1:a kvartalet 2010 (2010-05-04) Stockholmskonjunkturen förbättras stadigt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 19 till 22 under årets första kvartal. Situationen för näringslivet fortsätter att stabiliseras och ekonomin visar tydlig tillväxt. Konjunkturindikatorn för hela landet ökar från 14 till 16. Arbetsmarknaden i Stockholm fortsätter visserligen att minska under första kvartalet, men prognosen är försiktigt positiv. Under andra kvartalet förväntas sysselsättningen att öka för första gången sedan år 2008. Nya jobb kommer främst att skapas i byggindustrin, uppdragsverksamheten och handeln med motorfordon. Byggbranschen växer åter under första kvartalet, vilket är ett trendbrott. Byggande, anbudspriser och orderstock förväntas öka kraftigt under nästa kvartal. Efter en längre tids personalnedskärningar väntas arbetssituationen växla om under nästa kvartal med omfattande ökning av nyanställningar. Uppdragsverksamheten visar fortsatt stark tillväxttakt under första kvartalet. Efterfrågan på företagens tjänster ökar kraftigt och antalet anställda ökar. Företagens verksamhet utvecklas positivt, vilket förväntas fortsätta. www.chamber.se Västra Trädgårdsgatan 9 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00 Fax: 08 566 316 00 Ansvarig ekonomisk analys: Ansvarig information: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se
KONJUNKTUREN Konjunkturen i Stockholms län fortsätter att stabiliseras under första kvartalet år 2010. Att konjunkturindikatorn 1 ökar från 19 till 22 innebär att Stockholms näringsliv på kvartalsbasis redovisar den högsta tillväxttakten på två år. Den finansiella krisen bidrog särskilt starkt till försämringen av ekonomin i Stockholm, men regionen ser ändå ut att konsekvent ha klarat sig lindrigare jämfört med övriga landet under den senaste konjunkturcykeln. Konjunkturindikatorns värde på 22 är dessutom tydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 11. För riket som helhet stärks konjunkturindikatorn från 14 till 16. Det innebär att Stockholms län bidrar till att stärka hela landets ekonomi. Utvecklingen för de olika branscherna varierar då de befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Uppdragsverksamheten, som är Stockholms största sektor, mäter fortsatt stark tillväxt med kraftigt ökad efterfrågan och fortsatt positiva förväntningar framöver. Efter en period av minskad verksamhet uppvisar byggindustrin åter gryende form med ökad orderstock, långsammare minskningstakt i byggandet och tydligt positiva förväntningar framöver. Tillverkningsindustrin försvagas visserligen fortsatt under kvartalet med minskad orderstock och sysselsättning, men produktionsvolym och orderingång ökar. Sammantaget bibehåller handeln samma starka tillväxttakt som kvartalet före, men utvecklingen för de olika delbranscherna varierar något. Handeln med motorfordon fortsätter att stärkas under kvartalet med ökad försäljningsvolym. Dagligvaruhandelns tillväxttakt bromsas kraftigt upp, försäljningsvolymen förblir oförändrad och varulagren ökar. Sällanköpsvaruhandeln förbättras fortsatt med kraftigt ökad försäljningsvolym och ökade inköp av varor. Partihandeln stärks under kvartalet med tydlig ökning av försäljningsvolym och inköp av varor. Databranschen utvecklas fortsatt starkt med ökad efterfrågan på företagens tjänster, men tillväxttakten avtar något. Konjunkturen i Stockholm stärks ytterligare under första kvartalet år 2010 och näringslivet växer i ökad takt. Utvecklingen skiljer sig något åt mellan branscherna, men stark framtidstro, ökad stabilitet och generellt sett positiva signaler om den globala ekonomin smittar tydligt av sig i den svenska. Konjunkturindikator för näringslivet i Stockholms län 40 30 20 10 0-10 -20-30 2000 Q1 2001 Q1 2002 Q1 2003 Q1 2004 Q1 2005 Q1 2006 Q1 2007 Q1 2008 Q1 2009 Q1 2010 Q1 Stockholm Riket Medelvärde Stockholm 1 Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikatorer. Den ger vägledning om hur konjunkturen utvecklas för näringslivet i stort. Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två tre nyckelfrågor, enligt EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 2
