Projekt för förlossningsbristningar och sena besvär Elisabeth Johansson, Ingela Mainkvist KK och KHV Halland 22 november 2018

Relevanta dokument
Projekt säker förlossningsvård Kunskapsstödet Skador på Kvinnan

En förbättra förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Förlossningsbristningar fas II (Beslut enligt delegation) RS150440

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Kompetensförsörjning och organisationsutveckling (Beslut enligt delegation) RS150440

Afficden Dnr ?" INTERPELLATION Nyköping den 28 mars 2017

Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa insatser för psykisk hälsa

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN

Sfinkterruptur och övriga bäckenbottenskador

Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa

Svar på skrivelse från Miljöpartiet de Gröna (MP) om patientsäkerheten för födande kvinnor i Stockholm

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa modell för en trygg och jämlik vård med fokus på utomeuropeiska kvinnor

20 Yttrande över motion 2019:4 av Tara Twana med flera (S) om Förbättrad vård av förlossningsskador i Stockholmsregionen HSN

Bäckenbottencentrum Karolinska. Multidisciplinärt tvärprofessionellt samarbete Kvinnokliniken/Urologklin/Gastrocentrum/sjukgymnastavd

Första året med Bristningsregistret BR

Årsrapport Bristningsregistret 2016

Kvinna med obstetrisk bäckenbotten-/sfinkterskada

Diarienummer: 2016/00739 Dokumentnummer: 2016/ Redovisning Statsbidrag - Förstärkt förlossningsvård och kvinnors hälsa

17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Barnmorska Hela Vägen En ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Akut Obstetrik (Ars Obstetricia)

Triangelrevisioner Strokevård

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

Rapport avseende operation av förlossningsbristning år 2014

Neonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Styrkortens relationer 2006

Time out vid långdraget förlopp

Bedömning av bäckenbotten

NO TEARS att minska allvarliga förlossningsrelaterade bäckenbottenskador

Timeoutvid långdraget förlopp Anna-Karin Ringqvist och Liselotte Bergqvist Verksamhetsutvecklare Obstetriken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi. Nr Förlossningsrädsla. KK, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

28 Införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2017 RS160019

Förbättringsarbete Vårdcentralen Lessebo, våren 2016

Nationella riktlinjer för vård vid endometrios

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Barnmorska hela vägen - en ny vårdmodell i Sollefteå/Kramfors

Effektivare vårdadministration Kvinnokliniken

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

PRESENTATION AV PROCESSFLÖDEN KVINNOKLINIKEN, JÖNKÖPING

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

SBMS14, Förlossning, 9 högskolepoäng Delivery in Labour and Birth, 9 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Medicinska fakulteten

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande

Triangelrevision 2018

Yrkesträff för BMM inom MHV Okt Malin Friberg Svensson Fysioterapeut och Jennie Malmberg Barnmorska och cert.

Regionernas insatser för kvinnors hälsa FÖRE, UNDER OCH EFTER GRAVIDITET. Regionernas insatser för kvinnors hälsa

Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården

Fördelning av 2019 års medel om förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa

Projekt Mottagning för unga män Åldersgrupp år

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

BB Linköping. Eric Hildebrand, Förlossningsöverläkare. Lotta Tydén, Bm, Vårdenhetschef

Specialitetstrådet Kvinnosjukvård maj 2018

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Bristningsregistret. Å rsrapport fo r operationer utfo rda a r 2018

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen

SBMR14, Förlossning, 7,5 högskolepoäng Delivery in Labour and Birth, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Program. Självärderingsinstrumentet, genomgång av frågorna. Hur få största nytta av det regionala upplägget?

Bristningsregistret Årsrapport 2016

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård

BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt

Ungdomsmottagningar. Redovisning av arbetet med analys och handlingsplan 2017

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Tilläggsöverenskommelse om ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

Hur använde Västra Götalandsregionen statsbidragen för förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa under 2018?

Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/49-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se.

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Vård i livets slut, uppföljning

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Slutrapport Multisjuka äldreprojektet

Praktik läkare och sjuksköterskor med utländsk kompetens

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Protokoll Specialitetsrådsmöte Örebro maj

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Förlossningsskador. Behovsanalys och brukardialog 2016

Strategier för kvinnors hälsa FÖRE, UNDER OCH EFTER GRAVIDITET

4. Hur många besök för psykisk ohälsa har gjorts under 2018? Antal

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare

22% Ex.rökare Rökare Aldrig rökt

genomga Ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa

Ersättningshandboken

Transkript:

Projekt för förlossningsbristningar och sena besvär Elisabeth Johansson, Ingela Mainkvist KK och KHV Halland 22 november 2018

Projekt för förlossningsbristningar och sena besvär Överenskommelsen förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Bakgrund Sfinktergrupper har funnits i Halmstad och Varberg sedan 2006. Har arbetat med att förebygga och följa upp grad 3 och 4-bristningar Genom utbildningsinsatser och med fokus på att förebygga bristningar har Halland under många år haft lägre sfinkterfrekvens än genomsnittet i Sverige. (2016 1,3%, 2017 1,7%)

Bakgrund Verksamheten har systematiskt haft uppföljning av grad 3 och 4-bristningar med frågeformulär till patienter och erbjudande om läkarkontakt Kvinnor med problem efter andra bristningar har haft svårt att få hjälp, problem har ofta förminskats

Uppstart Under 2016 identifierade representanter för verksamheten tillsammans med tjänstemän från regionen de områden som man prioriterade för insatser genom regeringens satsning och beslut togs av Hälso- och sjukvårdsutskottet Ett av utvecklingsprojekten är Förlossningsbristningar och sena besvär Hälso- och sjukvårdsstrateg och projektledare startade arbetet med utformning av projektplan Projektmedel beviljades för 2017 och 2018

Projektgrupp Projektgruppen utsågs av verksamhetscheferna och där ingår: Projektledare och gruppledare Sfinktergrupperna - nu Bristningsgrupperna från Halmstad och Varberg som består av barnmorskor och läkare Barnmorska och läkare från gyn Barnmorskor från KHV (MVC) Fysioterapeuter som referenspersoner

Start februari 2017 En kartläggning av nuläget gjordes bland annat genom att använda processkartor som metodstöd Bäckenbottenutbildning.se användes som kunskapsstöd och rekommendation för arbetssätt Behovsinventering gjordes för patienter och personal i förlossningsvården Uppföljning av grad 2-bristningar identifierades därför som ett mycket viktigt förbättringsområde

Vår målsättning: Nu ska fler kvinnor få hjälp i Region Halland! Att minska förekomst av förlossningsbristningar och att färre kvinnor får permanenta besvär på grund av förlossningsbristningar når vi genom att: Förebygga skada Omhänderta skada på optimalt sätt Få återkoppling från våra patienter Utvärdera våra vårdinsatser Utveckla nya arbetsmodeller utifrån aktuell evidens

Uppföljning Uppföljning kommer att ske med hjälp av indikatorer i graviditetsregistret och bristningsregistret för bristningar grad 2, 3 och 4 Antal patienter som kommer på besök/ bedömning p.g.a att de uppger problem i bristningsenkäten efter åtta veckor och ett år Uppföljning av kompetenshöjande insatser på KK och KHV

Grad 2-bristningar 180301 start för uppföljning av grad 2-bristningar genom Bristningsregistret Patientinformation från bäckenbottenutbildningen lämnas till patienten efter förlossning Team för uppföljning med barnmorska, gynekolog, obstetriker, fysioterapeut, medicinsk sekreterare håller på att byggas upp. Samarbete med Vulvateam och inkontinensteam vid behov

Kompetenshöjande insatser www.backenbottenutbildning.se Inläsningstid för barnmorskor och läkare (24 timmar) Utbildnings/diskussionstillfälle för barnmorskor och läkare om rekommendationer i bäckenbottenutbildningen Certifiering för förlösande barnmorskor och läkare maj 2018

Kompetenshöjande insatser Heldagsutbildning för barnmorskor och läkare med Marianne Weichselbraun med fokus på diagnostik och suturering av grad 2-bristningar.Teori och praktisk träning Föreläsning av Eva Uustal om Grad 3 och 4-bristningar och reparation av defektläkta bristningar

Kompetenshöjande insatser Kvinnohälsovården = Mödrahälsovård www.backenbottenutbildningen.se Inläsningstid 8 timmar Utbildning för barnmorskor om gynekologisk undersökning vid efterkontroll Införande av checklista som stöd för åtgärder vid problem som upptäcks vid efterkontroll för att patienten ska hänvisas till rätt instans

Förebygga förlossningsbristning och ett optimalt omhändertagande ü Riskbedömning inför förlossning, kommunikation med patienten, långsamt framfödande och optimalt perinealskydd. ü Kollegialt stöd eftersträvas vid alla förlossningar. ü Timeout inför instrumentell förlossning ü Diagnostik och suturering av barnmorska/läkare med hjälp av kollega ü Alla kvinnor med grad 2-bristning får muntlig och skriftlig information från suturerande barnmorska och inkluderas i bristningsregistret

ü På BB undersöks alla patienter med bristning. Problem identifieras, ev resuturering eller annan uppföljning ü Gynekologisk undersökning vid efterkontroll på KHV med syfte med syfte att undersöka knipförmåga och identifiera problem efter bristning ü Kvinna som uppger problem i enkät från bristningsregistret kontaktas av bristningsbarnmorska för bedömning om åtgärd ü Kvinna som har sena besvär av bristning kan remitteras till bristningsbarnmorska på KK-mottagning och få hjälp att komma till rätt instans

Handlingsplan framöver Temaveckor om perinealskydd, riskbedömning, diagnosticering och suturering ska genomföras i december 2018 och sedan en gång/år. Bristningsansvariga barnmorskor ska gå utöver ordinarie bemanning för stöd och undervisning för kollegor Certifiering i Bäckenbottenutbildningen en gång/år Uppföljning av utbildning på KHV Introduktion för nyanställda med bl.a. sutureringskörkort

Framgångsfaktorer En enkel och tydlig väg in för patienten Samma information till patienter genom hela vårdkedjan Gemensamt kunskapsunderlag i hela vårdkedjan Fördjupad kompetens för hela teamet Kollegialt samarbete Tydlighet i vårdriktlinjer om vart patienter ska hänvisas Organisation för att omhänderta patienter med problem av förlossningsbristning både vid tidiga och sena besvär

TACK från oss i Halland