Tjänsteskrivelse. Utvärdering av bidragsmodell för Folkets Hus föreningar

Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-10-09 Vår referens Jens Trondman Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Utvärdering av bidragsmodell för Folkets Hus föreningar FRI-2014-1478 Sammanfattning Denna tjänsteskrivelse med tillhörande rapport är en utvärdering av den nya bidragsmodellen, beslutad i nämnd, för kultur- och samlingslokaler. Utvärderingen visar att modellen fungerar väl i dess nuvarande form, och att den verkar i enlighet med modellens syfte. Samtidigt förslås ett förtydligande i villkoren för tilldelning av bidrag, samt att ett ställningstagande görs avseende ekonomiskt stöd till Folkets Hus-föreningarnas egen verksamhet. Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås besluta att att godkänna förvaltningens rapport, samt ta bort kravet om att föreningar som söker bidraget ska bedriva egen verksamhet Beslutsunderlag Enkätsvar - utvärdering av ny bidragsmodell Rapport - Utvärdering av ny bidragsmodell G-Tjänsteskrivelse - utvärdering av ny bidragsmodell Beslutsplanering Fritidsnämndens Arbetsutskott 2014-10-22 Fritidsnämnden 2014-10-30 Ärendet Fritidsförvaltningen fick i uppdrag av fritidsnämnden att under 2012 utarbeta och implementera en ny bidragsmodell för kultur- och samlingslokaler. Ett förslag till ny bidragsmodell togs fram av fritidsförvaltningen och antogs av fritidsnämnden under våren 2013. Nämnden beslutade att verksamhetsåret 2013 skulle användas som en omställningsperiod för Folkets Hus-föreningarna och att den nya modellen skulle implementeras fullt ut fr.o.m. den 1 januari 2014. Därtill beslutade nämnden att den nya modellen skulle utvärderas i dialog med Folkets Hus-föreningarna och att fritidsförvaltningen skulle återkomma med en rapport till nämnden i samband med föreningarnas ansökningar inför 2015. Denna tjänsteskrivelse med tillhörande rapport är en redogörelse av den av nämnden beslutade SIGNERAD 2014-10-09

utvärderingen av den nya bidragsmodellen för kultur- och samlingslokaler. 2 (3) Syftet med utvärderingen är att i dialog med berörda Folkets Hus-föreningar utvärdera den nya bidragsmodellen. Utvärderingen fokuserar vid att klargöra huruvida modellen: 1. Har skapat tydlighet avseende bidragets ändamål, vad som ska redovisas, vilka villkor som ställs och hur bidraget slutligen fördelas? 2. Har underlättat uthyrning av ändamålsenliga lokaler till föreningar? 3. Har underlättat genomförandet av Folkets Hus-föreningarnas egen verksamhet för malmöborna? Fokus har lagts vid uthyrningen till föreningslivet då detta utgör den huvudsakliga prestationsgrunden i bidraget.utvärderingen har utförts dels i dialog med berörda föreningar genom en enkätundersökning, mail- och telefonkontakt samt ett möte, dels genom en granskning av de uppgifter föreningarna kom in med i samband med sin bidragsrapportering. Rapporten slår fast att den nya bidragsmodellen för kultur- och samlingslokaler fungerar väl i dess nuvarande form. Vidare konstateras det i rapporten att modellen fungerar i enlighet med den av fritidsnämnden beslutade modellen (FRI-2013-665). Bidragsmodellen har skapat en önskad tydlighet avseende bidragets ändamål, vad som ska redovisas, vilka villkor som ställs och hur bidraget slutligen fördelas. Bidraget har även underlättat uthyrning av ändamålsenliga lokaler till föreningar. Dock är det inte klart i vilken utsträckning bidraget har underlättat genomförandet av Folkets Hus-föreningarnas egen verksamhet. Det anses därmed vara rimligt att lyfta önskemålet från några av Folkets Hus-föreningarna om ett större bidragsbelopp samt ett större fokus vid den egna verksamheten i modellen. Det huvudsakliga syftet med modellen är dock att stödja uthyrningen av kultur- och samlingslokaler, och därför förslås att kravet på föreningar som söker bidraget att bedriva egen verksamhet tas bort. Det bör istället klargöras att det är möjligt för föreningar att bedriva egen verksamhet, men att det inte är ett villkor för att tilldelas bidrag för kultur- och samlingslokaler. Det är därmed fritidsförvaltningens förslag att ändra bidragsvillkoren enligt ovan och fastslå att modellen fungerar så som den är avsedd att fungera. Sett till bidragsmodellens utformning samt fritidsförvaltningens övergripande bidragssystem så är det inte möjligt för Folkets Hus-föreningar att söka bidrag för egen verksamhet. Orsaken till detta är att Folkets Hus-föreningarna är registrerade som organisationer och inte föreningar. Fritidsförvaltningen ser fyra möjligheter att kunna ge stöd till Folkets Hus-föreningarnas egen verksamhet. 1. Ett undantag görs för Folkets Hus-föreningarna att söka bidrag avsedda för föreningslivet. 2. Folkets Hus-föreningarna registrerar sig som föreningar i enlighet med rådande regelverk, vilket möjliggör sökande av bidrag för egen verksamhet. 3. Ett nytt bidrag tas fram för egen verksamhet inom organisationer. 4. Att slå fast att den nuvarande bidragsmodellen i tillräckligt stor utsträckning möjliggöra för Folkets Hus-föreningarna att bedriva egen verksamhet.

