Budget 2019 och ekonomiplan 2020 2021 Godkänd av samkommunfullmäktige 25.10.2018/ 14 0
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. SAMKOMMUNENS SERVICESTRUKTUR... 4 2.1 Närservice... 5 2.2 Regionala tjänster ( K5-tjänster )... 5 2.3 Tjänsterpå specialiserad nivå... 5 3. SAMKOMMUNENS ORGANISATION OCH PERSONAL... 6 3.1 Centralförvaltning... 6 3.1.1 Projekt för åren 2019-... 7 3.2 Social- och primärhälsovård... 7 3.2.1 Prissättning av social- och primärhälsovårdens tjänster... 7 3.2.2 Psykosociala tjänster... 7 3.2.3 Geriatriska kunskapscentret... 14 3.2.4 Integrationsverksamhet... 16 3.2.5 Kostrådgivare... 17 3.2.6 Palliativ vård... 18 3.3 Landsbygdsförvaltning... 19 4. SAMMANFATTNING... 21 FIGURER OCH TABELLER Figur 1. Samkommunens organisation 2018... 6 Figur 2. Antalet besök vid psykosociala enheten per medlemskommun 2015-31.3.2018... 8 Figur 3. Antalet besök vid talterapin per medlemskommun 2015-31.3.2018... 9 Figur 4. Antalet besök inom missbrukarvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018... 11 Figur 5. Antalet besök inom minnesvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018... 12 Figur 6. Antalet på besök hos rehalibiteringskoordinatorn per medlemskommun åren 1.9.2016-30.6.2017 13 Figur 7. Servicehelheten för de äldre inom K5-området... 15 Figur 8. Patientens väg genom minnesdiagnostiken fr.o.m. 1.3.2016... 16 Figur 9. Antalet besök inom palliativa vården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018..18 1
Tabell 1. Antalet besök vid psykosociala enheten per medlemskommun 2015-31.3.2018... 9 Tabell 2. Antalet besök vid talterapin per medlemskommun 2015-31.3.2018*... 10 Tabell 3. Antalet besök inom missbrukarvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018*... 11 Tabell 4. Antalet besök inom minnesvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018... 12 Tabell 5. Antalet på besök hos rehalibiteringskoordinatorn per medlemskommun åren 1.9.2016-30.6.2017*... 13 Tabell 6. Antalet besök vid det geriatriska kunskapscentret per medlemskommun år 2016 2018... 14 Tabell 7. Antalet besök inom palliativa vården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018... 19 2
1. INLEDNING Social- och hälsovården kommer att organiseras på följande sätt i framtiden: Finland kommer att indelas i 18 landskap som organiserar social- och hälsovårdstjänsterna inom sitt område och därtill kommer den mera krävande vården och forskningen att koordineras av fem samarbetsområden som byggts upp kring de nuvarande universitetssjukhusen. I juni 2018 meddelade regeringen att social- och hälsovårds- och landskapsreformen avses träda i kraft 1.1.2021. Från denna tidpunkt föreslås även att en ny valfrihetslagstiftning träder i kraft gradvis. I social- och hälsovårdsreformens inledningsskede kommer tjänsternaatt finansieras av staten och social- och hälsovårdstjänsterna kommer att fråntas dem som nu ordnar servicen, dvs. kommunerna och samkommunerna. Målet med social- och hälsovårdsreformen är att förbättra hållbarhetsunderskottet med 3 miljarder euro. Beredningen av vård- och landskapsreformen fortsätter och lagförslagen behandlas i riksdagen under hösten 2018. Social- och hälsocentralerna inleder sin verksamhet 1.1.2023. Invånaren kan välja en offentlig eller privat social- och hälsocentral. Valfriheten ska utökas stegvis. Valet är bindande för ett halvt år framåt. Om invånaren inte själv väljer social- och hälsocentral, registreras hen som kund hos affärsverkets social- och hälsocentral. Kunden kan dock byta social- och hälsovårdscentral om hen så vill. Social- och hälsovårdsreformen är fortsättningsvis nödvändig för att vi ska kunna garantera invånarna jämlik service, stärka primärvården och skapa smidiga service- och vårdkedjor samt åtgärda hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Social- och hälsovårdsreformen kommer också att medföra stora förändringar i individernas valfrihet. Målet med reformen har varit att få offentliga och privata serviceproducenter på samma linje även då det gäller valfriheten av basservice. Förlaget har innefattat att man med hjälp av de nya landskapsbaserade social- och hälsovårdsområdena ska åtskilja beställarna och utförarna i enlighet med en sk. mångproducentmodell (tredje sektorn offentliga sektorn privata serviceproducenter). I social- och hälsovårdsreformen har man föreslagit att den personal som i kommunerna och samkommunerna inom social- och hälsovården eller inom stödtjänster arbetar med uppgifter som i huvudsak kommer att förflyttas till landskapen, förflyttas till landskapens tjänst enligt principen om överlåtelse av rörelse. Den allmänna kommunala tjänsteoch kollektivavtalslagstiftningen skulle ändras så att den tillämpas på landskapens arbetstgare och tjänsteinnehavare. I Österbotten har ett temporärt beredningsorgan inlett jämsides beredning av vård- och landskapsreformen. Beredningsorganets mandatperiod fortsätter tills det nya landskapsfullmäktige och landskapsstyrelsen inlett sitt arbete. Organet ansvarar för beredningen av landskapets verksamhet och förvaltning. Det ansvarar även för förberedelserna inför det första landskapsvalet. Landskapsvalet ordnas i maj 2019. Förändringsdirektörerna inom social- och hälsovården i Österbotten har fått i uppgift att utarbeta ett förslag till framtida social- och hälsovårdstjänster i Österbotten. Förändringsdirektörernas arbete har fått stöd av social- och hälsovårdsarbetsgrupperna med regionala representanter för olika verksamhetsområden. Kust-Österbottens samkommun har 3
