligen bli liten med undantag för påverkan på infrastruktur och trafik som under anläggningsskedet bedöms bli måttlig då flera trafikerade vägar berörs, för delsträcka väst bedöms även en tillfällig påverkan på järnvägstrafik uppstå. Även påverkan på boendemiljö för delsträcka väst bedöms under anläggningsskedet bli måttlig, detta p.g.a. att ledningen går genom ett tätbebyggt område. 6 (72)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.1.1 Järva... 11 1.1.2 Södra Solna... 12 1.2 Omfattning och avgränsning... 13 2 Planering och prövning... 14 2.1 Prövningsprocess och tillstånd... 14 2.2 Samråd och information... 14 3 Alternativutredning... 16 3.1 Nollalternativ... 16 3.2 Nytt stationsläge i södra Solna... 16 3.3 Utredningsområde... 17 3.4 Utredda stråk... 18 3.5 Utredda sträckningar... 19 3.6 Beskrivning av samrådda sträckningar och berörda intressen... 21 4 Valda alternativ... 30 4.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen... 31 4.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan... 32 5. Förutsättningar... 34 5.1 Planförhållanden... 34 5.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 35 6 Teknik och byggskede... 37 6.1 Kabeltyp... 37 6.2 Markkabelförläggning med öppna schakt... 37 6.3 Schaktfria metoder... 42 6.4 Anläggning i bro... 44 7 Elektromagnetiska fält... 45 7.1 Allmänt om elektromagnetiska fält... 45 7.2 Magnetfält från aktuell ledning... 46 8 Konsekvensbedömning... 49 8.1 Boendemiljö... 49 8.2 Naturmiljö... 52 8.3 Kulturmiljö... 55 8.4 Rekreation och friluftsliv... 58 8.5 Hushållning med naturresurser... 59 8.6 Infrastruktur och trafik... 60 8.8 Utsläpp till mark och vatten... 63 7 (72)

9. Samlad bedömning... 68 10. Referenser... 71 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta Bilaga 2 Samrådsredogörelse Bilaga 3 Beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 4 Tidigare utredda alternativ Bilaga 5 Trädinventering Kungliga nationalstadsparken Bilaga 6 Trädinventering Kungliga nationalstadsparken (Alt. norr A1) Bilaga 7 Inventering träd utanför Kungliga nationalstadsparken Bilaga 8 Karta samrådda ledningssträckningar Delsträcka Norr Bilaga 9 Karta samrådda ledningssträckningar Delsträcka Väst Bilaga 10 Intressekarta Delsträcka Norr Bilaga 11 Intressekarta Delsträcka Väst 8 (72)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att förstärka och markförlägga delar av elnätet på regionnätsnivå i Solna stad. Syftet är att möta behovet av pågående och kommande exploateringsplaner i kommunen. I Sverige kan man dela in elnätet i tre typer av nät: stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet ägs av statliga Svenska Kraftnät och utgörs av de största kraftledningarna med spänningsnivån 220-400 kv. Stamnätet är stommen i elnätet och elsystemets motorvägar. Stamnätet ansluter de stora kraftverken till elnätet och transporterar elen över stora avstånd i hela landet. Via stamnätstationer transformeras elen till regionnätet. Regionnätet utgörs vanligen av spänningsnivåer mellan 30 och 130 kv, och har som funktion att överföra el mellan stamnätet och lokalnäten. Mellan regionnät och lokalnät finns regionnätstationer och fördelningsstationer. Lokalnätet (spänning mellan 0,4-20 kv) innefattar huvudsakligen de ledningar som går inom tätorter och som slutligen distribuerar el till användaren. Stationernas uppgift är att transformera om spänningen mellan de olika spänningsnivåerna. I denna skrift används ibland benämningen station, vilket då innefattar både fördelningsstationer och regionnätstationer. I Figur 1 nedan beskrivs elnätets uppbyggnad. Figur 1. Elnätets delar från stora produktionsanläggningar fram till slutanvändaren. 9 (72)

I Solna finns i dagsläget två regionnätsstationer; Järva och Oskarsro. Där sker idag all transformering från regionnätet till lokalnätet som sedan distribuerar elen vidare till alla slutkunder. På grund av den omfattande exploateringen i Solna, se Figur 2, står lokalnätet inför en kapacitetsbrist, särskilt i södra Solna. Detta innebär att man måste förstärka elnätet med nya regionnätsledningar och två nya regionnätsstationer vid Solnavägen och Galoppvägen. Stationen vid Galoppvägen är idag en fördelningsstation som kommer byggas om på samma plats till en regionnätsstation. Utöver de nya stationerna behöver nya kraftledningar i form av markförlagda regionnätskablar anläggas. Dels mellan Galoppvägen och Solnavägen samt mellan Galoppvägen och Oskarsrogatan. I samband med detta behöver en ny regionnätsledning byggas mellan station Järva och Galoppvägen, samt en ledning mellan Galoppvägen och en kabelstolpe i höjd med Silverdal. De två sistnämna ledningarna ersätter en befintlig luftledning som idag går mellan kabelstolpen vid Silverdal och station Järva. Luftledningen planeras att raseras för att lämna utrymme för exploateringar i Järvaområdet. Åtgärden i Järva görs inom det övergripande projektet Stockholms Ström som är ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, Ellevio, Svenska Kraftnät och flera kommuner i Stockholms län. Syftet med Stockholms ström att långsiktigt säkra Stockholmsregionens elförsörjning samt frigöra mark för ny exploatering. Till skillnad mot de befintliga regionnätsledningarna i Solna som har en driftspänning om 77 kv kommer de planerade ledningarna att byggas för 138 kv driftspänning. Vattenfall planerar en successiv ombyggnation av det nuvarande 77 kv nätet i Storstockholm till ett nät med driftspänning 138 kv för att öka kapaciteten. Ledningarna kommer dock inledningsvis att drivas med spänningsnivån 77 kv och det är oklart när en övergång till 138 kv kommer ske. Tidsplanen är pressad för samtliga planerade ledningar på grund av en kraftig exploatering och en stark befolkningstillväxt inom kommunen. För att göra åtgärderna mer överskådliga har Vattenfall valt att dela upp dessa i två delprojekt som benämns Järva och Södra Solna. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar delprojekt Södra Solna. 10 (72)

Figur 2. Karta över områden inom Solna stad där exploateringar planeras eller pågår. 1.1.1 Järva Delprojektet Järva, innebär att ca 2,2 km luftledningar (med driftspänning 77 kv) kan raseras mellan en kabelstolpe i höjd med Silverdal och station Järva. En ny ledning byggs istället som markförlagd kabel mellan station Järva och station Galoppvägen samt mellan station Galoppvägen och Silverdal, se Figur 3. 11 (72)

1.1.2 Södra Solna Inom delprojektet Södra Solna planeras två nya regionnätsledningar till södra Solna. Den ena ledningen ska gå från station Galoppvägen till en ny transformatorstation ÄT831 vid Solnavägen (sydväst om Norra begravningsplatsen), medan den andra ledningen planeras från station ÄT83 Galoppvägen till station ÄT701 Oskarsogatan. Ledningarna föreslås samförläggas mellan Galoppvägen till strax utanför station Solnavägen, varifrån ledningen till Oskarsrogatan fortsätter i ett eget schakt, se Figur 3 samt karta i bilaga 1. Figur 3. Karta över delprojekten Järva och Södra Solna. 12 (72)

1.2 Omfattning och avgränsning För att anlägga en ny kraftledning med driftspänning 138 kv krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör underlag till koncessionsansökan. Koncessionsansökan inges till Energimarknadsinspektionen. Syftet med MKB:n är att identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta konsekvenser som vald ledningssträckning kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. MKB:n omfattar Vattenfalls planerade markförläggning av två kraftledningar i södra Solna. MKB:n är en bedömning av de miljökonsekvenser som kablifiering medför i anläggningsskede och driftskede. MKB:n beskriver påverkan på följande intresseområden; boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, hushållning med naturresurser, infrastruktur och trafik samt utsläpp till mark och vatten. Anläggningsskedet omfattar perioden mellan byggstart och idrifttagning av nya ledningar, totalt ca 12-18 månader. Konsekvenserna för enskilda områden utmed sträckningen kommer dock vara kortare än så. Driftskedet omfattar tiden efter byggskedet. För miljökonsekvenser till följd av den nya transformatorstationen vid Solnavägen hänvisas till de utredningar som gjorts i samband med detaljplaneärendet för den nya stationen. 13 (72)

2 Planering och prövning 2.1 Prövningsprocess och tillstånd För att bygga planerade kraftledningar med en spänning om 138 kv krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfordras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. En meddelad nätkoncession gäller tills vidare. Under särskilda förutsättningar kan en nätkoncession omprövas när 40 år har förflutit. Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. Vattenfall avser att i första hand säkerställa rätt till utrymme för ledningarna genom att ingå markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Dessa avtal kan sedan läggas till grund för ansökan om ledningsrätt. Om avtal inte kan träffas kan rätt till utrymme ändå säkerställas genom ledningsrätt. För fastighetsägaren innebär ledningsrätt att utrymme på fastigheten tas i anspråk. Den underliggande marken förblir i fastighetsägarens ägo om denna inte begär och har skäl för att den ska lösas in. Ersättning för markupplåtelseavtal samt ledningsrätt utgår med ett engångsbelopp. 2.2 Samråd och information Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda enligt 6 kap 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Innan samrådet ska verksamhetsutövaren informera de berörda parterna om projektet. Informationen ska innehålla uppgifter om lokalisering, omfattning och utformning samt den miljöpåverkan som kan förutses. Information om projektet kan förmedlas på olika sätt, exempelvis brevledes eller genom annonsering i ortstidning. Formen för samrådet är inte reglerad i lag, men kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, exempelvis skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet att inkomma med åsikter i brevform. 14 (72)

Efter avslutad samrådsprocess tar Länsstyrelsen beslut, enligt 6 kap 5 miljöbalken, om huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. I föreliggande projekt har Vattenfall valt att redan från början samråda med dessa instanser. Genomfört samråd Samråd för delprojekt Södra Solna har genomförts i flera steg. Ett första samråd hölls under sommaren 2015. Fortsatt samråd för projektet genomfördes därefter under vintern 2015/2016 och ett kompletterande samråd under hösten 2016. Utöver dessa mer formella samråd har även flera möten genomförts med olika intressenter. En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga 2. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade 2016-01-18 (dnr 4075-45306-2015) samt 2017-01-11 (dnr: 4075-857-2017) att nybyggnation av de två kraftledningarna till södra Solna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 3. 15 (72)

