Varför informationskompetens?

Varför informationskompetens? (översättning och bearbetning av egen artikel i LIBREAS, Library Ideas, 2005:3) 1 Knowledge belongs to humanity and is the torch which illuminates the world. Louis Pasteur, 1822-1895 1. Inledning Samhället förändrar sina åsikter om lärande i samma takt som intellektuella och fysiska hjälpmedel ställs till människornas förfogande. Man kan se dessa åsikter som resultat av ett slags förhandling mellan samhällsutvecklingen och tekniken. I en kultur som t.ex. inte har något behov av ett skriftspråk, eller mycket litet behov av ett sådant, kommer förmågan att memorera att bli mycket uppskattad. I en skriftspråkskultur däremot blir andra förmågor värdesatta i samma mån som man inte längre behöver lära sig något utantill. I dagens västerländska kultur slutligen har förutsättningarna för lärande och kunskapsbildning förändrats på ett dramatiskt sätt. De nya verktyg, som man idag använder för att lära sig något eller som man som lärare använder i undervisningen, kräver att brukaren behärskar dessa verktyg, nämligen att söka, att sammanställa det sökta, att värdera det på ett kritiskt sätt och slutligen att använda det på ett effektivt och korrekt sätt. I föreliggande artikel ämnar jag belysa begreppen informationssökning, informationsbehov, informationsbeteende och framför allt informationskompetens 2. Jag ska försöka förtydliga skillnaden mellan kunskap i informationssökning och informationskompetens. Jag börjar med att definiera de nämnda begreppen, fortsätter med huvudtemat att förklara informationskompetensen så som den tolkas i internationell och skandinavisk litteratur och visar hur vi kan lära ut denna kompetens samt hur sökprocessen kan se ut. Slutligen beskriver jag vem som enligt min åsikt skulle kunna vara den bäst lämpade att undervisa i informationskompetens och hur man skulle kunna sprida begreppet internationellt. 1 Kühne, Brigitte, Informationssuche oder Informationskompetenz? http://www.ib.huberlin.de/~libreas/libreas_neu/ausgabe3/index.html 2 På amerikansk-engelska: Information seeking, Information need, Information behavior, Information literacy 1

2. Bakgrund Varför är det viktigt att en blivande bibliotekarie studerar de ovan nämnda begreppen, i synnerhet begreppet informationskompetens? I dagens samhälle med de snabba förändringar vi kan se på nästan alla mänskliga områden är det av oerhört stor betydelse att varje enskild medborgare kan informera sig tillräckligt för att kunna delta i samhällets demokratiska utveckling. På skolans alla nivåer genomför vi idag en ny pedagogik som inte längre består av huvudsakligen katederundervisning utan som till stor del är PBL-inriktad (från amerikanskengelskan Problem Based Learning ). Här måste studenterna själva hitta svaren till frågor som de formulerat, svar som ofta går att hitta på biblioteken. Distansstuderande, som ofta sitter ensamma på sina kammare, och som behöver annan hjälp än studenter på ett campus ställer särskilda krav på biblioteken och deras personal. De stora globala företagen behöver informationskompetenta bibliotekarier ( informationsarkitekter ), så att korrekt information om de senaste nyheterna och uppfinningarna på olika områden snabbt och effektivt kan skickas till rätt personer. Den snabba tillväxten av informationsmängden på Internet har medfört att många människor avskärmar sig och helt enkelt inte längre orkar överblicka allt eftersom de inte vet hur man sorterar (och gallrar bort) relevant information och vad man därefter kan använda denna information till. Tekniken förfinas alltmer, men ändå talar man först nu på sistone om innehållet i denna teknik. Med andra ord, vad behöver människor förutom teknisk kunskap när de vill komma åt den korrekta och användbara informationen när de behöver den? Vid en konferens i Prag i september 2003 har informationskompetensspecialister från hela världen diskuterat och definierat dessa problem. De ansåg att samhället skulle kunna dra nytta av att deras medborgare är utbildade i informationskompetens. Information is a strategic resource that cannot be fully exploited without an information literacy citizenry. 3 Som bibliotekarie kan man hjälpa en biblioteksbesökare att bli informationskompetent genom att man visar vederbörande hur man ställer korrekta frågor till sitt problem, var man söker efter möjliga svar, hur man sorterar och värderar svaren, och slutligen vad man bör/kan/får göra med de svar/den information man hittat. Att vara informationskompetent är med andra ord något mer än att bara veta hur man söker efter information på ett bra sätt. 3 http://www.nclis.gov/libinter/infolitconf&meet/post-infolitconf&meet/finalreportprague.pdf, sid. 5 2

