Till innehållsförteckningen Statistik 21 med vårdtyngdsmätning Barnavårdscentralerna Örebro läns landsting (Reviderad upplaga)
Innehållsförteckning Statistik 21 med vårdtyngdsmätning, Barnavårdscentralerna ÖLL...3 Basprogram BHV - översikt...4 Antal inskrivna barn på BVC...5 Inskrivna barn -6 år, 1978-21...5 Inskrivna barn -6 år, 2/21...5 Hälsoövervakning...6 Inskrivna och övervakade barn per årskull, 21...6 Sjuksköterskeverksamhet...7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska, barn -6 år, 1978-21...7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 21...7 Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn...7 Läkarverksamhet...8 Läkarbesök, barn -6 år, 1978-21...8 Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken, 1978-21...8 Läkarbesök per inskrivet barn -6 år, 21...9 Läkarbesök fördelade per inskrivet barn 199-21...9 Hembesök...1 Hembesök av sjuksköterska, barn -6 år, 1978-21...1 Hembesök per inskrivet barn år, 21...1 Hembesök fördelade per inskrivet barn -1 år, 199-21...1 Förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden (födda 2)...11 Föräldragruppsverksamhet...12 Andel barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp...12 Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp...12 Låg födelsevikt...13 Födelsevikt under 25g (födda 2)...13 1
Hem från BB/nyföddhetsavdelning, barn födda 1997, 1998, 1999, 2...13 Amning...14 Enbart och delvis ammade barn vid 2, 4 och 6 månaders ålder 1986-21...14 Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader, Örebro och Sverige...14 Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 2)...15 Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 2)...15 Rökning...16 Mor röker när barnet är -4 veckor (födda 2)...16 Vaccinationer...17 Andel vaccinerade barn...17 BCG-vaccinerade barn (födda 2)...17 Mässling-påssjuka-röda hund...17 MPR-vaccinerade barn (födda 1999)...18 Inskrivna barn 1 år...19 Antibiotikaförbrukning barn -1 år...2 Eksem barn -1 år...21 Olycksfall/skada barn -1 år...22 Inlagd på sjukhus barn -1 år...23 Vårdtyngd...24 Vårdtyngd 21...24 Vårdtyngd med index +/- 1 SD, 21...24 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 21...25 Antal heltid sjukskötersketjänster, 21...25 Vårdtyngd - antal heltid sjukskötersketjänster, BVC ÖLL 21...26 Nya riktlinjer...27 Finns inte med i statistiken/vårdtyngdsberäkningarna...27 BVC-Kvalitet, rapport 21...28 2
Statistik 21 med vårdtyngdsmätning, Barnavårdscentralerna ÖLL Uppgifterna från rapportbladen (BVC-Kvalitet, rapport 21) är nu bearbetade. Dataregistreringen samt en första bearbetning har gjorts av ADB/Tele förvaltningen. Redovisningen avser förhållanden under 21, eller per den sista december 21, samt i vissa fall 2. Det gäller åtgärder vidtagna tidigt i livet för barn födda 2. För att försöka göra statistiken mer lättläst är redovisningen i år något förändrad med ämnesområdena mer samlade än tidigare. Vi redovisar även för första gången några hälsoparametrar. Det är f ö andra året vi samlar in uppgifter för både 1- och 4-åringar (frågor ställs till föräldrarna vid respektive undersökning; se rapportblad sid 27), men kvalitén i uppgifterna har varit bristfällig så vi redovisar för 21 endast 1-åringarna. Barnhälsovårdens vardag Antalet inskrivna barn fortsätter att minska något. Vid årsskiftet 21/2 var det 19 834 barn -6 år inskrivna. Även antalet nyfödda minskar något, från 2 678 förra året till i år 2 58. Som tidigare