representerats bl.a. i arbetsgruppen som utvecklar framtidens service för seniorer, service för unga vuxna och i arbetsgruppen för missbrukar- och mentalvårdstjänsterna. En referensgrupp som ansvarat för beredningens politiska styrning och de ledande tjänsteinnehavarna inom social- och hälsovårdsmyndigheterna i Österbotten har också träffats regelbundet i eget forum. Samkommunen har fortfarande som mål att trygga och utveckla områdets närservice och de regionala tjänsterna. Sammantaget kan konstateras att målet är att trygga välfärden inom området och då är både förebyggande, hälsofrämjande och korrigerande åtgärder viktiga oberoende av vem som ordnar tjänsterna. Landskapet Österbotten kommer att ansvara för ordnandet av hela landskapets social- och hälsovårdstjänster från och med 1.1.2021 och samtidigt upphör ansvaret för ordnandet av tjänsterna för nuvarande serviceanordnare (Vasa sjukvårdsdistrikt, kommunerna och samarbetsområdena). 2. SAMKOMMUNENS SERVICESTRUKTUR Samkommunens uppgift är att för medlemskommunerna anordna primärhälsovården i enlighet med lagen om folkhälsoarbete (66/72). Samkommunens uppgift är därtill att för Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes anordna socialvården i enlighet med socialvårdslagen (710/82). Samkommunens uppgift är att för Kaskö anordna till primärvården nära ansluten socialvård. Samkommunen anordnar inte barndagvård och inte heller tjänster inom miljö- och hälsoskydd. Medlemskommunernas landsbygdsförvaltningar överfördes till samkommunen 1.1.2012. Samkommunen är en sådan samarbetsorganisation som avses i kommunallagen. Kommunerna deltar i samkommunens förvaltning och beslutsfattande enligt vad som överenskommits i samkommunens grundavtal. Samkommunen är en myndighet på samma sätt som kommunen och kan självständigt vidta rättshandlingar och äga egendom. Kust-Österbottens samkommun fungerar enligt beställar-utförarmodellen så att medlemskommunerna ansvarar för utförandet av närservicen och samkommunen ansvarar som beställare för ordnandet av den viktigaste primär- och socialvårdsservicen. Samkommunen kan också ordna servicen som egen produktion eller genom att köpa den av en tredje part. Beställaren har helhetsansvar för att utveckla områdets hälso- och socialvård, men utvecklingen förutsätter samarbete mellan flera olika aktörer. En utmaning i modellen är att särskilja och precisera beställarens och utförarens roller: vilket ansvar har beställaren och när behöver utföraren beställarens stöd. Utföraren har hand om att servicen fungerar och beställaren övervakar servicens kvalitet och ansvarar i sista hand för ordnandet av servicen. Samkommunens (beställaren) förvaltningsorganisation indelas i samkommunfullmäktige, samkommunstyrelse och centralförvaltning. De regionala uppgifterna hör till centralförvaltningen. Samkommunen beställer 4
service av medlemskommunernas fem vård- och omsorgsnämnder. Medlemskommunerna kan styra verksamheten genom beställar-utföraravtal och i samband med budgetarbetet samtidigt som medlemskommunerna är representerade i samkommunens beslutande organ. 2.1 Närservice Medlemskommunerna Malax, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad och Närpes ansvarar för närservicen inom Kust- Österbottens samkommun. Medlemskommunerna ansvarar enligt beställar-utförarmodellen för ordnandet av närservicen, d.v.s. de viktigaste social- och primärvårdstjänsterna produceras av medlemskommunernas vårdoch omsorgscentraler/hälsovårdscentraler. Med närservice avses service som används ofta och återkommande och som de flesta människor behöver under sin livstid. Närservicen ordnas i patientens och klientens vardag och är relativt lättillgänglig. Närservicen finns ofta antingen ganska nära de flesta invånarna eller så förs den ut i patientens eller klientens vardag med elektroniskt hjälpmedel eller som mobila tjänster. 2.2 Regionala tjänster ( K5-tjänster ) Med regional service avses gemensamma tjänster som samkommunen ordnar för alla medlemskommuner. År 2017 omfattar den regionala servicen svenskspråkiga talterapeuter (2), palliativ skötare, koordinatorer för missbrukarvården (2), minnesskötare (3), ergoterapeut, rehabiliteringskoordinator, Welcome Office rådgivare samt integrationskoordinator. De regionala uppgifterna kräver ett tillräckligt brett befolkningsunderlag. Den mest krävande undersöknings- och terapiverksamheten vid den psykosociala enheten har koncentrerats till Närpes. 2.3 Tjänsterpå specialiserad nivå Utgångspunkten är att specialsjukvården handhar tjänsterna på specialnivå för samkommunens befolkning. För samkommunens område produceras i viss mån tjänster på specialnivå inom primärvården. En kostnadseffektiv primärvård är det enda sättet för kommunen att kontrollera sjuk- och hälsovårdskostnaderna. Vid planeringen och förverkligandet av tjänster på specialiserad nivå bör även de förbättrade möjligheterna som telemedicinen och teknologin erbjuder tas till vara. Tack vare de telemedicinska tjänsterna som samkommunen upphandlat har äldreomsorgen fått geriatriska tjänster på specialnivå. Den psykosociala enheten producerar också öppenvårdstjänster på specialnivå inom psykiatri. 5
3. SAMKOMMUNENS ORGANISATION OCH PERSONAL 3.1 Centralförvaltning I samkommunens förvaltning ingår år 2018 följande heltidstjänster och -befattningar: direktör, ledande läkare, utvecklingskoordinator, förvaltningssekreterare, ekonomiplanerare och byråsekreterare. I personalen ingår dessutom en bokförare (75 %). Ledande tandläkarens (20 %) tjänster har från och med år 2012 köpts av Kristinestad. Tjänsten som ledande tandläkare har i enlighet med samkommunfullmäktiges beslut (27.10.2016) lämnats obesatt under åren 2017-2018. Tjänsten som ledande tandläkare föreslås vara vakant även år 2019. Figur 1. Samkommunens organisation 2018 Samkommunfullmäktige Revisionsnämnden Valnämnden Landsbygdsnämnden Samkommunstyrelsen Personalsektionen Arbetsgrupper Landsbygdschef Landsbygdsförvaltningens personal Samkommunens centralförvaltning Direktör Centralförvaltningens personal Samkommunens projekt 2018: SOS-Botnia Atlantica (1.1.2017-31.12.2019) Regionala tjänster Psykosociala enheten - Koordinator för missbrukarvården (2) - Palliativ skötare - Talterapeut (2) - Talterapeut (äldre) - Minnesskötare (3) - Ergoterapeut - Rehabiliteringskoordinator Integrationskoordinator Welcome Office Kostrådgivare 6
3.1.1 Projekt för åren 2019- Botnia Atlantica/SOS-projektet Under året har samkommunen varit observatör i ett större Östersjö-projekt som finansierats av EUSBSR (EU Strategy for the Baltic Sea Region). Projektet har utarbetat planer i anslutning till ett simuleringsverktyg för analysering och simulering av lösningar som förbättrar och effektiverar patientströmmarna mellan olika aktörer inom social- och hälsovården. I början av december år 2016 beviljades ca 750 000, dvs 60 % av projektets totala budget, ur EU Interreg Botnia-Atlantica programmet. Projektet administreras av Västerbottens Läns Landsting och övriga projektpartners förutom Kust-Österbottens samkommun är Vasa sjukvårdsdistrikt, Umeå universitet samt tekniska högskolan i Jönköping. Projektets arbetsnamn är SOS 1,0 - Simuleringsstödd optimering av servicekedjor inom specialist-, primär- och hemsjukvård. Projekttiden är 1.1.2017-31.12.2019. Österbottens förbund och Region Västerbotten fungerar också som projektets finansiärer. Fokusgruppen är äldre tillhörande ortopedin; höftledsproteser, höftledsfrakturer, knäledsproteser. Det borde vara möjligt att få fram relevanta uppgifter kring dessa grupper. Uppgifterna plockas först från VSVD, men att plocka uppgifter från kommunernas patientjournalsystem är tidsdrygt eftersom man måste gå in på personnivå. Till denna uppgift anställs en person på deltid (40 %) för sommaren 2018, dessutom planerar samkommunen också att anställa en person på deltid fram till slutet av september 2019. 