Detaljplan för Vattenområdet vid Askimsbadet

Detaljplan för Vattenområdet vid Askimsbadet Utställningshandling Oktober 2008

Planhandling Rev: 2008-10-28 Diarienummer: 1099/04 (FIIa 4937) Distrikt Söder, Plangruppen Fredric Norrå Telefon: 031-368 16 82 E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se Detaljplan för vattenområdet vid Askimsbadet inom stadsdelen Askim i Göteborg Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att säkerställa en god utveckling av Askimsbadet samt att därigenom även öka tillgängligheten till friluftsbadet. Askimsbadet är det kommunala friluftsbad som har de bästa allmänna kommunikationerna. Det är också genom den omedelbara närheten till länsväg 158, Säröleden, lätt tillgängligt med bil. Badet klassas som turistbad och är en tillgång för Göteborg som familjeturiststad. Askimsbadet besöks för närvarande av mellan 600 och 800 personer per dag under badsäsongen. Badet har Blå flagg enligt föreningen Håll Sverige Rents kriterier på god vattenkvalitet (www.hsr.se). Utanför badsäsongen används Askimsbadet som lek och idrottsområde för skolor och dagis samt som promenad- och friluftsområde. Under en tid har badanläggningarna varit i behov av upprustning och bryggan har förstörts av storm. Park- och naturförvaltningen har under 2003 tagit fram förslag till utveckling av badanläggningen och byggnadsnämnden har 2004-01-21 godkänt program för Friluftsområde vid Askimsbadet. Programmet innebär en koncentration av badanläggningens byggnader till den centrala entréaxeln, möjlighet till en badbyggnad ute på ny brygga, en badramp för rörelsehindrade, samt förlängning av sandstranden. Förslag till detaljplan har varit ute på samråd under sommaren 2004. Samrådet visade att planläggning av strand- och vattenområdet (området inom strandskydd) kräver ytterligare utredning för att möjliggöra bedömning av miljöpåverkan på Askimsviken och omgivande vattenområden. Planarbetet delades därför upp i land- och vattenområde och detaljplan för landområdet -Friluftsområde vid Askimsbadet antogs av Byggnadsnämnden 2005-01-25. Efter dom i Länsrätten och Regeringsrätten vann planen laga kraft 2006-11-09. 1(8)

Föreliggande planförslag för Vattenområdet vid Askimsbadet har föregåtts av framtagande av en Miljöutredning genomförd av konsultföretaget Melica. VA-verket har genomfört en utredning av funktion och upprustningsbehov av de tre spillvattenpumpstationer som har nödutlopp i Askimsviken. På grund av att den gamla bryggan förstörts av storm har ett friare övervägande av bryggans läge kommit på tal och förslaget är nu en placering i förlängningen av anläggningens centrala entréstråk. Denna placering ökar ytterligare tillgängligheten för rörelsehindrade och underlättar orienteringen för synskadade, i förhållande till läget för den gamla bryggan. Dessutom är det nya läget bättre ur miljösynpunkt, vilket framgår av miljöutredningen, som bifogas. Handlingar Handlingarna består av planhandlingar: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning (denna handling) Genomförandebeskrivning och övriga handlingar: Program Illustrationsritning Grundkarta Miljöutredning Fastighetsförteckning Förteckning över samrådskrets/samrådsredogörelse/utställningsutlåtande Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 2(8)

Förutsättningar Läge Planområdet är beläget vid Askimsmotet, ca. 10 km sydväst om Göteborgs centrum utefter Säröleden. Areal och markägoförhållanden Planområdet omfattar cirka 164 ha och ägs, med undantag av två mindre fastigheter inom strandskyddat område, av kommunen. Planförhållanden Större delen av området saknar detaljplan. I norr berörs del av byggnadsplan F2185 från 1953. För de strandnära zonerna anger ÖP 99 "område med särskilt stort värde för natur- och friluftsliv". Området omfattas av strandskyddsförordnandet, vilket kvarligger. Mark och vegetation Området består av stränder, bergknallar och vatten, samt i norr av en småbåtshamn. På Marholmen finns en äldre mindre hamnanläggning, som används som badplats. Stränderna är delvis iordningställd badstrand, delvis bevuxna med vass, buskar och låga träd, delvis klippor (Marholmen). Bergknallarna är delvis i dagen, delvis bevuxna med lågvuxen skog. Stränderna är långgrunda och medeldjupet i badviken är 1,5 meter. Viken öppnar sig i sydväst mot Välen och Askimsviken och vidare mot Kattegatt. Södra sidan är muddrad för en småbåtshamn. Trollåsbäcken och Otterbäcken flyter ut i vattenområdet. Geotekniska förhållanden Vattenområdet och badvikens stränder består av gammal sjöbotten. Marholmen består av berg i dagen med gles låg växtlighet. Småbåtshamnen ligger på delvis utfylld mark. Ingen förändring av utfylld mark planeras. Markens stabilitet för skred är tillfredsställande. Markradon Undergrunden på landområdet är berggrund, sand och morän med normala till låga radonhalter. Undergrunden i vattenområdet är troligen sand på lera med låg radonhalt. Inga bostäder eller byggnader för stadigvarande vistelse kommer att uppföras inom området. Fornlämningar och kulturhistoria På Marholmen finns fornlämning A164 registrerad. Den påverkas inte av planförslaget men informationsskylt bör sättas upp. Det finns fornlämning A165 registrerad nära småbåtshamnens bodar, strax utanför planområdet. Skyddsområdet berör bodarna. Bodarna är befintliga men saknar byggrätt och föreslås med planförslaget legaliseras med byggrätt som inte utgör ökad påverkan på fornminnet. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 3(8)