är det stora skillnader mellan olika BVC. Det gäller särskilt föräldragruppsverksamheten och hembesöken. Vetskapen om dessa missförhållandena har under de senaste åren inte lett till någon utjämning mellan vårdcentralerna och ett flertal vårdcentraler uppfyller inte på långt när de riktlinjer som finns utformade i sammanhanget. Detta är bekymmersamt då det kan rendera en negativ inverkan på anknytning, amning m m och därmed ha betydelse för barnens fortsatta fysiska och psykiska hälsa. Liksom tidigare år har en vårdtyngdsmätning gjorts. Den är i år något annorlunda uträknad för att erhålla en ökad socioekonomisk tyngd och dessutom relaterad till de nya riktlinjerna (6 nyfödda per sjuksköterska) som anges i Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovården 22. Resultatet för 21 visar att det finns ett ökat sköterskebehov särskilt på BVC i Vivalla, Mikaeli, Haga, Skebäck, Kumla, Varberga och Brickebacken, där det enligt dessa beräkningar behövs en utökning av ½ tjänst eller mer. Två exempel på angelägna problem Amning vid sex månaders ålder minskar sedan 1998, och andelen är bland de lägsta i landet. Då amning är en skyddsfaktor för barnet (tillväxt, anknytning, utveckling, immunförsvar, minskad risk för plötslig spädbarnsdöd m m) är denna minskning allvarlig. På varje BVC bör man öka arbetet runt stöd för amning och vid amningsproblem, t ex genom att se över vårdkedjor, erbjuda hembesök, fortsatt arbete med amningsvänlig primärvård m m. Vaccination av barn är utomordentligt viktigt för folkhälsan. MPR-vaccinationen (mässling-påssjuka-röda hund) har varit i särskilt fokus de senaste åren med en osaklig antivaccinationskampanj i media. På bara ett år har nu täckningsgraden minskat med 4% vilket är, om minskningen fortsätter, i högsta grad oroande för då riskerar sjukdomarna att kommer tillbaka med mycket allvarliga och svåra komplikationer som följd. Ett intensifierat arbete behövs av personalen på BVC så att föräldrarna framöver fortsatt väljer att vaccinera sina barn. Hur använda statistiken? Vår förhoppning är att sammanställningen ger upphov till analys och diskussion. Det är främst de personer som arbetar med BVC som kan bedöma/förklara: om statistiken verkar rimlig vad som döljer sig bakom siffrorna hur de vid behov skulle kunna förbättras. Liksom tidigare år tar vi på BHV-enheten gärna del av eller deltar i diskussionen. Örebro 22-6-11, reviderad 22-7-11 Leif Ekholm Barnhälsovårdsöverläkare Gudrun Skånberg Samordnande sjuksköterska 3
Basprogram BHV - översikt Vid varje besök bedöms tillväxten men även barnets totala hälsotillstånd ur fysisk, psykisk och familjesocial synvinkel. När behov föreligger skall extra besök på BVC eller i hemmet ordnas med kort varsel. Barnets ålder Personal/Metod Sjsk = BVC-sjuksköterska 4-72 timmar Läkarundersökning BB Hembesök eller annan kontakt av primärvårdsbarnmorska om hemgång från BB inom tre dygn Innehåll exempel Somatisk undersökning, vikt, amningsstöd, skötsel Vaccination/screening BCG vid påtagligt ökad risk för tuberkulos Hepatit B om moder HBsAg positiv, ev även Hepatit-B IG 3-5 dagar BB/primärvårdsbarnmorska PKU -7 dagar efter hemkomst Hembesök 1-5 veckor Sjsk 1-3 ggr Föräldragrupp Information om BVC, barnets hälsa, mor-barnkontakt, samtal om graviditet, förlossning, amningsstöd, skötsel, utrustning, papparoll, rökning-alkohol, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, amning-uppfödning, AD-vitamin, utveckling, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet 6 veckor - 3 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6-8 veckor) Föräldragrupp Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet Vid 3 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta I + PolioHib I 4-6 månader Sjsk 1-3 ggr Läkare 1 gång (6 mån) Föräldragrupp 7-12 månader Sjsk 1-2 ggr Hembesök Läkare 1 gång (1-12 mån) Tandhälsovård 1 gång Föräldragrupp 18 månader Läkare Tandhälsovård Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, amning-uppfödning, smakportioner, stimulans, föräldrabarnkontakt, barnsäkerhet Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, stimulans, föräldra-barnkontakt, barnsäkerhet, barnomsorg Hälsa, tillväxt, utveckling, somatisk undersökning, tänder, kost och matvanor, språk, stimulans, barnsäkerhet, TV-video, uppfostringsfrågor Vid 5 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta II + PolioHib II Vid 6 månader: BCG vid ökad risk för tuberkulos Vid 7-9 månader: Ljuduppmärksamhet Vid 12 månader: Difteri-Stelkramp-Kikhosta III + PolioHib III Mässling-Påssjuka-Röda hund 2½ år Sjsk Familjens helhetssituation, tillväxt, Språkförståelse utveckling, språk, motorik, hörsel, 4 år Sjsk beteende, kost, livsstil (tobakalkohol), TV-video, barnsäkerhet, Taltest Synskärpebestämning Audiometris (ev) socialförv biståndsmöjligheter Hörselmätning 6 år Sjsk + skolsköterska Läkare SHV Förskoleklass Föräldrar (hälsouppgift) BVC: Epikris SHV: Tillväxt, hälsa, utveckling, somatisk undersökning, motorik, perception, koncentration BVC: Polio IV SHV: Synskärpebestämning 4
Antal inskrivna barn på BVC Inskrivna barn 1978-21 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 78/79 8/81 82/83 84/85 86/87 88/89 9/91 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 1/2-6 år 23 1 21 952 2 745 2 56 19 765 21 55 23 453 24 738 25 43 24 11 21 952 2 424 19 834 år 2 741 2 873 2 67 2 755 2 96 3 135 3 541 3 388 3 199 2 715 2 66 2 678 2 58 (1984/1985: uppgift framräknad som medelvärde av uppgifter från 1983 och 1985) 16 Inskrivna barn - 6 år, 21/22 14 12 1 8 6 4 2 år 1-6 år 5
Hälsoövervakning 3 5 Inskrivna barn per årskull, 21 3 2 5 2 1 5 Övervakade 1 5 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Inskrivna barn: Övervakade barn: Barn bokförda i befolkningsregistret samt manuellt inlagda i BHV-registret. Barn som under året haft kontakt med BVC i ÖLL enligt rapportbladen (ligger i BVC-journalen och skickas årligen in till BHV-enheten). Kvalitet PROCESS RESULTAT 21 STANDARD I RIKTLINJERNA Kontinuitet (ant sjuksköt/barn vid hem- o mottagningsbesök, mätt under barnets första 6 mån) Stöd (andel föräldrar som anser att BVC är till stort stöd) Hälsoövervakning 1,9 (1,4-2,7) (enl verksamhetsuppföljning 1995) max 2-9% Andel övervakade år 95% 99% 1 år 95% - 2 år 89% 95% 3 år 67% - 4 år 88% 95% 5 år 38% - 6 år 8% 95% 7 år 12% - 4-årskontroll Andel synprövade 94% 95% hörselprövade 99% 95% (medelvärdet av antal inskrivna 4+5-åringar) 6
Sjuksköterskeverksamhet 6 Mottagningsbesök hos sjuksköterska 1978-21 5 4 3 2 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 21-6 år 25 564 3 21 31 427 34 765 35 726 41 249 47 797 53 93 57 994 57 112 52 49 5 121 49 45 år 11 687 15 31 14 624 16 945 17 947 19 831 23 39 24 623 24 427 22 1 2 556 21 313 2 51 4, Mottagningsbesök hos sjuksköterska per inskrivet barn -6 år, 21 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Mottagningsbesök hos sjuksköterska fördelade per inskrivet barn +1 år 2+3 år 4+5+6 år 21 12,6 2,5 1,9 2 12,9 2,6 1,7 1998 12,8 2,7 3,1 1996 13,2 2,8 2,4 1994 12,1 2,3 2,3 1992 11, 2,1 2, 199 1,3 1,6 1,7 7
Läkarverksamhet 32 Läkarbesök 1978-21 28 24 2 16 12 8 4 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 21 Totalt 31 912 27 988 26 589 24 939 23 42 25 119 26 194 26 221 19 535 16 77 14 73 13 534 13 184 Distriktsläkare 12 8 9 724 1 236 9 713 9 912 11 169 14 11 15 158 11 653 11 582 9 711 8 397 8 Barnläkare 19 94 18 264 16 353 15 226 13 58 13 95 12 93 11 63 7 882 5 188 4 992 5 137 5 184 1 Andel besök hos barnläkare av läkarbesöken 1978-21 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 21 % 62 65 62 61 58 56 46 42 4 31 34 38 39 8
1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Läkarbesök per inskrivet barn - 6 år, 21 Barnläkare Distriksläkare Läkarbesök fördelade per inskrivet barn +1 år 2+3 år 4+5+6 år 21 3,6,8,4 2 3,7,8,3 1998 3,7,8,4 1996 3,8,8,6 1994 3,9,9,8 1992 4,2,9 2,2 199 4,5 1, 2, 9
Hembesök Hembesök av sjuksköterska 1978-21 12 1 8 6 4 2 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 21-6 år 12 945 11 83 1 27 1 517 9 89 8 476 8 947 7 43 5 996 4 638 3 472 2 715 2 781 år 4 54 4 242 3 543 3 84 3 835 3 927 4 78 3 57 3 31 2 459 1 872 1 566 1 563 1 år 3 618 3 61 2 928 3 437 2 937 2 3 2 18 1 781 1 487 1 113 96 696 637 1,4 Hembesök per inskrivet barn år, 21 1,2 1,,8,6,4,2, Hembesök fördelade per inskrivet barn +1 år 21,8 2,8 1998 1, 1996 1,3 1994 1,3 1992 2,1 199 1,5 1
1 Förstfödda som fått hembesök under nyföddhetsperioden -2 mån (födda 2) 9 8 7 6 % 5 53 4 3 2 1 HEMBESÖK UNDER RESULTAT BARN FÖDDA STANDARD I RIKTLINJERNA NYFÖDDHETSPERIODEN 1998 1999 2-2 månader -2 månader Förstagångsföräldrar 58% 51% 53% 95% Flergångsföräldrar 46% 4% 38% 75% 11
Föräldragruppsverksamhet 1 Andel barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 21 % 9 31 35 26 58 64 54 51 55 1998-1: uträknat på medelvärdet av antal inskrivna barn +1 år, 1984-96: antal övervakade barn +1 år. 1987-1989: statistik saknas. Föräldragrupper RESULTAT 21 STANDARD I RIKTLINJERNA Andel barn (se diagram) 7% första-, 3% flergångsföräldrar Övertagna från MVC 83% (verksamhetsuppf.-98) 9% 1 9 8 7 Barn vars föräldrar varit representerade i föräldragrupp, 21 122 134 6 % 5 53 4 3 2 1 (Uträknat på medeltal antal barn +1 år - om BVC tillämpar föräldragrupper för barn >1 år kan andelen överstiga 1%) Av 2 781 barn födda 2 gick: 682 i föräldragrupp bara under år 2 37 i föräldragrupp under år 2 + 21 = 1 714 barn = 62% av barn födda 2 662 i föräldragrupp bara under år 21 12
Låg födelsevikt 14 Födelsevikt under 25 g (födda 2) 12 1 8 % 6 4 4, 2 Födelsevikt är en internationell väletablerad indikator på barns hälsa. I Sverige har i genomsnitt 4-5% av alla barn en födelsevikt under 2 5 gram. Det är en ganska stor skillnad mellan olika BVC. Hem från BB/nyföddhetsavdelning 8 Hem från BB / nyföddhetsavdelning 7 6 5 4 3 Född -97 Född -98 Född -99 Född - 2 1 dag dag 1 dag 2 dag 3 dag 4 dag 5 dag 6 > 14 d En klar tendens är att allt fler mammor går hem redan under andra dygnet (dag 1) vilket ställer höga krav på en fungerande vårdkedja med uppföljning, hembesök etc. 13
Amning Andel ammade barn RESULTAT STANDARD I RIKTLINJERNA (födda 2) Enbart + Delvis Enbart + Delvis 2 mån 74,6 + 14,8 = 89,4% 9% 4 mån 55,8 + 2,2 = 76,% 8% 6 mån 28,9 + 34,3 = 63,2% 7% WHO:s mål enbart amning vid 4-6 månader antaget i Sverige: 8%. Vid 9-mån ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 33% (bortfall 5%). Vid 12-mån ålder förekom amning i större eller mindre omfattning i 14% (bortfall 5%). 1 Enbart och delvis ammade barn 1986-21 % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 mån 4 mån 6 mån 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 21 1 Enbart och delvis ammade barn vid 6 mån 1986-21 % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Örebro 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 21 14
1 9 8 7 6 5 Enbart och delvis ammade barn vid 2 månader (födda 2) 4 3 2 1 Enbart Delvis 1 9 8 7 6 % 5 4 3 2 1 Enbart och delvis ammade barn vid 6 månader (födda 2) Enbart Delvis Efter 1998 tenderar amningskurvan i ÖLL att vara på väg nedåt. Andelen barn som ammas är låg jämfört med andra landsting. Redan vid två månaders ålder finns (för barn födda 1999) bara ett landsting med lägre amningsfrekvens. 15
Rökning Rökregistrering (födda 2) Mor Far Rökfria barn Röker Vet ej Röker Vet ej När barnet är -4 veckor 1,7% 4,% 13,6% 6,2% 74,% När barnet är 8 månader 12,2% 6,7% 13,5% 8,8% 71,% Definitionen rökfria barn är att varken mor eller far röker dagligen. 35 Mor röker när barnet är - 4 veckor (födda 2) 3 25 2 % 15 1 1,7 9, 5 Rökregistrering sedan 1995 Frekvensen har varierat för mor vid -4 veckor mellan 9-11% och far 9-16%. Vid 8-månaders ålder är siffrorna 1-12% för mödrarna och 9-14% för fäderna. Variationen inom landstinget är stor. Någon vårdcentral redovisar för mödrarna när barnet är -4 veckor 4% och en annan 3%. Frekvensen rökande föräldrar minskade för barn födda från 1996 till 1998, men har för barn födda 2 (i ÖLL) åter stigit. 16
Vaccinationer Andel vaccinerade barn RESULTAT 21 STANDARD I RIKTLINJERNA DTaP (födda 2) 98,8% 99% Polio 98,3% 99% Hib 98,6% 99% MPR (födda 1999) 93,% 95% BCG (födda 2) 14,8% Alla riskbarn BCG-vaccinerade barn (födda 2) 5 45 4 35 3 % 25 2 15 14,8 1 5 Mässling-påssjuka-röda hund Andelen MPR-vaccinerade barn 2 år gamla har sjunkit från 97,9% (barn födda -98, juli 21) till 94,% (barn födda -99, maj 22). Örebro län ligger fortfarande över eller kring massimmunitet d v s den nivå (9%) som krävs för att förhindra spridning av sjukdom i samhället. På några Barnavårdscentraler (Kopparberg, Frövi, Odensbacken) ligger dock andelen vaccinerade klart under 9% (se tabell sid 18). Situationen i Örebro län är något bättre än för övriga län i Sverige där 88,5% av barn födda 1999 anges vara vaccinerade 21-12-31, jämfört med 93,% för Örebro län (se figur och tabell sid 18). Oroande är minskningen med 4% på ett enda år, vilket är mycket, och Örebro uppvisar därmed samma utveckling som övriga Sverige (som sjunkit med 6% på ett år). Om trenden fortsätter riskerar vi utbrott av mässling. Färska europeiska erfarenheter (Holland, Irland) visar en mortalitet på 1 av 1 insjuknade. För att undvika dödsfall och även andra allvarliga skador av mässlingssjukdom krävs, vilket vi klarat av under många år, en god vaccinationstäckning med ett bra vaccin. Det fordras fortsatta ansträngningar i barnhälsovården så att föräldrarna i sitt val ser vaccination som det mest kloka alternativet! 17