3.2 Social- och primärhälsovård 3.2.1 Prissättning av social- och primärhälsovårdens tjänster Enligt grundavtalets 19, Prissättning och fakturering, ska gemensam service prissättas enligt prestation till självkostnadspris. Självkostnadspriset innefattar direkta produktionskostnader, allmänna förvaltningskostnader och kapitalkostnader. Samkommunen fakturerar medlemskommunerna månatligen. Kostnaderna för att inleda regionala tjänster fördelas enligt samkommunens befolkningsgrund. 3.2.2 Psykosociala tjänster Psykosociala enheten Samkommunens psykosociala enhet inledde sin verksamhet 1.1.2012. Enheten har som målsättning att utveckla mentalvården och det förebyggande arbetet så att mentalvårdstjänsterna når klienterna och deras anhöriga i ett så tidigt skede som möjligt. Institutionsvårdstjänster ordnas vid den psykiatriska enheten vid Vasa centralsjukhus. Den psykosociala enheten ansvarar för vården i anslutning till psykisk ohälsa för hela områdets befolkning genom att ge medicinsk vård, terapi och rehabilitering. Ur klientens synvinkel är vårdstigen planerad så att det ska vara så lätt som möjligt att söka vård - den första kontakten sker vid den egna hälsovårdscentralen som bedömer vårdbehovet. 7
Huvudorten för den psykosociala enheten är Närpes, dit klienterna hänvisas vid behov för fortsatta undersökningar. Enheten i Närpes ordnar längre terapiperioder, utredningar, psykiatriska bedömningar och rehabilitering. Den psykosociala enhetens verksamhet kompletteras även av ett mobilt team som gör hembesök och ger psykisk första hjälp i hemmet inom hela området. Till kommunernas lagstadgade servicesystem hör också att ordna psykosocialt stöd och service efter traumatiska händelser. Den regionala krisgruppen ansvarar inom K5-området för ordnandet av psykosocialt stöd vid traumatiska händelser i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunens psykosociala enhet ansvarar för koordineringen av krisarbetet. Vid den psykosociala enheten har man under vårens 2017 lopp piloterat en sk. psykiatrisk ansvarsläkaremodell. Från år 2018 är avsikten att producera psykiatertjänster både som traditionella mottagningstjänster och via fjärrmottagningen. Målsättningen är att för enheten hitta det bästa möjliga arbetssättet att kunna försäkra de psykiatriska tjänsterna då nuvarande psykiater med arbetsavtal pensionerar sig samt att kunna garantera tillgången till psykosociala tjänster för områdets befolkning då den nationella Sote-reformen förverkligas från början av året 2020. Besöksmängderna år 2019 som framlagts i budgeten är preliminära uppgifter som grundar sig på perioden 1.1.-31.3.2018. Figur 2. Antalet besök vid psykosociala enheten per medlemskommun 2015-31.3.2018 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 2015 2016 2017 2018 8
Tabell 1. Antalet besök vid psykosociala enheten per medlemskommun 2015-31.3.2018 Psykosociala enheten Antalet besök per kommun/år 2015 2016 2017 2018 Kaskö 617 607 692 159 Korsnäs 682 861 981 255 Kristinestad 2 855 2 689 2 848 855 Malax 1 373 1 471 1 525 438 Närpes 4 691 4 517 4 467 1336 Övriga 256 231 62 Totalt 10 218 10 401 10 744 Svenskspråkig talterapeut (2) Två regionala talterapeuter betjänar den svenskspråkiga befolkningen. Talterapeuttjänsterna är i första hand avsedda för svenskspråkiga barn och särskilt de yngsta barnen prioriteras. Talterapibedömningarna och uppföljningarna sker vid den psykosociala enheten i Närpes. Talterapi ordnas i barnens närmiljö. Talterapin ges i första hand till barn med svåra talstörningar. Talterapitjänster för finskspråkiga barn köps enligt avtal av en privat serviceproducent. Figur 3. Antalet besök vid talterapin per medlemskommun 2015-31.3.2018 600 500 400 300 200 100 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes 2015 2016 2017 2018 9
Tabell 2. Antalet besök vid talterapin per medlemskommun 2015-31.3.2018* Talterapi Antalet besök per kommun/år 2015 2016 2017 2018 Kaskö 58 42 41 3 Korsnäs 177 84 90 22 Kristinestad 296 239 238 49 Malax 193 180 241 55 Närpes 468 544 549 119 Totalt 1 192 1 089 1 159 *Här ingår även besök hos foniater och finskspråkig talterapi. Talterapeut (för äldre befolkningen) fr.o.m. 1.9.2018 Arbetsinsatsen för samkommunens talterapeuter riktas till barn och unga, vilket innebär att talsvårigheter hos äldre har fått mindre uppmärksamhet. Inom samkommunens område behövs en ny talterapeut för att svara på de äldres behov av talterapi. 10
Koordinator för missbrukarvården (2) Inom samkommunens område finns två koordinatorer för missbrukarvården. Koordinatorerna för missbrukarvården har fört terapeutiska diskussioner med enskilda, par och familjer. I regel har besöken ordnats vid hälsovårdscentralerna, vilket har förväntats underlätta klienternas möjligheter att få service och sänka tröskeln till missbrukarvårdens tjänster. Koordinatorerna gör också hembesök. Figur 4. Antalet besök inom missbrukarvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018 1200 1000 800 600 400 200 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes Övriga 2015 2016 2017 2018 Tabell 3. Antalet besök inom missbrukarvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018* Missbrukarvård Antalet besök per kommun/år 2015 2016 2017 2018 Kaskö 68 70 41 21 Korsnäs 148 152 223 31 Kristinestad 304 243 150 59 Malax 452 488 1 063 296 Närpes 384 391 435 129 Övriga 28 11 Yhteensä 1 356 1 344 1 940 *Missbruksvårdens siffror ökar i Malax p.g.a att flera patienter påbörjat substitutionsvård och ett nytt bokföringsätt. 11