Befintlig bebyggelse Utöver befintliga bodar vid småbåtshamnen finns tre pumpstationer som har nödavlopp i Askimsviken. En av dem, Askimsvikens pumpstation är belägen inom planområdet. På Marholmen finns en förrådsbyggnad. Service På angränsande landområde vid Askimsbadet finns café sommartid. Café finns även vid Betaniastiftelsen. Kiosk med Gatukök finns i korsningen vid Säröleden. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 4(8)

Detaljplanens innebörd och konsekvenser Detaljplanen innebär att till största delen tidigare ej planlagt strand- och vattenområde planläggs som bad- och friluftsområde, samt i norr som småbåtshamn. Ny brygga planeras i läge söder om den i stormen förstörda och i anslutning till badets byggnader. Bryggan planeras få soldäck, flytbryggor och ramper för rörelsehindrade. Planen medger även en badbyggnad på bryggan. På Marholmen planeras servicebyggnad med bl a toaletter. Nya badstränder planeras söder om pumpstationen och västerut mot Marholmen. Miljöförvaltningen har gjort en inventering av dvärgålgräs utmed göteborgskusten. Inventeringen har i Askimsviken lokaliserat två större dvärgålgräsängar samt ett antal mindre bestånd. Placeringen av den nya badbryggan sammanfaller inte med de lokaliserade dvärgålgräsängarna. Den inre delen av viken norr om befintlig badstrand bör enligt Miljöförvaltningens utredning skyddas genom att befintlig strandvegetation bevaras och att botten ej får förändras. En tidigare föreslagen sandstrand vid Lisebergs Camping föreslås därför i nytt läge längre västerut. Området med dvärgålgräs föreslås bli skyddat vattenområde och på tillhörande strandremsa föreslås bevarad strandvegetation. Pågående badverksamhet kan med föreslagna åtgärder utvecklas och göras bättre tillgänglig för rörelsehindrade och synsvaga. Lisebergs Camping kan få möjlighet att utveckla badverksamhet i sin närhet. Vattenområdet kan även användas för windsurfing m fl vattensporter. Trafik Biltrafik Inom aktuellt planområde förekommer ingen biltrafik, undantagandes småbåtshamnens interna trafikrörelser. Småbåtshamnen nås från Näsetvägen och via vägen förbi Askims fritidsby. Den kan även nås från Askims camping men vid utbyggnad av sandstrand mellan Askims camping och Marholmen bör biltrafik på vägen undvikas under badsäsong. Befintligt vägområde S5 i anslutning till småbåtshamnen förslås försvinna. Vägområdet har i dag ingen funktion då det ligger på hamnplanen, samt att den del av vägområdet som ligger norr om aktuellt område föreslås försvinna i ett pågående planärende för Askims Fritidsby. Vägområdet ägs till 50% av kommunen och till 50% av en icke aktiv vägförening. Parkering Parkering för badande finns på Askimsbadets landområde i anslutning till infarten från Askimsmotet. Kollektivtrafik Busshållplats finns vid korsningen Säröleden - Hovås Sörgårdsväg. Hållplatsen trafikeras av två lokala linjer samt Blå Express. Restiden till Göteborgs centrum är 15-20 minuter, till Frölunda Torg knappt 10 minuter. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 5(8)