3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av ett så kallat nollalternativ, d.v.s. om den planerade verksamheten inte kommer till stånd. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att få underlag för att värdera den planerade förändringen ur miljösynpunkt. Nollalternativet för detta projekt innebär att utbyggnaden av regionnätet i Solna inte kan genomföras. Kommunens exploateringsplaner kommer löpa på med konsekvensen att elnätet blir överbelastat och att Vattenfall till sist inte längre kan upprätthålla en tillförlitlig elleverans till regionen. Resultatet blir oundvikliga elavbrott med mycket stora och allvarliga konsekvenser för alla som bor och verkar inom Solna stad. Nollalternativet innebär även att de negativa konsekvenserna som projektet medför uteblir. Ingen påverkan på boendemiljöer eller infrastruktur och trafik kommer exempelvis att ske vid anläggning av de nya ledningarna. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna av ett nollalternativ som större än för utbyggnadsförslaget. 3.2 Nytt stationsläge i södra Solna En ny transformatorstation behöver anläggas i södra Solna för vidare distribution från den nya kraftledningen mellan Galoppvägen och Solnavägen. En förutsättning för lokaliseringen av en ny transformatorstation är samtycke från berörd kommun i och med att bygglov krävs. I Solna stad, där en mycket stor andel av ytan är detaljplanelagd, krävs också med stor sannolikhet en detaljplaneändring. Läget för den nya transformatorstationen i södra Solna har därför utretts i samråd med Solna stad. Då kommunen redan är kraftigt bebyggd och många exploateringsplaner föreligger, har det visat sig mycket svårt att finna lämpliga placeringar för en ny transformatorstation. Stationen kommer uppta en markyta om ca 1200 m 2. Utöver ovan nämnda aspekter behöver ledningsägaren även finna en fastighetsägare som är villig att upplåta eller sälja mark för den nya transformatorstationen. Ovan aspekter har lett till att läget för den nya stationen satts invid Solnavägen, se Figur 4 nedan. Denna lokalisering är även lämplig utifrån byggbarhet och tillgänglighet. En detaljplaneändring måste genomföras för den nya stationen. Detaljplaneändringen och tillstånd för den nya transformatorstationen hanteras som separata ärenden och omfattas inte av koncessionsansökan för planerade ledningar. För omgivningskonsekvenser till följd av ny transformatorstation vid Solnavägen hänvisas till de utredningar som gjorts i samband med 16 (72)

detaljplaneärendet för den nya stationen. Samråd avseende detaljplaneändringen kommer inledas i maj 2017. 3.3 Utredningsområde Området som inledningsvis varit aktuellt för fortsatt utredning av möjliga ledningssträckningar kan ses i Figur 4 nedan. Ledningssträckan delas in i två delsträckor för att tydligare beskriva de olika alternativen. Delsträcka norr- utgörs av sträckan mellan station Galoppvägen och Solnavägen. Delsträcka väst- utgörs av sträckan mellan Solnavägen och station Oskarsrogatan. Figur 4. Det ljusare området visar aktuellt utredningsområde. 17 (72)

3.4 Utredda stråk Inom utredningsområdet har möjliga ledningsstråk definierats utifrån givna förutsättningar, t.ex. barriärer som endast kan korsas på givna punkter eller med stor försiktighet, se Figur 5. Delsträcka norr På delsträckan finns barriärer i form av E4:an och järnvägen. Nationalstadsparken är belägen på delsträckan. Inom nationalstadsparken behöver större ingrepp undvikas. Tre ledningsstråk har identifierats på delsträckan, ett stråk avsett för sjökabel i Brunnsviken (Norr stråk 1), ett längs E4:an (Norr stråk 2) och ett mellan järnvägen och E4:an (Norr stråk 3). Delsträcka väst Två ledningsstråk har identifierats på delsträckan, ett norr om järnvägen (Väst stråk 1) och ett söder om järnvägen (Väst stråk 2). 18 (72)

Figur 5. Huvudsakliga identifierade ledningsstråk. 3.5 Utredda sträckningar Utifrån de beskrivna stråken har sträckningar studerats. Ett flertal alternativ har undersökts och några av alternativen har redan på ett tidigt stadium (före formellt samråd) avskrivits. En kort presentation av dessa alternativ finns i bilaga 4. Se Figur 6 för de sträckningar som varit föremål för samråd. Tanken var också att sträckningsalternativen som var aktuella i samrådet, kunde kombineras oberoende av varandra. Om det skulle visa sig lämpligare att utforma 19 (72)

den slutliga sträckningen genom en kombination av de olika sträckningarna, skulle inget hindra ett sådant resultat. Figur 6. Samrådda alternativa sträckningar 20 (72)

3.6 Beskrivning av samrådda sträckningar och berörda intressen I detta avsnitt görs en beskrivning av de ledningssträckningar som har samråtts för de båda nya ledningarna samt en kortfattad beskrivning av de intressen som berörs. Inga bedömningar görs gällande huruvida intressena påverkas eller inte. En sådan bedömning görs i kapitel 8 och då enbart för de ledningssträckningar som Vattenfall söker koncession för. Information har hämtats från digitala karttjänster från Länsstyrelsen (webbgis), Riksantikvarieämbetet (Fornsök) och Skogsstyrelsen (Skogens pärlor). Ledningskollen och Lantmäteriets fastighetskarta har också använts. För att undvika påverkan på nationalstadsparkens värden har inventeringar av större träd (träd med en omkrets större än 60 cm) längs med sträckningarna inom nationalstadsparken genomförts, för inventeringsresultaten se bilaga 5 och 6. Vattenfall avser att följa inventerarens rekommendationer som innebär att schaktkanterna märks ut i fält i närvaro av en arborist innan schaktarbetena påbörjas. Med den försiktighetsåtgärden bedöms de flesta av träden klara sig utan skador. Ett antal riskpassager har dock identifierats, vilka nämns i nedan beskrivningar för respektive alternativ. Utöver inventeringen av större träd inom nationalstadsparken har även en inventering av mycket värdefulla träd genomförts på resterande sträckor inom Solna stad, se bilaga 7. Många av de värdefulla träden bedöms kunna undvikas vid planeringen av förläggningsarbetena. Ett antal riskpassager har dock identifieras, vilka nämns i nedan beskrivningar för respektive alternativ. 3.6.1 Delsträcka norr Se bilaga 8 för karta över sträckningarna. Alternativ Norr A Sträckningen följer E4:an i gränsen till nationalstadsparken. I huvudsak följer sträckningen gång- och cykelvägar, med undantag för vid dammen sydväst om Linnéaholm där sträckningen viker av från gång- och cykelvägen västerut samt följer dammens södra kant fram till E4:an. Trafikplats Järva krog samt rondellen vid Solnavägen korsas genom schaktfri metod. E4:an korsas i en tunnel avsedd för bil och gång- och cykeltrafik. Sträckningen är ca 4,9 km. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekterna som Alternativ Norr A berör. 21 (72)

Bebyggelse Enstaka byggnader passeras inom nationalstadsparken och längs Solna kyrkväg. Bostadsområdet Solna kyrkby passeras, dock på motsatt sida om Solna kyrkväg. Avstånd till bostadshus understiger inte 5 m. Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen följer gränsen till Nationalstadsparken (NSP) samt går in i NSP vid tre kortare passager. Passage av 35 större träd (sju riskpassager) inom NSP. Passage av 12 mycket värdefulla träd (en riskpassage) utanför NSP. Tre områden utpekade som skyddsvärda trädmiljöer berörs. Två vattenskyddsområden (Ulriksdal och Frösundavik) berörs. Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö berörs. En fornlämning (Solna 85:1) berörs. Ett statligt byggnadsminne (Hagaparken) kantas på en sträcka om ca 15 m. En kulturhistorisk lämning (Solna 77:1), med antikvarisk bedömning uppgift om berörs. Infrastruktur Extremt komplicerad korsning med trafikplats Järva krog. Även korsning av E4 samt rondell vid Solnavägen. Planer En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av gatumark och torgmark. Sträckningen tangerar ett planprogram för norra delen av Hagastaden. Gränsen för planprogrammet ligger i den gång- och cykelväg som ledningarna planeras att förläggas i. Sträckningen berör Trafikverkets planer på en snabbcykelväg mellan Norrtull och Kista. Alternativ Norr A1 Alternativ Norr A1 innebär en alternativ möjlighet till passage av trafikplats Järva krog och utgör alternativ sträckning till Alternativ Norr A eller Alternativ Norr C. Samförläggning med ny ledning för delprojekt Järva planeras de första ca 150 m 22 (72)

norrut längs med Galoppvägen, varefter Alternativ Norr A1 viker av österut. Korsning av E4:an sker på samma plats som ledningarna för delprojekt Järva. Passagen av Bergshamraleden sker antingen genom schaktfri metod eller genom förläggning i en gång- och cykelbro som Trafikverket planerar. Anledningen till att två alternativa utformningar föreslås för korsningen av Bergshamraleden är att vägplanen för Trafikverkets cykelbro inte är fastställd. Det är därför i nuläget inte känt om och när cykelbron byggs. Vattenfall för en kontinuerlig dialog med Trafikverket för att samordna kabel- och gång och cykelvägsprojektet så långt det är möjligt. Sträckningen följer huvudsakligen befintliga vägar, gång- och cykelvägar samt parkeringsplatser. Sträckningen är ca 1,2 km. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Norr A1 berör. Bebyggelse Kontorsbebyggelse passeras vid Järva krog. Enstaka hus passeras vid Bergshamraleden. Avstånd till bostadshus understiger inte 5 m. Grönstruktur och områdesskydd Sträckningen berör utkanten av Nationalstadsparken (NSP) Passage av tre större träd (två riskpassager) inom NSP. Ett område utpekat som skyddsvärd trädmiljö berörs. Ett vattenskyddsområde (Ulriksdal) berörs. Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö berörs. Utkanten av ett statligt byggnadsminne (Ulriksdals slott) berörs på en sträcka om ca 130 m. Infrastruktur Korsning med E4 och Bergshamraleden. Planer En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen. m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av gatumark. Sträckningen berör Trafikverkets planer på en snabbcykelväg mellan Norrtull och Kista. Alternativ Norr B Sträckningen går genom bostadsområdena Ritorp, Frösunda och Hagalund i Solna. Längs Gustav III Boulevard planeras sträckningen på östra sidan för att hålla ett så stort avstånd som möjligt till bostadshus. Alternativet följer befintliga 23 (72)

gång- och cykelvägar, vägar, parkeringsplatser och trottoarer. En kort sträcka längs Kolonnvägen samt invid Industrivägen planeras förläggning i grönytor. Schaktfri metod planeras för passage av Enköpingsleden, Frösundaleden och rondellen vid Solnavägen. Längs med Rosenborgsgatan, Gustav III Boulevard och Kolonnvägen kantar ledningssträckningen mark som enligt gällande detaljplaner får bebyggas under körbart bjälklag. På grund av detta föreligger osäkerheter i detaljutformningen av alternativets sträckning. Sträckningen är ca 3,5 km. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekterna som Alternativ Norr B berör. Bebyggelse Bostadsområdena Ritorp, Frösunda och Hagalund passeras. Kontorsbebyggelse passeras vid Kolonnvägen samt industribebyggelse vid Källvägen. Avstånd till bostadshus understiger inte 5 m. Grönstruktur och områdesskydd Passage av 48 mycket värdefulla träd (23 riskpassager) utanför NSP. Två alléer berörs (längs Gustav III Boulevard och Anhaltsvägen). Utkanten av ett område utpekat som skyddsvärd trädmiljö berörs. Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljö berörs. Infrastruktur Korsning med Enköpingsleden och Frösundaleden samt rondell vid Solnavägen. Många befintliga ledningar i mark berörs. Planer En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av parkmark. Ett stadsutvecklingsprojekt för Hagalund berörs. Inriktningen för programmet är att skapa förutsättningar för kompletterande bostadsbebyggelse och närservice. Ett stadsutvecklingsprojekt för Frösunda och Ritorp berörs. Utvecklingsprojektet gäller kompletterande bebyggelse och bättre stråk för att binda ihop området mot Ritorp och Södra Frösunda. Övrigt Ledningssträckning genom tätbebyggt område. 24 (72)

