Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Relevanta dokument
Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

ÄNTLIGEN-PRATA- UNDERVISNING-MED KOLLEGOR-LYFTET


Att leda kollegialt lärande

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Wifi: CLARION CONNECT

Läslyftets webbinarium 12 januari 2015 Powerpoint-presentationer

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Planera och organisera för Läslyftet

Handledarutbildning. Högskolan Dalarna 22 maj 2018

Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Förmiddagens program

Vad händer framöver? Aktuellt från Skolverket. Språkdagen Göteborgs universitet 5 april 2017 Ildico Hellman

Specialpedagogik för lärande

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

Handledaruppdraget Skolverket maj

Kompetensutveckling inom specialpedagogik. Specialpedagogik för lärande

Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Moduler om språk-, läs och skrivutveckling

Planera och organisera för Läslyftet 2015/16

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Planera och organisera för Matematiklyftet

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare

Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, 2-3 februari

Så fortsätter vi med Matematiklyftet Borås Stad

Huvudmän inom skolväsendet (10) Dnr 2012:1958

Matematik i Skolverket

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Läslyftet Stockholm Seminarium Vilka resultat nåddes och vad hände sedan? Leda lärande 3 oktober 2018

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Vi lyfter språk-, läs- och skrivförmågan. Läslyftet som resurs för förskolors utvecklingsarbete

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 4, mars 2018

Att leda kollegialt lärande i Läslyftet. En resa att göra tillsammans med sin kollegor

Planerade moduler för höstterminen 2015

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Aktuellt. Vad händer sen?

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Regional nätverksträff

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Houda Fares, lärare i förberedelseklass Usma Anil Hardas, fd elev på skolan Katarina Koto, rektor Skytteholmsskolan i Solna

NCS utbildning för språk-, läsoch skrivutvecklare

Språk-, läs- och skrivutveckling

HÖGSKOLAN DALARNA

Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 7: Uppföljning av Läslyftets kvarstående effekter i grundskolan hösten 2017

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Ett år med läslyftet. Glanshammars förskolor. orebro.se

Aktivitetsplan- Handledarutbildning inom Läslyftet

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 4: Erfarenheter av Läslyftet i gymnasieskolan 2016/17. Sara Carlbaum, Eva Andersson och Anders Hanberger

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Handledarutbildning MaNT

Flerspråkighet en möjlighet!

Verksamhetsplan förskola 18/19

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 5, maj/juni 2018

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Omgång 1 tillfälle 3, november 2017

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

Workshop RUN konferens Sundsvall

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång

Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

Rollen som Språk,- läs- och skrivutvecklare Elisabeth Jennfors Annika Cederberg-Scheike

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2018/03106/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

FERLINSKOLAN

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Transkript:

Är du vanlig eller ovanlig i Läslyftet 18/19? Undervisar i grundskolan 48 år Kvinna Anna Andersson Har arbetat 16 år som lärare

Program 10:00-10:15 Välkomna! 10:15-11:15 Texterna (och lärarna) som räddade mitt liv Jonas Hassen Khemiri 11:15-12:30 Att lära tillsammans 12:30-13:30 LUNCH 13:30-14:15 Språkutveckling i alla ämnen Björn Kindenberg 14:15-15:00 Att pröva forskning i praktiken 15:00-15:30 FIKA 15:30-16:15 Att handleda sina kollegor 16:15-16:30 Avslutning

Läslyftet att lära tillsammans

Stort intresse många deltagare Sammanlagt mellan åren 2014-2019 Handledare ca 3 600 Lärare ca 36 000

Läslyftets målgrupper

Varför ett läslyft? Läslyftet syftar till att förbättra elevers läsförståelse och skrivförmåga Fram till 2015/2016 sjunkande läsförståelseresultat i internationella undersökningar som PISA och PIRLS Läsandets och skrivandets betydelse för - lärande i alla ämnen - demokratin

Kollegialt lärande Långsiktig utveckling av kompetensutvecklingskultur undervisningskultur

