Läkemedelscentrum För en klok läkemedelsanvändning

Läkemedelsbehandling är den i särklass vanligaste behandlingsmetoden i svensk sjukvård. Genom att producera beslutsstöd för förskrivningsögonblicket, fortbilda de som arbetar inom sjukvården, ta fram rekommendationer och följa upp läkemedelsanvändningen är Läkemedelscentrum en viktig kunskapsproducent i vården. För en säker, effektiv och evidensbaserad läkemedelsanvändning.

Läkemedelscentrum producerar kunskaper och verktyg för en klok läkemedelsanvändning inom sjukvården De medicinska beslut som tas i mötet mellan läkare och patient handlar i många fall om läkemedel. De kunskaper och verktyg som vi producerar ger värdefull information i patientmötet. Våra kunskapskällor och beslutsstöd ger svar på om ett läkemedel kan kombineras med ett annat. Om det är ett lämpligt läkemedelsval till en gravid eller ammande patient, om en äldre person bör ta en lägre dos jämfört med rekommenderade standarddoser och vilket läkemedel av drygt 3 500 tillgängliga preparat som är lämpligast vid en diagnos. Genom fortbildningsinsatser, symposier, kurser, föredrag och möten sprids aktuell kunskap på läkemedelsområdet till professionen och ibland även till befolkningen i länet. Läkemedelscentrum bedömer nya läkemedels fördelar och nackdelar och ger råd om hur sjukvården gemensamt kan introducera nya läkemedel. Så att nya dyra läkemedel kommer rätt patienter till del. Läkemedelscentrum underlättar för beställarna av sjukvård att följa upp läkemedelsanvändningen i länet. Och erbjuder sjukvårdens verksamhetschefer registerutdrag ur databaser för egen verksamhetsuppföljning. Vi samverkar med flera aktörer och driver e-recept Stockholm och det nationella SILprojektet. Jag är övertygad om att vår verksamhet är en stark aktör i arbetet med att göra sjukvården i Stockholms län och nationellt till en säkrare och effektivare sjukvård. Lars L Gustafsson professor och verksamhetschef Läkemedelscentrum

Patienten i centrum är ett ledord i all vår verksamhet. Vår vision är att varje patient ska erbjudas en klok läkemedelsbehandling utifrån det senaste kunskapsläget. Äldres läkemedelsanvändning kan bli bättre Läkemedelscentrum ägnar stor del av sina resurser till att försöka förbättra läkemedelsanvändningen hos äldre personer. Många av läkemedelskommittéernas fortbildningar är inriktade på att föra ut kunskap och rutiner i sjukvården som förbättrar de äldres användning av läkemedel. Kloka Listan marknadsförs i flera versioner och patientversionen är utformad för att fungera som ett stöd till äldre vid läkemedelsbehandling. Läkemedelscentrum samarbetar med Vårdguiden och bidrar med artiklar och information som fokuserar på vanliga läkemedelsrelaterade problem hos äldre. Kunskapstjänster utvecklas för att underlätta en individuell dosanpassning till äldre personers njurfunktion, datorstöd utvärderas för att underlätta systematiska läkemedelsgenomgångar på äldreboenden, i hemtjänsten och annan kommunal verksamhet. Läkemedelskommittéernas fortbildningsläkare utbildar kollegor i aktuella frågor som har betydelse vid läkemedelsval och ordination till äldre patienter. Samarbete med apotekare har utvecklats för att ge patienterna möjligheten att få läkemedelsgenomgångar med farmacevtiskt kunnig personal i anslutning till läkarmötet i sjukvården. Kliniska farmakologer som samarbetar med läkemedelskommittéerna, Läksak (Läkemedelssakkunniga) och övriga Läkemedelscentrum erbjuder sjukvården hjälp med läkemedelsgenomgångar på arbetsplatsen. Nya specialläkemedel tar en stor bit av kakan De senaste åren har det introducerats många läkemedel som vi kallar specialläkemedel. Det är läkemedel som är effektiva mot mindre vanliga sjukdomar som till exempel en viss cancersjukdom eller Multipel skleros. Det är angelägna läkemedel som ofta innebär medicinska genombrott och minskar lidandet hos en svårt sjuk patientgrupp. Många av specialläkemedlen kostar betydligt mer än andra mer beprövade och etablerade läkemedel. För att vi ska ha råd att erbjuda förstklassig vård till de svårast sjuka måste användandet utvärderas så att vi vet att de är rätt patienter som erbjuds specialläkemedelsbehandling. Därför arbetar Läksak med att ta fram riktlinjer för utvärdering, informerar sig om vilka läkemedel som är på väg ut i den svenska sjukvården och gör en bedömning av vilka patientgrupper som kan vara hjälpta av ett nytt specialläkemedel när det blivit godkänt. Det är ett viktigt arbete för att Stockholms läns landsting ska kunna prognostisera sjukvårdens resurser på ett effektivt sätt i framtiden och få kakan att räcka till alla.

Stockholms fem läkemedelskommittéer har ansvaret för att sprida Läksaks rekommendationer och fortbilda i läkemedelsfrågor.?läksaks uppdrag är att främja en klok läkemedelsanvändning. Läksak bistår vården och landstingsledningen med värdering av läkemedelsfakta och utformar policies inom området. Att fortbilda är en av våra viktigaste uppgifter för en säker och effektiv vård Genom ett rikt utbud av olika fortbildningsaktiviteter sprider läkemedelskommittéerna ett nytt kunskapsläge bland vårdgivarna och åstadkommer på så sätt en förändring och en säkrare vård till gagn för såväl patienter, sjukvård som samhälle. Ungefär 700 informationsmöten, symposier, kurser och föredrag besöks av cirka 15 ooo läkare, sjuksköterskor och apotekare under året. Samtliga aktiviteter arrangeras av läkemedelskommittéerna inom Läkemedelscentrum och de medicinskt sakkunniga engageras som fortbildare och står för mycket av innehållet. Många fortbildningar webbtv-sänds för att öka tillgängligheten. Läkemedelskommittéerna sprider kunskapen till kollegor Stockholms fem läkemedelskommittéer har ansvaret för att sprida Läksaks rekommendationer och fortbilda i de läkemedelsfrågor som är angelägna i den egna regionens sjukvård. Målet är att främja en evidensbaserad, säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Kommittéerna har egna fortbildningsläkare och apotekare som besöker vårdcentraler, mottagningar och kliniker. De informerar om aktuella rekommendationer och behandlingsriktlinjer samtidigt som vårdenhetens läkemedelsförskrivning diskuteras. Kommittéerna ger stöd och råd till beställarorganisationen, produktionsområden och beslutspersoner i vården. Genom att medverka vid öppna föreläsningar riktade till allmänheten bidrar de till att sprida information om behandlingsmöjligheter till befolkningen. Bättre kvalitet tack vare läkemedelskommittéerna Varje år beslutar kommittéerna vilka kvalitetsutvecklingsprojekt som ska drivas ute i praktisk sjukvård. Syftet är att lyfta en medicinsk fråga där kvalitetsbrister finns i nuvarande sjukvårdsrutiner. Exempelvis har strukturerade läkemedelsgenomgångar testats i praktisk sjukvård för att sedan utvärdera kvalitetsvin

sterna inför ett breddinförande i länet. Ett annat exempel på kvalitetsprojekt är att kommittéerna stöttar vårdcentraler i ett geografiskt område att bygga upp kollegiala nätverk för utvärdering av den egna vården. Ett tredje exempel är projektet Handen på hjärtat som syftar till en optimerad behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt och öka intresset för sjukdomsgruppen. Läkemedelssakkunniga samlar länets expertkunskap Läksak är Stockholms läns landstings medicinska expertorgan i läkemedelsfrågor. Uppdraget är att främja en klok läkemedelsanvändning. Läksak bistår vården och landstingsledningen med värdering av läkemedelsfakta och utformar policies inom området. Som stöd för Läksaks arbete finns 23 expertgrupper bestående av specialister inom respektive terapiområde. De har ansvaret för producentobundna medicinska värderingar och rekommendationer. Expertgrupperna granskar också tillgänglig dokumentation om nya läkemedel och gör oberoende utvärderingar. Varje år tar expertgruppernas sjukhusläkare, primärvårdsläkare, kliniska farmakologer och apotekare fram förslag till Kloka Listan med rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna. Läksak beslutar om rekommendationer till Kloka Listan utifrån expertgruppernas kunskapsunderlag. Norra Stockholms läkemedelskommitté Nordvästra läkemedelskommmittén Nordöstra läkemedelskommmittén Vi samlas runt fortbildning I fortbildningarna samverkar kommittéerna bland annat med Karolinska Institutet, SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och högskolorna. Läksak och de lokala läkemedelskommittéerna samverkar även med patientorganisationer och pensionärsföreningar för att sprida information om evidensbaserad läkemedelsanvändning. Sydvästra läkemedelskommmittén Södra läkemedelskommmittén