Minnesskötare (3) Minnesskötarna testar personer med minnesstörningar i deras hemmiljö för att objektivt fastställa svårighetsgraden av deras minnesstörning. Minnesskötaren är även kontaktperson till anhöriga samt informerar om vård, hjälpmedel och uppföljning. Minnesskötarnas uppgift är mobil. Den första minnesskötarens ansvarsområde är Korsnäs, Malax och norra delarna av Närpes (stationeringsort Korsnäs). Den andra minnesskötarens ansvarsområde är Kaskö, södra Närpes och Kristinestad (stationeringsort Kaskö). Minnesskötarna hör administrativt till den psykosociala enheten. Figur 5. Antalet besök inom minnesvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018 350 300 250 200 150 100 50 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes 2015 2016 2017 2018 Tabell 4. Antalet besök inom minnesvården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018 Minnesvård Antalet besök per kommun/år 2015 2016 2017 2018 Kaskö 23 30 60 25 Korsnäs 154 72 67 31 Kristinestad 179 200 184 67 Malax 333 160 161 86 Närpes 332 178 197 195 Totalt 1 021 640 669 12
Rehabiliteringskoordinator Rehabiliteringskoordinatorn utreder och upprätthåller vård- och rehabiliteringshelheten för den psykosociala enhetens klienter och samordnar olika vård- och rehabiliteringsåtgärder. Rehabiliteringskoordinatorn fungerar som kontaktperson mellan patienten och vården/rehabiliteringen, bedömer rehabiliteringsprocessens effektivitet, handleder den egna skötaren och lotsar vid behov patienten till nödvändiga stödtjänster. Målsättningen är att förbättra patientens funktions- och arbetsförmåga, självkänsla och förmåga att klara sig. Figur 6. Antalet på besök hos rehalibiteringskoordinatorn per medlemskommun åren 1.9.2016-30.6.2017 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes 2016 2017 Tabell 5. Antalet på besök hos rehalibiteringskoordinatorn per medlemskommun åren 1.9.2016-30.6.2017* Rehabiliteringskoordinatorn Antalet besök per kommun/år 2016 2017 Kaskö 0 1 Korsnäs 24 48 Kristinestad 7 55 Malax 29 151 Närpes 25 85 Totalt 85 340 *Under juli 2017-mars 2018 har ingen rehabiliteringskoordinator varit anställd vid K5. 13
3.2.3 Geriatriska kunskapscentret Den största utmaningen för social- och hälsovården i framtiden utmaning är att kunna svara på det ökande behovet av tjänster för äldre. Kommunerna måste förbereda sig på förändringen redan nu, och för detta ändamål utsåg samkommunstyrelsen i maj 2014 en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en konkret plan för hur områdets servicehelhet för äldre ska se ut i framtiden. Planen, som väl beskriver utgångspunkterna, fick namnet geriatriska kunskapscentret ett centrum för gerontologiskt och geriatriskt kunnande där man samlar den senaste informationen inom området, yrkesfolk, teknologi för äldre samt användare till en nätverksbaserad helhet. Verksamheten vid det regionala geriatriska kunskapscentret inleddes våren 2016 i Kristinestad i samarbete med Geritrim. Det geriatriska kunskapscentret, med centralorten Kristinestad, kompletterar det kommunala serviceutbudet med service som kräver ett större befolkningsunderlag än enskilda kommuner. Sådana är t.ex. ergoterapi, talterapi, gerontologisk handledning samt minneskoordinatorernas tjänster. I kunskapscentret finns en minnespoliklinik och en geriatrisk poliklinik av vilka kommunerna kan köpa tjänster. Ovannämnda polikliniker inledde sin verksamhet våren 2016. I kunskapscentrets utmaningar ingår också att erbjuda kostnadseffektiv service till hela samkommunens verksamhetsområde. Beskrivning av servicehelheten för seniorer ingår i figur 6. I tabell 6 ingår en beskrivning av besöken vid det geriatriska kunskapscentret per medlemskommun år 2016-31.3.2018. Tabell 6. Antalet besök vid det geriatriska kunskapscentret per medlemskommun år 2016 31.3.2018 Geriatriska kunskapscentret Antalet besök per kommun/år 2016 2017 2018 Kaskö 6 12 2 Korsnäs 0 0 0 Kristinestad 21 27 11 Malax 0 0 0 Närpes 16 39 9 Totalt 43 78 14
Figur 7. Servicehelheten för de äldre inom K5-området Utveckling Bedömningar Utbildning G E R I A T R I S K A K U N S K A P S C E N T R E T Minnespolikliniken Ålderstekn. och showroom Telemedicinskt stöd 24/7 Minneskoordinator A-team 24/7 Institutionsvård/ sjukhus Seniorrådgivning Geritrim mer krävande rehabilitering Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention 15
Figur 8. Patientens väg genom minnesdiagnostiken fr.o.m. 1.3.2016 Ergoterapeut (stationeringsplats Geriatriska kunskapscentret) Ergoterapeuten kan undersöka och utvärdera hjälpmedelsbehovet hos både barn och vuxna och delta i planeringen av vården då den motoriska förmågan är nedsatt. Typiska uppgifter är träning av motoriska färdigheter och balansövningar för barn med utvecklingsstörning samt t.ex. förberedande arbete inför barnets skolstart. Terapeuten kan också tillsammans med en fysioterapeut planera hjälpmedel för vuxna t.ex. efter en hjärninfarkt. Ergoterapeuten har också en viktig roll i det förebyggande arbetet med vilket man strävar efter att förbättra patientens möjligheter att bo hemma och undvika att patienten hamnar in på institution. Befattningen inrättades från och med 1.6.2016 men kunde besättas först från och med 4.5.2017. Verksamhetsterapeuten sade upp sitt anställningsförhållande 12/2017. 3.2.4 Integrationsverksamhet Welcome Office I rådgivningstjänsten Welcome Office ingår lagstadgad rådgivning och handledning till invandrare. Welcome Office betjänar invandrare, arbetsgivare och olika aktörer såsom kommuner, utbildningsorganisationer och tredje sektorn. Den ambulerande tjänsten ordnas gemensamt av K5-områdets kommuner. Enligt den nya lagen om främjande av integration 30.12.2010/1386 ska kommunen ordna väglednings- och rådgivningstjänster för invandrarna i inledningsskedet av integrationen. 16
Integrationskoordinator Integrationskoordinatorn har bland annat till uppgift att utveckla invandrarverksamheten inom K5 i enlighet med integrationslagen, dvs. att övervaka invandrarnas rättigheter. Detta innebär att alla som flyttar till Finland behandlas jämlikt, att ömsesidig integration främjas, integrationsåtgärdernas verkningar och uppföljning samt handledningen i inledningsskedet förbättras, utslagningen av grupper som är i sårbar ställning hindras, invandrarnas delaktighet ökas och en kontrollerad placering av invandrare i kommunen stärks. Integrationskoordinator har också i uppgift att vägleda och ge råd till kommunsektorernas tjänsteinnehavare och ansvara för uppdateringen av K5-områdets gemensamma integrationsprogram. Integrationskoordinatorn fungerar som integrationsrådets sekreterare. 