Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens

Transkript

1 Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens the nature of information literacy is elusive or difficult to capture. Bruce, Christine (1997) The relational approach: a new model for information literacy. The New Review of Information and Library Research. Vol ,

2 Dagens agenda Från bibliotekskunskap till informationskompetens. Ett vidgat perspektiv. Forskning och praktik. Definitioner och förhållningssätt. Utbildning och undervisning. Några exempel. Pedagogiska metoder för IK. Istället för att tala om IK, så kan vi

3 Från bibliotekskunskap till informationskompetens (1) Informationskompetens (information literacy) bibliotekskunskap (bibliographic instruction) (user education)

4 (2) Problemlösning, tolkning & användning Redskaps- och verktygsfokuserat synsätt

5 (3) Ett vidare informationsperspektiv Ganska snävt biblioteksperspektiv

6 (4) Studentcentrerad undervisning Lärarcentrerad undervisning

7 Från bibliotekskunskap till informationskompetens A more holistic view of information seeking and use is needed incorporating the interaction of thinking, acting and feeling as users actually experience the process. (Carol C. Kuhlthau) Det bibliografiska paradigmet

8 Faktorer som spelat roll Mer information PBL (pedagogik) Livslångt lärande (utbildningspolitik) Internet (informationsteknik) Knappare ekonomiska omständigheter (fler studenter, färre lärare = fler studenter i biblioteket)

9 Lärande Ett lärande som leder till kvalitativ förändring i studenternas kunskapsbildning, och som är beroende av deras olika förhållningssätt, är i större utsträckning kopplat till utvecklingen av deras akademiska färdigheter än ett lärande vars mål enbart är reproduktion av kunskap. Anderberg, Elsie. (2004) Lärprocessens didaktik i ljuset av några erfarenheter från pedagogiskt förnyelsearbete i högre utbildning. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. s.5 Jämför med: (2000) Den fjärde basfärdigheten: sju röster om lärande, värderingar och Internet. Isaksson, C. (red.) KK-stiftelsen. URL:

10 En utgångspunkt Ways of understanding teaching: Teaching is about transmitting knowledge from academic staff to students. is about managing student activity. is about making it possible for students to learn subject matter. Ramsden, P. (2003) 2.ed. Learning to teach in higher education. Londo : RoutledgeFalmer. s

11 Lägesbeskrivning 1(2) Informationskompetens ett omskrivet fenomen. Huvudsakligen omskrivet i anslutning till högre (formell) utbildning. Ofta skrivs det om informationskompetens genom att en informationskompetent student beskrivs. Ofta beskriven utifrån ett behavioristiskt perspektiv i punktvis uppställda listor.

12 Lägesbeskrivning 2(2) Den mest kända listan kröns med konstaterandet: information literate people are those who have learned how to learn. ALA: Presidential Committee on Information Literacy: Final Report, 1989

13 Att se informationskompetens som något intimt förknippat med lärande stärker kopplingen till formell utbildning.

14 Ett vidgat perspektiv finner att informationskompetens spelar roll även i andra sammanhang, exempelvis: I det informella lärandet På arbetsplatser I vardagslivet

15 Indikationer Organisation, profession och metoder teori och praktik i sex utvecklingsprojekt. Delrapport 2. (2005). Eliasson, A. et al. BHS Jannert, H. (2001) Studiebibliotekarie tankar och idéer om en ny yrkesroll. Framsteget, Nr.1 Skov, A. (2004). Information literacy and the role of public libraries. SPLQ. 37(3) Hansson, J. (2005). Det lokala folkbiblioteket: förändringar under hundra år. Linköping : Mimer Se här särskilt kapitlet: Folkbibliotekens slut utbildningsbibliotekens ankomst? (s.36-42)

16 Ett vidgat perspektiv kräver att man diskuterar, och problematiserar, vad det är vi talar om när vi talar om informationskompetens! Dominerande synsätt, och alternativ

17 the prevailing librarian-centric views of information literacy /---/ limited to information skills, information seeking and information behaviour. It was decontextualised and generic. In exploration of the information literacy discource, it became clear that information literacy education was indeed primarily based on the practice of librarians rather than in the experiences of students. (Lupton, 2004, 9)

18 Ett alternativ The relational model, utvecklad av Bruce, som kommenterar den så här: a change from describing information literacy in terms of atributes (skills, knowledge and attitudes) to describing it in terms of varying conceptions of experiences which are defined in terms of relations between people and aspects of the world. (Bruce, 1997, 16)

19 Relational model Utvecklad utifrån forskning med en fenomenografisk ansats som syftar till att blottlägga skillnader i hur ett fenomen uppfattas, förstås och erfars. Fyra betydelsefulla bidrag: Bruce (1997) Limberg (1998) Lupton (2004) Webber, Johnston, Boon ( ) Higher educators Gymnasieelever Universitetsstudenter UK academics

20 Iakttagelser Det finns en diskrepans mellan praktik och teori. Utifrån den relationella modellen är det svårt att slå fast en definitiv definition av IK. Den relationella modellen (och Bruce och Limberg, ö.h.t) har emellertid haft stort genomslag bland bibliotekarier.

