SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

Relevanta dokument
Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar Ulf Wallin

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

IPT-BN(m) Detta är ett behandlingsprotokoll för Interpersonell psykoterapi vid bulimispektrumstörning utifrån manualen för IPT-BN(m)

Fas 3: Fokusformulering Sorg Rollkonflikt Rollförändring Sårbarhet/brist. Interpersonell inventering. Genomgång av nuvarande svårigheter

Relasjonen som mulighet og begrensning

IPT-manual. Karin Hammarstrand

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen

Psykosociala metoder och stöd

Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning

Välkomna till Anhörigutbildning!

Behandlingssamarbete i Eskilstuna mellan kommun och landsting

Pedagogiska blad. Edlund & Ghaderi, 2008.

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

Kognitiv beteendeterapi


IPT-BN(m) Översättning av. Interpersonal Psychotherapy for Bulimic Spectrum Disorders: A treatment Guide

Anorexi-Bulimiavdelningen

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

1

FÖRSTA LINJEN I MALMÖ

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

NFSP seminar, Hamar juni Tommy Törnkvist, Göteborgs Stad Socialresursförvaltning

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?

Viktigaste Ändringar

SMART Utbildningscentrum

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Motiverande Samtal MI introduktion

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Dialektisk Beteendeterapi, DBT för Emotionellt Instabil Personlighetsstörning, IPS.

Psykosexuellt omhändertagande

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Sorgbehandlingsgruppen

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Trauma och återhämtning

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Samtal med den döende människan

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Rekommendationer i sammanfattning

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

ÅTERFALLSPREVENTION (ÅP)

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Kunskapsstöd om spelmissbruk och spelberoende

SMART Utbildningscentrum

Upplevelser av mat och måltider

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Spelberoende forskningsläge och behandling. Växjö den 11 december 2018.

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

En retrospektiv analys av effekten av familjeinvolvering på en heldygnsavdelning i behandlingen af anorektiske barn och ungdomar

KAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning

Modell för tobaksavvänjning - viktiga delar -

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Samtalsteman om alkohol

Transkript:

En treårig studie vid Anorexi- och Bulimimottagningen vid Östra sjukhuset I Göteborg. I studien jämförde man grupp- och individualterapi för patienter med BN eller ätstörning UNS. Inledande individuell utredning med ätstörningsanamnes och IPT-inventorium. Tio gruppsessioner KBT med fokus på ätstörningen. Formulering av fokusområde enligt IPT vid individuellt samtal. Därefter tretton gruppsessioner med utgångspunkt från vars och ens fokusområde. Nevonen et al 1999

Inklusionskriterier: 18-25 år, BMI 18-25 Diagnos: BN, UNS typ 3 och 4 Motiverad till att arbeta i grupp, möjlighet att närvara regelbundet. Exklusionskriterier: Annan behandling. Psykofarmaka. Psykotisk. Aktivt missbruk. Suicidal. INFORMATION Behandlingens innehåll och omfattning: sekvensen KBT och IPT förklaras. Antalet gånger 23.

Antalet deltagare 8. Målsättning, regler, närvaro, sekretess. Möjligheter att remitteras till konsulter: kroppsläkare, tandläkare, psykiater. Journalföring. Informationsträff för anhöriga. FAS1 KBT Session 1 Gruppmedlemmarna presenterar sig kort. Reaktioner på väntetider, intervjuer m.m. Utdelning av skrivbok. Repetition angående regler. Information angående multifaktoriellt synsätt. Presentation av matdagbok och hemläxa.

Session 2 Information om beteende som vidmakthåller hunger. Presentation av en bra respektive dålig dag. Reaktioner på ätmönstren. Arbeta fram individuella förändringssteg. Session 3-5 Fortsatt presentation av bra/dålig dag. Återkoppling och uppföljning. Fortsatt arbete med förändringssteg. Utforska hinder för förändring. Situationer/händelser som utlöser hetsätning och kompensationsbeteende. Information av begreppet coping. Hur använder man sig av omgivningen? Hemuppgift: vad ville Du uppnå med att bli smal?

Session 6 Redovisning av hemuppgiften. Slankhetsideal förr och nu. Arbeta vidare med ambivalens och motivation. Session 7 Framsteg och bakslag, nya förändringssteg. Dysfunktionella tankemönster och deras samband med depression och ätstörningar. För in nyanser som motverkar allt-eller intet tänkandet. Vilken funktion har symtomet? Hur används den information man fått? Matdagböcker, hetsätningscirkel, coping. Risksituationer och strategier att möta dessa.

Session 8 Fortsatt arbete med matordning, symtomen och deras funktioner, copingstrategier och säker mat. Fortsätt arbetet med motståndet mot förändring och valet mellan vännen bulimi och ett friskare liv. Information om set-point teorin. Utforska tankar runt kontroll att släppa kontrollen av vikten men också av annat. Reaktioner på eventuell viktuppgång. Ge stöd och uppmärksamhet. Visa sambandet mellan en friskare vikt, varierat, regelbundet ätande och symtomförbättring. Tala om den anorektiska drömmen som återuppstår då symtomen lättar. Den måste sörjas.

Session 9 Avtala tider för individuellt möte. Tid för informationsträff med anhöriga. Informera om body image och förskjutningsbegreppet. Session 10 Sammanfatta, dela ut deltagarmanual. Hemuppgift inför individuellt samtal. INDIVIDUELLT SAMTAL Introduktion till fas ll. Utifrån hemuppgiften formulera problemområden: Komplicerad sorg, Rollförändring Rollkonflikter, Ensamhet och isolering

FAS ll IPT Session 11 Presentation av problemområden. Repetition av ansvarsområden. Förvarna om förvirring och hjälplöshet som kan infinna sig. Klargör sambandet ätstörning-låg självkänslaotillfredsställelse i relationer/social roll. Session 12-20 Formulera delmål. Återkoppling och uppföljning av uppgjorda planer. Se på samband mellan formulerade problem och interaktionsmönster i gruppen.

Session 21-23 Förbered avslutningen. Ta itu med oavslutade frågor. Tala om separation. Sammanfatta framsteg och formulera mål för eget arbete. Utforska eventuell besvikelse. Tala om återfall och hur man klarar av dem. Ett individuellt samtal efter gruppens avslutning, för att ta reda på om det finns behov av ytterligare behandling.

Matdagbok Namn: Datum: Kl Klarad måltid Annat ätande Känslor och kommentarer Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål

ÄTSTÖRNINGAR GRUPPBEHANDLING