Alternativ Norr C Alternativet innebär sjökabel i Brunnsviken. Alternativet sammanfaller med Alternativ Norr A från Galoppvägen till Brunnsviken och från trafikplats Haga södra till station Solnavägen. För att undvika schakt på den öppna ytan vid Haga södra planeras schaktfri metod på denna del av sträckningen. Schaktfri metod planeras även för korsning av trafikplats Järva krog, samt rondellen vid Solnavägen. Trafikplats Haga södra planeras att korsas genom förläggning i en befintlig gång- och cykelväg. Det föreligger osäkerheter kring förläggning av sjökabeln. Den mycket trånga passagen vid Ålkistan gör att det stora förläggningsfartyg som normalt sett vore aktuellt för den här typen av förläggning inte kan ta sig igenom. Ett mer komplicerat förfarande får användas (t.ex. flottning av kabel från land eller användning av mindre pråmar till vilka kablarna flyttas över från ett större förläggningsfartyg som ligger utanför Ålkistan). Sträckningen är ca 5,8 km (varav ca 3,6 km sjökabel). Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekterna som Alternativ Norr C berör. Bebyggelse Enstaka byggnader passeras inom nationalstadsparken och längs Solna kyrkväg. Bostadsområdet Solna kyrkby passeras, dock på motsatt sida om Solna kyrkväg. Avstånd till bostadshus understiger inte 5 m. Grönstruktur och områdesskydd Nationalstadsparken (NSP) berörs. Passage av tre större träd (inga riskpassager) inom NSP. Passage av 12 mycket värdefulla träd (en riskpassage) utanför NSP. Tre områden utpekade som skyddsvärda trädmiljöer berörs. Ett vattenskyddsområde (Ulriksdal) berörs. Kulturmiljö Ett statligt byggnadsminne (Hagaparken) berörs. Riksintresse för kulturmiljö berörs. En övrig kulturhistorisk lämning (Solna 30:1) kantas. En kulturhistorisk lämning (Solna 77:1), med antikvarisk bedömning, uppgift om berörs. 25 (72)

Infrastruktur Extremt komplicerad korsning med trafikplats Järva krog. Även korsning av E4 samt rondell vid Solnavägen. Planer En antagen detaljplan (Del av kv. Startboxen m.fl.) för kontor och bostäder berörs vid Järva krog. Ytan som berörs utgörs av gatumark och torgmark. Sträckningen tangerar ett planprogram för norra delen av Hagastaden. Gränsen för planprogrammet ligger i den gång- och cykelväg som ledningarna planeras att förläggas i. Övrigt Osäkerheter kring en ev. spridning av förorenade sediment i Brunnsviken vid sjökabelförläggning. Komplicerad förläggning av sjökabel. 3.6.2 Delsträcka väst Se bilaga 9 för karta över sträckningarna. Alternativ Väst A Sträckningen utgår från den punkt på Solnavägen där ny ledning mellan Galoppvägen och station Solnavägen viker av in mot transformatorstationen vid Solnavägen. Ledningen planeras huvudsakligen att förläggas i befintliga gångoch cykelvägar, mindre lokalgator och trottoarer. En kort sträcka vid Lundbyparken planeras förläggning i en grönyta. Passage med järnvägsspår sker vid tre platser. De två östra passagerna (JK1 och JK2, se karta i bilaga 9) sker genom schakt i befintlig gång- och cykelväg under spåren. Den västra passagen (JK3, se karta i bilaga 9) planeras genom förläggning i en kabelkanal monterad på sidan av den befintliga gång- och cykelbro som idag går över spåret. Sträckningen är ca 1,9 km. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst A berör. Bebyggelse Bostadsområden inom Huvudsta passeras samt industribebyggelse vid Solnavägen. Avstånd till bostadshus understiger inte 3 m. Grönstruktur och områdesskydd Norra delen av Lundbyparken (gräsyta) korsas. Passage av 46 mycket värdefulla träd (24 riskpassager) utanför NSP. En allé berörs (längs gatan Gunnar Asplunds allé). 26 (72)

Kulturmiljö Fyra övriga kulturhistoriska lämningar (Solna 106, Solna 6:1, Solna 6:2 och Solna 6:3) berörs. Skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne (Statens bakteriologiska anstalt) berörs. Längs Storgatan passeras bebyggelse från 50-talet som enligt Solna stads översiktsplan klassas som sammanhängande kulturmiljö. Solna kulturskola (klassad som en kulturhistoriskt värdefull byggnad) passeras. Infrastruktur Komplicerad korsning av järnväg (JK3) genom montage av kabelkanal på befintlig gång- och cykelbro. Planer Trafikverkets planer på utbyggnad från tvåspårig till fyrspårig järnväg (Mälarbanan) mellan Tomteboda och Kallhäll berörs vid Oskarsrogatan. Övrigt Ledningssträckning genom tätbebyggt område. Alternativ Väst A1 Alternativ Väst A1 är en variant av Alternativ Väst A. Sträckningen innebär en alternativ korsningspunkt med järnvägen (JK5 och JK6, se karta i bilaga 9). Sträckningen följer vägar och parkeringsytor. Schaktfri metod planeras för korsning av järnvägen. Sträckningen är ca 0,55 km. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst A1 berör. Bebyggelse Passage av kontorsbebyggelse längs Hedvigdalsvägen samt två flerfamiljshus söder om järnvägen. Avstånd till bostadshus understiger inte 3 m. Grönstruktur och områdesskydd Passage av 6 mycket värdefulla träd (4 riskpassager) utanför NSP. Tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A sker passage av 36 mycket värdefulla träd (22 riskpassager) utanför NSP. En allé berörs (längs gatan Gunnar Asplunds allé). Kulturmiljö En kulturhistorisk lämning (Solna 106) berörs. 27 (72)

Utkanten av skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne (Statens bakteriologiska anstalt) berörs. Infrastruktur Två komplicerade korsningar med järnvägsspår (JK4 och JK5). Planer Konflikt med Solna stads utvecklingsområde Solna city. Alternativ Väst A2 Alternativet är en möjlig variant av Alternativ Väst A. Sträckningen följer parkeringsytor, en gång- och cykelväg samt en trottoar längs Storgatan. Sträckningen är ca 0,25 km. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst A2 berör. Bebyggelse Sträckningen passerar ett antal flerfamiljshus Avstånd till bostadshus understiger inte 3 m. Grönstruktur och områdesskydd Passage av 3 mycket värdefulla träd (3 riskpassager) utanför NSP. Tillsammans med resterande sträckning enligt Alternativ Väst A sker passage av 35 mycket värdefulla träd (19 riskpassager) utanför NSP. Alternativ Väst B Alternativet sammanfaller med Alternativ Väst A fram till Lundagatan. Ledningssträckningen följer vägar, trottoarer och gång- och cykelväg. Armégatan planeras att korsas genom schaktfri metod. Alternativ Väst B är ca 2,1 km. Passage med järnvägsspår sker vid tre platser, på samma sätt som för Alternativ Väst A. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst B berör. Bebyggelse Passage av bostadsområden inom Huvudsta samt industribebyggelse vid Solnavägen. Avstånd till bostadshus understiger inte 3 m. 28 (72)

Grönstruktur och områdesskydd Norra delen av Lundbyparken (gräsyta) korsas. Passage av 73 mycket värdefulla träd (55 riskpassager) utanför NSP. Fyra alléer berörs (längs Gunnar Asplunds allé, Infanterigatan och Huvudstagatan). Kulturmiljö Fyra övriga kulturhistoriska lämningar (Solna 106, Solna 6:1, Solna 6:2 och Solna 6:3) berörs. Skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne (Statens bakteriologiska anstalt) berörs. Längs Ängkärrsgatan passeras bebyggelse från 50- talet som enligt Solna stads översiktsplan klassas som sammanhängande kulturmiljö. Infrastruktur Komplicerad korsning av järnväg (JK3)genom montage av kabelkanal på befintlig gång- och cykelbro. Övrigt Ledningssträckning genom tätbebyggt område. Alternativ Väst B1 Alternativ Väst B1 är en variant av Alternativ Väst B, men kan även vara en variant av Alternativ Väst A. Alternativet innebär en alternativ korsningspunkt med järnvägen (JK6, se karta i bilaga 8). Sträckningen följer gång- och cykelväg samt trottoar, men går även inom ett depåområde. Järnvägen korsas genom schaktfri metod. Alternativ Väst B1 är ca 0,6 km. Berörda intressen Nedan finns en sammanfattning av de viktigaste omgivningsaspekter som Alternativ Väst B1 berör. Bebyggelse Passage av industribebyggelse inom depåområdet samt kontorsbebyggelse på Bolstomtavägen. Grönstruktur och områdesskydd En mindre skogsdunge korsas. Ingen inventering av värdefulla träd har kunnat genomföras då depåområdet är inhägnat. Kulturmiljö Tre övriga kulturhistoriska lämningar (Solna 106, Solna 6:1 och Solna 6:3) berörs. Infrastruktur Korsning med järnväg (JK6) genom schaktfri metod. Trafikverkets depåområde berörs. Planer Trafikverket har framtida planer på att eventuellt bygga om depåområdet. 29 (72)

4 Valda alternativ Ett flertal alternativa sträckningar har utretts för delprojekt Södra Solna. Mot bakgrund av genomfört samråd, se avsnitt 2.2 samt bilaga 2, har Vattenfall valt sträckningar för respektive delsträcka, se Figur 7 nedan. Figur 7. Valda ledningssträckningar mot bakgrund av genomfört samråd. 30 (72)