Ansvariga Bo Sjöström Direktör 3 (3)

Utvärdering av ny bidragsmodell för kultur- och samlingslokaler Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-03 1.0 Jens Trondman Fritidsförvaltningen Avdelningen för verksamhetsstyrning och -uppföjning

Innehållsförteckning Utvärdering av ny bidragsmodell för Folkets husföreningar... 1 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 2. Utvärdering... 4 2.1 Genomförande... 4 2.2 Utfall av enkätundersökning... 4 2.2.1 Generell nöjdhet med den nya bidragsmodellen... 5 2.2.2 Modul A: Framtagandet av den nya bidragsmodellen... 5 2.2.3 Modul B: Effekten av den nya bidragsmodellen... 6 2.2.4 Modul C: Framtiden med den nya bidragsmodellen... 6 2.2.5 Slutsats av enkätundersökningen... 7 2.3 Mötet... 8 2.3.1 Ökat anslag... 8 2.3.2 Begreppet bidrag... 8 2.3.3 Den gamla modellen... 8 2.3.4 Den nya modellen bättre än den föregående modellen... 8 2.3.5 Egen verksamhet... 9 2.3.6 Slutsats... 9 2.4 Djupintervjuer... 9 2.5 Uthyrningsstatistik... 9 3. Slutsatser... 10 Bilaga 1: Mötesdeltagare... 12 2 Fritidsförvaltningen