Teknisk försörjning Vatten och avlopp Eventuell badbyggnad på bryggan förses med VA. Anslutning kan ske till befintliga ledningar. Servicebyggnad på Marholmen förses med ledning på botten eller i befintlig vägbank. Lägsta höjd på färdigt golv för att anslutning med självfall skall tillåtas är +13,9. Göteborg vatten har lämnat rapport över de tre spillvattenpumpstationer som har nödavlopp till badviken. Rapporten redovisar funktion, kapacitet och åtgärdsplan. På Askimsvikens pumpstation har torrvädersflöde 17,9 l/s. På grund av hög larmfrekvens byttes pumpar och elutrustning år 2000. Nytt ställverk tillfördes 2001. Stationen datoriserades 2004, varvid elutrusningen sågs över. Under en 5-årsperiod har Göteborg Vatten haft 1-2 larm/år med utsläpp av spillvatten, ofta i samband med regnperioder. På Askims Campings pumpstation har torrvädersflöde 1,0 l/s. Stationen byggdes om 1984 och nya pumpar installerades år 2000. Pumpstationen totalrenoverades under 2006 och försågs med ny ventilkammare och nytt rörgalleri. Vid samma tillfälle datoriserades stationen och all elutrustning byttes ut. Under en 6-årsperiod har årligen 0-2 larmtillfällen förekommit. År 2004 registrerades 4 larmtillfällen p g av onormalt hög nederbörd. Värslevägens pumpstation har torrvädersflöde 5,9 l/s. Stationen byggdes 1963 och fick nya pumpar 2001. Nödutloppet byggdes om och sänktes 1998. För att öka pumpkapaciteten byttes pumphjul 2002. Stationen är datoriserad vilket innebär att elutrustningen byttes ut. Under en 6-årsperiod har 62 larmtillfällen förekommit (varav 27 larmtillfällen under 2006). Under hösten 2008 sker ombyggnad av pumpstationen för att öka kapaciteten och driftsäkerheten. Stationen får ny ventilkammare, rörgalleriet förnyas och pumparna byts mot nya större. Avfall Avfall från bastubyggnaden ute på bryggan samt från Marholmens servicebyggnad tas om hand tillsammans med anläggningens övriga avfall. Grundläggning Grundläggningen för ny brygga har varit föremål för preliminär miljökonsekvensbedömning i avsikt att finna en konstruktion med minsta möjliga miljöpåverkan, främst på vattenutbytet i viken. Byggnadsarbetena anpassas till bästa säsong; dvs. då den biologiska aktiviteten är som lägst; under vintersäsongen december till mars. En större äng ålgräs mitt i viken beräknas inte påverkas av bryggans läge eftersom vattendjupet här är sådant att bottenvegetationen inte störs av de badande. Vattendom krävs för bryggan. Konsekvensbeskrivning Hushållning med mark- och vattenområden m.m. Konsultbolaget Melica har anlitats för att ta göra en utredning av strand- och vattenområdets påverkan av planförslaget. Miljöutredningen bifogas. Nedanstående utgör sammanfattning av denna. Området har höga ekologiska värden. Vattenomsättningen i viken är god och föreslagen badbrygga kommer inte att hindra vattenutbytet. Ingen sandflykt förekommer ovan Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 6(8)

normalvattenytan. En utökning av torra sandstrandsområden bedöms därför inte ge märkbara effekter. Planförslaget påverkar inte dagvattensituationen. Den största föroreningskällan till Trollåsbäcken är Säröleden som ännu saknar rening. Utsläpp från VA-verkets pumpstationer sker ibland vid kraftiga regn- eller snösmältningsperioder, men under dessa perioder finns inga badande. Småbåtshamnen i södra delen av Askimsviken påverkar vattenkvaliteten genom bottenfärger och utsläpp av oförbränt bränsle. Otterbäcken som mynnar söder om planområdet är yngelbäck för havsvandrande öring. Trots att bryggan behöver göras längre än den förstörda för att nå önskat baddjup, så blir miljöpåverkan mindre än om den gamla bryggan restaureras (nollalternativet) beroende på att nya bryggans läge, riktning och konstruktion påverkar vattenflödet i viken mindre än den gamla bryggan gjorde. Eventuella trummor i banken ut till Marholmen kommer inte att påverka vattenströmningen i större utsträckning. Dock kommer grävskador att uppstå. I förhållande till tidigare bryggläge kommer vattenkvaliteten troligen att förbättras, särskilt i den inre delen av viken, där vattenomsättningen kommer att öka i förhållande till om den gamla bryggan återuppförs. Kommunen har genomfört ovan redovisade miljöutredning för vattenkvaliteten och vattenlivet i Askimsviken och därutöver genomfört en behovsbedömning enligt 5 kap18 plan- och bygglagen (PBL) och 6 kap 11 miljöbalken (MB) för aktuell detaljplan. Kommunen har bedömt att detaljplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterier i MKB-förordningen bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts vara uppfyllda. Detaljplaneförslaget medger inte användning av detaljplaneområdet för något av de ändamål som anges i 5 kap 18 PBL, varför kriterierna i MKB-förordningen bilaga 2 inte behöver särskilt beaktas. Kommunens ställningstagande grundar sig på bedömningen att ett genomförande av detaljplanen: inte påverkar något Natura 2000-område och därmed inte kräver tillstånd enligt 7 kap 28 MB. inte anger förutsättningar för kommande verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt MKB-förordningen bilaga 1 och 3. inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala miljömål. inte bedöms ge upphov till en stor miljöpåverkan på biologisk mångfald, landskap, fornlämningar, vatten etc. inte ge upphov till risker för människors hälsa eller för miljön. inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids. inte påverkar några områden eller natur som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex riksintressen eller naturreservat. Ställningstagande till miljökonsekvenser Kommunen har därmed bedömt att en fullständig miljökonsekvensbeskrivning enligt PBL 5:18 och MB 6:11 inte behövs för aktuellt planförslag. Ytterligare motiv till ställningstagandet är att planen följer intentionerna uppsatta i Göteborgs Stads översiktsplan, ÖP99. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 7(8)

Tillgänglighet Tillgänglighet till salta bad ökar i och med planförslaget i betydande grad för göteborgare och turister. Badramp för rörelsehindrade planeras. Det nya bryggläget närmare badets entré ökar tillgängligheten för synsvaga och rörelsehindrade. Närheten till kollektivtrafik underlättar för icke bilburna och skolungdomar att få tillgång till havsbad. Närheten till Säröleden gör badet lättillgängligt för bilturister. Nollalternativ Nollalternativet innebär att befintlig badverksamhet består och att bryggan som förstördes i stormen byggs upp på samma ställe som tidigare. Miljökonsekvensbedömningen har visat att detta ger ett sämre vattenutbyte i det inre av viken, vilket i sin tur ger sämre vattenkvalitet såväl för badande som för vikens biologiska liv. Övrigt Vid seklets början fanns ett större badhus med bastu ute på en brygga, ungefärligen i gamla bryggans läge. Vintern 1921 togs denna anläggning av en sydvästlig storm. Genomförandetid Genomförandetiden utgår 10 år efter det datum då planen vunnit laga kraft. Malin Häggdahl Planchef Fredric Norrå Planarkitekt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 8(8)

Planhandling 2008-10-28 FN Diarienummer: 600-1014/03 Plannummer: 1099/04 (F IIa 4937) Exploateringsavdelningen Emma Eliasson Telefon: 031-368 10 70 E-post: emma.eliasson@fastighet.goteborg.se Detaljplan för vattenområdet vid Askimsbadet inom stadsdelen Askim i Göteborg Genomförandebeskrivning Inledning En genomförandebeskrivning ska redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Genomförandebeskrivningen förtydligar detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt. Organisatoriska frågor Tidsplan För detaljplanen gäller följande tidsplan: Samråd Utställning Antagande Laga kraft 1a kv. 2007 4e kv. 2008 1a kv. 2009 1a kv. 2009 Göteborgs Stad Fastighetskontoret 1(5)

Etappvis utbyggnad De åtgärder som i en första etapp skall utföras är en upprustning av sandstränder och badområden inom planområdet. Åtgärderna föreslås samordnas med tidigare fastställd plan för badplatsens landområde (FIIa 4807). I en senare etapp kan en ny badbrygga utföras som ersättning för den av stormen Gudrun den 8/1 2005 raserade gamla bryggan. Detaljplanen ger en möjlighet till byggnation av en längre brygga än tidigare samt en utbyggnad av bastubyggnad- /kallbadhus längst ut på bryggan. I det fall badbryggan byggs ut stegvis bör utformningen av badbryggan anpassas för en eventuell senare påbyggnad av bastubyggnad/kallbadhus. Genomförandetid Genomförandetiden är tio år räknat från det datum då planen vunnit laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt). Markägoförhållanden m.m. Markområdet som berörs ägs till övervägande delen av kommunen. Två obebyggda fastigheter (Hovås 68:10 och Hovås 68:12), belägna inom strandskyddat område i den sydöstra delen av området, är privatägda. Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. Huvudmannaskap, allmän plats Det finns ingen allmän platsmark inom planområdet. Kommunen är huvudman för intilliggande allmän platsmark. Anläggningar inom kvartersmark Kommunen äger merparten av marken inom området och upplåter marken till olika nyttjanderättshavare. Nyttjanderättshavarna ansvarar för utbyggnaden av anläggningar inom arrenderat område. Avtal För del av planområdet finns en kommunintern markupplåtelse mellan fastighetsnämnden och park- och naturnämnden. Arrendeavtal finns också med Lisebergs gäst AB och Askims båtsektion (se bild). Göteborgs Stad Fastighetskontoret 2(5)

Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Marksamfälligheten s:5 föreslås upplösas inom området. I övrigt föranleder planen ingen fastighetsbildning. Tekniska frågor Gång- och cykelvägar Befintlig gångväg till Marholmen föreslås rustas upp. Brygg och Piranläggning Detaljplanen medger utbyggnad av en brygg- och piranläggning. Parkering Parkeringsbehovet tillgodoses inom Askimsbadets landområde. Tillgänglighet. Askimsbadet är lättillgängligt med både bil och kollektivtrafik. Badramp för rörelsehindrade planeras. Park och natur Stränder och badområden planeras upprustas. Stränderna vid det gamla badet planeras iordningställas och strandskoningar kompletteras. Vatten- och avlopp Anslutning av eventuell ny bastubyggnad på badbrygga/pir sker via befintlig anslutningspunkt till kommunalt ledningsnät för vatten och avlopp, som finns utbyggt Göteborgs Stad Fastighetskontoret 3(5)

till planområdet. Ny servicebyggnad på Marholmen förses med vattenanslutning via ledning på botten eller i befintlig vägbank. El och teleledningar Ledningsnät för elkraft och tele finns utbyggt till planområdet. El till servicebyggnad på Marholmen kan anslutas via ledning på botten eller i befintlig vägbank. Geoteknik Brygga Grundläggning av eventuell brygg- och piranläggning skall ske med minsta möjliga miljöpåverkan samt utföras på den årstid då den biologiska aktiviteten är som lägst (december-mars).(se Miljöutredning) Tillstånd för vattenverksamhet enligt Miljöbalken krävs för byggnation av ny brygga. Park och narturförvaltningen ansvarar för ansökan om erforderliga tillstånd. Arkeologi Planområdet berör skyddsområdet för fornlämningarna As 164 och As 165. Stadsmuseet bedömer att fornlämningarna inte påverkas utav de i detaljplanen föreslagna åtgärderna. Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser för park och naturförvaltningen Förvaltningsansvaret för Askimsbadet åvilar park- och naturförvaltningen. Förvaltningen har det ekonomiska ansvaret för utveckling av badet och åtgärder inom området. Kostnaderna för den första etappen innefattande iordningställande av sandstränder vid gamla badet, kompletterande strandskoningar samt iordningställande av väg till Marholmen, uppskattas till ca 3 Mkr exkl. moms och belastar park och natur nämnden. Detaljplanen möjliggör byggnation av ny servicebyggnad på Marholmen samt en ny brygg- och piranläggning men finansiering av dessa anläggningar saknas i dagsläget. En ny brygg-och piranläggning beräknas kosta mellan 7-40 Mkr beroende på om bryggan byggs med en enklare utformning eller med en mer storskalig utformning med en bastubyggnad längst ut. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsnämnden Ersättning för eventuellt förvärv av Hult s:5 samt del av Hovås 68:10 och 68:12 medför en utgift för fastighetsnämnden. Fastighetsnämnden erhåller driftsintäkter i samband med arrendeupplåtelser av mark och båthamn. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 4(5)

Peter Junker Avdelningschef Karin Frykberg Distriktschef Göteborgs Stad Fastighetskontoret 5(5)

Samrådsredogörelse 2008-10-28 Diarienummer: 1099/04 Distrikt Söder, Plangruppen Fredric Norrå Telefon: 031-368 16 82 E-post: fornamn.efternamn@sbk.goteborg.se Detaljplan för vattenområdet vid Askimsbadet inom stadsdelen Askim i Göteborg Samrådets genomförande Byggnadsnämnden beslöt den 20 mars 2007 att genomföra samråd för detaljplaneförslaget. Planförslaget har sänts för yttrande enligt bifogad lista över samrådskrets under tiden 28 mars till 15 maj 2007. Förslaget har under samrådstiden varit utställt på stadsbyggnadskontoret och på stadsdelsbiblioteket i Askim. Sammanfattning Samtliga inkomna skrivelser är positiva till planförslaget. Dock oroar sig vindsurfarna för hur deras verksamhet skall få plats i Askimsviken. Kontoret har kontaktat vindsurfarna för diskussion om hur deras verksamhet kan underlättas. Kommunala nämnder och bolag m.m. Fastighetsnämnden tillstyrker planen. Detaljutformningen påverkar såväl genomförandefrågor som projektets totala ekonomi. Genomförandebeskrivningen kommer därför att kompletteras och tas upp för godkännande under hösten 2007 i samband med yttrande över utställningshandlingen. Trafikkontoret har inget att erinra mot samrådshandlingen. Göteborg Energi har inget att erinra mot planen. 1(6)

