Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Relevanta dokument
Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

När du ska korsa en gata

Säkrare cykling Gemensam strategi år Version 1.0. Johan Lindberg Trafikverket

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Förslag till utformning av cykelöverfart

Remissyttrande på promemorian Cykelregler

Förslag till beslut. 1. Trafiknämnden godkänner kontorets tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Fredrik Alfredsson T.f.

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Förhållande till beslutade styrande dokument

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Riktlinjer för passager i Västerås

Beslut om remissyttrande avseende promemorian Cykelregler

Cykelbokslut.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

Tylösandsseminariet 2-4 september. Lars Darin

Säkrare gångväg längs Årstaviken. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Regelverk som påverkar gående

Promemoria Cykelregler (N2017/03102/TIF)

Oskyddade Trafikanter

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling - en översyn av regler ur ett cykelperspektiv (SOU 2012:70)

SOPSALTNING AV CYKELSTRÅK - EN BESKRIVNING AV ARBETET

Drift och underhåll för cyklisters säkerhet

Cykelregler Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 31 augusti 2017

GNS 17 september. Lars Darin. Läget i arbetet med strategi och åtgärder för säkrare cykling

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

Elcykelns krav på cykelinfrastrukturen. Motion (2016:83) från Jonas Naddebo och Stina Bengtsson, båda (C). Svar på remiss från kommunstyrelsen

Cykelpassager och Cykelöverfarter

Strategi för mer cykling

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor

Cykelbanor längs Strömbron och Stallgatan. Genomförandebeslut

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?

Svensk författningssamling

GNS Väg tema DoU Cykelolyckor

1. Cykeln som motion och fordon

Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss

Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska

STRADA rapport för 2012

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler

Vedlikeholdets effekt på syklisters sikkerhet

Till fots och med cykel

Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Lägesrapport av kontorets arbete med säkrare högersvängar för cyklister enligt nederländsk modell. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Cykelfält längs Värmdövägen

Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

År 2020 Fler rör sig i staden

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Syfte, mål och utgångspunkter

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Cykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M)

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Antal omkomna

Cykelåtgärder längs Hässelbystråket mellan Brommaplan och Åkeshov. Genomförandebeslut

Cykelplan för Tyresö kommun

Manus till bildspel. Säker cykel

Folkparksvägen, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder. Genomförandebeslut.

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

4 Separering av gång- och cykeltrafik

Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge

1. Cykeln som motion och fordon

Planerat trafiksäkerhetsarbete i Stockholm stad 2014 och framåt

Antal omkomna

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Cykel nöjdhetsmätning

Stockholm en ledande cykelstad Budgetsatsningar Daniel Helldén, trafikborgarråd (MP)

Hur man ska lösa cykling längs större vägar och då framförallt 2+1-vägar behöver särskilt klargöras.

Cykelstrategi för Mölndals stad

Aktuellt från Transportstyrelsen

Varför en översyn?

VV publikation 2002:

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Dynamiska farthinder på Vårholmsbackarna och Sörgårdsvägen. Genomförandebeslut

Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad

Manus till bildspel. Cykla säkert på lätt svenska. Bild 2. Demokrati. Cykla säkert på lätt svenska

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen

Kundundersökning Cykel

Transkript:

TN 292 /15 TN-Information Trafiknämnden 2015-12-18 Diarienummer 3078/15 Specialist & sakområden Malin Månsson Telefon 031-368 26 07 E-post: malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister Cykelolyckor Uppföljningar visar att antalet rapporterade dödade och svårt skadade cyklister har minskat med 75 procent sedan tidigt 1990-tal till följd av ett målinriktat arbete med att förbättra trafiksäkerheten. Men runt 2011 skedde ett trendbrott. Den totala minskningen av antalet rapporterade olyckor i trafiken började plana ut för att sedan öka något. Så kallade singelolyckor, där enbart cyklisten är inblandad, är vanligast och gäller närmare 80 procent av alla cykelolyckor. Studier visar att ungefär hälften av singelolyckorna med cykel beror på vägförhållanden som utformning, drift och underhåll. Andra orsaker är cyklistens beteende och fel på cykeln. Tabell 1: Cykelolyckor 2000-2015 Singelolyckor 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Död Allvarligt skadad (ISS 9-) Måttligt skadad (ISS 4-8) Lindrigt skadad (ISS 1-3) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 450 400 350 300 250 200 150 100 Olyckor i konflikt med andra 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1(5)