3.2.5 Kostrådgivare Hösten 2016 inleddes arbetet i anslutning till kostfrågor inom K5 med seniorer och deras matservice som ett tyngdpunktsområde. Innan arbetet med att förbättra seniorers kost inleddes samlades hösten 2016 in uppgifter av hemserviceledarna inom K5-området. Kostrådgivaren har dessutom besökt tre tillredningskök och gett rekommendationer i enlighet med kostrekommendationerna för äldre. För vårdpersonal och kökspersonal har det ordnats föreläsningar. På en del platser har också ordnats riktade åtgärder. Dessutom har man sammanställt infomaterial för seniorer som bor hemma och använder hemvård. Patientmottagning påbörjades vid årsskiftet och arbetet med att synliggöra att näringsrådgivning finns har varit viktigt och fortgår. Patientmängden har med tiden ökat, ännu arbetar näringsrådgivaren med sockersmarta daghem i Kristinestad och Kaskö och detta planeras färdigställas i augusti. Näringsrådgivaren har haft ett flertal föreläsningar, bl.a. för närvårdarstuderande, anhörigvårdare och invandrargrupper. Patientmottagning är meningen att ske i vardera K5-kommun för att tröskeln för patienten ska vara låg. Hembesök görs även om patienten har svårt att ta sig till mottagningen eller om situationen är så att hembesök passar bättre. Sockersmarta daghem inom K5 Även inom barndagvården har man fäst uppmärksamhet vid kostfrågor. Goda kostvanor för barn är av yttersta vikt för att den hälsosamma livsstilen ska fortgå även i vuxen ålder. Vanor byggs upp under småbarnsåren och föräldrarna har ett gemensamt ansvar med dagvården för att erbjuda barnen rätt kost. Genom rätt kost minskar risken för livsstilsrelaterade sjukdomar, såsom diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedel med stor andel tillsatt socker bör begränsas och har inte plats på daghemmet. Dessa livsmedel innehåller energi men lite näring. Eftersom barn utvecklas både fysiskt och psykiskt krävs det näringsrik kost. Två daghem i Korsnäs valdes till pilotdaghem för att bli s.k. sockersmarta daghem. Daghemmen fick fylla i matdagbok under två veckor och personalen fick även en enkät att fylla i. Efter att matdagböckerna lämnats in kunde man ge rekommendationer utgående från näringsrekommendationerna. Förutom sockeraspekten gavs rekommendationer om fettkvalitet, måltidens uppbyggnad och tillräcklig mängd frukt, grönsaker och bär. 17
Kostrådgivaren har vid några tillfällen träffat dagvårdspersonal och kockar. Då har man bl.a. diskuterat en ökad användning av grönsaker, fettkvalitet, förebilder vid matbordet och tips hur man gör sockersmarta val på ett aptitligt sätt. Under hösten gjordes ett studiebesök till Umeå kommun då personal från de utvalda daghemmen samt samkommunens personal besökte ett ur och skur daghem och måltidsservicen i Umeå kommun. Dessutom har man planerat en sockersmart manual som ska delas ut till daghemmen inom K5-området samt övriga intresserade. Modellen för sockersmart daghem har också tagits i bruk i Närpes och Malax. Kostrådgivaren har arbetat i tillfälligt arbetsförhållande och på deltid sommaren 2016 (20 %) och senare 60 %. Befattningen som gemensam regional kostrådgivare (100 %) planeras att tillsättas år 2018. 3.2.6 Palliativ vård Österbottens cancerförening och Kust-Österbottens samkommun inledde i början av år 2011 samarbete för att förbättra den palliativa vården i hemmet genom att anställa en sjukskötare. Den palliativa sjukskötaren kompletterar kommunernas hemsjukvård och hemvård och samarbetar med alla instanser i anslutning till vården av obotligt sjuka cancerpatienter. Samarbetet med Österbottens cancerförening har fortsatt efter den egentliga försöksperioden (2011 2013) och nuvarande samarbetsavtal är i kraft till slutet av år 2019. Figur 9. Antalet besök inom palliativa vården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018 350 300 250 200 150 100 50 0 Kaskö Korsnäs Kristinestad Malax Närpes 2015 2016 2017 2018 18
Tabell 7. Antalet besök inom palliativa vården per medlemskommun åren 2015-31.3.2018 Palliativ vård Antal besök per kommun/år 2015 2016 2017 2018 Kaskö 13 43 52 15 Korsnäs 50 84 73 9 Kristinestad 144 123 178 27 Malax 72 157 176 46 Närpes 326 315 272 52 Totalt 605 722 751 3.3 Landsbygdsförvaltning Landsbygdsförvaltningens uppgifter baseras till största del på lagen om anordnande av landsbygdsförvaltningen i kommunerna (30.3.2010/210). Kommunerna ansvarar för att landsbygdsförvaltningen ordnas på området i enlighet med Europeiska unionens samt nationella lagstiftningen. Samkommunen har uppgjort ett utbetalningsavtal med Landsbygdsverket för att få betala ut stöd till områdets jordbrukare. Uppgifterna utförs vid fyra olika verksamhetspunkter som finns i Övermark, Lappfjärd, Malax och Korsnäs. Ett sidokontor finns i Närpes stadshus som jordbrukare kan besöka på fredagar. Inom området finns ca 1028 stödsökanden. År 2017 ansvarade samkommunens landsbygdsförvaltning för utbetalning av 22,7 miljoner euro till områdets jordbrukare. Personalen består av 7 heltidsanställda och 2 deltidsanställda som även utför uppgifter som pälsdjurskonsulenter. Under arbetstoppar anställs tillfällig personal. Landsbygdsförvaltningens uppgifter är bl.a. behandla jordbruksstödansökningar, ge rådgivning i anslutning till stödansökningarna, flyghavrekontroller, värdering av skador samt ärenden som berör Eviras djurregister. Ny programperiod började 2015 och i samband med det ökade landsbygdsförvaltningens uppgifter, t.ex. överfördes stödformen hantering av avrinningsvatten till kommunens landsbygdsförvaltning från att ha tidigare hört till NTM-centralen. Pälsdjurskonsulenterna utför gradering av pälsdjur, tar blodprover, utvärderar skadedjursskador, väger minkar och ansvarar för pälsdjursfarmarnas rådgivning. Landsbygdsnämnden beslöt 12.2.2018 ( 6) att samkommunens ramar för budgeten 2019 uppgörs för landsbygsförvaltningens del i enlighet med ekonomiplanen för år 2019 där ändringen av landsbygdschefens tjänst till 100 %:s tjänst har beaktats. Ändringen föreslogs redan till budgeten år 2018 och motiveras med att uppgifterna har ändrats avsevärt sedan år 2012 och landsbygdsförvaltningen behöver en landsbygdschef på heltid som bär huvudansvaret för verksamheten. Landsbygdschefens uppgifter bör skötas på heltid för att garantera att villkoren som Landsbygdsverket ställer i sitt utbetalningsavtal uppfylls och att inga brister uppkommer. Kraven i avtalet för utbetalningsställe med 19