3. Definitioner Innan jag fortsätter diskutera begreppet informationskompetens vill jag definiera vad jag menar med information. Jag använder mig härvid av Case s studier (2002) 4. Dessutom definierar jag kort begreppen informationsbehov, informationssökning och informationsbeteende så som man enligt min mening idag ser på dessa begrepp. Att definiera information på ett entydigt sätt är extremt svårt. Redan Chauser använde detta begrepp någon gång mellan 1372 och 1386 (enligt Case, sid. 40) och egentligen kan man tycka att begreppet borde ha kunnat förklaras under de gångna mer än 600 åren. Så är dock inte fallet, tvärtom. Bateson 5 anger sin definition enligt följ: any difference that makes a difference to a conscious, human mind. (sid. 453). Med andra ord skulle information vara något som är av betydelse för den enskilda individen oavsett om den kommer utifrån eller har inre, psykologiska orsaker. Miller 6 menar, att man som information kan se varje stimulus som vi kan se eller upptäcka i vår omgivning. Därutöver frågar sig Miller huruvida det finns sann, objektiv eller nyttig information, om man överhuvudtaget kan överföra information utan att förfalska den och liknande problem. Låt oss nöja oss med dessa allmänna definitioner och låt oss ur bibliotekssynvinkel definiera information som något (sökbart) som kan hjälpa en människa att lösa ett problem, besvara en fråga eller vara av intresse av andra skäl. För detta ändamål står ett stort antal tryckta och elektroniska medier till vårt förfogande, medier som bibliotekarier har god kunskap om och där de måste kunna söka på ett sådant sätt att frågeställarna blir nöjda med resultatet 7. Med informationsbehov menar man i allmänhet, att en person inser att hans/hennes kunskap är otillräcklig för att lösa ett problem/besvara en fråga och att han/hon därför måste skaffa sig sådan kunskap genom att söka efter information på olika ställen. Informationssökning är en medveten handling för att skaffa sig sådan information så att informationsbehovet täcks, dvs. för att kunna sluta en kunskapslucka, upptäcka ett mönster eller vidareutveckla en idé. 4 Case, Donald O., Looking for information. A survey of research on information seeking, needs and behavior. New York, Academic Press, 2002. 5 Bateson, Gregory, Steps to an ecology of mind. New York, Ballantine, 1972. 6 Miller, George A., Psychology and information. American Information, 19 (1968), sid 286-289 7 Kühne, Brigitte, Biblioteket skolans hjärna? Lund, 1993 3

Informationsbeteende innebär enligt Case 8 både aktivt informationssökande och ett omedvetet eller passivt förhållningssätt vid sådan sökning (man hittar t.ex. andra saker än man ursprungligen sökte efter, eller man undviker viss slags information). 4. Vad är informationskompetens? I dagens litteratur är begreppet informationskompetens inte sällan knutet till lärandet. Det framgår tydligt ur följande citat från American Library Association (1989): Ultimately information literate people are those who have learned how to learn. För en blivande bibliotekarie är det alltså viktigt att veta hur man lär sig och hur man därför ska lägga upp en undervisning så att lärandet underlättas. Med andra ord, bibliotekariestuderande måste lära sig hur man undervisar biblioteksbesökare! Samtliga faser i ett undersökande arbetssätt eller i det problembaserade lärandet måste studeras, inte endast informationssökningsfasen. Man måste alltså studera följande som enligt min mening också innefattas i begreppet informationskompetens : Pedagogiska teorier. Inte bara undervisningsteorier utan även inlärningsteorier, så att man kan se hur olika människor lär sig i olika situationer och vad som påverkar detta lärande. Hur man intervjuar (frågar) olika personer så att man som bibliotekarie vet vad personen egentligen söker efter. Hur olika personer tänker i olika situationer. Hur bibliotekarien själv tänker (egna känslor och reaktioner, metakognition). Var man kan söka efter möjliga svar på frågeställningarna (dvs. god kännedom om både tryckt och elektroniskt material, databaser, Internet). Hur man sorterar olika svar när man exempelvis via Google får över en miljon svar. Hur värderar man svaren? Är de korrekta? (Om ja, varför? Om nej, varför inte?) Hur använder man det funna materialet på ett effektivt och korrekt sätt? En bibliotekarie måste ha god kunskap om copyright och upphovsmannarätt, om EU och gränsöverskridande bestämmelser på dessa områden, om förlag och förläggare och deras krav, om ev. skillnader i publiceringsbestämmelser mellan tryckt och elektroniskt material, om kommunala, regionala, nationella och internationella organisationsformer som kan vara av vikt för brukaren etc. 8 Case, sid. 5 4

Vid den ovan nämnda konferensen i Prag 2003 9 definierade man informationskompetensbegreppet på följande utvidgade sätt: the ability to identify, locate, evaluate, organize and effectively use information to address issues or problems at hand that face individuals, communities, and nations. Här utvidgas begreppet tom att gälla hela nationer! Vidare säger man: Active learning is a desirable process and outcome of education. Using the real information needs is crucial things they care about knowing. Motivation is fundamental to information literacy competencies. Information literacy can be a part of many blueprints for learning and teaching. Information literacy is the key to conducting student-centered, active learning focused on skill building. Learning can be effective when communities and individuals teach each other. Lifelong learning and information literacy have related bodies of literature that need to interpenetrate. Lifelong learning, long supported by UNESCO, is a good entry point into information literacy. Enligt min åsikt är det också viktigt att man betänker i vilken kulturell kontext man undervisar om informationskompetens. En person från Europa har sannolikt helt andra informationsbehov än en invånare i Papua Nya Guineas djungler eller en risbonde i Kina. Alla måste dock vara informationskompetenta i sin omgivning för att kunna leva ett så bra liv som möjligt just där. För att visa omvärlden vad en bibliotekarie kan göra utöver det ovan nämnda behöver denne naturligtvis också goda kunskaper om marknadsföring (t.ex. hur man informerar politiker och allmänhet om biblioteken, deras arbetssätt och deras möjligheter att vara behjälpliga i den samhälleliga utvecklingen). Dessutom är det viktigt med kunskaper i ekonomi och kostnadseffektivitet, i personalplanering, hur man samarbetar med andra organisationer, projektplanering osv. Detta kanske inte hör till informationskompetensen i 9 Information Literacy Meeting of Experts, http://www.nclis.gov/libinter/infolitconf&meet/postinfolitconf&meet/finalreportprague.pdf, sid 3 och 15 5

sig, men är enligt min uppfattning lika viktigt för att kunna konkurrera med t.ex. olika ITföretag som börjar växa upp lite här och var. Ren teknisk kunskap är kanske inte av lika stor vikt. Tekniker som studerat hur en dator fungerar inuti bör hjälpa till när sådana problem uppstår, och därför är det viktigt att utbildade tekniker hör till personalstaben i bra bibliotek. För att förtydliga min inställning menar jag naturligtvis inte att en bibliotekarie inte ska ha grundläggande tekniska datakunskaper, t.ex. hur ett Word-program fungerar eller hur en databas är uppbyggd. Bibliotekarien ska ju undervisa brukarna i hur dessa handhas. Vad jag menar är att bibliotekarierna måste känna till teknikens innehåll bättre än tekniken i sig själv. 5. Informationskompetensen i sitt sammanhang Självklart lär man sig inte informationskompetens isolerat från annan kunskap. Man skulle kunna teckna förloppet enligt följande 10 : 10 Delvis enligt Pilerot 04-11-10, http://www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=15598 6