SYSSELSÄTTNINGEN I takt med en betydligt starkare konjunktur i Stockholms län tycks även sysselsättningen utvecklas i positiv riktning under årets första kvartal. För det samlade näringslivet uppnår sysselsättningen ett nettotal 2 på -14 under kvartalet, vilket är marginellt sämre än prognostiserade -11. Trots att det innebär en fortsatt minskning av antalet anställda är utfallet tydligt bättre än kvartalet före som mätte -34. I likhet med att konjunkturen snabbt vände ned skedde också skiftet från nyanställningar till nedskärningar inom näringslivet fort. Att utvecklingen tyder på att konjunkturen nu vänder upp igen behöver däremot inte innebära att sysselsättningen per automatik ökar i samma takt. Under åren 2004-2005 hade Stockholms län jobblös tillväxt, alltså att företagens verksamhet ökade utan att sysselsättningen ökade. Stockholms näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn, vars största och viktigaste tillgång är humankapitalet. Företagen försökte därför i så stor utsträckning som möjligt undvika att minska nyckelresursen, personalen, även om verksamheten minskade. När efterfrågan på tjänsterna åter ökar finns redan överkapacitet inom företagen i form av arbetskraft, vilket leder till att det kan ta tid innan företagen har behov av att nyanställa igen. Under första kvartalet minskar arbetskraften fortfarande kraftigt i byggindustrin. Stora nedskärningar sker också i tillverkningsindustrin, partihandeln och dagligvaruhandeln. I handeln med motorfordon minskar sysselsättningen något trots förväntan om viss ökning. Antalet anställda ökade något i databranschen trots prognoser om fortsatta nedskärningar. I uppdragsverksamheten ökade antalet anställda för första gången på nästan två år. Sällanköpsvaruhandeln fortsätter att öka personalen något under kvartalet, men i långsammare takt än tidigare. Prognosen för näringslivets arbetsmarknad framöver är totalt sett positiv för första gången sedan år 2008. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i näringslivet för årets andra kvartal mäter 12, vilket är betydligt bättre än -11 från föregående kvartal. Om utfallet för nästa kvartal följer förväntade utvecklingen och arbetsmarknaden därmed tar fart igen kommer det att innebära att perioden med jobblös tillväxt blev avsevärt kortare än vad som var fallet under förra konjunkturcykeln. 2 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. 3
SYSSELSÄTTNINGEN forts. Prognoser om sysselsättningen framöver skiljer sig något mellan olika branscher. Tydliga nedskärningar planeras fortsätta i tillverkningsindustrin och dagligvaruhandeln, om än i långsammare takt än tidigare. Sysselsättningen planeras oförändrad i partihandeln medan den förväntas öka tydligt i handeln med motorfordon och lite måttligare i sällanköpsvaruhandeln och databranschen. I uppdragsverksamheten och byggindustrin förväntas nyanställningar öka kraftigt. Brist på arbetskraft och kompetent personal ökar något för näringslivet när arbetsmarknaden så sakteligen tycks börja ta fart igen. För det totala näringslivet stiger andelen företag som noterar brist på arbetskraft under första kvartalet från 8 till 15 procent, vilket är högsta andelen sedan slutet av år 2008. Det är särskilt företag verksamma i databranschen, följt av uppdragsverksamheten och handeln med motorfordon som noterar ökad brist. Under förra högkonjunkturen var det särskilt företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten som drabbades hårt. 4