Landsbygdsverket har preciserats under åren och kräver en hel del mera rapportering än vad som gjordes tidigare. Därutöver ska datasäkerheten hålla ISO 27001-standard vilket kräver att dokumenten för den uppdateras kontinuerligt och personalen informeras. Landsbygdschefen bör också få leda verksamheten och personalen på heltid. Tjänstens uppdelning som 50 % landsbygdschefen och 50 % landsbygdssekreterare har inneburit att landsbygdschefen har varit tvungen att prioritera bort en hel del uppgifter som är viktiga för att kunna leda personalen och verksamheten. Exempel på uppgifter som chefen borde få tidsresurser till är anordnande av interna skolningar/möten, utvecklingssamtal och allmänt stöd för personalen i arbetet. En kanslist i Närpes går i pension sommaren 2018. I budgeten 2018 är en ombildning av kanslisttjänsten till en lantbrukssekreterartjänst inplanerad. Denna person skulle ta över kanslistens uppgifter och även ta över ansvaret för teamets arbete. Därmed garanteras att lantbrukskansliet i Närpes har en landsbygdssekreterare som på heltid kan utföra uppgifter som hänför sig till Närpes. Målsättningen för landsbygdförvaltningen år 2019 Landsbygdsförvaltningen ska utföra samma uppgifter som tidigare år men också ha beredskap att verkställa nya temporära stödformer som kan upprättas under året. Landsbygdschefen fortsätter att delta i temagruppen Landsbygds- och miljöhälsovård som upprättar förslag till organiseringen av uppgiftshelheterna i landskapsreformen och hålla personalen uppdaterad om läget. Målsättningen med att landsbygdschefen blir en 100 %:s tjänst är att uppgifterna i de olika kontoren förenhetligas ytterligare och alla jordbrukares stödansökningar behandlas ännu jämlikare. Under juni 2017 kommer Landsbygdsverket för första gången sen år 2012 utföra granskning av samkommunens landsbygdsförvaltnings verksamhet och efter det kan vi få krav på ytterligare utvecklingsområden. För att det ska vara möjligt att genomföra behöver mera resurser läggas på arbetet med att utveckla arbetsordningen och information samt skolning till personalen. Landsbygdsverkets skolningar riktade till landsbygdsförvaltningen har de senaste åren ordnats nästan enbart på finska och det ställer större krav på landsbygdsförvaltningens egna genomgång av ämneshelheterna. Den datatillämpning som används för stödansökningarna blir alltmera omfattande och det är viktigt att landsbygdschefen kan vara den person som stöder personalen i denna utveckling. 20
4. SAMMANFATTNING Budgeten 2019 och ekonomiplanen 2020 2021 för Kust-Österbottens samkommun innehåller förslag till utveckling av den regionala social- och primärvårdsservicen ur beställarens synvinkel. Samkommunen grundades under en tid då man på ett eller annat sätt var tvungen att anpassa verksamheten till kommun- och servicestrukturreformens målsättningar. Servicen inom området utvecklades under en tid då social- och hälsovårdsutgifterna årligen ökade och då den nationella social- och hälsovårdsreformen lät vänta på sig. Tack vare grundandet av det psykosociala centret har man snabbt och enligt principen om låg tröskel kunnat erbjuda områdets befolkning högklassiga tjänster. Å andra sidan har samkommunens tjänster, såsom till exempel koordineringen av integrationen och rådgivningen uppfyllt de mångfacetterade behoven i området. Inom Kust-Österbottens samkommuns område har sektorerna också på ett förtjänstfullt sätt tillsammans utarbetat ett gemensamt program för förebyggande av mobbning till daghemmen och i anslutning till näringsrådgivningen inlett försöket med sockersmarta daghem. De gemensamma regionala tjänsterna har varit lättillgängliga och kostnadseffektiva men det finns fortfarande behov av att utveckla samkommunens verksamhet. Samkommunens gemensamma vision gäller bland annat utvecklingen av de geriatriska tjänsterna samt möjliggörande av telemedicinskt stöd både inom hemvården och på institutionerna. Utvecklingen av hemvården är en betydande uppgift med tanke på regionens framtida social- och hälsovården. Den största utmaningen då det gäller att producera och anordna social- och hälsovårdstjänster i framtiden är att minska ojämlikheten mellan olika grupper (arbetsför befolkning barn, unga och äldre). Samkommunens högklassiga regionala tjänster stöder befolkningens välbefinnande inom hela området och medlemskommunernas basserviceproduktion. För att områdets invånare ska kunna garanteras jämlik tillgång till tjänster är det är viktigt att samkommunens regionala tjänster finns tillgängliga även efter vårdoch lanskapsreformen. Statsrådet överlämnade 8.3.2018 en ny proposition om valfrihetslagen inom social- och hälsovården till riksdagen. Förnyandet av valfriheten förväntas förbättra medborgarnas möjligheter att bl.a. välja egen social- och hälsocentral eller tanvårdscentral och välja mellan offentliga och privata serviceproducenter. Kunden kan också välja ett landskaps affärsverk och någon av dess tjänsteenheter. Lanskapets affärsverk skulle också erbjuda social- och hälsocentrals- samt tandvårdstjänster samt alla socialvårds- och övriga hälsovårdstjänster. Sådana är exempelvis familjecentralernas tjänster, skolhälsovården, hemvården och specialsjukvården vid sjukhus. Det nya förslaget till valfrihetslag bereds av tjänsteinnehavare som ett övergripande förslag och går till behandling som en enda helhet. Lanskaps-, social- och hälsovårds- och valfrihetslagen behandlas samtidigt i riksdagen i juni 2018. Valfriheten och social- och hälsovårdsreformen lovar bättre och flexiblare vårdkedjor för klienterna, att sjukhusen fungerar som tidigare och att klienterna har möjlighet till s.k. direktval av tjänster. De som bor utanför 21
stora stads- och universitetscentra kommer emellertid sannolikt inte att kunna välja bland många producenter. Den sista uppgiften för Kust-Österbottens samkommun kommer sannolikt att vara att säkerställa servicens kontinuitet och jämlikhet inom hela området innan det nya social- och hälsovårdsområdet, som omfattar hela Österbottens landskap, börjar ordna servicen i januari 2020. BILAGOR Bilaga 1. Utvecklingsprocessen inom Kust-Österbottens samkommun 2019 2020 Bilaga 2. Personalförteckning 2015 2021 Bilaga 3. Budget 2019 och ekonomiplan 2020 2021 22