4.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen 4.1.1 Motivering valt alternativ Mellan station Galoppvägen och station Solnavägen har Vattenfall beslutat att gå vidare med en kombination av Alternativ A och Alternativ A1. Alternativ B har förkastats mot bakgrund av att Solna stad har icke-färdigställda planarbeten på gång inom området som alternativet berör samt att flera närboende har uttryckt en stark ovilja mot alternativet då det skulle innebära ytterligare byggnadsarbeten inom ett område som redan har varit utsatt för störningar i form av andra anläggnings- och byggnadsarbeten samt tillhörande trafik. Alternativ C innebär risk för spridning av föroreningar från sedimenten som finns på botten av Brunnsviken. Alternativ C korsar även ett område som är klassat som statligt byggnadsminne. Vid korsningen med trafikplats Järva krog har Vattenfall mot bakgrund av inkommet yttrande från Trafikverket i det fortsatta samrådet gjort bedömningen att en korsning med trafikplatsen enligt Alternativ A inte är lämplig. Riksintresset för trafikplatsen riskerar att påverkas negativt under byggskedet då E4:ans konstruktioner vid trafikplatsen är grundlagda på pålar och bankpålar. Exakt var dessa pålar är belägna kan inte säkerställas och borrning för ledningarna kan därmed riskera att skada konstruktionen. Vattenfall har därför beslutat att gå vidare med Alternativ A1 för passage av trafikplatsen. 4.1.2 Sträckningsbeskrivning Ledningssträckningen utgår från transformatorstation Galoppvägen, se karta i bilaga 10. Samförläggning med ny ledning för delprojekt Järva planeras ca 150 meter norrut längs med Galoppvägen, varefter sträckningen för aktuella ledningar viker av österut. Sträckningen fortsätter mellan två kontorshus och över en parkeringsplats fram till Vallgatan. Vallgatan följs norrut ca 150 meter varefter sträckningen viker av österut mellan två parkeringshus. Sträckningen ansluter vid E4:an till förordad sträckning för delprojekt Järva. E4:an korsas genom schaktfri metod. Sträckningen för aktuell ledning fortsätter efter korsningen med E4 söderut. Först längs Järvavägen, därefter längs med en gång- och cykelväg och slutligen längs med en gammal grusad anläggningsväg fram till Bergshamraleden. Passagen av Bergshamraleden sker antingen genom schaktfri metod eller genom förläggning i en gång- och cykelbro som Trafikverket planerar i samband med deras planerade snabbcykelväg mellan Norrtull och Kista. 31 (72)

Anledningen till att två alternativa utformningar föreslås för korsningen av Bergshamraleden är att vägplanen för Trafikverkets cykelbro inte är fastställd. Det är i därför i nuläget inte säkert att bron kommer att byggas, och om den byggs så är det oklart när det sker. Vattenfall för en kontinuerlig dialog med Trafikverket för att samordna kabel- och gång-och cykelvägsprojektet. Efter korsning med Bergshamraleden fortsätter sträckningen längs med en gångoch cykelväg intill E4:an. Vid dammen sydväst om Linnéaholm viker sträckningen av västerut och följer dammens södra kant fram till E4:an. Sträckningen följer därefter E4:an söderut fram till Lings väg, först i vägslänten och därefter i utkanten av en befintlig parkeringsplats. En gång- och cykelväg följs därefter fram till en viadukt vid Linvävartorpet, där korsning sker med E4:an. Sträckningen följer därefter en gång- och cykelväg mellan E4:an och Norra begravningsplatsen. Vid trafikplats Haga södra viker sträckningen av västerut och följer en gång- och cykelväg längs med Solna kyrkväg ända bort till rondellen invid Solnavägen. Korsning med rondellen planeras genom schaktfri metod från grönytan strax norr om rondellen till strax väster om rondellen. Sträckningen följer därefter befintliga vägar in till ny transformatorstation invid Solnavägen. Sträckningen är ca 5,5 km. 4.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan 4.2.1 Motivering valt alternativ Mellan Solnavägen och station Oskarsrogatan har Vattenfall beslutat att gå vidare med en kombination av Alternativ A och Alternativ A2. Sträckningen är den kortast möjliga av de samrådda alternativen och berör minst antal värdefulla träd. 4.2.2 Sträckningsbeskrivning Ledningssträckningen utgår från den punkt på Solnavägen där ny ledning mellan Galoppvägen och station Solnavägen viker av in mot transformatorstationen vid Solnavägen, se karta i bilaga 11. Sträckningen följer Solnavägen mot nordväst, korsar järnvägen i en viadukt (JK1, se karta i bilaga 11) och fortsätter längs en gång- och cykelväg upp i ytterkanten på en parkeringsplats intill järnvägen. Sträckningen följer därefter Hedvigdalsvägen söderut. Två järnvägsspår korsas (JK2 och JK3, se karta i bilaga 11), det första under en befintlig järnvägsbro och det senare genom förläggning i en kabelkanal monterad på sidan av den befintliga gång- och cykelbro som idag korsar spåret. Efter korsningen med järnvägen följer sträckningen Gunnar Asplunds allé västerut. Sträckningen korsar Lundbyparkens norra del och fortsätter västerut till Lundagatan som korsas. Sträckningen korsar därefter en mindre parkeringsplats och följer därefter en gång- och cykelväg 32 (72)

genom ett mindre grönområde fram till Storgatan. Storgatan följs västerut. Ledningen läggs i första hand i trottoar, alternativt i körbanan där andra alternativ inte anses möjliga. Vid Oskarsrogatan vinklar sträckningen av norrut och sedan västerut fram till transformatorstation Oskarsrogatan. Sträckningen är ca 1,8 km. 33 (72)

5. Förutsättningar 5.1 Planförhållanden En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Översiktsplaner och regionplaner är inte juridiskt bindande, bara vägledande. Berörda översikt- och detaljplaner Solna stad antog i mars 2016 en ny översiktsplan för Solna stad, Översiktsplan 2030, och har ett stort fokus på att expandera enligt översiktsplanen. Solna stad har tagit fram fördjupade översiktsplaner för flera områden, varav de för Karolinska-Norra Station och Nationalstadsparken fortfarande är aktuella och berör projektet. Karolinska-Norra Station (från 2008), kallas numera Hagastaden. I Hagastaden planeras totalt 6000 nya bostäder byggas varav 3000 inom Solna kommun. När området är klart kommer det totalt att inrymmas ca 50 000 arbetsplatser i området. För norra delen av Hagastaden har Solna stad tagit fram ett planprogram. Ansökt ledningssträckning (delsträcka norr) tangerar planprogrammets norra del. Då gränsen för planprogrammet går i den gång- och cykelväg som ledningarna planeras att förläggas i bedöms ledningarna vara förenliga med planprogrammet. En Fördjupad Översiktsplan för Nationalstadsparken, Solnadelen, är framtagen och antagen av kommunfullmäktige 2008. I planen finns riktlinjer om tekniska anläggningar vars förekomst generellt ska minimeras. Anläggningar som dock är nödvändiga ska så långt det är möjligt anpassas till landskap och miljö. Påverkan på nationalstadsparkens värden beskrivs nedan i avsnitt 8.2 8.4. Utöver de fördjupade översiktsplanerna har Solna stad identifierat ett antal utvecklingsområden inom kommunen, varav två av dessa, Nya Ulriksdal och Järvastaden och Huvudsta, berörs av de nya ledningarna. I Huvudsta finns möjlighet till kompletterande bebyggelse, i första hand nya bostäder, men även arbetsplatser. En större kompletteringsbebyggelse i Huvudsta förutsätter en ombyggnad av Huvudstaleden i tunnel, vilket finns med som ett utredningsuppdrag i den nationella planen för transportsystem 2014-2025. I Nya Ulriksdal (beläget norr om Enköpingsvägen mellan E4:an och järnvägen) planeras ny bostads- och kontorsbebyggelse. Närmast E4:an och Enköpingsvägen 34 (72)

planeras för kontor och arbetsplatsetableringar som kan fungera som bullerskydd för resten av området. Solna stad har även vid möten informerat om att det i Huvudsta finns ett utvecklingsområde benämnt Solna city. Inom området planeras för bostadsbebyggelse. Området avgränsas av Mälarbanan i söder, Solnavägen i öster och Sundbybergsvägen i väster. Ansökt ledningssträckning berör området i mindre utsträckning i dess östra kant. Större delen av de ansökta sträckningarna berör detaljplanelagd mark. Planerad kabelförläggning bedöms inte strida mot varken befintliga detaljplaner eller pågående detaljplanering. 5.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Som verksamhetsutövare är Vattenfall skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas för projektet. MB 2 kap. 2, Kunskapskravet Vattenfall är ett etablerat nätbolag med gedigen erfarenhet av att bygga och driva kraftledningar. Företaget har i genomförda samråd inhämtat information om det aktuella området och de konsekvenser som projektet kan komma att medföra. Vattenfall anser sig således ha den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön mot skada och olägenheter. MB 2 kap. 3, Försiktighetsprincipen Vattenfall arbetar aktivt med att förebygga, hindra och motverka att företagets verksamheter medför skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. Vattenfall följer gängse normer och regler för skyddsåtgärder, skyddsavstånd och liknande. Avseende exponering för magnetiska fält bedöms de aktuella ledningarnas lokaliseringar vara förenliga med den försiktighetsprincip som formulerats av svenska myndigheter. MB 2 kap. 4, Produktvalsprincipen Vattenfall strävar efter att minska mängden kemikalier och tillämpar produktvalsprincipen vid val av kemiska produkter och varor. Vattenfall för också en dialog med entreprenörer och underhållsleverantörer så att produktvalsprincipen gäller på eller intill Vattenfalls befintliga anläggningar samt i projekt. MB 2 kap. 5, Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållning med råvaror och energi samt hantering av avfall för återanvändning och återvinning, ingår som ett fokusområde i Vattenfalls miljöarbete. Vattenfalls rutiner inom området kommer att gälla även för det aktuella projektet. 35 (72)

Mb 2 kap. 6, Lokaliseringsprincipen I arbetet med att ta fram föreliggande MKB och de ansökta sträckningarna har studier genomförts för att hitta de mest lämpliga placeringarna av ledningarna. Slutgiltig placering av ledningarna bedöms inte leda till någon större påverkan på miljön eller olägenhet för människors hälsa, något som även bekräftats av Länsstyrelsen som bedömt att projektet inte kan bedömas medföra en betydande miljöpåverkan. Vattenfall anser att ansökta sträckningar är lokaliserade så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. 36 (72)

6 Teknik och byggskede 6.1 Kabeltyp De markkablar som planeras att användas är av typen enledare med en principkonstruktion enligt Figur 8. Kabelns ledare består av aluminium och isoleringen är av plast (polyeten PEX ). Runt isoleringen läggs ett lager koppartrådar som en jordad skärm. Kabeln förses ytterst med en mekaniskt skyddande plastmantel av polyeten (PE). Figur 8. Markkabel. Innerst en ledare av aluminium med svart tätning. Sedan en gulaktig isolation av PEX, följt av ett lager koppartrådar och ytterst ett skyddshölje av polyeten (PE). 6.2 Markkabelförläggning med öppna schakt Huvudsakligen kommer ledningarna att förläggas med s.k. öppna schakt. Denna typ av markförläggning utförs generellt genom att ett kabeldike schaktas till ett djup av ca 1,2 m På delsträcka norr kommer ledningarna förläggas med tre kabelförband. Två kabelförband för ny ledning Galoppvägen Solnavägen och ett kabelförband för ny ledning Galoppvägen Oskarsrogatan (se Figur 9 nedan). Bredden på kabeldiket vid markytan beror på stabiliteten i marken och kommer därmed att variera, ett ungefärligt mått för aktuellt kabeldike är dock ca 2 m i markytan. 37 (72)

Figur 9. Tvärsnitt över markkabeldike för delsträcka norr. På delsträcka väst kommer endast ett kabelförband förläggas enligt Figur 10 nedan. Vid Solnavägen viker nämligen en ledning av mot Oskarsrogatan. Den andra ledningen (med två kabelförband) fortsätter mot station Solnavägen, se Figur 11. Kabelschaktens bredd vid markytan beror som tidigare nämnts på stabiliteten i marken men ungefärliga bredder är ca 0,8 m vid förläggning av ett kabelförband och ca 2 m vid förläggning av två kabelförband. 38 (72)

Figur 10. Tvärsnitt över markkabeldike för delsträcka väst. Figur 11. Tvärsnitt över markkabeldike från Solnavägen till station Solnavägen. 39 (72)

Längs de första ca 150 m ut från station Galoppvägen (delsträcka norr) planeras ledningarna att samförläggas med de planerade ledningarna inom delprojekt Järva. Det kommer då att krävas ett bredare schakt till följd av att ledningarna är elektriskt beroende av varandra och får under inga omständigheter kunna råka ut för samtidiga skador vid exempelvis oaktsam grävning. Ungefärlig bredd på markkabeldiket i markytan är ca 4,3-4,5 m, men beror som tidigare nämnts på stabiliteten i marken. För kabelschaktskiss se Figur 12 nedan. Figur 12. Tvärsnitt över markkabeldike vid samförläggning med ledningar inom delprojekt Järva. Ledningarna består av flera sammanfogade kabellängder. Kabellängden kan vara upp till 1000 m. Vid varje kabelskarv behöver schaktet göras något bredare. Kringfyllningen runt kabelrören i diket kommer att bestå av finare grus (kabelsand). Mekaniskt kommer kablarna att skyddas med kabelrör i plast. Varningsband och optoslang kommer att placeras i återfyllnaden. Arbetet med kabeldiket genomförs normalt med konventionell utrustning för schaktning och sprängning. Vissa av massorna kan återanvändas och då läggs de normalt upp inom arbetsområdet. På sträckor där detta ej är möjligt planeras uppgrävda massor forslas bort med lastbilar i samband med grävningen. En sådan metod ger ett mindre arbetsområde men ökad byggtrafik. Exempel på arbetsområden i stadsmiljö visas i Figur 13 och Figur 14. 40 (72)

Figur 13. Ordinärt arbetsområde vid kabelförläggning i stadsmiljö. Figur 14. Exempel på hur det kan se ut när ledningar förläggs i stadsmiljö, observera att ledningarna på detta foto förläggs utan rör. Markkablarna planeras att rörförläggas längs hela sträckan. Med det menas att man först lägger tomrör i marken och sedan drar/skjuter i kabeln på lämpliga sektionsindelningar. Vid rörförläggning kan en större andel av de uppschaktade massorna återanvändas vid återfyllning än vid traditionell kabelförläggning, då rörförläggning inte ställer lika höga krav på återfyllnadsmassorna. Kringfyllningen ska bestå av kabelsand, men för resterande fyllning kan uppschaktade massor till stor del användas. Detta innebär att behovet av att 41 (72)

transportera bort schaktmassor och transportera in nya återfyllnadsmassor minskar. Rörförläggning innebär också att perioden som kabelschakt behöver stå öppna minskar, med minskade olägenheter för trafikanter och kringboende som följd. Vid reparationsarbeten kan schaktning längs en hel kabellängd undvikas, eftersom hela kabellängder om nödvändigt kan dras ut ur röret och repareras eller bytas. Detta gäller även där kabeln är tryckt under väg och vid den eventuella förläggningen i cykelbron över Bergshamraleden. Om sprängning blir nödvändig görs sprängningen med lämpligt metodval utifrån platsens förutsättningar. Sprängmassor kommer att borttransporteras och återfyllning görs med organiska massor och grus. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Byggtiden kommer innebära begränsningar i framkomligheten för trafiken. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. På sträckningar där konflikter finns med andra ledningar anpassar man sig i första hand efter befintliga ledningars positioner. Ledningar som förekommer längs sträckan är andra kraftledningar, tele- och bredbandsledningar, vatten- och avloppsledningar, dagvattenledningar, gasledningar samt ledningar för fjärrvärme/-kyla. Där de tillkommande ledningarna inte får plats kan det vara aktuellt att förlägga de nya kablarna på ett större djup eller att flytta på de befintliga ledningarna, i de fall det är möjligt. Vissa ledningar innebär större svårigheter att korsa, t.ex. Solnas huvudvattenledning. Vattenfall avser att genomföra en organiserad ledningssamordning för att på förhand identifiera alla kritiska punkter och tillsammans med berörda ledningsägare överenskomma den tekniskt och praktiskt bästa lösningen. 6.3 Schaktfria metoder Vid särskilda passager, t.ex. E4:an, Bergshamraleden och Solnavägen kommer schaktfria metoder användas. Metoderna innebär att man kan borra under marken på kortare avsnitt, utan att påverka markytan. De metoder som kan blir aktuella för föreliggande projekt är styrd borrning, SBR-borrning eller hammarborrning. Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag, huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid svårare markförhållanden. I Figur 15 visas en skiss över styrd borrning där en radiosändare skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan man styra borren enligt önskemål. En variant på styrd borrning är så kallad SBR borrning, vid vilken en roterande borrkrona används. Denna metod används vid 42 (72)

hård mark eller mark med inslag av större sten. I Figur 16 visas en skiss med hammarborrning. Metoden kräver att utgångspunkten är på en lägre marknivå än det man vill borra under, exempelvis en väg. Det resulterande borrhålet blir rakt och det är inte möjligt att styra det på samma sätt som man kan vid styrd borrning. Figur 15. Principskiss över den schaktfria metoden styrd borrning (skiss från Styrud AB). Figur 16. Principskiss över den schaktfria metoden hammarborrning (skiss från Styrud AB). 43 (72)

6.4 Anläggning i bro Vid passagen av järnvägen (JK3, se karta i bilaga 11) kommer ledningen att anläggas i sidan av den befintliga gång- och cykelbro som idag korsar järnvägen. En kabelkanal för ledningen kommer fästas på tvärgående balkar infästa i befintlig konstruktion ungefär enligt principskisserna i Figur 17 och Figur 18 nedan. Figur 17. Förläggning av kraftledningen planeras i en kabelkanal som monteras på brons långsida. Figur 18. Tvärsektion över gång- och cykelbron med planerad kabelkanal till vänster. 44 (72)

7 Elektromagnetiska fält 7.1 Allmänt om elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga 45 (72)

underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 7.2 Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en markkabel på kabelgeometri, djupet i marken och strömmens storlek. För aktuella ledningar har teoretiska magnetfältsvärden beräknats utifrån en förväntad årsmedelström vid en överskådlig framtid (prognosår 2030). Storleken på magnetfältet från kabelfaser förlagda tätt intill varandra i triangel är lågt på grund av ett litet avstånd mellan fasledarna i kablarna. Magnetfältet är störst rakt ovanför kabelförbandet och klingar sedan snabbt av när man avlägsnar sig från kabeldiket. I Figur 19 nedan redovisas beräknat teoretiskt magnetfält för ledningssträckningen mellan Galoppvägen och Solnavägen. I Figur 20 redovisas beräknat teoretiskt magnetfält för ledningssträckningen mellan Solnavägen och Oskarsrogatan och i Figur 21 redovisas beräknat teoretiskt magnetfält för sträckningen mellan Solnavägen och transformatorstationen vid Solnavägen. Magnetfältet är angivet 1,5 m ovan mark. Nedan visas också de beräknade teoretiska magnetfälten för delsträcka norr där ledningarna planeras att samförläggas med den planerade ledningen inom delprojekt Järva, se Figur 22 nedan. Magnetfältet i graferna är beräknat för spänningsnivån 77 kv. När en övergång i framtiden sker till 138 kv förväntas magnetfältsnivån att sjunka markant. En ökning av spänningen innebär att strömmen och magnetfältet sjunker, givet samma överförda effekt. 46 (72)

Figur 19. Beräknat teoretiskt magnetfält, delsträcka norr, Galoppvägen- Solnavägen. Magnetfält angett i mikrotesla. Figur 20. Beräknat teoretiskt magnetfält, delsträcka väst, Solnavägen- Oskarsrogatan. Magnetfält angett i mikrotesla. De markförlagda ledningarna kommer inte att förläggas närmare än fem meter från något bostadshus längs delsträcka norr och inte närmare än tre meter från något bostadshus på delsträcka väst. Mellan Galoppvägen och Solnavägen är det beräknade teoretiska magnetfältet 0,42 µt fem meter från ledningarna, men redan på åtta meters avstånd är magnetfältet mindre än 0,2 µt. Mellan Solnavägen och Oskarsrogatan är det beräknade teoretiska magnetfältet 0,37 µt tre meter från ledningarna och mindre än 0,2 µt fem meter från ledningarna. Längs sträckan mellan Solnavägen och transformatorstationen vid Solnavägen finns inga bostadshus. 47 (72)

Figur 21. Beräknat teoretiskt magnetfält mellan Solnavägen och transformatorstationen vid Solnavägen. Magnetfält angett i mikrotesla. Figur 22. Beräknat teoretiskt magnetfält delsträcka norr, samförläggning med ledning i delprojekt Järva. Magnetfält angett i mikrotesla. 48 (72)