1. Inledning Fritidsförvaltningen fick i uppdrag av fritidsnämnden att under 2012 utarbeta och implementera en ny bidragsmodell för kultur- och samlingslokaler. Ett förslag till ny bidragsmodell togs fram av fritidsförvaltningen och antogs av fritidsnämnden under våren 2013. Nämnden beslutade då att verksamhetsåret 2013 skulle användas som en omställningsperiod för Folkets Hus-föreningarna och att den nya modellen skulle implementeras fullt ut den 1 januari 2014. Därtill beslutade nämnden att den nya modellen skulle utvärderas i dialog med Folkets Hus-föreningarna och att fritidsförvaltningen skulle återkomma med en rapport till nämnden i samband med föreningarnas ansökningar inför 2015. Denna rapport är en redogörelse av den av nämnden beslutade utvärderingen av den nya bidragsmodellen för kultur- och samlingslokaler. 1.1 Bakgrund I tjänsteskrivelsen Bidragsmodell för Folkets Hus-föreningar (FRI-2012-665) konstateras det att det fanns ett behov av en ny bidragsmodell för kultur- och samlingsloklar. Detta då den tidigare modellen var svårt att förhålla sig till för både Folkets Hus-föreningar och fritidsförvaltningen. Det fanns inga krav på prestation utan bidraget betalades ut i syfte att underlätta för Folkets Husföreningarna att hyra ut lokaler till föreningar registrerade hos fritidsförvaltningen samt att underlätta för folkets husföreningar att bedriva egen verksamhet för malmöborna. Det saknades dock indikatorer på hur väl dessa mål uppfylldes och vilka krav som ställdes på Folkets Hus-föreningarna. Den nya bidragsmodellen syftar därmed till att skapa tydlighet avseende frågor såsom vad bidragets ändamål är, vad föreningarna behöver redovisa, vilka villkor som ställs och hur mycket bidrag varje förening kan förvänta sig få. Modellen består av två delar, ett generellt grundstöd och ett prestationsbaserat bidrag för uthyrning av lokaler till föreningar. Grundstödet utgår till samtliga Folkets Hus-föreningar och uppgår till 40% av en konsulenttjänst. Den prestationsbaserade delen av modellen består av fem nivåer som alla är procentuellt kopplade till storleken på en konsulenttjänst och föreningens faktiska årshyra eller driftkostnad. Vilken bidragsnivå en Folkets Hus-förening hamnar på beror på två faktorer: Antal föreningar som hyrt lokaler Antal uthyrda timmar till föreningar Det råder alltså ingen tvekan om att huvudfokus för bidraget ligger vid att underlätta för Folkets Hus-föreningarna att tillgodose lokaler för föreningslivet. Bidraget förväntas dock även att underlätta genomförande av Folkets Hus egen verksamhet för malmöborna (FRI-2013-665). Även om detta mål får ses som underordnat målet med att hyra ut lokaler till föreningslivet. 3 Fritidsförvaltningen

2. Utvärdering Syftet med utvärderingen är att, som tidigare beskrivits, i dialog med berörda Folkets Hus-föreningar utvärdera den nya bidragsmodellen. Med ovanstående bakgrundsbeskrivning i beaktning bör utvärderingen fokusera vid att klargöra huruvida modellen: 1. har skapat tydlighet avseende bidragets ändamål, vad som ska redovisas, vilka villkor som ställs och hur bidraget slutligen fördelas 2. har underlättat uthyrning av ändamålsenliga lokaler till föreningar 3. har underlättat genomförandet av Folkets Hus-föreningarnas egen verksamhet för malmöborna Betoning bör dock läggas vid uthyrningen till föreningslivet då detta utgör den huvudsakliga prestationsgrunden i bidraget. 2.1 Genomförande Utvärderingen har utförts dels i dialog med berörda föreningar genom en enkätundersökning, mail- och telefonkontakt samt ett möte och dels genom en granskning av de uppgifter föreningarna kom in med i samband med sin rapportering. Enkäten fokuserade på att ge svar på hur föreningarna har upplevt framtagandet, effekten och framtiden med den nya bidragsmodellen. Utfallet presenterades sedan på ett möte med representanter från de olika föreningarna. På mötet fördes en dialog angående utfallet av enkäten. Representanterna från de olika föreningarna fick under mötet även möjlighet att lyfta andra relevanta frågor avseende bidragsmodellen. Därtill erbjöds de även att delta i djupintervjuer för att möjliggöra en enskild dialog. Visst intresse uppvisades under mötet men efter ytterligare mailkontakt så visades inget fortsatt intresse och därmed genomfördes inga djupintervjuer. I augusti inkom föreningarna med sina bidragsansökningar inför 2015. De uppgifter föreningarna lämnade in i sina rapporter granskades och jämfördes med tidigare uthyrningsstatistik för att utvärdera huruvida uthyrning till Malmös föreningsliv har ökat med det nya bidraget. 2.2 Utfall av enkätundersökning Enkäten bestod av fyra moduler som alla hade sitt fokusområde. Modul A bestod av sju frågor 1 i form av påståenden avseende hur Folkets Husföreningarna upplevde arbetet med framtagandet av den nya bidragsmodellen. Modul B bestod av åtta frågor med fokus på effekten av den nya bidragsmodellen. Modul C innehöll tre frågor om hur föreningarna ser på framtiden med den nya bidragsmodellen. Slutligen hade Modul D tre frågor som användes för att skapa ett index som fungerar som en indikator på föreningarnas generella nöjdhet med den nya bidragsmodellen. 1 Fråga A7: Den gamla bidragsmodellen fungerade på ett bra sätt har inte inkluderats i rapporten då det under mötet med föreningarna framkom att det rådit olika meningar avseende vilken tidigare bidragsmodell som utgjorde den gamla bidragsmodellen. Svaren anses därmed inte fullt tillförlitliga. Hur föreningarna svarat går dock att finna i dokumentet Enkätsvar utvärdering av ny bidragsmodell. 4 Fritidsförvaltningen