Kretsloppskontoret har inga synpunkter på detaljplanen. Kulturnämnden anser att planförslaget kan accepteras under förutsättning att hänsyn tas till natur- och kulturvärdena i området. För att fortlevnaden av den rödlistade dvärgbandtången skall säkerställas på platsen får sand inte utläggas på eller i omedelbar närhet av de platser där arten finns. Hänsyn bör tas till fornlämning A164 på Marholmen och en informationsskylt bör sättas upp. Fornlämningsområdet för fornlämning A165 omedelbart utanför planområdet (bakom bodarna vid småbåtshamnen) berör föreslaget område för byggnation. Länsstyrelsens tillstånd krävs för byggnation. Kommentar: Befintliga bodar ligger redan inom fornminnesområdet och byggnadsområdet förslås inte utvidgat i riktning mot fornminnet. Miljöförvaltningen anser att fortsatt planarbete kan tillstyrkas under förutsättning att skyddsområdet för dvärgålgräset utökas och att bestämmelserna för skyddsområdet förändras. Förvaltningen bedömer att det föreslagna skyddsområdet är för litet och att skyddsbestämmelsen skall utformas som ett förbud att förändra bottenförhållandena, exempelvis genom att lägga ut sand inom skyddsområdet. Förvaltningen påpekar att utläggning av sand på botten är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt miljöbalken. Bryggan bör grundläggas så att minsta möjliga påverkan på vattencirkulationen uppnås, vilket är positivt för badvattenkvalitén och för dvärgålgräset. Ett kontrollprogram bör upprättas för att följa upp dvärgålgräsets utbredning. Kommentar: Skyddsområdet för dvärgålgräset med tillhörande bestämmelse ändras i enlighet med miljönämndens förslag. Sandstränder förslås anläggas på land. Planförslaget medger ingen utläggning av sand i vattenområdet. Miljöutredningen har studerat bryggans placering och grundläggning för minsta påverkan på vattenflödet i viken. Kontoret har kontaktat miljöförvaltningen för vidare diskussion om kontrollprogram. Park- och naturnämnden tillstyrker förslaget men anser att genomförandetiden bör vara längre än föreslagna fem år. Park- och naturförvaltningen har deltagit i planarbetet. Västtrafik har inget att erinra mot förslaget. Kollektivtrafiken påverkas inte. Stadsdelnämnden i Askim tillstyrker förslaget. Göteborg Vatten meddelar att lägsta normala vattentryck i förbindelsepunkt motsvarar nivån + 75m. Om högre vattentryck önskas får detta ordnas och betalas av fastighetsägaren. Avloppsnätet inom kvartersmark skall utformas som duplikatsystem med skilda ledningar för dag- och dräneringsvatten respektive spillvatten. Göteborg vatten har tidigare lämnat rapport över spillvattenpumpstationerna. Dag och dräneringsvatten skall i första hand tas om hand lokalt inom kvartersmark genom infiltrering eller i andra hand fördröjas i stenmagasin och vid behov avledas till allmän dagvattenledning. Man bör sträva efter att skapa stora grönytor för infiltration av dagvattnet. Fördröjning av dagvattnet förbättrar dagvattenkvalitet och minskar därmed belastningen på miljön. Plankartan skall kompletteras med en bestämmelse om att lägsta Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 2(6)

höjd på färdigt golv för att anslutning med självfall skall tillåtas, skall vara + 13,9. Materialval för utvändiga ytor bör väljas med omsorg om miljön. Oskyddade ytor av koppar och zink bör undvikas. För att öka driftsäkerheten för Askimsvikens spillvattenpumpstation bör i planen ingå en byggrätt invid nuvarande byggnad för permanent placering av ett reservkraftaggregat vilket skulle göra att pumpstationen kan fungera även vid strömavbrott. Innermåtten på byggnaden är ca B x L = 4 m x 7 m. Det skall finnas en öppen plats vid byggnadens kortsida där man kan köra fram fordon för att serva aggregatet. Statliga verk, myndigheter och bolag Länsstyrelsen bedömer att prövning inte kommer att ske enligt 12 kap PBL. Stabilitetsförhållandena bedöms som tillfredsställande, det geotekniska underlaget för bedömningen måste dock redovisas i planhandlingen. Stabilitet på eventuella fyllnadsmassor skall belysas i planhandlingen. Radonsituationen inom området kan variera varför den bör klarläggas ytterligare. Översvämningsrisker, också med hänsyn till klimatförändringar, behöver bedömas. Miljöutredningen är ett bra och sakligt underlag för detaljplanen. Kommunens bedömning att betydande miljöpåverkan inte uppstår och att en fullständig miljökonsekvensbeskrivning inte behövs, delas av Länsstyrelsen, under förutsättning att råden i miljöbedömningen följs. Förslaget till nytt bryggläge är bra under förutsättning att råden i miljöutredningen följs. Det är positivt med ökad tillgänglighet för rörelsehindrade. Det är viktigt att sand bara läggs på land för att förhindra påverkan på dvärgålgräset. Det är viktigt med information till småbåtsanläggningarna om miljökonsekvenserna av bränsle och båtbottenfärger. Det är viktigt med fortsatt förbättring av VA-nätet för att minska risk för bakterieutsläpp i viken. Tillstånd för vattenverksamhet enligt Miljöbalken bedöms som erforderlig. Ansökan skall föregås av tidigt samråd med Länsstyrelsen. Strandskyddsförordnandet skall kvarligga och detta bör framgå av planhandlingarna. Fornlämningar skall tydligt redovisas på grundkartan. Länsstyrelsens samrådsyttrande har bilagts, se bilaga 1. Länsstyrelsen har inhämtat yttrande från Statens geotekniska institut, vilket ingår i bilagan. Lantmäterienheten har inget att erinra mot förslaget. Räddningstjänsten har inget att erinra i samband med samrådshandlingen. Räddningstjänsten påpekar att uppläggningsområdet för båtar vintertid bör indelas i kvarter med ett begränsat antal båtar i varje och med ett avstånd på 6 meter mellan kvarteren för framkomlighet med utryckningsfordon. Kommentar: Kontoret har samrått med Räddningstjänsten och konstaterat att aktuell småbåtshamn är så liten att kvartersindelning inte behövs. Vägverket region väst har inget att erinra mot förslaget. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 3(6)

Sakägare Per Sjösten i Ulricehamn har anknytning till Askimsbadet genom delägande av en fastighet i området. Han anser att stadens växande befolkning kommer att få stor glädje av att ha ett bra rekreationsområde med havsbad inom rimligt avstånd från stadskärnan. Betaniastiftelsen ser positivt på planförslaget då det även gynnar stiftelsens hyresgäster. Stiftelsen har gruppbostäder, Montessoriskola, dagverksamhet och konferenslokaler. Alla tidigare vårdlokaler är ombyggda till bostäder. Restaurang Askimsterrassen har öppet varje dag året runt. Den kan nås via en trappa från badviken och bör omnämnas under "service" i planhandlingen. Stiftelsen önskar ett möte med kommunen för att diskutera byte av mark inom planområdet. Kommentar: Det markområde Betaniastiftelsen önskar byta ligger inom tidigare antagen plan för Friluftsområde vid Askimsbadet (FIIa 4807). Familjen Löfgren på Bockhamnsvägen är positivt inställda till restaurering av badområdet. Strandlinjen på tomten mellan pumphus och småbåtshamn i söder är privat och inte anpassad till ett ökat folkflöde. Det finns i dag ingen riktig promenadväg, gångvägen är dyig. Utredning och miljökonsekvenser stämmer inte. Bottensediment är inte utrett. Löfgrens bifogar bilder och menar att området ser ut som en soptipp. Förslaget är att nedre stranddelen upplåtes för ny promenadväg och att staden anlägger en sådan från pumpstationen till sjöscoutgården. Detaljplanen bör utökas med detta område samt med tomten 3:184. Alternativet är att området avspärras. Löfgrens föreslår även att strandlinjen ändras samt ytterligare tillägg till planen innebärandes olika alternativ för exploatering av 3:184 och hänvisar till tidigare inlämnad bygglovsansökan. Kommentar: Planområdet avses inte utökas. Planens syfte är att upplåta mark för allmänt badändamål och de framförda förslagen till markanvändning inom 3:184 är inte förenliga med detta syfte. Promenaden söderut ligger inom strandskyddat område. Ett av syftena med strandskyddet är att bereda allmänheten tillträde. Såväl strandskyddsförordnandet som allemansrätten omöjliggör avspärrning av strandområdet. Ändring av strandlinjen kräver vattendom. Förslaget om förbättring av promenadvägen har vidarebefordrats till Park& naturförvaltningen. Stefan Jakobsson, Hult 2:158 har följande önskemål: Att trafiken till badet styrs via infart Askimsbadet så att inte trafiken belastar Hult Sörgårdsväg. Att moped- och cykeltrafik i Hultviksvägens förlängning ner mot badet förhindras. I dag förekommer högfartstrafik med moped, crossmotorcykel och mountainbike på gatan som är menad som en återvändsgata utan genomfartstrafik. Områden i badets närhet behöver rensas från sly. Kommentar: Önskemålen är vidarebefordrade till Trafikkontoret och Park & naturförvaltningen. Övriga Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 4(6)