8 Konsekvensbedömning I detta avsnitt redovisas vilka intressen som berörs av de nya kraftledningarna, vilka skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas för att minimera miljöpåverkan samt en bedömning av påverkan på de berörda intressena. Det är de valda sträckningarna, se kapitel 4Fel! Hittar inte referenskälla. ovan, som beskrivs. Beteckningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till markeringar i kartbilagorna 10 och 11. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan obetydlig liten måttlig stor enligt nedan. Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare. Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer en miljöåtgärdsplan att tas fram inför fortsatt projektering och genomförande av projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n, såsom nedan nämnda skyddsåtgärder, inför byggnation och underhåll av ledningarna bryts ned i konkreta åtgärder och förs in i planen. Miljöåtgärdsplanen kommer att förmedlas till berörda entreprenörer inför ledningsbyggnation. 8.1 Boendemiljö 8.1.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen Beskrivning Ledningssträckningen passerar sparsamt med bostadshus. Enstaka friliggande hus passeras vid korsningen med Bergshamraleden samt inom nationalstadsparken. Bostadsområdet Solna kyrkby passeras, dock på motsatt sida om Solna kyrkväg. Vid Trafikplats Järva krog har en ny detaljplan antagits. Detaljplanen innebär att bostadshus kommer att byggas på fastigheten Startboxen 1 (direkt söder om 49 (72)

ledningssträckningen i passagen mellan Galoppvägen och Vallgatan). Ledningen kommer som närmast hamna fem meter från dessa planerade bostadshus. Skadeförebyggande åtgärder Den främsta skadeförebyggande åtgärden utgörs av att ledningarna kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämför med vanlig schaktning, se avsnitt 6.2. Om sprängning blir aktuell kommer detta att ske under tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar för närboende. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Under byggnationen ska Naturvårdsverkets gällande regler för buller från byggplatser efterlevas. Konsekvensbedömning Påverkan på boendemiljö utgörs huvudsakligen av störningar under anläggningsfasen. Schakt, borrning och eventuell sprängning kommer då medföra vissa bullerstörningar. Markkabelförläggningen kommer även att påverka framkomligheten för främst gång- och cykeltrafik men även för fordonstrafik. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Parkeringsmöjligheter i enstaka delar av området kan även komma att påverkas. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Konsekvenserna av bullerstörningarna under anläggningsskedet bedöms som små då förläggningsarbetena kommer vara tillfälliga och huvudsakligen sker utanför tätbebyggt område. Påverkan bedöms bli mer påtaglig vid de bostadshus som ligger i anslutning till Bergshamraleden. Korsning med vägen planeras antingen i den gång- och cykelbro som Trafikverket planerar eller genom schaktfri metod under vägen. Den planerade ledningens påverkan på närboende i driftskedet utgörs främst av en oro för det elektromagnetiska fält som uppkommer kring ledningen. Magnetfältets utbredning redovisas i avsnitt 7.2. Vid närmaste bostadshus är det beräknade teoretiska magnetfältet 0,42 µt vid en driftspänning på 77 kv. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna medföra liten påverkan på boendemiljön både i anläggningsskede och i driftskede. 50 (72)

8.1.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan Beskrivning Ledningssträckningen går genom Huvudsta, ett tätbebyggt bostadsområde. Närmast belägna bostadshus ligger på Oskarsrogatan, se Figur 23. Ledningen kommer inte hamna närmare än tre meter från bostadshus. Figur 23. Bostadshus längs Oskarsrogatan. Förläggning av ledningen planeras i vägen. Skadeförebyggande åtgärder Samma skadeförebyggande åtgärder som för delsträcka norr kommer att genomföras för delsträcka väst. Konsekvensbedömning Påverkan på boendemiljö utgörs huvudsakligen av störningar under anläggningsfasen. Schakt och eventuell sprängning kommer då medföra vissa bullerstörningar. Markkabelförläggningen kommer även att påverka framkomligheten för fordonstrafik och gång- och cykeltrafik i och med att merparten av kabelsträckan följer befintliga vägar, gång- och cykelvägar och korsar ett antal vägar. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Parkeringsmöjligheter i enstaka delar av området kan även komma att påverkas. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. 51 (72)

Den planerade ledningens påverkan på närboende i driftskedet utgörs främst av en oro för det elektromagnetiska fält som uppkommer kring ledningen. Magnetfältets utbredning redovisas i avsnitt 7.2. Vid närmsta bostadshus är det beräknade teoretiska magnetfältet 0,37 µt vid en driftspänning på 77 kv. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna medföra måttlig påverkan på boendemiljön i anläggningsskedet och en liten påverkan i driftskedet. 8.2 Naturmiljö 8.2.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen Beskrivning Ledningssträckningen kantar nationalstadsparken (NSP) längs med E4:an. Nationalstadsparken utgör ett unikt historiskt landskap. Det är sammanflätat av skogar, öppna marker, sjöar, parker, stränder och många särpräglade byggnader. År 1995 utsågs nationalstadsparken till världens första nationalstadspark, med motivet att den är av stor betydelse för det nationella kulturarvet, stadens ekologi och människans rekreation. Inom nationalstadsparken får ny bebyggelse och nya anläggningar endast komma till stånd om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Trots bestämmelsen ovan får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada vidtas om: - åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och - parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Utöver ovan bestämmelser råder, inom de delar av nationalstadsparken som ligger inom Solna stad, även avverkningsförbud för träd större än 60 cm i omkrets. Förläggning av ledningarna inom (eller i gränsen till) nationalstadsparken planeras att ske i befintliga gång- och cykelvägar, undantaget är passagen av dammen vid Linnéaholm samt korsningarna med E4:an och Bergshamraleden. Korsningen med E4:an kommer ske genom schaktfri metod (beskrivs i avsnitt 6.3 ovan) från västra sidan E4:an och ut på en öppen yta på östra sidan om Järvavägen. Korsningen med Bergshamraleden kommer att ske antingen genom förläggning i den gång- och cykelbro som Trafikverket planerar för sin nya snabbcykelväg eller genom schaktfri metod. Startpunkt för eventuell schaktfri metod kommer ligga i den befintliga anläggningsväg som ledningen planeras att förläggas i och slutpunkt i en öppen yta norr om den befintliga gång- och cykelväg som går sydost om trafikplats Järva krog. Sträckningen för Trafikverkets gång- och cykelbro går att se i karta i bilaga 10. 52 (72)

Som tidigare nämnts (se avsnitt 3.6 ovan) har Vattenfall längs med de samrådda sträckningarna genomfört inventeringar av större träd inom nationalstadsparken samt träd som klassats som mycket värdefulla utanför nationalstadsparken, se bilaga 5, 6 och 7. De flesta av de inventerade träden bedöms kunna undvikas vid anläggningsarbetena, ett antal riskpassager har dock identifierats. För det sökta alternativet sker passage av 38 större träd inom nationalstadsparken, varav nio av dessa utgör riskpassager. Passage av 12 mycket värdefulla träd sker utanför nationalstadsparken, varav ett utgör en riskpassage. De inventerade träden med riskpassager finns markerade i karta i bilaga 10. Observera att en inventeringspunkt kan utgöra flera träd. Utkanten av fyra skyddsvärda trädmiljöer (SkTräd1, SkTräd2, SkTräd3 och SkTräd4) utpekade av Länsstyrelsen berörs. Tre av dessa är belägna inom nationalstadsparken och en av dem omfattar hela Norra begravningsplatsen. Skadeförebyggande åtgärder Innan anläggningsarbeten påbörjas inom nationalstadsparken kommer Vattenfall att se till att schaktkanterna märks ut i närvaro av en arborist med besiktningsprotokollet som underlag. Utöver detta föreslår Vattenfall (efter kontakter med Länsstyrelsens naturvårdsenhet), att följande försiktighetsåtgärder ska vidtas vid anläggningarbeten i anslutning till de större träden inom nationalstadsparken, längs med vilka riskpassager föreligger: - Maskiner med lågt marktryck (med larver) alternativt körplåtar ska användas närmast träden. - En arborist ska närvara vid öppnandet av schakt invid träden så att försiktighetsåtgärder (t.ex. renskärning av rötter) kan föreslås direkt vid öppnandet av schaktet. - Schakt invid träden ska hållas öppna i högst ett dygn för att på så sätt undvika behovet av vattning eller isolering av trädens rötter. - Inbrädning av träden ska genomföras innan anläggningsarbetena påbörjas. Försiktighetsåtgärderna planeras även att vidtas vid passage av det mycket värdefulla träd, med vilket riskpassage föreligger (Id800), utanför nationalstadsparken. Konsekvensbedömning Enligt inventeringsrapporten (bilaga 5) bedöms de flesta av de inventerade träden inom nationalstadsparken klara sig utan skador om rekommendationerna i besiktningsprotokollet följs. För nio av träden föreligger dock risk för skada. Vattenfalls bedömning är att påverkan på träden blir liten med de skadeförebyggande åtgärder som föreslagits. Inga dispenser för arbeten i anslutning till de större träden bedöms därmed behövas. Gällande korsning av Bergshamraleden kan detta, som nämns ovan, ske genom schaktfri metod eller via förläggning i Trafikverkets planerade gång- och cykelbro. Vid schaktfri förläggning bedöms inte nationalstadsparkens värden 53 (72)

påverkas. Vid förläggning i planerad cykelbro kommer förläggning av ledningarna att ske i själva bron. I detta fall är det själva bron som eventuellt påverkar den värdefulla naturmiljön. Ledningarna medför således ingen ytterligare påverkan, på nationalstadsparkens värden, än den som uppstår i och med uppförandet av bron. Inga större träd inom de skyddsvärda trädmiljöerna SkTräd1, SkTräd2 och SkTräd3 kommer att påverkas. Inom den skyddsvärda trädmiljön SkTräd4 finns en riskpassage med ett mycket värdefullt träd (Id 800). För detta träd kommer försiktighetsåtgärder vidtas varför bedömningen är att påverkan på trädet blir liten. Sammantaget bedöms de planerade ledningarna, med nämnda skadeförebyggande åtgärder, medföra liten påverkan på naturmiljön. 8.2.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan Beskrivning Endast lite grönstruktur berörs längs sträckningen då ledningen mestadels planeras att förläggas i hårdgjord mark i form av trottoarer, vägar och gång- och cykelvägar. Sträckningen korsar Lundbyparken som utgörs av en gräsbeklädd grönyta. Som tidigare nämnts har en inventering av mycket värdefulla träd längs ledningssträckningen genomförts (se avsnitt 3.6 och bilaga 7). Ledningssträckningen passerar 35 mycket värdefulla träd. Många av de inventerade träden bedöms kunna undvikas vid anläggningsarbetena, 19 riskpassager har dock identifierats. De inventerade träden med riskpassager finns markerade i karta i bilaga 11. Observera att en inventeringspunkt kan utgöra flera träd. Sträckningen passerar även en allé för vilken dispens från det generella biotopskyddet kommer behöva sökas. Allén är belägen längs gatan Gunnar Asplunds allé. Några av ovan nämnda värdefulla träd finns inom allén. Skadeförebyggande åtgärder Vid val av ledningssträckning har huvudaspekten varit att minimera antalet mycket värdefulla träd som kan komma att påverkas vid förläggning av ledningen. Den gräsbeklädda grönytan i Lundbyparken kommer efter anläggningsarbetena att återställas. Vid förläggning av ledningen kommer försiktighet att vidtas invid de mycket värdefulla träden. Inbrädning av träden kommer att genomföras innan anläggningsarbetena påbörjas. Konsekvensbedömning Sammantaget bedöms ledningen medföra en liten-måttlig påverkan på naturmiljön i området. 54 (72)