Den bästa nyheten i våra läkarliv sedan datoriseringen av journalerna. Läkare på vårdcentral om e-recept Pappersreceptet är historia! Snart är alla recept elektroniska E-recept är säkrare, smidigare och enklare att använda än pappersrecept. Säkrare eftersom de inte kan förfalskas, feltolkas eller tappas bort. Enklare och smidigare när tidsödande hantering av telefon- och telefaxrecept ersätts med elektroniska recept. Och e-recept förenklar förnyelsen av recept. Med e-recept får apotekspersonalen mer tid över för rådgivning till patienterna. Samtliga förskrivare på en vårdcentral eller klinik har tillgång till e-recepttjänsten när den integrerats i enhetens journalsystem och de flesta recept är idag e-recept. Målsättningen är att alla recept ska vara e-recept och vi jobbar kontinuerligt med utveckling av tjänsten. Mer information finns på www.e-receptstockholm.se Kommersiellt obunden information i journalsystemen Janus fönster, som integreras i befintligt journalsystem, ger snabb och tillförlitlig läkemedelsinformation i förskrivningsögonblicket och i arbetet med patienternas läkemedelslistor. Applikationen har tillkommit utifrån användarnas behov och önskemål och ger tillgång till: Interaktioner Information vid graviditet och amning Biverkningslista Vi bygger kunskapsdatabaser tillsammans med andra landsting SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel) är en nationell landstingsgemensam databas för enhetlig och samlad läkemedelsinformation. Med SIL tas ett gemensamt grepp av Sveriges samtliga landsting och regioner för att skapa en kvalitetssäkrad läkemedelsinformation som bidrar till en evidensbaserad och kostnadseffektiv vård. Införandet sker i etapper och målsättningen är att ge förskrivarna tillgång till en enhetlig läkemedelsinformation oavsett var i Sverige de arbetar. På webbplatsen www.silinfo.se finns mer information.

10 www.janusinfo.se

Allt på ett ställe, alltid tillgängligt överallt På webbadressen www.janusinfo.se samverkar Läkemedelscentrums olika enheter för att ge en samlad och kommersiellt obunden information om läkemedel, främst till läkare och vårdpersonal. Janusinfo.se erbjuder beslutsstöd för läkemedelsförskrivning, underlättar kloka läkemedelsval och effektiv läkemedelsbehandling. Som en av landets främsta webbplatser för kommersiellt obunden läkemedelsinformation fungerar janusinfo.se både som ett enkelt stöd i mötet med patienten och ger läkare och vårdpersonal möjligheten att fördjupa sina kunskaper. Webbplatsen förmedlar nyheter, behandlingsriktlinjer, värderingar av nya läkemedel samt tillhandahåller kunskapskällor med information om läkemedel vid amning och graviditet och en interaktionsdatabas. På webbplatsen finns också Läksaks Kloka råd, Kloka Listan, läkemedelsstatistik samt tillgång till ett antal utländska databaser. De senaste evidensbaserade behandlingsriktlinjerna Riktlinjer för läkemedelsbehandling vid olika sjukdomar utarbetas i huvudsak av Läksaks 23 expertgrupper. De har till uppgift att utvärdera och rekommendera läkemedel för sina respektive terapiområden. Behandlingsriktlinjerna bör följas av såväl offentliga som privata vårdgivare inom Stockholms läns landsting. Nya vetenskapliga rön och det kliniska arbetet Läkemedelsrelaterade nyhetsartiklar publiceras fortlöpande på janusinfo.se. Innehållet omfattar nya vetenskapliga rön, förändringar i regelverk, hälsoekonomi och andra frågor med anknytning till läkemedel. Genom att ta del av tjänsten får läsarna snabbt och enkelt en överblick av relevanta nyheter på läkemedelsområdet. Fördjupad information eller orginalartiklar finns tillgänglig via länkar. Vetenskapliga nyheter som vi bedömer kan påverka etablerade behandlingsriktlinjer och rekommendationer kommenteras av Läksaks expertgrupper. På webbadressen www.janusinfo.se samverkar Läkemedelscentrums olika enheter för att ge en samlad och kommersiellt obunden information om läkemedel, främst till läkare och vårdpersonal. 11