2(5) Tabell 2: Cykel, singelolyckor per kvartal 100% 80% 60% 40% 20% Annat/okänt/ej relevant Har spårvägs-/järnvägsspår Ojämnt Hål och gropar Löst grus Hal pga vatten Hal pga löv Hal pga snö/is 0% Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 Den upplevda trafiksäkerheten är låg Även om vi kraftigt har minskat antalet rapporterade olyckor i Göteborg genom att exempelvis bygga cykelbanor separerade från motorfordonstrafik, hastighetssäkrat korsningar och tagit bort fasta hinder och kanter upplever en stor andel inte att det är säkert att cykla i Göteborg. Under flera år har en attitydundersökning till cykling genomförts. Den visar att instämmande till påståendet Göteborg upplevs som trafiksäkert att cykla i är avsevärt lägre än alla de andra. I år har vi undersökt i vilken grad ett antal faktorer bidrar till upplevelsen att det inte är trafiksäkert. Trots att 80 % av cykelolyckorna är singelolyckor är det platser eller situationer där man som cyklist samspelar med andra som upplevs minst säkert tillsammans med otydlighet. Tabell 3: Resultat från cykelattitydunders ökning 2014. I vilken grad tycker du att följande påstående stämmer in på Göteborg? Lägst grad av instämmande får nyckeltalet Gbg upplevs som trafiksäker att cykla i. Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 2(5)

3(5) Insatsområden för att öka cyklisternas säkerhet I Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 och trafikverkets Säkrare cykling Gemensam strategi för år 2014 2020 framgår att vi behöver göra insatser inom flera området för att uppnå ett ökat och säkert cyklande: Förbättra drift- och underhåll både vinter och sommar Genom att exempelvis förbättra vinterväghållningen, minska förekomsten av rullgrus och öka jämnheten på cykelbanor finns stor potential att minska cykelolyckorna och samtidigt skapa bättre förutsättningar att cykla. Trafikkontoret har på senare år på vissa sträckor ökat användningen av salt och saltlake och där minskat användningen av flis. Förra vintern testades en ny metod på vissa utvalda platser som innebar att snö sopades bort och saltlake spreds för att få ett så bra resultat som möjligt. En uppföljning visade att nöjdheten bland cyklister är störst där vi sopar och saltar och lägst där vi plogar och flisar. Sopsaltningen kommer att fortsätta under 2016 men inte utökas. Vårstädningen av cykelbanor för att få bort rullgrus har tidigarelagts. Utforma cykelinfrastruktur utifrån cyklistens behov Cykelinfrastrukturen behöver generellt kunna klara av fler och snabbare cyklister och samtidigt vara utformad så att den främjar ett trafiksäkert beteende. En tydlig utformning, i kombination med en tydlig trafikreglering, skapar bra förutsättningar för att cyklisterna ska följa trafikreglerna, och ökar känslan av trygghet och säkerhet. Om man ser till både antalet omkomna och allvarligt skadade cyklister, är den viktigaste åtgärden inom detta område att flytta över cyklister från blandtrafik till separerade cykelbanor eller hastighetssäkra lågtrafikgator till 30 km/h. Viktiga specifika åtgärder inom detta insatsområde är, utöver skapa sammanhängande cykelinfrastrukturnät, bland annat att skapa säkra passager/överfarter, ta bort fasta föremål och sänka kantstenar, förbättra omledning vid vägarbeten samt säkra spårvagnsspår. Följande insatser görs löpande idag: Ta bort fasta hinder på och i närheten av cykelbanor. Sänka kantstenar. Sänka hastigheten på bilar genom fysiska åtgärder i korsningar och blandtrafikgator. Bygga separata cykelbanor. Pågående utveckling enligt cykelprogrammet: Tydligare och mer enhetlig utformning av cykelinfrastruktur. Breddning av cykelbanor. Bättre och tydligare separering från fotgängare. Fler enkelriktade cykelbanor istället för dubbelriktade. Cyklistens och väghållarens ansvar Ansvaret för säkerheten delas mellan väghållaren och dem som använder vägtransportsystemet. Väghållaren har det yttersta ansvaret för regler och för Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 3(5)