1, MPR-vaccinerade barn (födda 1999) 97,5 95, 92,5 93, 9, % 87,5 88,5 85, 82,5 8, 77,5 75, MPR f -99 In- Flyttat Bortfall Över Vacc 21-12-31 Vaccinerade 22-5-1 Vårdcentral skrivna vakade % % Väntar % Avstår % Hällefors 56 2 54 5 92,6 5 92,6 4 7,4, Kopparberg 4 3 37 3 81,1 31 83,8 5 13,5 1 2,7 Lindesberg 114 2 112 12 91,1 14 92,9 3 2,7 5 4,5 Storå 4 4 37 92,5 37 92,5, 3 7,5 Fellingsbro 29 1 1 27 25 92,6 26 96,3 1 3,7, Frövi 29 29 25 86,2 25 86,2 3 1,3 1 3,4 Nora 8 1 79 75 94,9 76 96,2 2 2,5 1 1,3 Laxå 51 2 49 47 95,9 47 95,9 1 2, 1 2, Degerfors 116 116 14 89,7 14 89,7 12 1,3, Karolina 1 1 99 96 97, 96 97, 3 3,, Baggängen 18 1 17 98 91,6 99 92,5 6 5,6 2 1,9 Brickegården 9 1 89 86 96,6 87 97,8 1 1,1 1 1,1 Olaus Petri 124 2 122 115 94,3 116 95,1 6 4,9, Varberga 11 3 17 98 91,6 98 91,6 9 8,4, Tybble 122 2 12 116 96,7 117 97,5 2 1,7 1,8 Adolfsberg 165 3 2 16 148 92,5 149 93,1 1 6,3 1,6 Vivalla 134 3 3 128 118 92,2 122 95,3 5 3,9 1,8 Haga 155 4 151 142 94, 145 96, 6 4,, Karla 93 2 91 87 95,6 87 95,6 2 2,2 2 2,2 Brickebacken 78 78 78 1, 78 1,,, Lillån 19 1 18 13 95,4 13 95,4 5 4,6, Skebäck 74 1 4 69 63 91,3 63 91,3 2 2,9 4 5,8 Lekeberg 65 65 58 89,2 59 9,8 5 7,7 1 1,5 Odensbacken 65 1 1 63 49 77,8 51 81, 11 17,5 1 1,6 Mikaeli 112 3 5 14 99 95,2 99 95,2 3 2,9 2 1,9 Kumla 233 2 3 228 216 94,7 221 96,9 4 1,8 3 1,3 Hallsberg 92 2 9 83 92,2 86 95,6 3 3,3 1 1,1 Pålsboda 48 48 47 97,9 47 97,9 1 2,1, Askersund 14 14 91 87,5 92 88,5 9 8,7 3 2,9 Örebro län 2736 17 45 2674 2486 93, 2515 94,1 124 4,6 35 1,3 Flyttat: BVC annat län/flyttat ur länet/utomlands Bortfall: Flyktingförläggning/EBO, skyddad adress, saknas rapportblad 18 varför uppföljning i efterhand inte kan göras
Inskrivna barn 1 år 25 Inskrivna barn 1 år (födda 2) 231 2 15 1 5 61 45 116 4 22 36 1 48 77 111 116 78 119 127 127 16 133 148 15 96 115 85 74 58 9 95 59 14 Antalet inskrivna barn 1 år (födda 2) är använt som underlag till de hälsoparametrar (sid 2-23) för 1-åringar som rapporterats in av barnavårdscentralerna genom BVC-Kvalitet, rapport 21 (sid 28). 19
Antibiotikaförbrukning barn -1 år 3 Antibiotikaförbrukning barn - 1 år (födda 2) 25 2 15 14,3 1 8,2 5 1 ggr > 1 ggr % H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej 8 29 3 57 3 6 2 4 2 1 5 4 3 7 27 3 3 3 46 5 1 5 2 14 2 2 9 Bortf. 16 4 6 3 2 2-1 -1-1 -1-1 -3-1 1-4 1-1 -2-9 2 2 3 2 (Negativa tal vid bortfall beror på att fler barn övervakats än de som är inskrivna vid respektive BVC) Cirka 14% av har behandlats med antibiotika och 8% har fått fler än en behandling under spädbarnsåret. Kan jämföras med Liv & hälsa år 2 (ÖLL) där föräldrarna uppgivit att 13% av alla förskolebarn fått antibiotika (under de senaste tre månaderna). 2
Eksem barn -1 år 25 Kliande eksem barn - 1 år (födda 2) 2 15 % 1 1, 5 % H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej 12 8 3 19 3 1 1 4 4 3 6 21 6 2 4 41 2 6 4 5 6 19 4 1 7 Bortf. 7 16 9 5 4 6 6 5 9 9 4 3 3 7 9 7 3 3 9 3 2 5-2 -1 4 3 3 14 6 (Negativa tal vid bortfall beror på att fler barn övervakats än de som är inskrivna vid respektive BVC) Cirka 1% har eller har haft kliande eksem under spädbarnsåret, vilket ganska väl stämmer överens med andra undersökningar. 21
Olycksfall/skada barn -1 år 1 Sökt för olycksfall/skada barn -1 år (födda 2) 8 6 % 4 3,9 2,3 1 gång >1 gånger % H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej 8 29 3 5 3 5 2 3 1 1 6 4 3 7 28 4 3 3 47 4 1 5 14 2 3 1 9 Bortf. 16 3 2 3 2 3-1 1 2-1 -1-2 -1 1-2 1-1 2-8 2 1 (Negativa tal vid bortfall beror på att fler barn övervakats än de som är inskrivna vid respektive BVC) Cirka 4% av spädbarnen uppges ha sökt sjukvård p g a olycksfall eller skada under spädbarnsåret. Det föreligger en stor skillnad mellan olika BVC vilket eventuellt kan bero på olikheter i rapporteringen men orsaken är inte närmare undersökt. Som jämförelse anges i EHLASS 1998 (European Home and Leisure Accident Surveillance System), EpC, Socialstyrelsen, rapporterade läkarbesök på sjukhus till följd av olycksfall för -åringar som 45/1 barn. 22
