BESLUT Givet efter anslag

BESLUT Givet efter anslag Paikka/Plats Vaasa/Vasa Ympäristölupayksikkö - Miljötillståndsenheten Päiväys/Datum Dnro/Dnr 16.12.2009 LSU-2009-Y-94 (113) ÄRENDE SÖKANDE Miljötillståndsansökan enligt 35 miljöskyddslagen för utvidgning av verksamhet som berör svinhushållning. Peter och Erik Nybäck Knutsvägen 53 66980 Monå VERKSAMHET På lägenheten finns i det befintliga svinhuset plats för 705 slaktsvin. Efter utvidgningen kommer det att finnas plats för 2865 slaktsvin i svinhuset på lägenheten. FÖRLÄGGNINGSPLATS Svinhuset finns på lägenhet Bondas RN:r 22:17 i Monå by, i Nykarleby stad. På lägenhet Rank RN:r 11:38 i Monå by i Nykarleby stad byggs en ny fjärrgödselbrunn och på lägenhet Trångsund II RN:r 7:71 i Monå by i Nykarleby stad finns en befintlig fjärrgödselbrunn. GRUNDER FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Djurstall som är avsedda för minst 210 slaktsvin eller 60 suggor är miljötillståndspliktiga (MiljöskyddsF 1 1 mom. punkt 11 a). TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET Den regionala miljöcentralen är behörig tillståndsmyndighet i ärendet enligt 31 2 momentet i miljöskyddslagen och 6 1 mom. punkt 10 a i miljöskyddsförordningen. Enligt förordningen avgör den regionala miljöcentralen ärenden som gäller djurstall avsedda för minst 1000 slaktsvin, 250 suggor eller andra djurstallar som med avseende på stallgödselproduktionen eller miljöverkningarna motsvarar ett djurstall för 1000 slaktsvin. Enligt IPPC direktivet är ett djurstall som är avsett att rymma mera än 2000 platser för slaktsvin en IPPC anläggning.... Koulukatu 19 PL 262, 65101 Vaasa / Skolhusgatan 19 PB 262, 65101 Vasa Puh. / Tfn 020 610 109 Torikatu 40 PL 77, 67101 Kokkola / Torggatan 40 PB 77, 67101 Karleby Puh. / Tfn 020 610 109 Torikatu 16 PL 156, 60101 Seinäjoki / Torikatu 16 PB 156, 60101 Seinäjoki Puh. / Tfn 020 610 109 kirjaamo.lsu@ymparisto.fi www.ymparisto.fi/lsu www.miljo.fi/lsu

2 TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR VERKSAMHETEN Sökande har ett gällande miljötillstånd, som har beviljats av miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad 16.2.2005. Gården har anslutit sig till miljöstödssystemet. ANHÄNGIGGÖRANDE AV ÄRENDET Miljötillståndsansökan har blivit anhängig 11.2.2009 då sökanden har inlämnat ansökan till Västra Finlands miljöcentral. FÖRLÄGGNINGSPLATSEN OCH DESS MILJÖ Svinhuset är beläget på jord- och skogsbruksdominerad glesbygd. Svinhuset omges av åker och skog. Kring svinhuset och i närområdet (400 m:s radie) finns det 6 st bostadsfastigheter av vilka två bebos av sökande och sökandes föräldrar. Avståndet från den planerade tillbyggnaden av svinhuset till närmaste bostadshus är ca 250 meter. Avståndet från det befintliga svinhuset till den närmaste grannens bostadsfastighet är ca 200 m. I den närliggande miljön finns inga vattendrag, grundvatten- eller naturskyddsområden. OMRÅDETS PLANLÄGGNING Området där svinhuset finns har i stranddelgeneralplanen för havsnära byar i Nykarleby betäckningen MT 1. Den planerade nya gödselbrunnen finns på M-område i delgeneralplanen. Område med betäckningen MT-1 är ett jordbruksområde med landskapligt värdefulla odlingsfält. Området bör brukas och bevaras öppet. Nybygge är förbjudet. Område med betäckningen M är ett jord- och skogsbruksdominerat område. UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN I svinhuset kommer det att finns det plats för totalt 2865 slaktsvin. Svinhuset kommer att anslutas till kommunalt vatten. Döda djur förs för destruktion till Kaustby. Ventilationen i svinhuset sker genom maskinell ventilation. Ventilationen leds ut via ventilationskanaler på taket. Behandling av gödsel Gödselhanteringen i svinhuset fungerar med svämgödsel. Enligt ansökan skall gödseln från 2865 slaktsvin lagras i en ny gödselbrunn vars lagringsvolym är 1746 m 3. Gödselkanalernas volym i svinhuset är enligt ansökan 1200 m 3. Tvättvatten från svinhuset leds till gödselbrunn. På lägenhet Rank RN:r 11:38 i Monå by i Nykarleby stad kommer det att byggas en ny fjärrgödselbrunn vars lagringsvolym är 1746 m 3. På lägenhet Trångsund II RN:r 7:71 i Monå by i Nykarleby stad finns en befintlig fjärrgödselbrunn vars lagringsvolym är 1100 m 3. Totala lagringsvolymen för svämgödsel är 5792 m 3. Den befintliga gödselbrunnen (1096 m 3 ) som finns invid svinhuset på lägenhet Bondas RN:r 22:17 tas ur bruk.