HANDELN Handeln i Stockholm fortsätter att stärkas under första kvartalet i oförändrat hög tillväxttakt. Konfidensindikatorn bibehåller nettotal 27, vilket kan jämföras med handeln i riket som helhet, vars konfidensindikator avtar något från 30 till 27. Delbranscherna inom handeln utvecklas relativt lika under kvartalet. Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandeln exklusive livsmedel och motorfordon, förbättras kraftigt under kvartalet. Konfidensindikatorn avtar visserligen något från nettotal 51 till 44, men tillväxttakten är fortsatt stark. Försäljningsvolymen och inköp av varor fortsätter att öka och förväntas öka ytterligare framöver. Försäljningspriser ökar försiktigt medan lönsamheten minskar något. Antalet anställda ökar och förväntas fortsätta öka. Handeln med motorfordon fortsätter stärkas avsevärt när konfidensindikatorn ökar något från nettotal 36 till 40. Försäljningsvolym och inköp av varor ökar kraftigt, vilket förväntas fortsätta framöver. Lönsamheten fortsätter visserligen att försämras, men i långsammare takt än tidigare. Antalet anställda fortsätter att minska något under kvartalet, men i betydligt långsammare takt än tidigare och nyanställningar förväntas öka framöver. Dagligvaruhandeln i Stockholm försvagas tydligt under kvartalet och konfidensindikatorn minskar från nettotal 16 till 3, vilket är sämsta noteringen sedan 2005. Försäljningsvolym och inköp av varor bibehålls oförändrade medan varulagren tydligt ökar. Försäljningspriserna minskar något och förväntas minska betydligt mer framöver. Antalet anställda minskar kraftigt under kvartalet, vilket väntas fortsätta framöver. Utvecklingen för partihandeln fortsätter att förbättras under kvartalet och konfidensindikatorn stärks från nettotal 14 till 22. Försäljningsvolymen och inköp av varor ökar tydligt och förväntas fortsätta öka kraftigt framöver. Varulagren ökar i långsammare takt än tidigare och lönsamheten fortsätter att minska något. Antalet anställda minskar tydligt under kvartalet, men väntas oförändrat framöver. 5
DATAKONSULTER OCH DATASERVICE Konfidensindikatorn för databranschen minskar visserligen från nettotal 52 till 37 under första kvartalet, men tillväxttakten är fortsatt stark och noteringen är betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 21. Verksamheten inom databranschen har stått emot den allmänna nedgången väl och branschen har, kvartalsvis, enbart försvagats en gång under den senaste konjunkturcykeln. Konfidensindikatorn för riket som helhet bibehåller nettotal 50 från kvartalet före. Företag i databranschen noterar viss inbromsning av verksamheten under senaste kvartalet. Efterfrågan på företagens tjänster ökar fortsatt, men i långsammare takt än kvartalet före. Efterfrågeläget anges fortsatt som det främsta hindret för att bedriva verksamhet, men även brist på kompetent arbetskraft är ett ökat problem. Volym på inneliggande uppdrag fortsätter att minska kraftigt. Försäljningspriserna minskar fortsatt i samma takt som tidigare medan lönsamheten minskar i något långsammare takt än tidigare. Prognosen för branschen är fortsatt positiv och 74 procent av företagen förväntar sig ökad efterfrågan under nästa kvartal. Antalet anställda i databranschen ökar något under första kvartalet, vilket sker för första gången sedan år 2008. Sysselsättningen förväntas öka ytterligare under nästa kvartal. Faktorer som kan påverka är dels att enbart 64 procent av företagen uppger fullt resursutnyttjande, vilket kan senarelägga behov att nyanställa, dels att 39 procent av företagen noterar brist på arbetskraft, dvs. att de inte får tag på den kompetens de söker. Under den senaste konjunkturnedgången minskade inte databranschen i Stockholm till de nivåer som gällde i samband med IT-kraschen i början av 2000-talet. En bidragande förklaring kan vara att IT-företagen i Stockholm har lärt sig av misstagen och därför har bättre struktur och konkurrenskraft nu. Dessutom är IT i större grad integrerat i hela näringslivet än tidigare, vilket försvårar för företag att genomföra neddragningar på området. 6