Personlig situation studier, arbete, tid, motivation etc. Ämneskunskaper Kultur & samhälle Associationsförmåga Språkkunskaper Organisationskultur & - Klimat Informationsformer Teknisk utveckling Kritiskt tänkande Kreativitet Ambitioner Fig 1. Informationskompetens i sitt sammanhang. Informationskompetensen är med andra ord alltid integrerad i varje enskild människas personlighet och påverkas förutom av yttre faktorer såsom tekniska förhållanden, organisationskulturer etc. även av vilka språkkunskaper han/hon har, vilka fackliga kunskaper han/hon har tillägnat sig, i vilken kultur han/hon vuxit upp, hur kreativ han/hon är, samt hur hans/hennes personliga situation för övrigt ter sig. Det är emellertid också viktigt att både biblioteksbesökaren och bibliotekarien är vana vid (har lärt sig) att tänka kritiskt så att de t.ex. kan pröva källor och referenser. 7

Louise Limberg har i sin doktorsavhandling 11 visat, att det är mycket viktigt hur studenter söker. Lärprocessen består både av sökandet och av hur det funna används. Resultatet av sökprocessen är med andra ord också beroende av hur väl man planerat vad man ämnar göra med den funna informationen. Även Gudrún Thórsteinsdóttir har i sin nyligen utkomna doktorsavhandling 12 betonat hur viktig den individuella situationen är för varje enskild informationssökare, och hon talar särskilt om distansstudenter och deras behov samt vilken påverkan dessa har på sökprocessen. 6. Sökprocessen Vilka är strategierna för att en sökning ska vara framgångsrik? Vad behövs? Nedan tar jag en bibliotekarie och en biblioteksbesökare som exempel och utgår från att följande förutsättningar är viktiga för att kunna hjälpa besökaren på ett framgångsrikt sätt: Brukarens situation, tid, motivation, kompetens etc. Tidsaspekt Ordning Brukare Tillgänglighet Katalog Medier, tryckta/elektroniska Index Register Omgivning Bibliotekariekompetens Bibliotek Bibliotekarie Demokrati Teknik, datorer Information Utlån Fjärrlån Avskildhet Biblioteksbyggnad Kostnader Fig. 2. Faktorer som påverkar sökprocessen på biblioteket 11 Limberg, Louise, Att söka information för att lära. Borås, 1998 12 Thórsteinsdóttir, Gudrun, The information seeking behaviour of distance students. A study of twenty Swedish library and information science students. Götebog, 2005. 8

Säkerligen finns det ytterligare faktorer som kan hjälpa till så att en bibliotekarie kommer fram till ett mål där besökaren/frågaren är nöjd. Enligt min uppfattning är dock följande särskilt viktigt: Besökaren måste först och främst överhuvudtaget komma till biblioteket. Bibliotekarien måste ha tillräckligt med tid och vara kompetent nog för att kunna koncentrera sig på besökaren. Biblioteket måste vara välutrustat med tillräcklig mängd tryckta och elektroniska medier. Bibliotekarien måste veta hur man ställer de rätta frågorna, hur samhället runtomkring ser ut och fungerar, hur olika slags medier fungerar, hur de är ordnade osv. Likaså måste både bibliotekarien och besökaren ha egeninsikt och förmåga till reflektion, dvs. bibliotekarien måste kunna tänka sig in i besökarens situation och besökaren måste kunna förstå vad bibliotekarien menar eller frågar efter. Också besökarens motivation är viktig. Varför kommer han/hon till biblioteket? Är han/hon arbetslös och har tvingats att gå till biblioteket och söka information av någon tjänsteman? Eller gör han det av eget intresse? Är han pensionär och kan äntligen börja odla någon hobby? Är han skolelev och behöver något material till nästa prov? Är han forskare och behöver något förlorat citat till sin nästa artikel? Naturligtvis måste bibliotekarien veta hur man ställer frågor i dessa olika situationer, beroende på med vilken motivation besökaren står framför denne. Det är åtminstone sådana faktorer som vi i Växjö försöker förmedla till våra blivande bibliotekarier, eftersom vi tror att om detta inte fungerar kommer besökarna inte att vara nöjda när de lämnar biblioteket. Sökprocessen i sig följer sex olika steg 13, 14. Jag använder här en student som exempel. 1. Ha en uppgift. Han måste inse att han har en uppgift som ska lösas. Detta kan till en början medföra oro och osäkerhet. Studenten måste fundera över om han förstår uppgiften, vilka erfarenheter han har på detta område sedan tidigare, och om han kan identifiera alternativa lösningar till problemet. 2. Välja tema eller ämne. Här måste studenten fundera över vilket ämne eller tema han vill undersöka och vilken forskningsmetod han vill använda. Känslan av osäkerhet i den första fasen ersätts ofta med en känsla av lättnad och optimism. Man får en inre 13 Kuhlthau, Carol, Seeking meaning: A process approach to library and information services. 2 nd ed. Westport, 2004 14 Kühne, Brigitte, Biblioteket skolans hjärna? Lund, 1993 9