3 Lägenheten har sammanlagt 264,6 ha åker till förfogande för spridning av gödsel varav egen åkermark 51,43 ha, arrenderad åkermark 54,07 ha samt spridningsavtal 159,1 ha åker. Spridning av gödsel sker på våren (75%) och på hösten(25%). Kopior av avtal har bifogats miljötillståndsansökan. BEHANDLINGEN AV ÄRENDET Kungörelse av tillståndsansökan Ansökan har kungjorts på Nykarleby stads officiella anslagstavla och vid Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden 12.6 13.7.2009. Handlingarna har funnits till påseende under kungörelsetiden vid avdelningen för miljö och hälsa i Nykarleby stad. Sakägare som ärendet speciellt berör har informerats skilt per brev. Ansökan har kompletterats 20.10.2009 med ändring av gödselbrunnarnas placering på lägenhet Rank RN:r 11:38 och lägenhet Bondas RN:r 22:17. Inspektion Sökandens lägenhet besöktes 9.10.2009 med anledning av den anhängiggjorda ansökan. Ett Vahti-protokoll har skrivits i anslutning till inspektionen, vilket är bifogat till ansökningshandlingarna. Utlåtanden Miljöcentralen har med anledning av miljötillståndsansökan begärt utlåtande av stadsstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad. I miljö- och byggnadsnämndens utlåtande 3.7.2009 framkommer det följande: Miljö- och byggnadsnämnden konstaterar att verksamheten enligt ansökan uppfyller gängse miljökrav gällande konstruktion och drift av stora svinhus. Lagringskapaciteten och spridningsarealen av den gödsel som djurmängden producerar är också tillräcklig. Avståndet till intilliggande bostäder är dock i kortaste laget och Miljö- och byggnadsnämnden föreslår att sökanden åläggs att förse både den befintliga och den nya gödselbrunnen på driftscentrat med fasta takkonstruktioner för att minska luktolägenheter i näromgivningen. Gödselbrunnarna skall också vara konstruerade så att de fylls på nerifrån. I stadsstyrelsens utlåtande 7.9.2009 framkommer det följande: Stadsstyrelsen förordar sökt undantag eftersom den nya anläggningen inte torde störa omgivningen intill det befintliga svinhuset. Miljöcentralen har med anledning av att ansökan ändrats begärt nya utlåtanden av stadsstyrelsen och miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad. I miljö- och byggnadsnämndens utlåtande 18.11.2009 framkommer det följande: Ändringarna som presenterats på den nya situationsplanen torde för bosättningen i omgivningen minska olägenheterna i form av lukt och flugor eftersom den befintliga svämgödselbrunnen tas ur bruk och den nya svämgödselbrunnen flyttas längre bort från omgivande bosättning samt bort från öppen åkermark. Verksamheten ligger ändock nära omgivande

4 bosättning och risken för olägenheter är påtaglig. För att minska den anser miljö- och byggnadsnämnden fortfarande att svämgödselbrunnen som byggs skall förses med en fast takkonstruktion samt påfyllas nerifrån. I stadsstyrelsens utlåtande 9.11.2009 framkommer det följande: Stadsstyrelsen har redan tidigare givit sitt förord till projektet ( 266/09) som utgör en utvidgning av nuvarande verksamhet. Sökanden har nu ytterligare försökt anpassa byggnationen till omgivningen genom att flytta gödselbassängen 150 meter söderut. Stadsstyrelsen vill stöda möjligheterna att bedriva primärnäringsverksamhet i byarna, och eftersom detta är en etablerad verksamhet förordar stadsstyrelsen Peter och Erik Nybäcks ändrade ansökan om miljötillstånd på fastigheten RNr 22:17 i Monå by. Anmärkningar och påminnelser Med anledning av ansökan har fem skriftlig anmärkning inlämnats till Västra Finlands miljöcentral. A och B har i sin inlämnade anmärkning framfört följande: Vi motsätter oss att en så stor svinhusanläggning byggs så nära vårt egnahemshus, viken kommer att för lång tid framöver försämra trivsel och boendemiljön för oss grannar. Vårt egnahemshus, som är beläget på fastigheten Sjökulla RN:r 6:49 i Monå by i Nykarleby stad, kommer i framtiden att gå till barnens ägo. På fastigheten finns också en byggrätt till. Nuvarande svinhushållningen har medfört stora sanitära olägenheter för oss i dag som bor ca 419 meter från nuvarande svinhus. När vinden blåser emot vår bostad går det inte att hålla gångfönstren öppna och inte heller att hänga tvättade kläder på grund av den starka urinlukten. Enligt vår åsikt bör det planerade nya svinhuset byggas längre bort från bebyggelsen. Peter och Erik Nybäck äger mark som ligger längre bort från bosättningen och som passar utmärkt för svinhushållning av denna storlek. Vi vill också att gödselbrunnarna, den nuvarande och de nya brunnarna, bör ha täckt tak för att på så sätt eliminera urinlukten. Vi tror att Västra finlands miljöcentral tar stor hänsyn till våra framförda åsikter så vi också i fortsättningen kan bo i vårt trivsamma hem i Monå. C och D har i sin inlämnade anmärkning framfört följande: Vårt egnahemshus är beläget endast ca 370 meter från nuvarande svinhus på fastigheten Bondas RN:17, och det finns inga skyddande skog emellan oss och nuvarande svinhus. Vi upplever redan idag ett stort problem att vistas ute då vinden ligge åt vårt håll, det luktar starkt svin och urin, och vi kan inte heller hänga ut tvättade kläder. Visst får det lukta på landet, men så här vill vi inte ha det och vi tror att luktbekymren blir ännu värre med denna stora utvidgningen av svinhushållningen och med en urinbrunn till på samma ställe. Vi motsätter oss en utbyggnad av svinhushållningen av denna storlek bredvid det nuvarande svinhuset på fastighet Bondas RN:r 22:17. Bröderna Nybäck har mark längre bort från byn som lämpar sig mycket bättre för ett svinhusbygge av denna storlek.