TILLVERKNINGSINDUSTRIN Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin minskar från nettotal -12 till -16 under årets första kvartal, vilket är lägre än genomsnittet sedan år 2000 på -4. Produktionsvolymen och lönsamheten ökar kraftigt medan orderstocken fortsätter att tydligt minska och produktionskapaciteten är oförändrad. Produktionsvolymen och produktionskapaciteten förväntas öka framöver. Antalet anställda fortsätter att minska kraftigt och prognosen för sysselsättningen framöver är fortsatt negativ. Konkurrenssituationen på exportmarknaden är oförändrad både inom och utanför EU under första kvartalet. Exporterande företag noterar att orderingången ökar tydligt medan försäljningspriser minskar något. På hemmamarknaden uppges konkurrenssituationen oförändrad med ökad orderingång och viss ökning av försäljningspriser. Orderingången förväntas öka tydligt framöver, både på hemma- och exportmarknaden. 63 procent av företagen anger efterfrågeläget som det främsta hindret för att bedriva sin verksamhet, vilket ska jämföras med halvåret före då motsvarande andel var 93 procent. Efter en längre tids försvagning stärktes den svenska kronan avsevärt gentemot de stora valutorna dollar och euro. Mindre valutor som har tappat i värde under ekonomiskt turbulenta tider börjar ofta åter stiga i värde när världsekonomin visar tecken på återhämtning. För Sverige påverkas exporten till länder såsom Tyskland, USA och övriga Skandinavien negativt av en återhämtning eftersom den blir relativt dyrare. Samtidigt värderas den svenska kronan fortfarande relativt billigt och svensk export gynnas därför särskilt av att världshandeln ökar. Eftersom Sverige utgör en liten öppen ekonomi påverkas den svenska tillverkningsindustrin i hög utsträckning av den globala ekonomiska utvecklingen. Det gäller i hög grad tillverkande Stockholmsföretag, som har viss koncentration inom telekom och läkemedel. Andra förutsättningar och trender för dessa produktbranscher kan förklara att tillverkningsindustrin i riket som helhet i bland utvecklas något annorlunda än Stockholm. Under första kvartalet ökar konfidensindikatorn för riket som helhet från nettotal -3 till 0. 7
BYGGINDUSTRIN Byggindustrins konfidensindikator ökar kraftigt från nettotal -32 till 4, vilket är högre än genomsnittet sedan år 2000 på -5. Det innebär att branschen växer för första gången sedan år 2008. För riket som helhet stärks konfidensindikatorn från nettotal -15 till -1. Byggindustrin i Stockholm hade under den senaste högkonjunkturen en särskilt stark utveckling i jämförelse med landet i stort. Situationen förändrades efter finanskrisen när högkonjunkturen övergick i lågkonjunktur. Trots att många infrastrukturprojekt pågår i Stockholm, såsom Norra Länken, Citybanan och Norra Bantorget, vägde det inte upp inbromsningen av bostadsbyggandet. Branschen påverkades kraftigt och påverkas fortfarande av att byggandet av bostäder på kort tid avbröts till följd av den turbulens på bostadsmarknaden som följde efter finanskrisen. Bostadsmarknaden har i linje med andra delar av näringslivet tagit ordentlig fart igen, men det är först nu som den trögrörliga byggbranschen med sina långa ledtider också tycks stå inför ljusare tider. Företagen noterar visserligen fortsatt minskat byggande under första kvartalet, men i betydligt långsammare takt än tidigare och 73 procent av företagen anger att orderstocken ökar. Det är fortfarande 85 procent av företagen som anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket är den högsta andelen sedan början av år 2005. ROT-avdraget som infördes i slutet av år 2008 och fortfarande pågår nyttjas flitigt, men det är svårt