beredskap för informationssökning. Studenten funderar över vilka andra ämnen som skulle kunna komma ifråga och hur dessa i så fall stämmer överens med hans intressen, med den tid som står till hans förfogande samt med hans tidigare erfarenheter och kunskaper inom området. Slutligen fastnar han för ett ämne eller tema som han vill undersöka eller forska kring. Under denna fas gör han ofta redan inledande informationssökningar för att se vad som finns kring ämnet och ifall detta motsvarar hans behov. Om han inte finner det han hoppas på återkommer ofta de tidigare känslorna av oro, otillfredsställelse och osäkerhet. 3. Fokusering. Studenten måste nu gå in i en fas där han söker information på ett koncentrerat sätt för att kunna ge sitt ämne ett korrekt fokus. För många studenter är detta det svåraste steget i hela processen 15. De måste ju söka och undersöka tillräckligt mycket material för sitt ämne så att de ska kunna skriva en vetenskapligt korrekt problemformulering och ha en personlig åsikt om ämnet (se steg 4 nedan). Som vi bibliotekarier vet är information sällan överensstämmande och likartad, istället är den ofta disparat och svår att jämföra. Studenten kan se detta som hot eller fara, han kan tvivla på sin kompetens och sitt vetande eller känna sig allmänt frustrerad i hela systemet. Några kan tom. (dock lyckligtvis endast i undantagsfall) ge upp och avsluta sina studier utan att ha fullbordat dem. Om han inte kan förklara ganska precist vad han söker efter, vad han egentligen behöver, kan det vara svårt att kommunicera med honom. Vid sådana tillfällen behöver han uppenbarligen hjälp, hjälp av t.ex. en skolad bibliotekarie. 4. Formulera sitt fokus. För många är fokusformuleringen vändpunkten i hela sökprocessen. Känslorna av oro och osäkerhet försvinner och istället infinner sig en känsla av självförtroende och tillfredsställelse. Studenten måste alltså formulera fokus med utgångspunkt från den information han samlat i steg 3 ovan. Han måste kunna identifiera vad som är viktigast, vilka idéer som är användbara och vad han har kunnat utvinna som koncentrat ur olika källor. Här påverkas han, medvetet eller omedvetet, också av sina egna intressen, liksom av hur mycket information han hittat, hur mycket tid han har (eller vill offra). Han måste kunna använda sig av olika sökstrategier, hur han söker, hur han läser och skriver och med vem han talar. Under detta steg blir ämnet/temat långsamt alltmer personligt. Även om det förekommer att man plötsligt får en glänsande idé som håller hela vägen hör detta till undantagen. Oftast mognar 15 Kuhlthau, sid. 47 10