Kunskapskällor när du vill vara extra säker Det finns drygt 3 500 läkemedel i Sverige. En allmänläkare skriver regelbundet ut cirka 300 olika preparat, en hjärtläkare något färre, men ändå tillräckligt många för att inte kunna hålla all detaljkunskap om ett läkemedel i huvudet. Därför arbetar Läkemedelscentrum med att samla viktig kunskap i olika databaser. Det finns drygt 3 500 läkemedel i Sverige. En allmänläkare skriver regelbundet ut cirka 300 olika preparat, en hjärtläkare något färre men ändå tillräckligt många för att inte kunna hålla all detaljkunskap om ett läkemedel i huvudet. Därför arbetar Läkemedelscentrum med att samla viktig kunskap i olika databaser. Läkemedel och fosterskador Kan fostret ta skada? Det är en vanlig patientfråga i samband med graviditet och läkemedelsbehandling. För att stödja läkare och barnmorskor i riskbedömningen finns informationskällan Läkemedel och fosterskador på janusinfo.se. Främst fokuseras innehållet på den första delen av graviditeten och risken för missbildningar. Källan ger kliniskt användbara bedömningar av samtliga läkemedel i Sverige, inklusive många licenspreparat. Texterna baseras på uppgifter från det medicinska födelseregistret och på vetenskaplig litteratur och uppdateras minst en gång per år. Läkemedel och amning Kortfattad information om lämpligheten att amma under pågående läkemedelsbehandling ges i kunskapskällan Läkemedel och amning. Tjänsten upptar för närvarande cirka 300 läkemedelssubstanser. Rekommendationerna baseras på vetenskaplig dokumentation. Interaktioner Det är angeläget att snabbt och säkert kunna ta reda på interaktioner mellan de läkemedel en patient står på, eller planeras att bli insatt på. Via janusinfo.se och Janus fönster nås databasen Sfinx för interaktioner. Den innehåller samtliga läkemedel på den svenska och finska marknaden. Informationen visas både som speciella interaktioner mellan de sökta substanserna eller läkemedlen och som en lista med substansens eller läkemedlets alla kända interaktioner. I informationen tas även hänsyn till läkemedelsform, det vill säga om preparatet tas som till exempel tablett eller salva. För tydlighetens skull är interaktionens allvarlighetsgrad färgkodad. 12

Drugline Drugline innehåller drygt 13 000 sökbara och beskrivande patientfall där behandlande läkare ställt en fråga till en läkemedelsinformationscentral. Genom att söka på ett läkemedel kan du snabbt se vad som finns rapporterat om preparatet sedan tidigare. Samtliga svar bygger på omfattande litteratursökningar och specialistvärderingar. 13

Kloka Listan ges ut i fyra versioner och innehåller drygt 200 läkemedel avsedda för behandling av våra vanligaste sjukdomar. I sjukhusversionen finns tillägg av läkemedel för användning i öppen- och slutenvård på sjukhus. Kloka Listan för läkemedelsförråd upptar även upphandlade läkemedel. Kloka Listan är vårt starkaste varumärke Vid drygt 8 av 10 läkemedelsval på vårdcentraler så följer behandlande läkare rekommendationerna i Kloka Listan. Så var det inte när Läksak började sitt arbete med att lista rekommenderade läkemedel. Kloka Listan ges ut i fyra versioner och innehåller drygt 200 läkemedel avsedda för behandling av våra vanligaste sjukdomar. I sjukhusversionen finns tillägg av läkemedel för användning i öppen- och slutenvård på sjukhus. Kloka Listan för läkemedelsförråd upptar även upphandlade läkemedel. Läkemedlen till Kloka Listan föreslås av Läksaks expertgrupper som omprövar urvalet årligen. Den kliniska effekten i relation till läkemedlens biverkningar är avgörande för valen. Sortimentsbredd, leveranssäkerhet, pris och miljöaspekter har också betydelse. Samtliga versioner av Kloka Listan finns publicerade i tryckta broschyrer och på janusinfo.se. Många av vårdens journalsystem har markerat vilka preparat som finns med i Kloka Listan. På janusinfo.se ges motiveringar till rekommendationerna samt länkar till referenser och behandlingsriktlinjer. Patientversionen är gratis tillgänglig på länets vårdcentraler, sjukhus och apotek. Den är även införd på Vårdguiden (www.vardguiden.se) samt i taltidningar och på CD-ROM för synskadade. Kloka Råd är goda råd för medicinska vinster Om fler patienter når målet vid behandling av högt blodtryck skulle stora hälsovinster ses hos stockholmarna. Om fler alkoholister söker sjukvård för sin alkoholism och fler av dem får läkemedelsbehandling skulle många följdsjukdomar undvikas - och många anhöriga till alkoholister skulle också få en bättre tillvaro. Vinsterna är många. Om alla förskrivare väljer den mest beprövade och bäst dokumenterade blodfettssänkande behandlingen simvastatin i första hand så skulle vi tillsammans spara drygt 60 miljoner kronor utan att patienten får sämre medicinsk behandling. De pengarna kan vi använda till annat. Läksaks Kloka Råd är goda råd till förskrivarna för en bättre läkemedelsbehandling. Råden lyfter fram medicinska områden där det finns stora möjligheter till förbättringar. För varje klokt råd anges målnivåer. Läksak och de lokala läkemedelskommittéerna stödjer läkare och verksamhetschefer med kunskapsunderlag och uppföljning av de kloka råden. 14