I slutet av varje modul fanns en öppen fråga där föreningarna fritt kunde komma med kommentarer angående sina svar eller lyfta andra frågor som inte hade inkluderats i enkäten. Alla svar har anonymiserats i utvärderingen och föreningarna har tilldelats ett nummer mellan ett och fem. 2.2.1 Generell nöjdhet med den nya bidragsmodellen Utifrån de tre standardiserade frågor som utgjorde Modul D har ett index skapats för föreningarnas helhetsbetyg av bidragsmodellen. Helhetsbetyget kan anta ett värde mellan 0 och 100. 100 är det bästa tänkbara betyget och 0 är det lägsta. Ett helhetsbetyg över 65 får anses som ett bra omdöme. Utfallet visar på en stor spridning mellan föreningarna när det gäller den generella nöjdheten med bidragsmodellen. Två föreningar är mycket nöjda, en verkar i stor utsträckning vara nöjd och två föreningar är mindre nöjda med modellen. Frågan blir därmed hur det kommer sig att helhetsbetyget uppvisar en sådan spridning. För att få ett svar på den frågan bör vi först se till utfallet av hela enkäten och därefter se till vad som framkom på mötet med föreningarna. 2.2.2 Modul A: Framtagandet av den nya bidragsmodellen Utfallet av Modul A visar att en majoritet av föreningarna anser att 2 : arbetet med att ta fram en ny bidragsmodell genomfördes på ett bra sätt de fått bra information från fritidsförvaltningen under arbetet med den nya bidragsmodellen alla Folkets Hus-föreningar har haft lika möjlighet att komma till tals i framtagandet av den nya bidragsmodellen 2 Enskilda föreningar kan avvika i sina svar från övriga föreningar sett till specifika frågor. Detta gäller svaren i samtliga moduler. 5 Fritidsförvaltningen

fritidsförvaltningen har varit tydlig med varför bidragsmodellen behövde förändras Däremot råder det mer delade meningar om huruvida: fritidsförvaltningen har varit tydlig med vilka effekter förändringen skulle få för deras verksamhet fritidsförvaltningen tog hänsyn till föreningarnas synpunkter i framtagandet av den nya bidragsmodellen Överlag tycks föreningarna vara nöjda med arbetet med att ta fram den nya bidragsmodellen. Undantaget är de delade meningar som råder kring de två ovan nämnda frågorna. Det går att konstatera att de föreningar som är minst nöjda med den nya bidragsmodellen i sin helhet är de som i högst utsträckning anser att fritidsförvaltningen inte tog hänsyn till deras synpunkter och som anser att det varit otydligt vilka effekter den nya bidragsmodellen skulle få på deras verksamhet. Det omvända gäller de föreningar som har ett högt helhetsbetyg. De är alltså betydligt nöjdare sett till dessa två frågor. 2.2.3 Modul B: Effekten av den nya bidragsmodellen Generellt visar utfallet av Modul B att föreningarna anser att: det är tydligt vad syftet är med den nya bidragsmodellen den nya bidragsmodellen är enkel att förstå det är tydligt vilka villkor som måste uppfyllas för att få bidrag på olika nivåer det är tydligt vad som ska rapporteras in för att få bidrag Föreningarna anser även i relativt stor utsträckning att: fritidsförvaltningen ger ett bra stöd när de ska redovisa sin verksamhet för att få bidrag den nya bidragsmodellen ger en rättvis fördelning av bidrag mellan folkets husföreningarna Det råder dock delade meningar huruvida: den nya bidragsmodellen är väl anpassad efter föreningarnas verksamhet Föreningarna verkar övelag anse att modellen är enkel att förstå och att det finns en tydlighet avseende dess syfte, vilka villkor som måste uppfyllas och vad som ska rapporteras. Däremot råder det delade meningar om modellen är väl anpassad efter föreningarnas verksamhet. 2.2.4 Modul C: Framtiden med den nya bidragsmodellen Modul C visar en tydlig uppdelning i föreningarnas uppfattning av framtiden med den nya bidragsmodellen. De föreningar som är minst nöjda med bidragsmodellen i sin helhet är även mest skeptiska till att modellen möjliggör planeringen och genomförandet av bra verksamhet. Därtill anser de i högre grad än övriga tre föreningar att modellen är i behov av förändring för att fungera mer tillfredsställande. 6 Fritidsförvaltningen