8.3 Kulturmiljö 8.3.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen Beskrivning Ledningssträckningen berör längs större delen av sträckningen ett riksintresse för kulturmiljö (RiksKultur). Riksintressets benämning är Solna (AB37) och riksintresset omfattar Haga-Ulriksdals slottsmiljöer, Norra begravningsplatsen och sockencentrum för Solna socken som utgörs av området vid Solna kyrka. Riksintresset för kulturmiljö är även i delar utpekat som statligt byggnadsminne (Ulriksdals slott och Hagaparken) samt övrig kulturhistorisk lämning (Solna 32:1). Den övriga kulturhistoriska lämningen avser området kring Ulriksdals slott. Ledningssträckningen kantar det sydvästra hörnet av det statliga byggnadsminnet för Ulriksdals slott. Passagen med byggnadsminnet (ca 130 m) kommer uteslutande ske i en gammal anläggningsväg, se Figur 24. Passagen av den övriga kulturhistoriska lämningen är något längre, ca 550 m, då denna fortsätter på söder sida om Bergshamraleden. Figur 24. Beröringspunkt med det statliga byggnadsminnet för Ulriksdals slott. 55 (72)

Det statliga byggnadsminnet för Hagaparken berörs i en passage om 16 m vid entrén till parken från Frösundaleden 1. Passagen sker i befintlig gång- och cykelväg, se Figur 25. Figur 25. Beröringspunkt med det statliga byggnadsminnet för Hagaparken. En fornlämning (Solna 85:1) berörs nordost om Linvävartorpet. Fornlämningen utgörs av ett boplatsområde, varav ungefär halva lämningen är belägen i E4:an. Skadeförebyggande åtgärder Vid anläggningsarbeten i anslutning till fornlämningen Solna 85:1 kommer arkeologisk schaktövervakning att ske. Om något fynd görs vid schaktövervakningen kommer kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen att kontaktas för vidare åtgärd. Innan anläggningsarbetena påbörjas kommer Vattenfall att ansöka om tillstånd enligt kulturmiljölagen för arbeten intill den berörda lämningen. Om det vid anläggningsarbetena skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar kommer den del av arbetet som rör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. Konsekvensbedömning Förläggningen av de nya ledningarna i utkanten av det statliga byggnadsminnet för Ulriksdals slott kommer uteslutande att ske i en befintlig anläggningsväg. 1 I den samrådsredogörelse som sammanställdes efter samrådet sommaren 2015 skrevs felaktigt att det statliga byggnadsminnet inte berörs. Anledningen till detta var att Vattenfall utgick ifrån avgränsningen av byggnadsminnet enligt information i Riksantikvarieämbetets karttjänst Fornsök som visar på en felaktig utbredning. 56 (72)

Passage av det statliga byggnadsminnet för Hagaparken sker i befintlig gång- och cykelväg. Vägarna kommer efter arbetenas avslutande att återställas till ursprungligt skick. Inga förändringar av marknivån kommer att ske. Ingen påverkan kommer således ske på det statliga byggnadsminnena. Fornlämningen Solna 85:1 är till hälften belägen i E4:an. Lämningen är sannolikt redan delvis förstörd till följd av bygget av E4:an samt gång- och cykelvägen intill E4:an (som de nya ledningarna planeras att förläggas i). Påverkan på den enskilda lämningen bedöms därmed bli liten. Sammantaget bedöms ledningarna medföra en liten påverkan på kulturmiljön i området. 8.3.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan Beskrivning I den östra delen av sträckningen berörs en större kulturhistorisk lämning. Lämningen utgörs av en bytomt/gårdstomt (Solna 106) som på 1700-talet tillhörde Karlbergs gods. Inom den större lämningen finns även tre mindre lämningar (Solna 6:1, Solna 6:2 och Solna 6:3) som också berörs av ledningssträckningen. Alla de tre lämningarna utgörs av gravfält. Solna 6:1 och Solna 6:3 har skadestatusen undersökt och borttagen medan Solna 6:2 har skadestatusen förstörd. Alla de nämnda lämningarna är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar enligt FMIS 2. Korsningen med de berörda lämningarna kommer att ske i redan hårdgjorda ytor (gång- och cykelväg och väg). Området för lämningarna är delvis bebyggd med järnväg, väg, parkeringsplatser, kolonilotter och byggnader. Vid Lundbyparken berör sträckningen skyddsområdet för ett enskilt byggnadsminne (EBminne) i form av Statens bakteriologiska anstalt. Längs Storgatan passeras bebyggelse från 50-talet som enligt Solna stads översiktsplan är klassad som sammanhängande kulturmiljö. Även Solna Kulturskola, klassad som en kulturhistoriskt värdefull byggnad, passeras. Skadeförebyggande åtgärder Vid anläggningsarbeten i anslutning till lämningarna Solna 6:1, Solna 6:2 och Solna 6:3 kommer arkeologisk schaktövervakning att ske. Om något fynd görs vid schaktövervakningen kommer kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen att kontaktas för vidare åtgärd. Innan anläggningsarbetena påbörjas kommer Vattenfall att ansöka om tillstånd enligt kulturmiljölagen för arbeten intill de berörda lämningarna. Schakt planeras inte inom det enskilda byggnadsminnet, dock inom skyddsområdet kring byggnadsminnet. Vattenfall har vid vidare kontakt med 2 I och med den nya kulturmiljölag som trädde i kraft den 1 januari 2014 kan de antikvariska bedömningarna av kända kulturhistoriska lämningar vara inaktuell. 57 (72)

Länsstyrelsen meddelats att ingen dispens behöver sökas för arbetena inom skyddsområdet under förutsättning att skyddsområdet återställs till befintligt utseende och att inga träd eller annan större vegetation skadas eller förändras. Vattenfall avser att tillmötesgå Länsstyrelsens krav. Om det vid anläggningsarbetena skulle påträffas lämningar som kan antas vara fornlämningar kommer den del av arbetet som rör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. Konsekvensbedömning Korsningen med de kulturhistoriska lämningarna kommer att ske i mark som redan har påverkats av vägbyggen och andra infrastrukturprojekt. Som följd av detta samt då schaktövervakning kommer att genomföras bedöms påverkan på de berörda kulturhistoriska lämningarna som liten. Då ledningen förläggs i mark kommer ingen visuell påverkan att ske på 50-tals bebyggelsen längs Storgatan eller Solna Kulturskola. Sammantaget bedöms ledningarna med ovan skadeförebyggande åtgärder medföra en liten påverkan på kulturmiljön i området. 8.4 Rekreation och friluftsliv 8.4.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen Beskrivning Inga riksintressen för friluftsliv berörs av ledningssträckningen. Både nationalstadsparken (NSP) och riksintresset för kulturmiljö (RiksKultur) används dock i stor utsträckning för rekreation. Skadeförebyggande åtgärder Den främsta skadeförebyggande åtgärden utgörs av att ledningarna kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämför med vanlig schaktning, se avsnitt 6.2. Om sprängning blir aktuell kommer detta att ske under tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Under byggnationen ska Naturvårdsverkets gällande regler för buller från byggplatser efterlevas. 58 (72)

Konsekvensbedömning I och med att ledningarna ska markförläggas medför de ingen visuell påverkan på berörda intressen. Påverkan på rekreation och friluftsliv utgörs istället de av störningar som uppstår under anläggningsfasen. Schakt, borrning och eventuell sprängning kommer då medföra vissa bullerstörningar. Markkabelförläggningen kommer även att påverka framkomligheten för främst gång- och cykeltrafik. Då ledningssträckningen nästan uteslutande är förlagd i gång- och cykelvägar intill vältrafikerade vägar bedöms bullerstörningarna medföra liten påverkan på rekreation och friluftsliv. Större störningar bedöms dock ske för gång- och cykeltrafikanter längs den gång- och cykelväg som ledningen ska förläggas i. Denna påverkan bedöms bli måttlig under anläggningsfasen. Då gång- och cykelvägen ligger i utkanten av nationalstadsparken bedöms dock värdet av denna för rekreation och friluftsliv som litet. Sammantaget bedöms ledningarna medföra liten påverkan på rekreation och friluftsliv i området. 8.4.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan Beskrivning Inga riksintressen för friluftsliv eller några andra specifikt utpekade områden för rekreation eller friluftslivs berörs av ledningssträckningen. Konsekvensbedömning Anläggningen av ledningen kommer huvudsakligen ske i befintliga trottoarer, gång- och cykelvägar och vägar. Sammantaget bedöms påverkan medföra obetydlig påverkan på rekreation och friluftsliv. 8.5 Hushållning med naturresurser 8.5.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen Beskrivning Ledningssträckningen berör nästintill uteslutande redan hårdgjord mark i form gång- och cykelvägar, vägar och trottoarer. Kablarna som kommer att användas till ledningarna kommer bestå av aluminium, koppar och plastmaterial. Vid förläggning av ledningarna kommer ett överskott av asfalt, samt eventuellt utgrävningsmassor, att uppstå. 59 (72)

Kabelsand, finkrossat material, kommer att tillföras som kringfyllning runt kablarna. Materialet ska ha max 8 m.m. kornstorlek och vara fritt från vassa kanter. Under byggnation och eventuellt underhåll, förbrukas fossilt bränsle för transporter och maskiner. Skadeförebyggande åtgärder Gällande materialet i kablarna så kan metallerna återvinnas och plastmaterialet återvinnas eller förbrännas för energiutvinning. Överskottsmassorna i form av asfalt och eventuella utgrävningsmassor transporteras med lastbil till kontrollerade deponier. Konsekvensbedömning Utsläppen vid förbränning av de fossila bränslen som används vid transporter eller i arbetsmaskiner i anläggningsarbetet i projektet är små, i storleksordningen av vanlig fordonstrafik. Ledningarna tar ingen orörd mark i anspråk. Omfattningen av icke-förnyelsebara naturresurser som behöver tas i anspråk för ledningarna bedöms som liten. Sammantaget bedöms påverkan på hushållning med naturresurser som liten. 8.5.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan Beskrivning Samma som avsnitt 8.5.1 ovan. Skadeförebyggande åtgärder Se ovan under avsnitt 8.5.1. Konsekvensbedömning Se ovan under avsnitt 8.5.1. 8.6 Infrastruktur och trafik 8.6.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen Beskrivning Huvudsakligen planeras ledningarna att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar och i trottoarer. Ett antal trafikerade vägar berörs dock. Ledningssträckningen korsar E4:an samt Bergshamraleden som båda är av riksintresse för kommunikationer. Förläggning av ledningarna kommer i gränsen till nationalstadsparken delvis att ske inom vägområde för E4:an för att undvika intrång i nationalstadsparken. 60 (72)