ett ämne långsamt fram och byggs upp successivt, förklaras och förtydligas. Studentens känslor blir också alltmer positiva, han känner sig förtröstansfull och förklarad. Han har ställt upp en hypotes! 5. Samla information. Under detta femte steg är det viktigt att studenten vet var och hur han på ett effektivt sätt kan inhämta information som han behöver för sitt ämne. Det är ju nu inte längre fråga om information i största allmänhet utan nu behöver han mycket specifik information för att föra sin forskning eller sitt projekt till ett lyckat slut. Hans ämnes fokus, hans hypotes, måste hela tiden finnas med när han söker efter information. Han måste kunna uttrycka sig väl när han söker hjälp, alldeles oavsett ifall han söker på egen hand i systemet eller om han efterfrågar personlig hjälp av någon bibliotekarie. Bibliotekarien måste sedan veta hur man hjälper studenten att uttrycka sig korrekt för att verkligen kunna hjälpa studenten. Under normala fall blir studenten alltmer positiv och full av tillförsikt vartefter forskningen eller projektet framskrider. Tyvärr finns det dock även i denna fas studenter som känner att uppgiften blir dem övermäktig och de ger upp. Vem hjälper dessa? Vems är ansvaret? Lärarens eller bibliotekariens? 6. Sökprocessens avslutning. När studenten anser att han är färdig är sökprocessen avslutad. Studenten bör känna sig tillfreds och lättad. Han har funnit tillräckligt med relevant information för att kunna beskriva sitt ämne, testa sin hypotes och avsluta sin forskning för denna gång. Han kan sammanfatta ett koncentrat av den funna informationen och är nöjd över det lyckade resultatet. Eller om i värsta fall allt har blivit för mycket för honom (som i steg 5 ovan), då avslutar han sin sökprocess med stor frustration och besvikelse, och han känner sig misslyckad eftersom han inte hittat något som kunnat hjälpa honom vidare i hans arbete att beskriva sitt ämne eller testa sin hypotes. Vi ser att i de ovan beskrivna 6 stegen har bibliotekarierna, åtminstone fr.o.m. steg 2, en mycket viktig roll att spela. De måste veta rent pedagogiskt hur de kan hjälpa studenterna att ställa korrekta frågor till sina arbeten, de måste också vara vetenskapligt kompetenta så att de kan hjälpa studenterna att fokusera och formulera problem, att sätta upp och testa hypoteser och slutligen måste de veta vilka olika medier (både tryckta och elektroniska) som är tillämpbara i olika ämnen. Jag har även ställt frågan vem som är ansvarig om studenten ger upp i förtid, läraren eller bibliotekarien. Vad jag här har beskrivit med utgångspunkt från en students sökprocess kan naturligtvis i lite omändrad form gälla för vilken biblioteksbesökare som helst. Man ser lätt detta beteende 11

hos många biblioteksbesökare, men kanske oftast hos gymnasieelever, distansstuderande och deltagare i Life long learning-kurser av olika slag, vilka som bekant idag utgör minst hälften av besökarna på våra folkbibliotek. Barn utgör en särskild besöksgrupp. Hur bemöter vi dem? Hur frågar vi dem? 16 7. Vem undervisar i informationskompetens? Är det inte märkligt att bibliotekarier på något sätt inte erkänns vara kompetenta lärare när det gäller att undervisa i informationskompetens? När EU proklamerar att EU-medborgarna ska delta i utvecklingen av samhället nämns sällan biblioteken som informationscentra eller bibliotekarier som informationsförmedlare. Samma sak gäller när EU anser att alla medborgare ska delta i Life long learning och i distansundervisning. Varför? Jag anser att vi måste fortsätta förändra och vidga utbildningen för framtidens bibliotekarier såsom vi påbörjat vid några av utbildningarna i Sverige. Morgondagens bibliotekarier behöver förutom naturligtvis grundläggande kunskaper i de traditionella biblioteksvetenskaperna som katalogisering, bibliotekshistoria, etiska frågor, beståndsplaner etc. även pedagogik. Om man vill undervisa på ett framgångsrikt sätt i informationskompetens måste man veta hur människan lär sig och hur undervisningsprocessen går till. EU vill t.ex. att Europa fram till 2010 är den mest dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen (Lissabon 2000 17 ) och att Life long learning ska vara ett kärnelement i denna strategi. Man förutsätter att alla medborgare ska vara aktiva i samhället och delta i sin personliga utveckling. Är detta något annat än att de blir informationskompetenta? Även FN vill att vi alla ska delta i utvecklandet av en fredlig, global värld 18, våra skolor, högskolor och universitet kräver det av våra studenter, men var finns utbildningen för dem som skulle kunna undervisa alla i detta? I en OECD-rapport skriver Debande och Kazamaki Ottersten 19 om hur man skulle kunna bibringa Europas medborgare kunskaper i ICT (Information and Communication Technologies), men ingenstans nämns bibliotekarierna som lärarresurser. Man beskriver bl.a. elektroniska bibliotek och webbaserade klassrum för distansstudenter. De anser att det behövs strategier för hur man ska hjälpa dessa människor och att vanliga lärare inte vet hur man ska 16 Lundgren, Lena, Barn frågar kan biblioteket svara?: om referensarbete för barn och ungdomar. Stockholm, 2000 17 http://europa.eu.int/comm/education/index_en.html 18 www.unesco.org/education/litdecade 19 Debande, Olivier & Kazamaki Ottersten, Eugenia, Information and Communication Technologies: A tool empowering and developing the horizon of the learner. I: OECD-report Higher Education Management and Policy. Volume 16, No 2, 2004, sid. 31-61 12