5 Vi förutsätter att nuvarande urinbrunnen på 1100 m 3 takbeläggs för att på så sätt minska urinlukten. De nya urinbrunnarna som är planerade för nybygget bör likaså takbeläggas och ingen ny urinbrunn får byggas i anslutning till det gamla svinhuset. Hur är det möjligt att den tidigare urinbrunnen fått byggas invid en bäck, vars vatten rinner ut till Monåfjärden? Och enligt planerna skall en ny brunn på 1200 m 3 byggas invid kanten på bäcken. Vem ansvarar för miljöpåföljderna vid större läckage? Vi hoppas miljöcentralen noggrant tar i beaktande våra åsikter i denna sak. E och F har i sin anmärkning framfört följande: Som läget är idag har nuvarande svinhushållningen medfört stora sanitära olägenheter för oss som bor 375 meter från svinhuset. Då vinden blåser emot vår bostad går det ej att varken hålla gångfönster eller vädringsluckor öppna på grund av den starka urinlukten, eller allra minst kan vi hänga ut kläder som tvättas. Därför anser vi att det nya svinhuset som skall byggas, måste flyttas betydligt längre bort från bosättningen. Peter och Erik Nybäck äger mark som ligger längre bort från bebyggelsen och som passar utmärkt för svinhushållning av denna djurmängd. Vi kräver att gödselbrunnarna, den nuvarande och de nya brunnarna skall ha täckt tak för att på så sätt eliminera urinlukten och om möjligt byggas så att urinpåfyllningen sker i botten av brunnarna. I samband med den nya generalplanen för Monå by har vår fastighet Dahln RN:r 6:48 erhållit en ny byggrätt. Byggrätten har vi reserverat för vår son G, för ett kommande egnahemshus. Den nya byggrätten som är ännu närmare fastighet Bondas RN:r 22:17 har utmärkts på bifogade karta. Vi hoppas Västra Finlands miljöcentral tar hänsyn till framförda åsikter. H och I har i sin anmärkning framfört följande: Vi har tagit del av den anhållan som Peter och Erik Nybäck gjort till miljöcentralen angående deras utvidgning av svinhushållningen på fastigheten Bondas RN:r 22:17 i Monå by i Nykarleby stad. Vårt sommarställe, min mors hemgård, som jag och min bror äger tillsammans och där våra föräldrar vistas en stor del av sommarhalvåret, är beläget endast 400 meter från nuvarande svinhus och fastighet Bondas 22:17. Vi upplever idag ett stort problem med att vistas ute då vinden ligger på åt vårt håll, det luktar starkt av svin och urin. Så vill vi inte ha det, vi vill uppleva samma friska lukt som vi minns från vår barndom. Jag och min bror anser att, en utbyggnad av denna storlek, för all framtid kommer att påverka miljön och vistelsen på vårt älskade sommar och vinterställe i Monå, och motsätter oss en utökning av antalet svin från nuvarande 705 st. till 2865 st. slaktsvin och en nybyggd gödselbrunn om 1200 m 3. Det finns mark längre bort från befintlig bebyggelse som bröderna Peter och Erik Nybäck äger och som borde passa betydligt bättre för ett så stort svinhus.

6 Vi förutsätter att nuvarande urinbrunnen på 1100 m 3 taklägges och på så sätt minskas urinlukten, likaså bör de nya brunnarna byggas. Med hopp om förståelse för våra argument. Knuts Vattenandelslag har i sin anmärkning framfört följande: Vi anser att den planerade nya fjärrgödselbrunnen på lägenhet Rank RNr 11:38 ligger inom tillrinningsområdet för " Knuts borrhål" och utgör en riskfaktor för vattenförsörjningen och därför bör flyttas till en lämpligare plats. Knuts Vattenandelslag har 14.10.2009 inlämnat en skrivelse där det framkommer följande: Knuts Vattenandelslag i Monå by är det andelslag som ansvarar för vattenförsörjningen i de hushåll som finns i Monå by, dvs totalt har bolaget 70 delägare och en årlig förbrukning på ca 8000 m 3 /a. Vattenandelslaget har två borrhål varifrån vatten tas. Vi anser att det nya förslaget för placering av fjärrgödselbrunnen på lägenhet Rank RNr 11:38, dvs på södra sidan av Kangvägen är ett bättre förslag som borde medföra mindre risk för vattenförsörjningen och därför kan accepteras av vattenandelslaget. Hörande av verksamhetsidkaren och bemötande Sökande har med brev daterat 9.9.2009 reserverats möjlighet att bemöta utlåtanden och givna anmärkningar som har givits med anledning av ansökan. Sökande har i sitt bemötande 22.9.2009 framfört följande: Orsaken till en utbyggnad av den befintliga svinfarmen är att skapa 3 arbetsplatser för oss bröder på gården. På den befintliga tomten finns el och vattenanslutning, färdig byggd spannmålstork, foderlager, svinhus med kvarn, foderblandare och automatutfodring. Samt bra väg till driftcentrum, vilket gör att en utbyggnad kan bli lönsam på detta område. Bidrag och räntestödslån fås ej för denna utbyggnad. De skiften som I, A, B, E och F föreslår som tomt för en utbyggnad ligger ca. 2 km bort från driftcentrum utan el, vattenanslutning och dålig vägförbindelser. En påtvingad flyttning till detta skifte gör att vi måste dubblera foderlager, kvarn, blandare och utfodrare. Vilket gör investeringen helt olönsam. Angående tak på gödselbrunnarna anser vi att det är mycket mer praktiskt och bättre med ett flytande lock av cellplastkulor. Sökande har med brev daterat 23.11.2009 reserverats möjlighet att bemöta utlåtanden på den ändrade ansökan. Sökande har i sitt bemötande 7.12.2009 framfört följande: När gödselbrunnen flyttas längre bort från bebyggelsen in i skogen, anser vi att miljö och byggnadsnämndens beslut, om fast takkonstruktion inte är nödvändig utan att ett flytande tak av cellplastkulor är bättre och mer praktisk att använda. Brunnen kommer att vara konstruerad så att den fylls på nerifrån.