fastställa om det har haft någon märkbart positiv effekt på branschen i stort. I takt med minskad efterfrågan fortsätter anbudspriserna att sjunka, men i betydligt långsammare takt än tidigare. Med minskade aktiviteter tvingas nästan två tredjedelar av företagen att minska antalet anställda. Orderstocken förväntas fortsätta att öka i oförändrad takt framöver. Byggandet och anbudspriserna väntas vända tidigare negativa trender och kommer att öka kraftigt under närmaste kvartalet. Visserligen minskade antalet anställda kraftigt under första kvartalet, men arbetssituation i branschen förväntas växla om redan till nästa kvartal med omfattande ökning av nyanställningar. Byggindustrin ligger ofta sent i konjunkturcykeln, vilket huvudsakligen kan förklara varför det tagit tid att vända den negativa utvecklingen trots att andra delar av näringslivet noterar tydligt ökad efterfrågan och tillväxt. Vidare är det historiskt sett vanligt att byggindustrin i storstäder, särskilt Stockholm, noterar större konjunktursvängningar än övriga delar av landet. Det kan bidra till förklaringen varför Stockholm under den senaste tiden har utvecklas sämre än landet i stort. 8
UPPDRAGSVERKSAMHET Utvecklingen för uppdragsverksamheten förbättras ytterligare under årets första kvartal och branschen visar stark tillväxt. Konfidensindikatorn stärks från nettotal 57 till 60, vilket är den högsta noteringen sedan slutet av år 2006 och dessutom betydligt högre än genomsnittet sedan år 2000 på 28. För riket som helhet ökar konfidensindikatorn från nettotal 43 till 50, vilket innebär att Stockholm agerar drivmotor för branschen. Uppdragsverksamheten ingår i den stora tjänstesektorn och inkluderar bland annat revisionsfirmor, arkitektfirmor, advokatbyråer och reklambyråer. Branschen är av särskilt stor vikt för Stockholms län. Företagen anger avsevärt förbättrad utveckling av verksamheten och efterfrågan på företagens tjänster ökar kraftigt. Volymen på inneliggande uppdrag och lönsamheten fortsätter att minska tydligt medan försäljningspriserna slutar sjunka för att istället stiga något. 65 procent av företagen anger att efterfrågan på företagens tjänster kommer att öka under nästa kvartal. 79 procent räknar med ökad efterfrågan på ett halvårs sikt. Sysselsättningen ökar tydligt under kvartalet, vilket är ett trendbrott. I takt med ökad nyanställning ökar också problemen med att hitta rätt kompetens. 27 procent av företagen noterar brist på arbetskraft. Antalet anställda förväntas fortsätta att öka kraftigt under nästa kvartal. Trots att det bara är 45 procent av företagen som noterar fullt kapacitetsutnyttjande tycks behovet av nyanställningar nu ta ordentlig fart i branschen. Stockholmskonjunkturen klarade sig länge bättre än övriga landet och stod till viss del emot den inledande konjunkturnedgången. Den globala finanskrisen blev dock startskottet för Stockholms nedgång. När finansiella bolagens verksamheter kraftigt försämrades påverkades tjänstesektorn negativt, inte minst uppdragsverksamheten. Stockholm har, jämfört med övriga delar av landet, en särskilt stor andel företag aktiva inom uppdragsverksamheten och drabbades därför betydligt hårdare av finansiella krisen än landet i stort. De flesta finansbolag befinner sig i huvudstaden eftersom Stockholm utgör Sveriges finansiella centrum. Företagstjänstesektorn, med uppdragsverksamheten och databranschen, försämrades snabbt under andra hälften av år 2007 och första hälften av år 2008, men har också återhämtat sig på relativt kort tid. Vid en konjunkturnedgång i Sverige drabbas vanligtvis den exportintensiva tillverkningssektorn först med minskad efterfrågan, produktion och sysselsättning. Därefter brukar de ekonomiska problemen övergå till tjänstesektorn. Hittills ser tjänstesektorn ut att klara sig relativt lindrigt i den senaste lågkonjunkturen. 9