göra ( the teaching as such has not changed.. this calls for a strategy. 20 ) På hemsidan för EU:s Education and Training 21 finner man i de nämnda rapporterna knappast någon hänvisning till bibliotek eller bibliotekarier. Inte ens i slutrapporten över hur man skulle kunna definiera strategin finns det någon hänvisning till bibliotek eller bibliotekarier. För att kunna efterkomma de stolta deklarationerna anser jag att det är självklart att man ska undervisa i informationskompetens och att bibliotekarier är de mest lämpade att sköta denna undervisning. Även elektroniska bibliotek behöver någonstans i bakgrunden människor som ska visa besökarna i dessa bibliotek vad informationskompetens är. 8. Standards för informationskompetens? Man börjar alltmer tala om standards för informationskompetens. I Europa likaväl som i USA och Australien har man långt gångna planer för hur sådana skulle kunna se ut 22. Även i Nordeuropa har man diskuterat detta vid en av Nordinfolits senaste konferenser 23. Man försöker skapa standards för de skandinaviska länderna, men grundfrågan är om standards är en önskedröm eller en fälla? Hur man ska lösa detta problem beror kanske på om man ser informationskompetens ur ett hantverksskickligt (engelskan skilloriented ) perspektiv eller ur ett fenomenografiskt. Om man anser att informationskompetens är en konst (objekt) som en person (subjekt) kan lära sig stegvis och sedan bocka av, då kan man naturligtvis sätta upp standards. Om man däremot i likhet med mig och förutom Carol Kuhlthau även Louise Limberg 24 och Christine Bruce 25 anser, att kunskap och utifrån den även informationskompetensen bör ses ur ett holistiskt perspektiv, samt att man måste beakta vem som söker informationen, hur han/hon söker den och i vilket syfte vederbörande söker den. Då blir det svårt att sätta upp standarder eftersom denna fenomenografiska ansats är mycket svårare att definiera och beskriva än ren informationskompetens-som-god-informationssökningskonst. 20 Ibid. Sid. 45 21 http://europa.eu.int/comm/education/index_en.html: Defining a strategy for the direct assessment of skills 22 www.ifla.org/vii/s42 23 www.nordinfolit.org 24 Limberg, Louise, Experiencing information seeking and learning: a study of the interaction between two phenomena. Information research. Volume 5.1, 1999, sid. 64 25 Bruce, Christine. The relational approach: a new model for information literacy. I: The New Review of Information and Library Research. Volume 3, 1997, sid. 1-22. 13