7 MILJÖCENTRALENS AVGÖRANDE Västra Finlands miljöcentral har granskat miljötillståndsansökan enligt vad som framgår från tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. Västra Finlands miljöcentral beviljar Peter och Erik Nybäck miljötillstånd för utvidgning av verksamhet gällande husdjurshållning. Miljötillståndet beviljas i enlighet med 28 miljöskyddslagen, för högst 2865 slaktsvin, förutsatt att följande tillståndsbestämmelser följs. Svinhuset är beläget i Nykarleby stad i Monå by på lägenhet Bondas RN:r 22:17. Förläggningsplatsen framgår av situationsplanen i skala 1:1000 samt av kartan som medföljer beslutet. Tillstånd beviljas tillsvidare. Stadsstyrelsen och miljö- och byggnadsnämndens utlåtande har tagits i beaktande i enlighet med vad som framgår ur tillståndsbestämmelser och motiveringar till beslutet. SVAR PÅ SPECIFIKA YRKANDEN Miljöcentralen konstaterar med anledning av i anmärkningarna framställda krav följande: A och B s anmärkning. Miljöcentralen anser att verksamheten bedriven enligt ansökan och nedan nämnda tillståndsbestämmelserna sannolikt inte kommer att förorsaka olägenheter för hälsa, oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden eller betydande förorening av miljön som avses i miljöskyddslagen. Vid utredning av om det finns förutsättningar att bevilja tillstånd för verksamheten har miljöcentralen tagit i beaktande avståndet mellan A och B s bostadshus och det planerade svinhuset. I avgörande har man också tagit i beaktande att den befintliga gödselbrunnen (1096 m 3 ) tas ur bruk och att den nya gödselbrunnen (1746 m 3 ) flyttas så att avståndet mellan A och B s bostad blir ca 580 meter, samt att den nya brunnen förses med fast tak. I avgörande har också tagits i beaktande att den utvidgade delen av svinhuset förses med kylning av gödselkanalerna, för att hålla svämgödselns temperatur i gödselkanalerna så låg som möjligt och därmed minska luktolägenheterna via ventilationen. På basen av det ovanstående samt av det som framgår i beslutets motivering har miljöcentralen ansett att det är möjligt att bevilja miljötillstånd för en verksamhet på 2865 slaktsvin på den ansökta lägenheten. C och D s anmärkning. Miljöcentralen anser att verksamheten bedriven enligt ansökan och nedan nämnda tillståndsbestämmelserna sannolikt inte kommer att förorsaka olägenheter för hälsa, oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden eller betydande förorening av miljön som avses i miljöskyddslagen. Vid utredning av om det finns förutsättningar att bevilja tillstånd för verksamheten har miljöcentralen tagit i beaktande avståndet mellan C och D s bostadshus och det planerade svinhuset. I avgörande har man också tagit i beaktande att den befintliga gödselbrunnen (1096 m 3 ) tas ur bruk och att den nya gödselbrunnen (1746 m 3 ) flyttas så att avståndet mellan C och D s bostad blir ca 430 meter, samt att den nya brunnen förses med fast tak. I avgörande har också tagits i beaktande att den utvidgade delen av svinhuset förses med kylning av gödselkanalerna, för att hålla

8 svämgödselns temperatur i gödselkanalerna så låg som möjligt och därmed minska luktolägenheterna via ventilationen. På basen av det ovanstående samt av det som framgår i beslutets motivering har miljöcentralen ansett att det är möjligt att bevilja miljötillstånd för en verksamhet på 2865 slaktsvin på den ansökta lägenheten. E och F s anmärkning. Miljöcentralen anser att verksamheten bedriven enligt ansökan och nedan nämnda tillståndsbestämmelserna sannolikt inte kommer att förorsaka olägenheter för hälsa, oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. i lagen angående vissa grannelagsförhållanden eller betydande förorening av miljön som avses i miljöskyddslagen. Vid utredning av om det finns förutsättningar att bevilja tillstånd för verksamheten har miljöcentralen tagit i beaktande avståndet mellan E och F s bostadshus och det planerade svinhuset. I avgörande har man också tagit i beaktande att den befintliga gödselbrunnen (1096 m 3 ) tas ur bruk och att den nya gödselbrunnen (1746 m 3 ) flyttas så att avståndet mellan E och F s bostad blir ca 550 meter, samt att den nya brunnen förses med fast tak. I avgörande har också tagits i beaktande att den utvidgade delen av svinhuset förses med kylning av gödselkanalerna, för att hålla svämgödselns temperatur i gödselkanalerna så låg som möjligt och därmed minska luktolägenheterna via ventilationen. På basen av det ovanstående samt av det som framgår i beslutets motivering har miljöcentralen ansett att det är möjligt att bevilja miljötillstånd för en verksamhet på 2865 slaktsvin på den ansökta lägenheten. H och I s anmärkning. Miljöcentralen anser att verksamheten bedriven enligt ansökan och nedan nämnda tillståndsbestämmelserna sannolikt inte kommer att förorsaka olägenheter för hälsa, oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. I lagen angående vissa grannelagsförhållanden eller betydande förorening av miljön som avses i miljöskyddslagen. Vid utredning av om det finns förutsättningar att bevilja tillstånd för verksamheten har miljöcentralen tagit i beaktande avståndet mellan H och I s bostadshus och det planerade svinhuset. I avgörande har man också tagit i beaktande att den befintliga gödselbrunnen (1096 m 3 ) tas ur bruk och att den nya gödselbrunnen (1746 m 3 ) flyttas så att avståndet mellan H och I s bostad blir ca 400 meter, samt att den nya brunnen förses med fast tak. I avgörande har också tagits i beaktande att den utvidgade delen av svinhuset förses med kylning av gödselkanalerna, för att hålla svämgödselns temperatur i gödselkanalerna så låg som möjligt och därmed minska luktolägenheterna via ventilationen. På basen av det ovanstående samt av det som framgår i beslutets motivering har miljöcentralen ansett att det är möjligt att bevilja miljötillstånd för en verksamhet på 2865 slaktsvin på den ansökta lägenheten. Knuts Vattenandelslags anmärkning. Miljöcentralen konstaterar med anledning av fjärrgödselbrunnen på Rank RN:r 11:38 i Monå by i Nykarleby stad att det inte torde finnas risk för förorening av ytvatten och grundvatten om verksamheten bedrivs enligt tillståndsbestämmelserna i beslutet.

9 Tillståndsbestämmelser 1. Lagring av gödsel Gödsel som uppkommer i djurhushållningen lagras i gödselbrunnarna. Svinhuset och gödselbrunnen är placerade enligt situationsplanen. För de djurmängder som framförts i ansökan bör det finnas lagringsvolym för svämgödsel minst 5730 m 3. I gödselbrunnar utan tak bör därtill nederbörden beaktas. Den nya gödselbrunnen och fjärrgödselbrunnen på lägenhet Rank RN:r 11:38 bör vara färdig före verksamheten inleds i den utvidgade delen av svinhuset. Tvättvatten från svinhuset skall ledas till gödselbrunn. Golven i svinhuset, gödselrännorna och gödselbrunnarna skall vara gjorda av vattentätt material enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Gödsellagringsutrymmena bör regelbundet kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart. Verksamhetsidkaren skall bereda sig på att kunna behandla avloppsvatten från WC separat från och med 2014. Då den utvidgade delen av svinhuset tages i bruk får gödsel inte längre lagras i den befintliga gödselbrunnen (1096 m 3 ) på lägenhet Bondas RN:r 22:17. Före byggandet av fjärrgödselbrunnen på lägenhet Rank RN:r 11:38 bör en ny situationsplan över gödselbrunnen inlämnas till Västra Finlands miljöcentral. 2. Hantering och nyttjande av gödsel Lastning av gödsel till fordon bör göras på tätt underlag. Byggnationer och anläggningar skall vara sådana att det under tömningen av brunnar eller under transporter inte inträffar utsläpp. Gödsel bör i första hand utnyttjas som gödsel på åker. Gödsel kan också föras för behandling till anläggning med miljötillstånd, om verksamhetsidkaren i god tid före överlåtandet av gödsel inlämnar ett skriftligt avtal till Västra Finlands miljöcentral. För spridning av gödsel bör det finnas 260 ha åker till förfogande (11 slaktsvin per 1 ha åker) Vid spridning av gödsel på åker får en stallgödselmängd som motsvarar 20 kg lösligt fosfor per år tillföras åkern och en stallgödselmängd som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år tillföras åkern, dock med beaktande av bestämmelserna i 6 i statsrådets förordning Nr 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Lagringsutrymmen för gödsel bör tömmas grundligt en gång per år. Hantering och lagring av gödsel bör ske så att det inte uppstår förorening eller sanitär olägenhet eller uppkommer annan väsentlig olägenhet för grannarna. Om gödsel kommer ut i omgivningen bör gödseln omedelbart avlägsnas och området städas. Vid behov skall kalk eller annat material som förhindrar uppkomst av flugor spridas. Om det i samband med svinhusen tvättas utrustning som är avsedd för transport och spridning av gödsel eller djurtransport, bör tvättningen ske på tätt underlag. Tvättvattnet leds till gödsellager eller skild sluten behållare och utnyttjas i åkerbruk eller föres till anläggning med miljötillstånd.