Sträckningen berör även Trafikverkets planer på att anlägga en snabbcykelväg mellan Nortull och Kista. Trafikverket har i nuläget inte beslutat om exakt sträckning för vägen, men sannolikt kommer denna till stor del att sammanfalla med ledningarnas sträckning vid gränsen till nationalstadsparken. Vägplanen för Trafikverkets snabbcykelväg är dock inte fastställd. Det är därför i nuläget inte känt om och när vägen byggs. Om vägen blir av kommer den att utgöra ett vägområde säkrat med vägrätt. Ledningarnas korsning med Bergshamraleden planeras, som tidigare nämnts, antingen ske genom schaktfri metod eller genom förläggning i den gång- och cykelbro som Trafikverket planerar för sin eventuella snabbcykelväg. Skadeförebyggande åtgärder Korsningarna med E4:an och Bergshamraleden kommer att utföras på sådant sätt att ingen påverkan uppstår på trafiken. För korsningarna med vägarna kommer ledningskorsningsavtal att tecknas med Trafikverket. En fortsatt dialog kommer att hållas med Trafikverket under projektets gång för att säkerställa att de samordningsvinster som går att nå mellan Trafikverkets projekt för ny snabbcykelväg och Vattenfalls nya kraftledningar kan erhållas. Vattenfall avser även att samverka med Trafikverket för att tillse att ledningsrätt och vägrätt kan samordnas där ledningen berör den framtida snabbcykelvägen. Den främsta skadeförebyggande åtgärden utgörs av att ledningarna kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämför med vanlig schaktning, se avsnitt 6.2. Konsekvensbedömning Markkabelförläggningen kommer att påverka framkomligheten för främst gångoch cykeltrafik men även för fordonstrafik i och med att merparten av kabelsträckan följer befintliga gång- och cykelvägar och vägar. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Parkeringsmöjligheter i enstaka delar av området kan även komma att påverkas. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Sammantaget bedöms påverkan på trafik och infrastruktur, med ovan skadeförebyggande åtgärder, som måttlig under anläggningsskedet. Under driftskedet blir det endast en påverkan om underhåll eller reparation behöver utföras på ledningarna. Påverkan under driftskedet bedöms som liten. 61 (72)

8.6.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan Beskrivning Huvudsakligen planeras ledningen att förläggas i befintliga gång- och cykelvägar, mindre lokalgator och i trottoarer. Sträckningen korsar tre järnvägar av riksintresse för kommunikationer (JK1, JK2 och JK3, se karta i bilaga 11). Två av korsningarna, JK1 och JK2, kommer ske genom schakt i trottoar eller gång- och cykelväg i befintliga viadukter. Korsningen av järnvägen vid Tomteboda bangård (JK3) kommer ske genom montage av en kabelkanal på den befintliga gång- och cykelbron som idag korsar järnvägen. Kabelkanalen är planerad att monteras på brons ena sida och fästas i brons bärande konstruktion (se avsnitt 6.4). Längs Oskarsrogatan berörs Trafikverkets planer på utbyggnad av Mälarbanan. Trafikverket planerar att utöka befintlig järnväg med två spår till mellan Huvudsta och Duvbo. Enligt uppgift från Trafikverket kommer Oskarsrogatan att finnas kvar i befintligt läge efter byggnation. Skadeförebyggande åtgärder För passagerna med järnväg kommer ledningskorsningsavtal att tecknas med Trafikverket. De föreskrifter som finns gällande högspänningsledningar invid, och i passage med, järnväg kommer att följas. Om det visar sig att problem med berg uppstår i samband med schaktarbeten intill järnväg kommer samråd med Trafikverket att ske för val av schaktmetod så att risken för påverkan av järnvägen minimeras. Utöver ovan utgörs den främsta skadeförebyggande åtgärden av att ledningen kommer att förläggas i rör längs med hela ledningssträckningen. Rörförläggning medför väsentligt mindre konsekvenser jämför med vanlig schaktning, se avsnitt 6.2. Konsekvensbedömning Järnvägen vid Tomteboda bangård kommer att påverkas vid montage av kabelkanalen på den befintliga gång- och cykelbron då trafiken tillfälligt kommer att behöva stängas av på spåret. Trafikverkets planer på utbyggnad av Mälarbanan bedöms vara förenliga med ny kraftledning. Ingen påverkan bedöms således uppstå på Trafikverkets planer. Markkabelförläggningen kommer att påverka framkomligheten för gång- och cykeltrafik och fordonstrafik i och med att merparten av kabelsträckan följer befintliga gång- och cykelvägar och vägar. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Parkeringsmöjligheter i enstaka delar av området kan även komma att påverkas. 62 (72)

Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. Sammantaget bedöms påverkan på trafik och infrastruktur, med ovan skadeförebyggande åtgärder, som måttlig under anläggningsskedet. Under driftskedet blir det endast en påverkan om underhåll eller reparation behöver utföras på ledningarna. Påverkan under driftskedet bedöms som liten. 8.8 Utsläpp till mark och vatten 8.8.1 Delsträcka norr, Galoppvägen Solnavägen Beskrivning Utkanten av två vattenskyddsområden berörs av ledningarna, Ulriksdals och Frösundaviks vattenskyddsområden, se Figur 26 nedan. Inom Ulriksdals vattenskyddsområde gäller enligt skyddsföreskrifterna, att sprängningsarbeten eller större schaktnings- och fyllningsarbeten inte får ske utan tillstånd från Länsstyrelsen. Inom Frösundaviks vattenskyddsområde gäller enligt 4 att sprängnings- och schaktningsarbeten i jord och berggrund inte får medföra försämrad kvalitet eller tillgång på grundvatten. Schaktning får inte ske till en längre nivå än motsvarande ca 1 m över högsta naturliga grundvattenstånd. Länsstyrelsen kan i särskilda fall lämna tillstånd till uttag under nämnda nivå. Schaktåterfyllning får inte ske med sådant material eller på sådant sätt att grundvattenförorening eller väsentligt minskad grundvattenbildning och grundvattenframrinning kan bli följden. 63 (72)

Figur 26. Berörda vattenskyddsområden och potentiellt förorenad mark i anslutning till ledningssträckningen. Ledningssträckningen berör sex platser där det enligt Länsstyrelsens register finns risk för potentiell markförorening. Två av de identifierade platserna ligger inom Ulriksdals vattenskyddsområde och utgörs av ett tidigare oljegrus- och asfaltsverk samt en plantskola. Oljegrus- och asfaltsverket låg nordost om trafikplatsen medan plantskolan låg öster om trafikplatsen. Risken för att marken är förorenad vid asfaltsverket har bedömts som stor av länsstyrelsen. För plantskolan har ingen bedömning gjorts. För platsernas lokalisering, se Figur 26. Vid korsningen med E4:an i viadukten vid Linvävartorpet finns ytterligare ett område med potentiellt förorenad mark, se Figur 27. Det rör sig om en plantskola och risken för förorening har bedömts som måttlig av Länsstyrelsen. De resterande tre platserna ligger i anslutning till Solnavägen och utgörs alla tre av tidigare verksamheter kopplade till bilvårdsanläggning, bilverkstad eller åkerier. 64 (72)

Figur 27. Potentiellt förorenad mark i anslutning till ledningssträckningen. Skadeförebyggande åtgärder Vattenfall kommer innan upphandling av entreprenör att kontakta Solna kommuns miljöenhet för att ta reda på om mer information finns gällande de potentiella föroreningarnas utbredning och karaktär. Schaktarbetet intill de potentiellt förorenade områdena kommer att utföras med extra försiktighet och uppmärksamhet från entreprenören. Lukt- och okulärbesiktning av schaktmassorna ska utföras av entreprenören. Om förorenade massor skulle upptäckas ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten (berörd kommun) kontaktas. Vid upptäckt av förorenade massor inom vattenskyddsområdet kommer även kontakt tas med Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Länsstyrelsen har meddelat att ingen dispensansökan kommer att krävas för anläggning av ledningarna inom de berörda vattenskyddsområdena så länge som nedan föreslagna skyddsåtgärder vidtas inom vattenskyddsområdena. Följande skadeförebyggande åtgärder kommer vidtas vid arbeten inom vattenskyddsområden: - Petroleumprodukter kommer inte att förvaras inom vattenskyddsområden. - Särskild försiktighet kommer att vidtas vid arbeten inom vattenskyddsområden. - Läckage och/eller spill kommer omedelbart åtgärdas och omgående meddelas till Länsstyrelsens miljöskyddsenhet. 65 (72)

- Återfyllnad av schakt kommer att ske med befintliga massor om möjligt. Om befintliga massor visar sig vara olämpliga för återfyllnad kommer enbart rena massor att användas vid återfyllningen. Konsekvensbedömning En liten potentiell risk finns för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används i samband med byggnation, samt vid ledningsunderhåll under driftskedet, kan förorena mark samt yt- och grundvatten. Men med ovan nämnda skadeförebyggande åtgärder minimeras den risken. Risken för utsläpp till mark och vatten bedöms, med ovan skadeförebyggande åtgärder, som liten. 8.8.2 Delsträcka väst, Solnavägen Oskarsrogatan Beskrivning Ledningssträckningen berör fem platser där det enligt Länsstyrelsens register finns risk för potentiell markförorening, se Tabell 1 samt Figur 28 nedan. Tabell 1. Identifierade platser med risk för markförorening ID Plats (fastighet) 1 Solnavägen (Tomteboda 6) 2 Korsning med järnvägen vid Solnavägen (Hagalund 4:1) 3 Lundagatan (Björnen 8) 4 Lundagatan (Björnen 13) 5 Storgatan (Puman 5) Verksamhet SPIMFAB, bilvårdsanläggning, bilverkstad, åkerier Järnvägstrafik Grafisk industri Ej klassad Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Riskklassning Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Måttlig risk 66 (72)

Figur 28. Identifierade platser med föroreningsrisk i anslutning till ledningssträckningen. Skadeförebyggande åtgärder Vattenfall kommer innan upphandling av entreprenör att kontakta Solna kommuns miljöenhet för att ta reda på om mer information finns gällande de potentiella föroreningarnas utbredning och karaktär. Schaktarbetet intill de potentiellt förorenade områdena kommer att utföras med extra försiktighet och uppmärksamhet från entreprenören. Lukt- och okulärbesiktning av schaktmassorna ska utföras av entreprenören. Om förorenade massor skulle upptäckas ska arbetet avbrytas och tillsynsmyndigheten (berörd kommun) kontaktas. Konsekvensbedömning En liten potentiell risk finns för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används i samband med byggnation, samt vid ledningsunderhåll under driftskedet, kan förorena mark samt yt- och grundvatten. Risken för utsläpp till mark och vatten bedöms, med ovan skadeförebyggande åtgärder, som liten.. 67 (72)