2.2.5 Slutsats av enkätundersökningen Utifrån enkäten går det att konstatera att föreningarna i regel är nöjda med framtagandet av modellen och att de anser att den är lätt att förstå och att den är tydlig. Trots detta så skiljer sig helhetsomdömena markant från varandra. Orsaken till detta står att finna i de frågor där de olika föreningarna avviker från varandra mest i hur de har svarat. Dessa frågor är: A1: Fritidsförvaltningen tog hänsyn till vår förenings synpunkter i framtagandet av den nya bidragsmodellen B7: Den nya bidragsmodellen är väl anpassad efter vår förenings verksamhet C1: Den nya bidragsmodellen gör det enklare för vår förening att planera vår verksamhet C2: Den nya bidragsmodellen gör det möjligt för vår förening att bedriva bra verksamhet C3: Den nya bidragsmodellen är i behov av förändring för att fungera väl Det finns en tydlig koppling mellan hur föreningarna svarar på dessa fem frågor och vilket helhetsbetyg de satt. För att illustrera detta så har ett index skapats av dessa fem frågor 3. Indexet kan ha ett värde mellan 5 och 25. Ju högre värde ju mer instämmer föreningen i de fem påståenden som listats ovan. Indexet har sedan jämförts med helhetsbetyget. Utfallet blir följande: Limhamn Hyllie Sofielund Rosengård Motetten Det är alltså rimligt att anta att de två föreningar som inte är nöjda med bidragsmodellen i sin helhet är det för att de anser att modellen inte är anpassad efter deras verksamhet. Vidare tycks dessa två föreningar anse att det 3 Fråga C3 kodades om i konstruerandet av indexet då frågans riktning avvek från övriga frågor. Detta för att all svar skulle vara likriktade. 7 Fritidsförvaltningen

därmed blir svårt att planera och genomföra sin verksamhet. Slutligen anser de inte att de hörsammats i tillräckligt stor utsträckning i modellens framtagande. Slutsatsen blir således att föreningarna anser att modellen är tydlig och enkel, men att vissa föreningar upplever att den inte är anpassad efter deras egen verksamhet i tillräcklig stor utsträckning. 2.3 Mötet Mötet med Folkets Hus-föreningarna bestod dels av en redovisning av utfallet av enkätundersökningen och dels av en öppen diskussion där de olika företrädarna 4 för Folkets Hus-föreningarna hade möjlighet att lyfta egna frågor avseende bidragsmodellen. På mötet deltog även en representant från Folkets Hus och Parker. Ur dialogen som fördes framkom en rad synpunkter och förklaringar till utfallet av enkätundersökningen. Dessa kan kategoriseras enligt följande punkter: 2.3.1 Ökat anslag Ett flertal föreningar önskade ökade anslag. De ansåg helt enkelt att storleken på det nuvarande bidraget inte mötte deras verksamhets behov. 2.3.2 Begreppet bidrag Ett antal av föreningarna hade invändningar mot begreppet bidrag. Det framkom önskemål om att istället använda begrepp så som ersättning. En diskussion följde sedan kring fritidsförvaltningens terminologi där det tydliggjordes att bidrag utgör ett vedertaget begreppet. 2.3.3 Den gamla modellen Föreningarna hade olika uppfattning om vilken modell som utgjorde den gamla modellen. Diskussionen uppstod då frågor i enkäten som handlade om den nya bidragsmodellen i relation till den gamla modellen hade tolkats olika av föreningarna. De hade olika syn på vilken modell som utgjorde den gamla modellen. En diskussion fördes sedan kring skillnaden mellan de olika modellerna. Slutligen fastslogs att den modell som föregick den nuvarande upplevdes som otydlig och saknade krav på prestation. 2.3.4 Den nya modellen bättre än den föregående modellen Diskussionen kring vilken modell som utgör den gamla modellen mynnade ut i ett konstaterande att den nya bidragsmodellen fungerar bättre än den föregående modellen. I synnerhet då den gamla modellen inte hade några krav på prestation för tilldelning av bidrag. 4 Se Bilaga 1 8 Fritidsförvaltningen