Att lära och utveckla tillsammans Reflektera mer över didaktiska val Få en bredare uppsättning metoder och förhållningssätt Uppmärksamma sin egen och varandras undervisning

Återkoppling på undervisning

I vilken utsträckning har Läslyftet inneburit att ni

60 min. 90-120 min. 45-60 min. Undervisning

Kompetensutvecklingsmodellen

Ett år med Läslyftet

Tiden Hinder Möjligheter Lösningar

Exempel på mötesschema Läslyftet: ca 30-40 timmar per termin Tid för kompetensutveckling: 104 timmar per läsår

Lärportalen och modulerna

Diskutera Vad från filmen skulle ni välja att fördjupa er i tillsammans med en grupp kollegor?

Vem får bli handledare? Statsbidrag får lämnas bara för sådana legitimerade lärare och förskollärare som huvudmannen utsett till handledare i språk-, läs- och skrivutveckling och som - är behöriga att undervisa i ämnet svenska eller svenska som andraspråk eller på annat sätt har tillägnat sig goda kunskaper i språkutvecklande arbetssätt, - har minst fyra års erfarenhet av att undervisa, och - har erfarenhet av och intresse för att utveckla undervisningen tillsammans med andra förskollärare eller lärare. Förordning (2016:1372).

Handledarutbildning 8 dagar: 1+2+2+2+1 75 procent närvaro - intyg Personlig plats Byte av handledare måste ske före utbildningstillfälle 2 Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Högskolan Kristianstad Jönköping University Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Malmö universitet Uppsala universitet

Röster om utbildningen

Statsbidrag Bidraget täcker handledarens tid att handleda sina kollegor Handledarutbildningen är inte tänkt att ingå i nedsättningen Antalet deltagare - 4-10 deltagare för en handledare på 10 procent - 11-20 deltagare för en handledare på 20 procent Samma deltagare hela året Återkrav statsbidrag.laslyftet@skolverket.se

Hur går era tankar? Språk-, läs- och skrivutveckling vilka behov anser ni finns på er skola?

Program 10:00-10:15 Välkomna! 10:15-11:15 Texterna (och lärarna) som räddade mitt liv Jonas Hassen Khemiri 11:15-12:30 Att lära tillsammans 12:30-13:30 LUNCH 13:30-14:15 Språkutveckling i alla ämnen Björn Kindenberg 14:15-15:00 Att pröva forskning i praktiken 15:00-15:30 FIKA 15:30-16:15 Att handleda sina kollegor 16:15-16:30 Avslutning

Att pröva forskning i praktiken

Så tas modulerna fram

Vad innehåller en modul? ALLTID Nyskrivna artiklar som presenterar forskning i språk-, läs- och skrivutveckling Filmer som visar undervisning eller förtydligar teorier och modeller Exempel på undervisningsaktiviteter att pröva i klassrummet Frågor att diskutera i moment B och D IBLAND Ljudfiler där forskare och lärare diskuterar Fördjupningsmaterial Undervisningsreportage

Tre frågor om film Är det verkligen autentiska undervisningssituationer? Varför är det så få elever i klassrummen? Varför gör de på detta viset?

Vilken modul passar för oss?

Homogen eller heterogen lärargrupp? Alla ämnen Textrika ämnen Samma ämne Stadievis Stadieövergripande

Lärare i F-3

Lärare i olika ämnen F-9

Lärare i olika ämnen F-9 (forts.)

Lärare i olika ämnen 1-9

Lärare i olika ämnen 4-9

Lärare i ämneshomogena grupper 1-9

Lärare i ämneshomogena grupper 4-9

Svensk- och svalärare 4-9 alt. 7-9

Specialskolan

Lärare i särskolan/träningsskolan

Gymnasielärare i yrkesämnen

Gymnasielärare i textrika ämnen

Gymnasielärare (forts.)

Svensk- och svalärare gymnasiet

Att handleda sina kollegor

Varför behövs en handledare?