10 Gödselspridningsutrustningen bör väljas så att man med den uppnår bästa möjliga spridningsnoggrannhet. Gödsel som sprids bör nedmyllas omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut förutom om gödseln sprids i växande gröda. Spridningstidpunkten bör väljas så att olägenheterna för grannarna är minsta möjliga vid spridningen av gödsel. Gödsel och tvättvatten får inte spridas på frusen eller snötäckt mark och inte heller på vattenmättad mark. Gödsel får inte spridas under tiden mellan den 15 oktober och den 15 april. Om marken är ofrusen och torr så att inget rinner ut i vattendrag eller det inte finns någon risk för alvförtätning, kan gödsel på hösten spridas ut högst till den 15 november och utspridningen på våren påbörjas tidigast den 1 april. När det gäller vallväxtlighet får ytgödsling inte ske efter den 15 september. På åkerområden som gång på gång översvämmas av vårfloden är kvävegödsling förbjuden under tiden mellan den 1 oktober och den 15 april, med undantag för det växtbestånd som anläggs. Gödsling med kvävegödselmedel närmare ett vattendrag än fem meter är förbjuden. Därefter är ytgödsling med kvävegödselmedel förbjuden på en sträcka av fem meter, om åkerns lutning överstiger 2 procent. Vid spridning av gödsel lämnas runt brunn för hushållsvatten ett minst 30-100 meter brett område, som inte gödslas för att förhindra att näringsämnen kommer ut i vattnet. På klassificerade grundvattenområdens bildningsområde är spridning av stallgödsel förbjuden. Mellan bildningsområdet och grundvattenområdets gräns kan man sprida fastgödsel, om spridningen sker på våren, gödseln nedmyllas omedelbart efter spridningen och gödselns näringsinnehåll motsvarar växternas näringsbehov under ett år. Annan spridning av stallgödsel är tillåten endast i specialfall, om man på grund av markundersökning eller motsvarande utredningar kan påvisa att det inte orsakar fara för grundvatten och miljöcentralen har godkänt den. Vid spridning av gödsel bör man ta i beaktande markkartering av åkern, kväve- och fosforinnehållet i gödseln samt växternas näringsbehov. Användning av gödselmedel bör ske enligt förordning 931/2000 om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Vid överlåtelse av gödsel som uppkommer på lägenheten till annan odlare bör överlåtaren försäkra sig om att mottagaren av gödsel är informerad om gödselanvändningen och har för avsikt att sprida gödsel enligt gällande bestämmelser. 3. Döda djur För lagring av döda djur på lägenheten bör det finnas ändamålsenliga kyllager. Lagringen av döda djur skall ordnas så att det inte uppstår hälsorisk, luktolägenhet eller osnygghet. Döda djur skall så fort som möjligt föras till en anläggning med tillstånd för behandling av döda djur eller till andra mottagnings- eller behandlingsplatser med ifrågavarande miljötillstånd. 4. Avfallshantering Problemavfall (t.ex. spillolja, lysrör och ackumulatorer) bör föras till en mottagningspunkt för problemavfall. Avfall som uppkommer bör lagras ändamålsenligt så att avfallet inte ger upphov till nedskräpning eller förorening av yt- eller grundvatten eller förorening av mark och inte heller orsakar andra olägenheter. Avfallshanteringen skall ske i enlighet med Nykarleby stads avfallshanteringsbestämmelser.

11 Bränslecisternen utrustas med tätt underlag och med ett system som förhindrar överfyllning och med hävertstopp. Bredvid bränslecisternen bör det finnas tillräckligt med torv för att suga upp bränsle vid läckage. 5. Minskning av luktolägenheter Den utvidgade delen av svinhuset förses med kylning av gödselkanalerna, för att hålla svämgödselns temperatur i gödselkanalerna så låg som möjligt och därmed minska luktolägenheterna via ventilationen. Gödselbrunnarna bör fyllas på underifrån för att minska luktolägenheterna och temperaturen hållas så låg som möjligt. Pumpbrunnen bör vara försedd med betongtak. Den nya gödselbrunnen (1746 m 3 ) förses med fast tak. Fjärrgödselbrunnarna på lägenheterna Rank RN:r 11:38 och Trångsund II RN:r 7:71 förses med flytande täckning. Gödselbrunnar utan fast tak inhägnas med staket enligt Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsdirektiv. Foder och annat material skall uppbevaras i täckta byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för uppbevaring, så att inte fåglar eller andra skadedjur har möjlighet att komma i kontakt med det. 6. Övriga bestämmelser Verksamhetsidkaren bör föra dagbok över anläggningens verksamhet. Ur dagboken bör framgå följande : - uppgifter om djurmängder - uppgifter om spridningsareal samt nya och förändrade spridningsarealer och -avtal - uppgifter om antal döda djur och behandlingen av dessa - uppgifter om avfallsmängder - uppgifter om eventuella störningar i verksamheten Gödseln skall analyseras med avseende på totalkväve, lösligt kväve samt löslig fosfor åtminstone vart femte år. Ett skriftligt sammandrag över uppgifterna bör årligen sändas till övervakningsmyndigheten och miljömyndigheten i Nykarleby stad före utgången av februari månad. Verksamhetsidkaren bör omedelbart underrätta miljömyndigheten i Nykarleby stad och övervakningsmyndigheten om det uppstår störningar i driften som kan orsaka betydande olägenheter. Tillståndshavaren skall tillräckligt väl känna till den för branschen bästa tillgängliga tekniken och vara beredd på att ta den i bruk. 7. Ändring av tillstånd Vid utvidgning av verksamheten, ändring av verksamheten eller nedläggning av verksamheten bör en anmälan göras till övervakningsmyndigheten. Om tillståndshavaren ändras skall den nya tillståndshavaren skriftligen anmäla till övervakningsmyndigheten att så skett.