2.3.5 Egen verksamhet Några av föreningarna upplevde inte att den nya modellen tar hänsyn till deras egen verksamhet. De ansåg att bidraget främst gynnar de föreningar med ett flertal lokaler och vars verksamhet främst var inriktad mot uthyrning av lokaler. Dessa föreningar ansåg därför att den egna verksamheten borde lyftas och premieras mer i modellen. 2.3.6 Slutsats Föreningarna har olika syn på hur väl den nya bidragsmodellen fungerar. Efter ett möte var dock föreningarna samstämmiga med att den nya modellen fungerar bättre än den modell som användes tidigare. Detta till trots så uttryckte återigen några föreningar en önskan om ett större fokus vid den egna verksamheten i bidraget och att bidraget borde vara större. 2.4 Djupintervjuer Under mötet presenterades möjligheten att genomföra djupintervjuer med en representant för varje enskild Folkets Hus-förening. Syftet med djupintervjuerna var att möjliggöra en enskild dialog med varje förening så att de fick tillfälle att oberoende av övriga föreningar och mer fritt lyfta frågor som är av vikt för föreningen. Det var alltså enbart vid efterfrågan som en djupintervju skulle genomföras. En förening visade intresse. Efter ett mailutskick återkopplade ingen av föreningarna och önskade en djupintervju. Därmed genomfördes intervjuerna ej. 2.5 Uthyrningsstatistik I augusti 2014 inkom Folkets Hus-föreningarna med sina bidragsansökningar inför 2015. Som en del av sina ansökningar inkluderar Folkets Husföreningarna statistik över uthyrningen av lokaler till föreningar. Utifrån den statisiken och redan inkommen statistik från 2012 och framåt går det att se förändringen av antal föreningar som hyrt lokaler och antal hyrtimmar till föreningar 5. Det går att konstatera utifrån statistiken att det har skett en generellt ökning av antalet föreningar som hyr lokaler med 34 % från 2012 till 2013. Den utvecklingen har dock avstannat något mellan 2013 och 2014. Likaså har antalet hyrtimmar ökat från 2012 till 2013 med 51 %. Även här ser vi en stagnation och 2014-års uthyrningstimmar ligger strax över 2013 års nivå. Utvecklingen ser därtill olika ut för de olika föreningarna. Antal föreningar som hyrt lokal 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Hyllie 17 32 38 Limhamn 43 70 75 Motetten 6 36 71 46 Rosengård 16 16 16 5 Katrinelunds Folkets Hus inkluderas ej i statistiken då de ej längre bedriver verksamhet. 6 En stor andel av föreningarna som räknas 2012/2013 är andelsägare i Motettens Folkets Hus och har inte nödvändigtvis hyrt lokaler under den berörda perioden. Antalet föreningar är därför något osäker. Enligt tillgänglig uthyrningsstatistik bör antalet föreningar som hyrt lokaler ligga runt 45. 9 Fritidsförvaltningen