Inlagd på sjukhus barn -1 år 16 Vårdad på sjukhus barn -1 år (födda 2) 14 12 1 % 8 8,1 6 4 2 % H K L S F F N L D K B B O V T A V H K B L S L O M K H P A Ö Vet ej 8 29 3 48 3 4 2 3 2 1 4 4 3 7 28 3 3 3 47 4 1 7 14 19 3 8 Bortf. 2 16-1 2 4 3 2 3 2 2-1 2-1 -1-2 -3 1-3 1 2-7 2 1 1 (Negativa tal vid bortfall beror på att fler barn övervakats än de som är inskrivna vid respektive BVC) Cirka 8% uppges ha vårdats inneliggande på sjukhus under spädbarnsåret (ej BB/förlossning eller nyföddhetsavdelning i anslutning till födelsen). Kan jämföras med Liv & hälsa år 2 (ÖLL) där föräldrarna uppgivit att 4-5% av förskolebarnen har vårdats inneliggande (under de tre senaste månaderna). 23
Vårdtyngd Syftet med en vårdtyngdsmätning är främst att se om det finns barnavårdscentraler som har en mer arbetskrävande population än de övriga. En sådan BVC kan tänkas behöva mer resurser än en lika stor BVC med en medelpopulation. Vi har använt oss av följande tre indikatorer i vårdtyngden: Andel rökande mödrar vid -4 veckor (barn födda 2). Andel utländsk härkomst (som mått används andel nyfödda födda 2 som BCG-vaccinerats). Andel förstfödda, (födda 2). De tre indikatorerna adderas ihop. För en ökad socioekonomisk tyngd, är hela andelen rökande föräldrar och utländsk härkomst medräknad i vårdtyngden men endast en tredjedel av andelen förstfödda. Som norm (index 1) är vald den sammanlagda genomsnittliga vårdtyngden för alla BVC i Örebro län, för år 21 4%. 9 Vårdtyngd 21 8 7 6 5 % 4 3 2 1 Förstfödda/3 Utländsk Mor röker Vårdtyngd med index +/- 1 SD, 21 2 24 183 184 156 15 119 117 1 5 97 8 15 99 69 68 74 82 81 91 92 93 92 81 67 98 56 64 62 82 52 57 8 1 24
12 Inskrivna nyfödda per heltid sjukskötersketjänst, 21 1 8 64 6 4 2 Som underlag för resursbehoven används antalet nyfödda vid respektive BVC. För att minska betydelsen av tillfälliga förändringar från år till år är antalet nyfödda uträknat som medelantalet av + 1 - åringar. Utfallet av vårdtyngden, per heltid sjukskötersketjänst, är fastställt till att: 5% ökad vårdtyngd (index 15) medför en minskning av antalet nyfödda från 6 till 5 per år 5% minskad vårdtyngd (index 5) medför en ökning av antalet nyfödda från 6 till 7 per år Resultatet är, med respektive BVC:s vårdtyngd som underlag, omräknat till antal sjukskötersketjänster (se figur nedan och tabell sid 26) och med vårt län som norm (vårdtyngd 4% = index 1) samt i medeltal 6 nyfödda per sköterska. 3,5 Antal heltid sjukskötersketjänster, 21 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Meddelat Med hänsyn till vårdtyngd och 6 nyfödda/tjänst Som underlag för resurser har sjuksköterskor och vårdcentralschefer gjort en skattning av använd sjukskötersketid för barnhälsovård vid respektive BVC (= meddelat ). 25