9. Avslutning/sammanfattning Livslångt lärande och grundläggande lästräning är naturligtvis förutsättningar för att en människa blir informationskompetent. Datorer och Internetanslutningar behövs egentligen inte även om de tycks alltmer nödvändiga i vårt snabbt föränderliga samhälle. Informationskompetens formas genom den enskildes motivation och behov. Den som vill undervisa i informationskompetens måste känna till såväl innehållet i de olika informationskällorna som den kontext den enskilde befinner sig i och de behov det omkringliggande samhället har. Hur skolelever och studenter blir informationskompetenta har man börjat forska kring och förstå, men hur vanliga människor tillägnar sig detta har inte undersökts i nämnvärd utsträckning hittills. Både EU och FN menar att det är viktigt ur ekonomisk synpunkt att i synnerhet de små företagen kan profitera av att deras medarbetare blir informationskompetenta. För att detta ska kunna bli verklighet krävs enligt min mening en internationell, världsomfattande, strategi för informationskompetens. Vid den ovan nämnda konferensen i Prag appellerade man till all världens politiker att författa en deklaration om detta. I denna skulle följande riktlinjer tas med (men samtidigt måste man vara medveten om att nationella intressen och skillnader måste beaktas) 26 : Information är ett strategiskt hjälpmedel som inte kan nyttjas optimalt om inte medborgarna är informationskompetenta. Varje medborgare har en grundläggande rätt till informationskompetens och till den information som vederbörande kan hämta i och med han blir informationskompetent. Allmän, offentlig information, som ska användas aktivt befordrar en informationskompetent nation. Informationskompetens är nyckelkompetensen i informationsåldern. Informationskompetens är lika värdefull som de i allmänhet mer accepterade begreppen dator- och mediekompetens. Det är alltså på tiden att regeringar runtom i världen funderar över sina medborgares informationskompetens och ställer upp strategier för hur deras länder (enl. EU:s och FN:s deklarationer) ska kunna reducera skillnaderna både mellan enskilda individer inom landet och mellan olika nationer. 26 Information Literacy Meeting of Experts, http://www.nclis.gov/libinter/infolitconf&meet/postinfolitconf&meet/finalreportprague.pdf, sid. 5 14

10. Referenser Litteratur: Bateson, Gregory, Steps to an ecology of mind. New York, Ballantine, 1972. Bruce, Christine. The relational approach: a new model for information literacy. I: The New Review of Information and Library Research. Volume 3, 1997, sid. 1-22. Case, Donald O., Looking for information. A survey of research on information seeking, needs and behavior. New York, Academic Press, 2002 Debande, Olivier & Kazamaki Ottersten, Eugenia, Information and Communication Technologies: A tool empowering and developing the horizon of the learner. I: OECDreport Higher Education Management and Policy. Volume 16, No 2, 2004, sid. 31-61 Kuhlthau, Carol, Seeking meaning: A process approach to library and information services. 2 nd ed. Westport, 2004 Kühne, Brigitte, Biblioteket skolans hjärna? Lund, 1993 Kühne, Brigitte, Informationssuchen oder Informationskompetenz? I: LIBREAS, Library Ideas, 2005:3, http://www.ib.hu-berlin.de/~libreas/libreas_neu/ausgabe3/index.html Limberg, Louise, Att söka information för att lära. Borås, 1998 Limberg, Louise, Experiencing information seeking and learning: a study of the interaction between two phenomena. Information research. Volume 5.1, 1999, sid. 64 Lundgren, Lena, Barn frågar - kan biblioteket svara? :om referensarbete för barn och ungdomar. Stockholm, 2000 Miller, George, Psychology and information. American Information, 19 (1968), sid 286-289 Thórsteinsdóttir, Gudrun, The information seeking behaviour of distance students. A study of twenty Swedish library and information science students. Göteborg, 2005. URL-adresser (giltiga 06-01-22) http://europa.eu.int/comm/education/index_en.html http://www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=15598 http://www.his.se/templates/vanligwebbsida1.aspx?id=6968 (här finns en intressant webbliografi sammanställd av Ola Pilerot, med huvudsakligen engelska referenser att hämta) www.ifla.org www.nclis.gov/libinter/infolitconf&meet/post-infolitconf&meet/finalreportprague.pdf www.nordinfolit.org www.unesco.org/education/litdecade Växjö mars 2006 Brigitte Kühne 15