Sofielund 7 45 22 46 Totalt 157 211 221 Antal hyrtimmar till föreningar 8 2011/2012 2012/2013 2013/2014 Hyllie 717 1 167 2 291 Limhamn 2 215 2 416 2 124 Motetten 1 307 1 285 1 214 Rosengård 322 1 997 1 265 Totalt 4 561 6 865 6 894 Om ökningen av antalet föreningar som hyr lokaler och antalet hyrtimmar är en direkt effekt av det nya bidraget är svårt att bedöma. Det går dock att konstatera att antalet föreningar som hyr lokaler hos Folkets Hus och antalet hyrtimmar av föreningar har ökat för varje år sedan 2012, även om en viss stagnation går att se 2014 i förhållande till 2013. 3. Slutsatser Med bakgrund av utfallet av enkätundersökningen, mötet och granskningen av föreningarnas rapportering är det nu möjligt att återkomma till de tre frågor utifrån vilka utvärderingen tog sin utgångspunkt. Frågan är alltså, har modellen: 1. skapat tydlighet avseende bidragets ändamål, vad som ska redovisas, vilka villkor som ställs och hur bidraget slutligen fördelas? 2. underlättat uthyrning av ändamålsenliga lokaler till föreningar? 3. underlättat genomförandet av folkets husföreningarnas egen verksamhet för malmöborna? Det går att konstatera att föreningarna upplever den nya bidragsmodellen som enkel och att det är tydligt vad som är bidragets ändamål, vad som ska redovisas vid bidragsansökning, vilka villkor som ställs efter att ha tilldelats bidrag och slutligen vilka principer som gäller när bidraget fördelas. Det går vidare att konstatera att bidraget har underlättat uthyrning av ändamålsenliga lokaler till föreningar då antalet föreningar som hyr lokaler och antal uthyrningstimmar till föreningar har ökat generellt. Att det helt och hållet beror på den nya bidragsmodellen går inte att slå fast. Men det är trots allt en indikator på att bidraget har en positiv inverkan på uthyrningen. Däremot är meningarna delade hos Folkets Hus-föreningarna avseende den sista punkten, dvs. att modellen ska underlätta genomförandet av egen verksamhet. Det är även denna fråga som splittrar föreningarna när det gäller deras helhetsbetyg av bidragsmodellen. Utifrån enkätundersökningen och mötet med föreningarna framgår det att vissa föreningar önskar ett större fokus vid egen verksamhet. Det är dock tydligt i ärendet Bidragsmodell för 7 Ombyggnation av föreningens lokaler påverkar statistiken 8 Sofielunds Folkets Hus har beräknat sina uthyrningstimmar olika vid de olika ansökstillfällena. I statistiken från perioden hösten 2012 våren 2013 har vissa föreningar som hyr lokaler kontinuerligt beräknats hyra 8 timmar om dagen alla dagar i veckan oavsett hur nyttjandet faktiskt sett ut. Det ger väldigt höga uthyrningstimmar under den perioden. Därför har Sofielunds Folket Hus uthyrningstimmar inte inkluderats i beräkningarna utan enbart antalet föreningar som hyrt lokal. 10 Fritidsförvaltningen

Folkets Hus-föreningar (FRI-2013-665) att modellens huvudsakliga ändamål är att underlätta uthyrning av lokaler till föreningar. I ovan nämnda tjänsteskrivelse står det i konsekvensbeskrivningen att det är uthyrningen till föreningslivet som är styrande i bidraget. Folkets Hus-föreningarnas egen verksamhet är alltså inte det primära fokusområdet för bidraget. Det är viktigt att lyfta det faktum att en del av Folkets Hus-föreningar önskar dels ett större bidragsbelopp, dels ett större fokus vid den egna verksamheten. Frågan är om detta önskemål står i relation till modellens syfte. I en utvärdering av huruvida bidragsmodellen fungerar som det är tänkt så går tyder det att konstatera att så är fallet. Därtill har fyra av föreningar fått stöd inom ramen för områdesprogrammet om 100 000 vardera för att bedriva verksamhet riktad till malmöborna. Föreningarna har delade meningar kring hur bidragsmodellen fungerar. Hälften är mycket nöjda med den nya modellen, en förening är i stort nöjd och två föreningar är mindre nöjda. Det är dock fritidsförvaltningens slutsats att den nya bidragsmodellen fungerar väl i dess nuvarande form. Vidare konstaterar även förvaltningen att modellen har fungerat i enlighet med den av fritidsnämnden beslutade modellen (FRI- 2013-665). Med andra ord, bidraget syftar främst till att stödja uthyrning av kultur- och samlingslokaler och inte att stödja egen verksamhet. Detta till trots är det rimligt att lyfta önskemålet från några av föreningarna om dels ett större bidragsbelopp, och dels ett större fokus vid den egna verksamheten i modellen. 11 Fritidsförvaltningen