BVC ÖLL 21 Vårdtyngd Inskrivna Indikatorer Index Nyfödda (+1år/2) Förstfödda/3 Andel Utländs k (BCG) Norm: 4 % (index 1) Mor röker -4 veckor Summa INDEX Meddelat Antal heltid sjukskötersketjänster Med hänsyn ti ll antal nyfödda Norm: 6 nyfödda/tjänst Antal tjänster Skillnad Med hänsyn till vårdtyngd och antal nyfödda Vårdtyngdsindex ± 5: ±1 nyfödda Antal tjänster Vårdcentral Skillnad Hällefors 57 14 1 15 39 97,94,95 -,1,94, Kopparberg 44 8 24 32 8,39,73 -,34,68 -,29 Lindesberg 111 12 16 14 42 15 2,6 1,85,75 1,88,72 Storå 36 15 5 2 4 99,5,59 -,9,59 -,9 Fellingsbro 26 9 5 14 28 69,4,43 -,3,38,2 Frövi 41 13 8 6 27 68,6,68 -,8,61 -,1 Nora 98 12 9 9 3 74 1,8 1,63,17 1,5,3 Laxå 5 15 1 8 33 82 1,5,83,67,79,71 Degerfors 83 13 4 16 32 81 2, 1,38,63 1,29,71 Karolina 95 17 8 11 37 91 1,35 1,58 -,23 1,54 -,19 Baggängen 116 15 12 1 37 92 1,5 1,93 -,43 1,87 -,37 Brickegården 82 15 14 9 38 93 1,5 1,36,14 1,33,17 Olaus Petri 118 17 12 8 37 92 1,59 1,96 -,37 1,91 -,32 Varberga 117 15 39 9 63 156 1,75 1,94 -,19 2,39 -,64 Tybble 126 16 9 7 33 81 1,85 2,1 -,25 1,98 -,13 Adolfsberg 141 11 11 5 27 67 2, 2,35 -,35 2,12 -,12 Vivalla 128 11 49 14 74 183 1,9 2,13 -,23 2,94-1,4 Haga 137 16 24 8 48 119 1,6 2,28 -,68 2,44 -,84 Karla 114 18 15 6 4 98 1,55 1,9 -,35 1,89 -,34 Brickebacken 82 14 38 31 82 24 1,6 1,37,23 2,9 -,49 Lillån 16 13 3 6 23 56 1,4 1,76 -,36 1,53 -,13 Skebäck 12 26 14 7 47 117 1, 1,69 -,69 1,79 -,79 Lekeberg 74 18 4 4 26 64 1,5 1,23 -,18 1,1 -,5 Odensbacken 52 13 2 1 25 62 1,4,86,54,76,64 Mikaeli 98 17 43 14 74 184 1,38 1,63 -,25 2,25 -,87 Kumla 215 14 8 11 33 82 2,6 3,58 -,98 3,39 -,79 Hallsberg 86 12 4 5 21 52 1,58 1,43,16 1,23,35 Pålsboda 49 11 2 1 23 57,73,82 -,9,71,2 Askersund 12 14 1 17 32 8 1,6 1,69 -,9 1,59,1 Örebro län 2678 14 15 11 4 1 41,66 44,63-2,97 44,63-2,97 Medel/sköt 64 26
Nya riktlinjer I Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovården 22 anges att en BVC-sjuksköterska för ett normalområde bör ha cirka 6 nyfödda per år och heltidstjänst. Medeltalet för antalet nyfödda per heltid sköterska för hela länet är 64 nyfödda, vilket innebär för att uppnå normen 6 nyfödda per tjänst, att det saknas 2,97 tjänster jämfört med meddelat antal tjänster. Dessa förhållanden framgår av figur sid 25 och tabell sid 26, där resultatet visas mot antalet nyfödda, med och utan hänsyn tagen till vårdtyngden vid respektive BVC. Finns inte med i statistiken/vårdtyngdsberäkningarna Övervakade barn som inte varit inskrivna (skrivna i ÖLL) vid BVC kommer inte med i vårdtyngdsberäkningarna. Några exempel: BVC i Hallsberg har från flyktingförläggningen övervakat 33 barn i förskoleåldern. 154 sjuksköterskebesök och 33 besök hos läkare och 77 vaccinationer har genomförts. Tre till sex barn vardera vid Vivalla, Varberga och Karla samt enstaka barn vid ytterligare fem vårdcentraler har övervakats, men finns ej med i statistiken p g a ofullständiga personnummer t ex asylsökande i eget boende eller fosterhemsplacerade barn. Tillsammans 2 barn. Dessutom finns 4 barn som BHV-enheten fått kännedom om från Migrationsverket (efter föräldrarnas medgivande) som är nyanlända efter den 1 mars 21 och asylsökande i eget boende. Mottagande BVC var Vivalla 18 barn, Mikaeli 7, Hallsberg 5, Karla 4 och ytterligare enstaka barn vid fem BVC. Dessa är ytterligare 4 barn som inte heller finns med i statistiken. Vid Vivalla BVC har under 21 funnits 8% barnsköterska som kunnat utföra vissa BVC-uppgifter på delegation av BVC-sköterskorna. Är inte medtaget i resurserna. I Varberga kommundel har 1% barnsköterska kunnat fördela sitt arbete i småbarnsfamiljerna halva tiden på BVC med delegation av BVC-sköterskorna och andra halvtiden på uppdrag av kommundelen. Är inte medtaget i resurserna. 27
28
Vi som arbetat med statistiken för 21 Leif Ekholm Överläkare Gudrun Skånberg Samordnare Annica Olofsson Assistent