4(5) vägtransportsystemets utformning och funktion, medan trafikanterna har ansvar för att följa trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar, samt att se till att cykeln är säker att färdas på. Utökade åtgärder 2016 Tillämpning av nya regler för cykelöverfarter och cykelpassager I september 2014 infördes nya regler för cykelöverfarter och cykelpassager. De nya reglerna är tänkta att medföra en tydligare prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Den grundläggande principen för utformning av korsningar mellan körbana och cykelbana ska vara att det ska vara tydligt både för cyklisten och för andra trafikanter vilka regler som gäller på platsen vilket ökar tryggheten och säkerheten. Trafikkontoret vill sträva efter att utforma platserna likvärdigt och undvika olikheter när det gäller vägmärken, vägmarkeringar och beläggningar, både i Göteborg, regionalt och nationellt. Därför har vi avvaktat nationella råd och utformningsprinciper vilka snart är framtagna och vi kommer att påbörja införandet av de nya reglerna för cykelöverfarter i Göteborg under 2016. Hittills har cykelpassager i ett fåtal utvalda stråk inventerats för att få en uppfattning om vilken typ av åtgärder vi behöver göra var och när. Cykelöverfart Cykelöverfarter ska användas av cyklister eller förare av moped klass II för att korsa en väg eller en cykelbana. Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cyklister och förare av moped klass II som färdas ut på en cykelöverfart från en cykelbana ska ta hänsyn till avståndet till och hastigheten hos fordon som närmar sig överfarten. Fordonsförare har väjningsplikt mot cyklande och förare av moped klass II som är ute på eller just ska färdas ut på cykelöverfarten. Cykelöverfarten kräver beslut om lokal trafikföreskrift och kräver viss typ av utformning för att gälla som cykelöverfart. Vägmarkeringarna M 14 (väjningslinje) och M16 (cykelöverfart) ska användas i kombination med vägmärket för cykelöverfart. Vid en cykelöverfart ska också trafikmiljön utformas så att fordon inte kan föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Hastighetsbegränsningen ska vid behov säkerställas med hjälp av en fysisk åtgärd. Cykelpassage Cykelpassager ska användas av cyklister eller förare av moped klass II för att korsa en väg eller en cykelbana. De kan vara markerade med vägmarkering för cykelpassage. Vid obevakade cykelpassager ska fordonsförare på vägen anpassa hastigheten, så att det inte uppstår fara för cyklande som är ute på Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 4(5)

5(5) cykelpassagen. Cyklister och förare av moped klass II som kommer från en cykelbana har väjningsplikt när de korsar en väg. Det gäller även om det finns en obevakad cykelpassage. En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande och förare av moped klass II för att korsa en körbana eller cykelbana, och där cyklisten och föraren av moped klass II har väjningsplikt mot korsande trafik. Handlingsplan för införande av cykelöverfarter/cykelpassager 1. Ta fram en policy för utformning av cykelöverfarter och cykelpassager. 2. Bestämma på vilka typiska platser och stråk cykelöverfarter ska införas. 3. Inventera och bestämma åtgärd. 4. Införa genom att ta fram en lokal trafikföreskrift, sätta upp vägmärke och markera med målning för varje cykelöverfart och vid behov säkra hastigheten till 30 km/h med fysiska åtgärder. Kostnadsbedömning per cykelöverfart: Alternativ 1: Enbart vägmärke, vägmarkering, eventuell justering av kantstenar samt framtagande av lokaltrafikföreskrift: Cirka 25-30 000 kr. Alternativ 2: Samma som alternativ 1 samt fysiska åtgärderna för att säkra hastigheten till 30 km/h: Cirka 300 000 kr. Suzanne Andersson Avdelningschef Göteborgs Stad Trafikkontoret, tjänsteutlåtande 5(5)