Bilaga 1. Utvecklingsprocessen inom Kust-Österbottens samkommun 2019 2020 2019 2020 MÅL MEDEL RESULTAT GEMENSAMMA REGION- ALA UPPGIFTER Talterapeut (2) Minnesskötare (3) Integrationskoordinator Koordinator för missbrukarvården (2) Palliativ sjukskötare Welcome Office-rådgivning Ergoterapeut Kostrådgivare Talterapeut (seniorer) Rehabiliteringskoordinator Regionala kostnadseffektiva tjänster tryggas och överförs till att produceras/ordnas av landskapet Koordinering, utveckling och tryggande av servicen Gemensamma uppgifter Köptjänster Utvecklande av specialservice på basnivå Psykosociala enheten (rehabiliteringskoordinator) Utvecklande av det geriatriska kunskapscentret Specialiserade tjänster närmare invånarna Mer kundorienterad service, mobil service De äldres ökande servicebehov kan tillgodoses på ett bättre sätt Digitalisering VälfärdsTV Hälsoteknologi som stöd för äldreomsorgen (projektet 9Solutions) Distansmottagningar vid det psykosociala centret Telemedicinska tjänster som stöd för bedömningen och vården (hemvård, boendeservice, bäddavdelningar) En del av tjänsterna sköts elektroniskt Beställar-kompetensen stärks Dialog mellan samkommunen och medlemskommunerna Information om användningen av och priset för regionala tjänster Jämlika och jämförbara priser Beställande och utförande skiljs tydligare åt Stödjande av förändrings- och utvecklingsprocessen Projekten stöder utvecklingen: inom S.O.S.- projektet utvecklas ett simuleringsverktyg mellan ortopedin och primärvården (höftledsproteser, höftfrakturer, knäledsproteser) Optimerade och smidiga vårdkedjor även ur klientens synvinkel 23
2019 2020 MÅL MEDEL RESULTAT Koordinering, utveckling och tryggande av servicen Implementering av gemensamma regionala tjänster: Talterapeut för äldre Näringsterapeut/Kostrådgivare Köptjänster Befolkningens social- och hälsovårdsservice tryggas Kompetensen koncentreras Social- och hälsovårdsstrukturerna har förnyats, nuvarande arrangörer av social- och hälsovårdstjänster upphör med sin verksamhet 31.12.2019 Framtidens ökande servicebehov kan tillgodoses 2020 MÅL MEDEL RESULTAT Regionala tjänster produceras fortsättningsvis på ett kostnadseffektivt sätt inom Österbottens socialoch hälsovårdsområde Utvecklingen av serviceprocesserna fortsätter Jämlika priser Invånarna har tillgång till likvärdig service Tillgången till närservice tryggas Landskapet beslutar Samkommunens invånare har tillgång till närservice som ges vid rätt tidpunkt Ändamålsenliga och transparenta verksamhetsprocesser 24
Bilaga 2. Personaltabell 2015-2020 PERSONAL 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Förvaltning Inrättade Förverkligat Inrättade Förverkligat Inrättade Inrättade Inrättade Inrättade Direktör 1 1 1 1 1 1 1 1 Ledande läkare 1 0,82 1 0,85 1 1 1 1 Utvecklingskoordinator 1 0,8 1 1 1 1 1 1 Ledande tandläkare* 0,2 0,2 0,2 0 0 0 0 0 Förvaltningssekreterare 1 0,63 1 1 1 1 1 1 Ekonomiplanerare 1 1 1 1 1 1 1 1 Byråsekreterare 1 1,17 1 1 1 1 1 1 Bokförare 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Projektanställd 0 0,26 0 0,4 Förvaltning totalt 6,95 6,63 6,95 7,00 6,75 6,75 6,75 6,75 Landsbygdsförvaltningen Landsbygdschef 0,5 0,29 0,5 0,4 0,5 1 1 1 Landsbygdssekreterare 3,5 3,52 3,5 3,5 4,2 4 4 4 Landsbygdssekreterare/Pälsdjurskonsulent 1 0,5 1 0,5 1 1 1 1 Landsbygdskanslist 3,5 3,57 3,5 3,35 2,8 2,5 2,5 2,5 Pälsdjurskonsulent 0,38 0,4 0,38 0,4 0,38 0,38 0,38 0,38 Praktikanter 0,15 0,15 Landabygdsförvaltningen totalt 8,88 8,43 8,88 8,30 8,88 8,88 8,88 8,88 Projekt Projektarbetare 0,5 0,5 0,5 0,42 Projekt totalt 0,50 0,50 0,50 0,50 0,50 0,42 0,00 0,00 Regionala tjänster Talterapeut** 2 2,14 2 2,1 2,33 3 3 3 Koordinator för missbrukarvård 2 1,93 2 2 2 2 2 2 Ergoterapeut 0,33 0 1 0,64 1 1 1 1 Näringsterapeut/Näringsrådgivare 1 1 1 1 Integrationskoordinator*** 1 0,5 0,5 0,5 0,58 1 1 1 Welcome office 1 1 1 1 1 1 1 1 Minnesskötare 2 1,91 2,33 2,1 3 3 3 3 Praktikanter 0,34 0,1 Regionala tjänster totalt 8,33 7,82 8,83 8,44 10,91 12,00 12,00 12,00 Psykosociala enheten Avdelningsskötare 1 1 1 1 1 1 1 1 Psykiater (ledande) 1 0 1 0 1 1 1 1 Ledande psykolog 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Kanslist 1,78 2 1,78 2 1,78 1,78 1,78 1,78 Rehabiliteringskoordinator 0,33 0,33 1 0,58 1 1 1 1 Psykologer 6 3,14 6 3 6 6 6 6 Psykiater 0,5 0,66 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Sjukskötare 10 10,12 10 9,76 10 10 10 10 Mobila teamet 2 1,52 2 1,58 2 2 2 2 Socialarbetare 1 0,94 1 1 1 1 1 1 Praktikanter Psykosociala enheten totalt 24,11 20,21 24,78 19,92 24,78 24,78 24,78 24,78 K5 personal totalt 48,77 43,59 49,94 44,16 51,82 52,83 52,41 52,41 * Köptjänst från Staden Kristinestad 2012-2016, lämnas obesatt 2017-2021 ** Ny befattning fr.o.m. 1.9.2018 *** Integrationskoordinatorn jobbar under tiden 1.1.2016-31.10.2018 50% i projektet Bra start i Österbotten 25
Bilaga 3 Budget 2019, Ekonomiplan 2020-2021 Styrelsemöte 6.9.2018 1 Kust-Österbottens samkommun för social och primärhälsovård Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 3 990 388 4 542 864 4 811 701 4 748 394 4 759 918 Försäljningsintäkter 3 935 058 4 488 020 4 758 605 4 728 294 4 739 818 Avgiftsintäkter 3 314 4 500 4 500 4 500 4 500 Understöd och bidrag 36 988 39 744 37 996 5 000 5 000 Övriga verksamhetsintäkter 15 028 10 600 10 600 10 600 10 600 Verksamhetens kostnader -3 985 949-4 538 134-4 806 971-4 743 664-4 755 188 Personalkostnader -2 357 266-2 593 866-2 734 433-2 688 074-2 698 945 Köp av tjänster -1 381 612-1 639 011-1 763 513-1 751 627-1 751 627 Material, förnödenheter och varor -63 552-90 386-91 540-85 040-85 040 Övriga verksamhetskostnader -183 520-214 872-217 485-218 924-219 576 VERKSAMHETSBIDRAG 4 439 4 730 4 730 4 730 4 730 Finansiella intäkter och kostnader -4 439-4 730-4 730-4 730-4 730 ÅRSBIDRAG 0 0 0 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 0 0 0 Kaskö -204 175-200 544-221 164-220 238-220 784 Korsnäs -378 779-401 898-432 888-431 483-432 672 Kristinestad -1 236 604-1 337 256-1 378 328-1 373 642-1 376 675 Malax -659 130-709 339-775 324-771 900-774 342 Närpes -1 434 687-1 781 483-1 885 900-1 879 031-1 883 345 Övriga -35 849-57 500-65 000-52 000-52 000 Sammanlagt -3 949 224-4 488 020-4 758 605-4 728 294-4 739 818 Kust-Österbottens samkommun för social och primärhälsovård Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan exkl. landsbygdsförvaltningen Verksamhetens intäkter 3 579 068 4 085 917 4 332 623 4 268 501 4 278 752 Försäljningsintäkter 3 527 052 4 035 573 4 284 027 4 252 901 4 263 152 Understöd och bidrag 36 988 39 744 37 996 5 000 5 000 Övriga verksamhetsintäkter 15 028 10 600 10 600 10 600 10 600 Verksamhetens kostnader -3 574 629-4 081 187-4 327 893-4 263 771-4 274 022 Personalkostnader -2 024 191-2 230 243-2 349 530-2 302 851-2 312 759 Köp av tjänster -1 344 902-1 595 396-1 719 598-1 707 712-1 707 712 Material, förnödenheter och varor -53 507-73 336-74 090-67 990-67 990 Övriga verksamhetskostnader -152 030-182 212-184 675-185 218-185 561 VERKSAMHETSBIDRAG 4 439 4 730 4 730 4 730 4 730 Finansiella intäkter och kostnader -4 439-4 730-4 730-4 730-4 730 ÅRSBIDRAG 0 0 0 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 0 0 0 Kaskö -204 169-200 538-221 164-220 238-220 784 Korsnäs -306 069-323 376-351 141-349 605-350 530 Kristinestad -1 127 681-1 216 126-1 248 388-1 243 444-1 245 988 Malax -602 003-647 784-706 712-702 875-705 170 Närpes -1 265 447-1 590 250-1 691 623-1 684 738-1 688 681 Övriga -35 849-57 500-65 000-52 000-52 000 Sammanlagt -3 541 483-4 035 573-4 284 027-4 252 901-4 263 152