Göteborgs Fritidsförening Askim påpekar att bussgata över Askimsbadets område verkar gå vidare över föreningens fotbollsplan, vilket de finner mycket olyckligt. Planen beskriver förbättringar på Marholmen bl a med en servicebyggnad. Marholmen nås dels över Askimsbadet och dels via vägen utefter Välen till båthamnen. Föreningen har i dag problem med mopedtrafik förbi fritidsbyn. Fritidsbyns parkering för område E är blockerad vissa dagar. Det är därför av största vikt att parkeringsfrågan löses så att biltrafik undviks förbi fritidsbyn fram till Marholmen. Föreningen har också problem med skadegörelse på upplagda båtar. Med ökad tillgänglighet finns risk att detta ökar i omfattning. Kommentar: Bussgatan ligger inom redan fastställd plan för Friluftsområde vid Askimsbadet(FIIa 4807). Ev framtida förlängning av bussgatan är möjlig att lägga så att bollplanen inte berörs. Vägen förbi Stugområde E studeras i pågående detaljplanearbete för Askims fritidsby område E (dnr 02/0713). Tyvärr är skadegörelse på upplagda båtar inte ovanligt, liksom stöld av båtar i vattnet. Båtföreningarna löser detta problem på olika sätt, med hamnvakter eller inhägnader. Allmänhetens passage förbi hamnen får inte hindras. Lena Samuelsson har läst om planförslaget i GP och gläds åt att Göteborg äntligen får en badplats med brygga till djupare vatten och vacker havsutsikt. Många städer har redan sådana anläggningar och nu är det Göteborgs tur. Bra för friskvården och för turismen. Per-Anton Westbom menar att det blir helt omöjligt att använda Askimsbadet för surf rekreation om planen genomförs. Surfen var förra sommaren en succé. Jonas Garstad anser att planerna på en stor brygga i Askimsviken är förödande för dem som sysslar med Windsurfing, Askimsviken är bra för nybörjare eftersom det är den enda vik där man kan bottna i större delen av viken. Jonas undrar nu vart de skall ta vägen med sin sport, som utövas även vår och höst. Kommentar: Askimsbadet har tradition som allmän badplats med brygga sedan förra seklets början. En större anläggning fanns på 20-talet och under senare hälften av förra seklet har den mindre brygga funnits som förstördes i storm 2006. Badet är viktigt för staden och för Göteborgarna och bryggan är viktig för badets fortlevnad. Kommunen skall försöka tillgodose windsurfarnas önskemål i samband med det fortsatta planarbetet och deras synpunkter är vidarebefordrade till Park & naturförvaltningen. Fortum Distribution bifogar ledningskarta och meddelar att kostnader vid flytt av befintliga kablar eller av kablar som måste flyttas under byggtiden bekostas av den som initierar flytten. I övrigt ingen erinran mot planen. Birgitta Gunér på Carl Gunérs backe tycker planen är alldeles strålande. Området blir varsamt restaurerat och som tonårsförälder tycker Gunér att det är viktigt att många människor rör sig i området. Promenaderna utefter Askimsviken kommer att locka många vuxna. Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 5(6)

Ändringar i förslaget Förslaget har ändrats vad gäller skyddsområde för dvärgålgräs. Området har utvidgats och skyddsbestämmelserna ändrats i enlighet med Miljönämndens förslag. En bestämmelse om lägsta höjd på färdigt golv har införts. En byggrätt har införts för att möjliggöra utbyggnad av Askimsvikens pumpstation. Genomförandetiden föreslås bli tio år. Malin Häggdahl Planchef Fredric Norrå Planarkitekt Göteborgs Stad Stadsbyggnadskontoret 6(6)

N n2 n2 natur n1 n1 n1 natur sand v2 n3 WV 1 V1 sand W W sand WN natur N n3 E natur N n5 n4 W sand

Läge för förstörd brygga