Lärarnas sammantagna bedömning Mest positiva till Läslyftet är de lärare som Har arbetat länge i yrket Brukar diskutera och planera arbetssätt för språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans Var motiverade att påbörja Läslyftet från början Har en rektor som betonar betydelsen av språk-, läs- och skrivutveckling Har aktiva handledare Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

Handledarrollen Leder samtalen i moment B och D Planerar de kollegiala träffarna Ställer frågor som utmanar och fördjupar Organiserar den gemensamma planeringen av undervisningsaktiviteten i moment B Stöttar lärare att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter Skapar ett tryggt samtalsklimat

Vad är viktigt att tänka på inför Läslyftsstart?

Tydlig överenskommelse med rektor Tydligt mandat Dina och gruppens förutsättningar Närvaro och delaktighet Val av modul Vad vill ni ska ha hänt när arbetet är klart? - Rektors önskemål och engagemang - Dokumentation inför utvärdering och analys

Träffa deltagarna innan Läslyftsstart Förankra kompetensutvecklingsmodellen (A-D) Vad vill gruppen ska ha hänt när arbetet är klart? Skriva kontrakt? - Närvaro - Samtalsregler - Förberedelser inför träffarna vad är deltagarnas ansvar och vad är handledarens? - Anteckningar/loggbok? - Datorer/ipads? Praktiska arrangemang, t ex lokal och fika.

Hur kan man organisera den gemensamma planeringen?

Så kan ni organisera gemensam planering Hela lärargruppen planerar tillsammans en undervisningsaktivitet och genomför den var och en för sig Lärarna delar upp sig i grupper, planerar en undervisningsaktivitet gruppvis och genomför den var och en för sig Hela lärargruppen planerar tillsammans en undervisningsaktivitet, några genomför och någon eller några auskulterar Lärarna utgår från olika lektionsinnehåll, stöttar varandra i lektionsplaneringen och genomför lektionerna var för sig

Vilken betydelse har samtalet?

Samtal har olika intentioner. Knyta och hålla kontakter (plocka pälsen) Debattera (framstå som segrare) Dialog (utforska och lära) Pihlgren, A. S. (2008). Socrates in the Classroom. Rationales and effects of philosophizing with children. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Sammantagen bedömning av Läslyftet Handledare Lärare Carlbaum, S., Andersson, E., & Hanberger, A. (2016). Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet läsåret 2015/16. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå universitet.

Ett positivt samtalsklimat Skapa realistiska förväntningar Vikten av att lyssna Kollegialt lärande / kollektiv korrigering

Leda samtalet Lyft fram generativa idéer och problematisera Värna om att samtalsreglerna följs Koncentrera dig på hur deltagarnas tänkande och idéer kan fördjupas snarare än att de uttrycker rätt idéer

Leda samtalet (forts.) Ställ i stort sett endast frågor - Men förklara modulinnehåll Anpassa din ledning efter gruppens kompetens - Från instruktion till frågor Pihlgren, A. S. (2008). Socrates in the Classroom. Rationales and effects of philosophizing with children. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Alf Ahlbergs goda råd Vilja få ämnet utrett Strävan efter att hålla sig strängt till sak Strävan efter logisk reda Tillräcklig förberedelse

Alf Ahlbergs goda råd (forts.) Tillträde förbjudet för: - Rena pratmakare - Alla som INTE vill ha frågan utredd - Historieberättare - Fanatiker och dogmatiker - Alla som blir förolämpade, när de hör en annan mening än sin egen - Ordryttare och sofister Ahlberg, A. (1986). Tankelivets frigörelse. Malmö: Samhällsgemenskaps förlag AB

Några dilemman Hur hanterar jag att en kollega kommer till mötet utan att ha tagit del av artikeln och filmen? Hur gör jag med min kollega Gösta som gillar att ta mycket talutrymme? Vad ska jag göra med Elvy, som hävdar att det här är inget nytt för mig, jag har arbetat så här i 25 år Min rektor vill att jag rapporterar till henne om hur det går för två av lärarna i gruppen. Hur ska jag göra?

Frågor?

Fråga oss! laslyftet@skolverket.se statsbidrag.laslyftet@skolverket.se