12 MOTIVERING TILL BESLUTET Förutsättningar för beviljande av tillstånd Verksamhet med husdjurshållning på lägenhet Bondas RN:r 22:17 i Monå by i Nykarleby stad kan utövas utan att svinhuset eller verksamheten i det medför sanitära olägenheter eller förorening av yt- och grundvatten eller förorening av mark eller andra varaktiga, oskäliga besvär, under förutsättning att de tillståndsbestämmelser som getts i miljötillståndet iakttas. Miljöcentralen har vid beviljande av miljötillståndet tagit i beaktande avståndet mellan svinhuset och bosättningen och har genom tillståndsbestämmelserna satt krav på nedkylning av gödsel i gödselkanalerna, att gödselbrunnarna fylls på underifrån samt att pumpbrunnen förses med betong tak, den nya gödselbrunnen förses med fast tak och fjärrgödselbrunnarna förses med flytande täckning för att minska ammoniakutsläppen och luktolägenheterna. För att minska antalet fåglar och andra skadedjur omkring svinhuset har genom tillståndsbestämmelserna satts villkor på hantering och uppbevaring av gödsel, foder, döda djur och avfall vid svinhuset. Platsen för svinhuset är belägen på jord- och skogsbruksdominerad glesbygd. Verksamheten i svinhuset kan inte, med avseende på avstånd eller områdets tidigare användning, förorsaka sådana olägenheter eller sådant oskäligt besvär för omgivningen som avses i lagen. Motivering till tillståndsbestämmelserna Tillståndsbestämmelse 1. Villkor har ställts på lagring av gödsel, tvättvatten från svinhuset så att lagringstiden motsvarar 12 månaders lagring. Kravet på lagringstid (931/ 2000) samt på att golvet i svinhuset, gödselrännor och gödselbrunn skall göras av vattentätt material (JSM C4 byggnadsdirektiv), kravet på att gödsellagringsutrymmena regelbundet bör kontrolleras och eventuella bristfälligheter åtgärdas omedelbart har givits för att förhindra förorening av mark samt yt- och grundvatten, olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön. Avloppsvatten från WC skall senast vid utgången av år 2013 kunna behandlas så att kraven i statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i området utanför vattenverkens avloppsnät uppfylls. Tillståndsbestämmelse 2 har givits för att övervaka att spridningen och hanteringen av gödsel sker sakenligt, så att det inte uppstår förorening av yt- och grundvatten eller olägenheter för hälsan. Västra Finlands miljöcentral anser att de i ansökan framställda gödselspridningsavtalen uppfyller kraven för att miljötillstånd kan beviljas. Behovet av spridningsareal grundar sig på kravet på högst 20 kg löslig fosfor per ha åker och år, på det genomsnittliga fosforinnehållet i gödsel och på åkerodlingsväxternas genomsnittliga behov av fosforgödsel per hektar "Ohje kotieläintalouden ympäristönsuojelusta" (Anvisningar om miljövården vid husdjursskötsel) 30.09.1998. Kravet på stallgödselspridning som motsvarar högst 170 kg kväve per ha och år grundar sig på Statsrådets förordning NR 931/2000 om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket. Gödseln bör spridas på ofrusen, snöfri mark för att förhindra urlakning av näringsämnen till vattendrag. För att minska olägenheterna vid spridning av gödsel bör gödseln nedmyllas

13 omedelbart dock senast inom ett dygn efter att gödseln spridits ut. För att trygga grundvattnets kvalitet får gödsel inte spridas närmare än 30-100 m ifrån brunn för hushållsvatten eller på något grundvattenområdes bildningsområde. Avståndet är beroende på höjdförhållandena i terrängen, brunnens konstruktion och jordarten. Tillståndsbestämmelse 3 har givits för att förhindra att det förorsakas förorening av yt- och grundvatten samt sanitära olägenheter vid hanteringen av döda djur. Enligt avfallslagen är verksamhetsidkaren skyldig att ordna en sakenlig avfallshantering. Döda djur bör så snabbt som möjligt föras till en mottagare som har tillstånd att behandla djuravfall. Enligt förordningen om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (EG 1774/2002) samt enligt Jord- och skogsbruksministeriets förordning (850/2005) om behandling av biprodukter från djur skall animaliskt högriskavfall behandlas vid en anläggning för förbränning av animaliskt avfall eller vid en anläggning för bearbetning av animaliskt högriskavfall. Tillståndsbestämmelse 4. Tillståndshavaren är skyldig att ombesörja att problemavfall och annat avfall inte orsakar förorening av mark, yt- och grundvatten. Tillståndshavaren är också skyldig att ordna en fungerande avfallshantering, såsom att problemavfall föres till en sakenlig behandling samt att återvinningsbart avfall hålls skilt från annat avfall och föres till en sakenlig behandling. Tillståndsbestämmelse 5 har getts för att minska luktolägenheterna från svinhuset, för att förhindra att det uppstår olägenheter för hälsa och för att främja allmän trivsel i miljön samt för att förhindra att det uppstår problem med fåglar och andra skadedjur på lägenheten. I undersökningar har man med nedkylning av svämgödseln i gödselkanaler i djurstall kunnat minska luktolägenheter från djurstall med ca 30 %. Genom att täcka pumpbrunnen med betongtak och gödselbrunnen i samband med svinhuset minskas ammoniakutsläppen samt förhindras att det uppstår olägenheter för hälsa och miljö, samtidigt befrämjas allmän trivsel i miljön. Tillståndsbestämmelse 6 och 7. Myndigheterna skall även ges den information som behövs för att övervaka verksamheten. Tillståndshavaren bör ha tillräckligt med kunskaper om möjligheten att minska utsläppens skadliga inverkan och därtill följa med utvecklingen av den för branschen bästa tillgängliga tekniken. Om man utan oskäliga kostnader kan minska utsläppen med anledning av att den för branschen bästa tekniken har utvecklats, kan tillståndsbeslutet ändras. BESLUT SOM FÖRFALLER När detta beslut har vunnit laga kraft förfaller miljötillståndet som miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad har beviljat 16.2.2005. BESLUTETS GILTIGHETSTID Detta beslut är i kraft tillsvidare. Om verksamheten i svinhuset väsentligt förändras, bör för svinhuset sökas nytt miljötillstånd. Detta beslut är i kraft tills beslut över ny tillståndsansökan har vunnit laga kraft.