Bilaga 3 Budget 2019, Ekonomiplan 2020-2021 Styrelsemöte 6.9.2018 2 Förvaltning Samkommunfullmäktige, 10 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 16 179 15 835 16 885 16 885 16 885 Försäljningsintäkter 16 179 15 835 16 885 16 885 16 885 Verksamhetens kostnader -16 179-15 835-16 885-16 885-16 885 Personalkostnader -11 122-10 885-11 885-11 885-11 885 Köp av tjänster -4 534-4 850-4 900-4 900-4 900 Material, förnödenheter och varor -524-100 -100-100 -100 Samkommunstyrelsen, 20 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 16 081 21 565 21 565 21 565 21 565 Försäljningsintäkter 16 081 21 565 21 565 21 565 21 565 Verksamhetens kostnader -16 081-21 565-21 565-21 565-21 565 Personalkostnader -11 079-15 550-15 550-15 550-15 550 Köp av tjänster -4 648-5 065-5 065-5 065-5 065 Material, förnödenheter och varor -353-950 -950-950 -950 Övriga verksamhetskostnader 0 0 0 0 0 Revisionsnämnden, 30 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 5 418 6 770 6 840 6 840 6 840 Försäljningsintäkter 5 418 6 770 6 840 6 840 6 840 Verksamhetens kostnader -5 418-6 770-6 840-6 840-6 840 Personalkostnader -1 225-1 400-1 400-1 400-1 400 Köp av tjänster -4 049-5 300-5 300-5 300-5 300 Material, förnödenheter och varor -145-70 -140-140 -140 Personalsektionen, 35 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 1 322 2 915 2 915 2 915 2 915 Försäljningsintäkter 1 322 2 915 2 915 2 915 2 915 Verksamhetens kostnader -1 322-2 915-2 915-2 915-2 915 Personalkostnader -1 023-1 775-1 775-1 775-1 775 Köp av tjänster -299-1 040-1 040-1 040-1 040 Material, förnödenheter och varor 0-100 -100-100 -100 Mentalvårdsrådet, 36 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan 01.01.16-31.12.16 01.01.17-31.12.17 01.01.18-31.12.18 01.01.19-31.12.19 01.01.20-31.12.20 Verksamhetens intäkter 0 2 305 2 305 2 305 2 305 Försäljningsintäkter 0 2 305 2 305 2 305 2 305 Verksamhetens kostnader 0-2 305-2 305-2 305-2 305 Personalkostnader 0-1 085-1 085-1 085-1 085 Köp av tjänster 0-1 120-1 120-1 120-1 120 Material, förnödenheter och varor 0-100 -100-100 -100 Integrationsrådet, 37 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 1 256 3 965 3 965 3 965 3 965 Försäljningsintäkter 1 256 3 965 3 965 3 965 3 965 Verksamhetens kostnader -1 256-3 965-3 965-3 965-3 965 Personalkostnader -790-2 145-2 145-2 145-2 145 Köp av tjänster -466-1 720-1 720-1 720-1 720 Material, förnödenheter och varor 0-100 -100-100 -100 Förvaltning,40 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 703 737 699 144 718 565 719 564 723 819 Försäljningsintäkter 678 986 687 144 706 565 707 564 711 819 Understöd och bidrag 10 117 5 000 5 000 5 000 5 000 Övriga verksamhetsintäkter 14 634 7 000 7 000 7 000 7 000 Verksamhetens kostnader -699 298-694 414-713 835-714 834-719 089 Personalkostnader -504 290-536 014-548 235-548 694-552 763 Köp av tjänster -159 216-114 350-124 350-124 350-124 350 Material, förnödenheter och varor -15 438-21 950-19 150-19 150-19 150 Övriga verksamhetskostnader -20 354-22 100-22 100-22 640-22 825 VERKSAMHETSBIDRAG 4 439 4 730 4 730 4 730 4 730 Finansiella intäkter och kostnader -4 439-4 730-4 730-4 730-4 730 ÅRSBIDRAG 0 0 0 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 0 0 0
Bilaga 3 Budget 2019, Ekonomiplan 2020-2021 Styrelsemöte 6.9.2018 3 Förvaltning sammanlagt Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 743 994 752 499 773 040 774 039 778 294 Försäljningsintäkter 719 243 740 499 761 040 762 039 766 294 Understöd och bidrag 10 117 5 000 5 000 5 000 5 000 Övriga verksamhetsintäkter 14 634 7 000 7 000 7 000 7 000 Verksamhetens kostnader -739 554-747 769-768 310-769 309-773 564 Personalkostnader -529 529-568 854-582 075-582 534-586 603 Köp av tjänster -173 212-133 445-143 495-143 495-143 495 Material, förnödenheter och varor -16 460-23 370-20 640-20 640-20 640 Övriga verksamhetskostnader -20 354-22 100-22 100-22 640-22 825 VERKSAMHETSBIDRAG 4 439 4 730 4 730 4 730 4 730 Finansiella intäkter och kostnader -4 439-4 730-4 730-4 730-4 730 ÅRSBIDRAG 0 0 0 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 0 0 0 Kaskö -46 715-48 263-48 705-48 756-48 972 Korsnäs -62 024-63 051-64 534-64 620-64 986 Kristinestad -197 128-195 101-198 876-199 141-200 268 Malax -157 375-160 105-164 092-164 311-165 241 Närpes -270 431-273 980-284 832-285 211-286 826 Sammanlagt -733 674-740 499-761 040-762 039-766 294 Integrationskoordinator, 45 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 29 558 40 491 61 494 61 537 61 666 Försäljningsintäkter 29 558 40 491 61 494 61 537 61 666 Övriga verksamhetsintäkter 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -29 558-40 491-61 494-61 537-61 666 Personalkostnader -24 781-32 141-51 544-51 587-51 716 Köp av tjänster -2 812-5 700-6 600-6 600-6 600 Material, förnödenheter och varor -1 095-1 600-1 600-1 600-1 600 Övriga verksamhetskostnader -871-1 050-1 750-1 750-1 750 Kaskö -1 524-2 092-3 128-3 130-3 136 Korsnäs -2 552-3 497-5 288-5 291-5 303 Kristinestad -7 905-10 822-16 295-16 307-16 341 Malax -6 484-8 881-13 445-13 455-13 483 Närpes -11 094-15 198-23 338-23 355-23 404 Sammanlagt -29 558-40 491-61 494-61 537-61 666 Welcome Office, 47 Förverkligat Budget Budget Ekonomiplan Ekonomiplan Verksamhetens intäkter 50 206 54 253 54 888 55 124 55 428 Försäljningsintäkter 50 206 54 253 54 888 55 124 55 428 Verksamhetens kostnader -50 206-54 253-54 888-55 124-55 428 Personalkostnader -39 431-39 803-40 438-40 674-40 978 Köp av tjänster -5 290-7 400-7 400-7 400-7 400 Material, förnödenheter och varor -154-1 600-1 600-1 600-1 600 Övriga verksamhetskostnader -5 331-5 450-5 450-5 450-5 450 Kaskö -2 589-2 803-2 792-2 803-2 819 Korsnäs -4 334-4 686-4 720-4 740-4 766 Kristinestad -13 427-14 500-14 545-14 607-14 688 Malax -11 013-11 899-12 001-12 052-12 119 Närpes -18 843-20 364-20 831-20 921-21 036 Sammanlagt -50 206-54 253-54 888-55 124-55 428