Läkemedelsstatistik En rationell och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning förutsätter statistik över förskrivning och försäljning. Statistiken underlättar bland annat beställares och läkemedelskommittéers uppföljning av läkemedelsanvändningen. Läkemedelsepidemiologiskt centrum (LEpC) tar fram aktuell läkemedelsstatistik för Stockholms läns landsting. Statistik över öppenvårds-, slutenvårds- och egenvårdsförsäljning. LEpC analyserar och tolkar data över utvecklingen av Läksaks Kloka Råd, dels per kommun/stadsdel, dels per större förskrivarenheter som till exempel sjukhus. Via lösenordsskyddade rapporter kan även enskilda arbetsplatser följa upp sin egen förskrivning. De sammanställer rapporter och kan hjälpa till med att ta fram specialstatistik kring läkemedel. Denna tjänst är främst avsedd för Läksak, expertgrupper, beställare av sjukvård och produktionsledningar. Läkemedel och miljön Att miljöbedöma läkemedel är en viktig del av landstingets arbete för att minska läkemedelsrester i mark, vatten och luft. För att bidra till ökad kompetens om läkemedel och miljö bedriver Läkemedelscentrum ett utbildningsarbete riktat till förskrivarna. Janusinfo.se innehåller den senaste klassificeringen av olika läkemedels miljöpåverkan samt nyhetsartiklar i ämnet. Klassificeringen publiceras även i broschyren Miljöklassificerade läkemedel. Miljöklassificeringen av läkemedel är än så länge världsunik och har rönt internationell uppmärksamhet. Klassificeringen påbörjades av Stockholms läns landsting 2003. Under rubriken Läkemedelsstatistik på janusinfo.se presenterar LEpC (Läkemedelsepidemiologiskt centrum) aktuell statistik för hela eller delar av Stockholms läns landsting. För att bidra till ökad kompetens om läkemedel och miljö bedriver Läkemedelscentrum ett fortbildningsarbete riktat till förskrivarna. 17

Varje patient ska erbjudas en klok läkemedelsbehandling utifrån det senaste kunskapsläget. Organisationen anpassas efter uppdraget Läkemedelscentrum inrymmer en organisation av medicinskt sakkunniga med närmare 250 förtroendevalda engagerade i lokala läkemedelskommittéer, Läksak och expertgrupper för olika terapiområden. Dessutom består Läkemedelscentrum av en linjeorganisation med cirka 50 anställda tjänstemän. De förtroendevalda har en konsultativ roll och anlitas i medicinska frågeställningar. De anställda tjänstemännen organiseras i enheter men mycket av arbetet sker i projekt. Vi bemannar även nationella projekt vilket ger oss möjlighet att påverka samtidigt som vi ökar vår kompetens och breddar våra nätverk. Läkemedelscentrum är en avdelning inom Forum för kunskap och gemensam utveckling. Samarbetspartners Vi går mot mer och mer nationell samverkan, framför allt när det gäller utveckling av våra källor och elektroniska tjänster. Läkemedelscentrum samarbetar med Avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset kring källor. Kliniska farmakologer bistår läkemedelskommittéerna och Läksak med värderingar av läkemedel. Sfinx-databasen för interaktioner är sammanställd av dem tillsammans med interaktionsenheten vid Universitetssjukhuset i Åbo, Finland. Författare till Informationskällan Läkemedel och fosterskador är professor Bengt Källén i samarbete med docent Karin Källén, båda vid Tornbladinstitutet, Lunds universitet. En referensgrupp med sakkunniga är även knuten till källan. Miljöklassificeringen av läkemedel påbörjades tillsammans med Apoteket AB år 2003, drivs idag framför allt av SLLs miljöavdelning. I vårt arbete med e-recept samarbetar vi nationellt med andra landsting, journalsystemsleverantörer, Apoteket med flera. Om du vill veta mer om vår verksamhet är du välkommen att kontakta oss på telefon 08-737 40 40 eller via mejl janusredaktionen@sll.se eller laksak@sll.se. Eller besök vår webbplats www.janusinfo.se. Där finner du kontaktuppgifter till alla fem läkemedelskommittéer, Läksak och Läkemedelscentrum. 18

Stockholms läns landsting, Läkemedelscentrum Box 17533, 118 91 Stockholm Tel 08-737 40 40 Fax 08-737 40 12 www.janusinfo.se WWW.SOYA.SE FOTO: MASKOT, SCANPIX, CORBIS