Bilaga 1: Mötesdeltagare Fritidsförvaltningen: Gustav Johansson (föreningssekreterare) Demal Zetterman (föreningssekreterare) Jens Trondman (planeringssekreterare) Limhamns Folkets hus: Michael Rosdahl (föreståndare) Hyllie Folkets hus: Ragnar Danielsson (vice ordförande/sekreterare) Motettens Folkets hus: Bo Nilsson (föreståndare) Maria Jensen Rosengårds Folkets hus: Rishan Aregai (ordförande) Muna Mohamud (kassör) Sofielunds Folkets hus: Nada Milutinovic (expedition) Folkets Hus och Parker: Magdalena Hasselquist (verksamhetsutvecklare Regionerna Södra och Sydöstra) 12 Fritidsförvaltningen

Fritidsförvaltningen Utvärdering av ny bidragsmodell för kultur- och samlingslokaler 2013-2014

Helhetsbetyg Generell nöjdhet med den nya bidragsmodellen. Helhetsbetyget utgörs av ett index konstruerat utifrån svaren på de tre frågor i Modul D 22 89 74 11 67 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Modul A A1: Arbetet med att ta fram en ny bidragsmodell genomfördes på ett bra sätt Index: 19

Modul A A2: Fritidsförvaltningen tog hänsyn till vår förenings synpunkter i framtagandet av den nya bidragsmodellen Index: 17

Modul A A3: Alla folketshusföreningar har haft lika möjlighet att komma till tals i framtagandet av den nya bidragsmodellen Index: 21

Modul A A4: Vi har fått bra information från fritidsförvaltningen under arbetet med den nya bidragsmodellen Index: 21

Modul A A5: Fritidsförvaltningen har varit tydlig med varför bidragsmodellen behövde förändras Index: 23

Modul A A6: Fritidsförvaltningen har varit tydlig med vilka effekter förändringen skulle få för vår verksamhet Index: 15

Modul A A7: Den gamla bidragsmodellen fungerade på ett bra sätt Index: 14

Modul B B1: Den nya bidragsmodellen är enkel att förstå Index: 20

Modul B B2: Det är tydligt vad syftet är med den nya bidragsmodellen Index: 22

Modul B B3: Det är tydligt vilka villkor som måste uppfyllas för att få bidrag på olika nivåer Index: 21

Modul B B4: Det är tydligt vad som ska rapporteras in för att få bidrag Index: 20

Modul B B5: Fritidsförvaltningen ger ett bra stöd till oss när vi ska redovisa vår verksamhet för att få bidrag Index: 19

Modul B B6: Den nya bidragsmodellen ger en rättvis fördelning av bidrag mellan folketshusföreningarna Index: 17

Modul B B7: Den nya bidragsmodellen är väl anpassad efter vår förenings verksamhet Index: 15

Modul B B8: Den nya bidragsmodellen fungerar bättre än den gamla modellen Index: 18

Modul C C1: Den nya bidragsmodellen gör det enklare för vår förening att planera vår verksamhet Index: 14

Modul C C2: Den nya bidragsmodellen gör det möjligt för vår förening att bedriva bra verksamhet Index: 16

Modul C C3: Den nya bidragsmodellen är i behov av förändring för att fungera väl Index: 15