14 JUSTERING AV TILLSTÅNDSBESTÄMMELSERNA Verksamheten bör före 30.12.2019 göra en ny ansökan för justering av tillståndsbestämmelserna. I ansökan bör det åtminstone framställas uppgifter om djurmängder, lagringsvolymer för gödsel och tillgängliga spridningsarealer för gödsel. IAKTTAGANDE AV FÖRORDNINGAR Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än villkoren i ett tillstånd som redan har beviljats med stöd av miljöskyddslagen eller avfallslagen, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från tillståndet, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. TILLÄMPADE LAGRUM Miljöskyddslagen (86/2000) 2, 4, 6-8, 28,31 35-38, 41-43, 45, 52-59, 81, 96-98 och 105 Miljöskyddsförordningen (169/2000) 1, 6, 8-11, 15-19, 21-23, och 37 Avfallslagen (1072/93) 4, 6, 15, 51, 52 Lag angående vissa grannelagsförhållanden (26/1920) 17 Statsrådets beslut om begränsningar av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (931/2000) Statsrådets förordning (542/2003) om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät Lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992), 8 Miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006) Därtill har tagits i beaktande följande: Jord- och skogsbruksministeriets byggnadsbestämmelser och anvisningar (JSM-BBA C4/10.1.2002) Förordning om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel ( EG 1774/2002) Jord- och skogsbruksministeriets förordning om tillsyn över anläggningar för bearbetning av vissa animaliska biprodukter och om användning av vissa biprodukter 2005/850. AVGIFT OCH GRUNDER FÖR AVGIFTEN Avgift 3130 Avgiften grundar sig på 8 lagen om grunder för avgifter till staten (150/1992 ) och miljöministeriets beslut om de regionala miljöcentralernas avgiftsbelagda prestationer (1387/2006). Enligt förordningen är grundavgiften beträffande miljötillstånd för djurstall 3130. Besvär över avgiften som uppbärs för behandlingen av ärendet anförs i samma ordning som huvudärendet. BESLUT Peter och Erik Nybäck Knutsvägen 53 66980 Monå

15 BESLUT FÖR KÄNNEDOM Stadsstyrelsen i Nykarleby stad Miljö- och byggnadsnämnden i Nykarleby stad Finlands miljöcentral MEDDELANDE OM BESLUT Meddelande om beslutet skickas skilt till dem som har fått meddelande om att ansökan har lämnats in samt till dem som har framfört anmärkningar och yrkanden med anledning av ansökan. Uppgift om beslutet offentliggörs på Västra Finlands miljöcentrals officiella anslagstavla under tiden 17.12-31.12.2009 och under tiden 1.1-15.1.2010 på Västra- och Inre Finlands regionförvaltningsverks officiella anslagstavla, adress Wolffskavägen 35, 65200 Vasa samt på Nykarleby stads officiella anslagstavlor. SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Rätt att anföra besvär har den som ansökt om tillstånd och de vilkas rätt eller fördel ärendet kan tänkas beröra, registrerad förening eller stiftelse vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivsel i boendemiljön och inom vars verksamhetsområde miljökonsekvenserna uppträder, samt kommunstyrelsen i den kommun där verksamheten är placerad och andra kommuner vars område verksamheten påverkar samt de myndigheter som skall bevaka det allmännas intresse i ärendet (MiljöskyddsL 96, MiljöskyddsL 97 ). Besvärsanvisning medföljer som bilaga. Överinspektör Byggmästare Mikaela Rudnäs Martin Stenbacka BILAGOR Besvärsanvisning Karta Situationsplan Anmärkning: På de miljötillståndsbeslut som sätts ut på nätet tillämpas miljöministeriets anvisning 29.4.2004. Enligt anvisningen iakttas integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen (523/1999) vid överföringen av beslut till nätet så att namn på privatpersoner, som framställt anmärkning eller framfört sin åsikt eller som mottagit ersättning, tas bort. Namnen ersätts t.ex. med bokstäverna A, B, C. I stället för att ersätta namnen kan förteckningen helt utelämnas i det beslut som skall publiceras. I det här beslutet har namnen på sådana privatpersoner som avses ovan ersatts med bokstäverna A, B, C osv. och förteckningen under rubriken Meddelande om beslutet i slutet av beslutet har tagit bort.