21 Carey s IL continuum (1998) Ur: Johnston & Webber (2003) Information literacy in higher education: a review and case study. Studies in higher education. 28(3),

22 Bibliotekens olika roller s p ä n n i n g s f ä l t Bibliotekarien som: Undervisare Pedagog Kursutformare Rådgivare Komma med expertråd. Negativ och positiv feedback. Professionell kunskap som ställer krav på respekt. Bibliotekariens servicefunktion Kunden har alltid rätt Uttalad servicefunktion; inga konstigheter Behöver rättfärdiga sin existens; jämföra och visa hur bra arbete som utförs. Fritt från Boon, Johnston & Webber (2005) PP-Presentation i Skövde, 31 mars

23 Förhållningssätt till IK Texten i de följande fyra bilderna är hämtad från en presentation skapad av Olof Sundin, där han utifrån en egen studie av nordiska biblioteks webbaserade handledningar för IK har identifierat fyra olika förhållningssätt till IK. Presentationen återfinns på: En artikel av Sundin, som presenterar studien och dess resultat är publicerad i HumanIT, 2005, Vol. 7:3 Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis

24 Källorienterat förhållningssätt Olika typer av primär-, sekundär- och tertiärkällor. Form, funktioner och (ämnesinnehåll). När Internet behandlas, görs det med en varnande ton. Kritiska perspektiv är frånvarande. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

25 Beteendeorienterat förhållningssätt Hur och i vilken ordning som källorna ska användas. Ett administrativt perspektiv är ofta utgångspunkten bibliotekets resurser kommer först. Utrymme åt en detaljerad sökteknik där praktiskt kunnande kommer i förgrunden. Information blir till ett ting. Kunskapstester i form av multiple choice. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

26 Processorienterat förhållningssätt Fokus flyttas från information till användare. Fokus flyttas från praktiskt handlande till metakognition. Fokus är på individen sedd som en rationell problemlösare. Behandlar även känslomässiga aspekter på informationssökningsprocessen, jmf Kuhlthau. Informationssökningsprocessen behandlas som individuell meningskonstruktion. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

27 Kommunikativt orienterat förhållningssätt Fokus flyttas från individen till gruppen. Informationssökning som en rationell, förnuftsbaserad, individuell praktik problematiseras. Informationssökning är en social process i institutionella sammanhang. Frågor som berör källkritik, kognitiv auktoritet och social navigering är centrala. Kontexten och/eller disciplinen är central. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

28 Informationskompetensens sammanhang Kultur & Samhälle Personlig situation Studier, arbete etc. Teknikkoll Informationsekonomi & -former Lärstil Associationsförmåga Organisationskultur & -klimat Kreativitet Tekniska förändringar Ämneskunskaper Språkfärdigheter

29 Förhållningssätt till information For most people, most of the time, informationrelated behavior consists of absorbing and using the learning and information that comes our way during the course of our daily lives. Bates, Marcia J. (2002) Toward an integrated model of information seeking and searching. The Fourth International Conference on Information Needs, Seeking and Use in Different Contexts, Lisbon, Portugal, September URL:

30 Informationssökningssätt Copyright Marcia J. Bates.

31

32 Förväntningar. Antaganden. Kunskapssyn. Spelar stor roll för hur man förhåller sig till sitt informationssökande och hanterande.

33 Kunskapssyn (Har betydelse för hur vi tänker kring information och informationssökning). Positivism (säker kunskap) vs Hermeneutik Sanningen vs tolkning, förtydligande Generaliserbar vs arbetshypotes knuten till sammanhang Värderingsfri vs värderingar Kvantitet vs kvalitet

34 Världen som: Logiskt sammanhängande och förklarbar. eller Disparat och inkonsekvent.

35 Information som mening inte som ett ting. Informationssökande: meningsskapande process.

36 Svårigheter i samband med (studenters) sökning och användning av information Läsförmåga (i vid bemärkelse). Översiktsläsning. Dra poängen ur en text. Saknar inte sällan redskap för att förstå; problem med att tolka. Att formulera frågor (flera nivåer). Frågeställningar som ska styra ett arbetsområde. Sökfrågor för sökning via datorer eller andra vägar. Ställa frågor till det material man har sökt fram. Fokusering och avgränsning.

37 Söktermer och sökstrategier. Att tänka efter innan man startar sitt sökande. Letar ofta efter det rätta svaret. Styrda frågor leder till att förmågan att ställa egna frågor inte utvecklas. Bearbetning informationsanvändning. Analysera och sammanställa; att finna är lätt men analysera och bearbeta är svårt. Klippa-och-klistra-problematiken.

38 Problematisk motsättning Hitta Tänka Söka-Använda Limberg, L. & Folkesson, L. (2002) Informationssökning som kunskapsinnehåll URL: (Acc )

39 Utbildning och undervisning Alla programstudenter erbjuds en 1-poängskurs. Informationskompetens för doktorander, 3p. Baskurs i informationskompetens, 5p. Kurs- och programintegrerad IK. Uppdragsutbildningar.

40 Exempel på kursinnehåll Informationskompetens synsätt och modeller Utveckla egna uppfattningar om vad som kan läggas i begr. Informationssökningsprocessen & informationsbeteende olika modeller Bryta mönster och rutiner. Förberedelser för info.-sök. Problemformulering, begreppskartor, sökordsgenerering, alerts. Metakognition tänkande om tänkande. Kunskapssynens inv. på infosök. Söksätt och tekniker. Info.-sök. & www. Värdering och hantering (management) av info. Problem markers, strukturera, lagra, tillgå

41 Boktips Tänk om! Pedagogiska metoder i bibliotek.

42 Redovisad forskning visar att informationssökning ses som en sammansatt process a) där tankar, känslor och handlingar är involverade; b) som kan urskiljas men inte isoleras från andra dimensioner i en inlärningsuppgift såsom ämnesinnehåll, redovisningformer och andra ramar för en uppgift t ex tid, grupp- eller enskilt arbete. Informationssökning i inlärningsammanhang utgör i denna bemärkelse en integrerad del av inlärningsprocessen; c) som ställer stora krav på olika kunskaper och förmågor hos informationssökaren. Limberg, L. m.fl. (2002) Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Stockholm : Skolverket. Sid. 31.

43 Läs vidare! Information literacy informationskällor Sammanställning över på webben fritt tillgängliga texter om IL Besök även Feltänkt?: