Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens

Transkript

1 Vad vi talar om när vi talar om informationskompetens the nature of information literacy is elusive or difficult to capture. Bruce, Christine (1997) The relational approach: a new model for information literacy. The New Review of Information and Library Research. Vol ,

2 Från bibliotekskunskap till informationskompetens (1) Informationskompetens (information literacy) bibliotekskunskap (bibliographic instruction) (user education)

3 (2) Problemlösning, tolkning & användning Redskaps- och verktygsfokuserat synsätt

4 (3) Ett vidare informationsperspektiv Ganska snävt biblioteksperspektiv

5 (4) Studentcentrerad undervisning Lärarcentrerad undervisning

6 Från bibliotekskunskap till informationskompetens A more holistic view of information seeking and use is needed incorporating the interaction of thinking, acting and feeling as users actually experience the process. (Carol C. Kuhlthau) Det bibliografiska paradigmet

7 Faktorer som spelat roll Mer information PBL (pedagogik) Livslångt lärande (utbildningspolitik) Internet (informationsteknik) Knappare ekonomiska omständigheter (fler studenter, färre lärare = fler studenter i biblioteket)

8 Lärande Ett lärande som leder till kvalitativ förändring i studenternas kunskapsbildning, och som är beroende av deras olika förhållningssätt, är i större utsträckning kopplat till utvecklingen av deras akademiska färdigheter än ett lärande vars mål enbart är reproduktion av kunskap. Anderberg, Elsie. (2004) Lärprocessens didaktik i ljuset av några erfarenheter från pedagogiskt förnyelsearbete i högre utbildning. Pedagogiska institutionen, Lunds universitet. s.5 Jämför med: (2000) Den fjärde basfärdigheten: sju röster om lärande, värderingar och Internet. Isaksson, C. (red.) KK-stiftelsen. URL:

9 En utgångspunkt Ways of understanding teaching: Teaching is about transmitting knowledge from academic staff to students. is about managing student activity. is about making it possible for students to learn subject matter. Ramsden, P. (2003) 2.ed. Learning to teach in higher education. Londo : RoutledgeFalmer. s

10 Defining information literacy depends on identifying what is important about the concept. Town, S. (2003) Information literacy: definition, measurement, impact. In: Information and IT literacy. Martin & Rader (eds.). s.57

11 Tre definitioner (1) the ability to identify, locate, evaluate, organize and effectively use information to adress issues or problems at hand that face individuals, communities, and nations. Källa: Information Literacy meeting of experts, Prag,

12 Active learning. Using the real information needs of students is crucial things they care about knowing. Motivation is fundamental to information literacy competencies. Lifelong learning and information literacy have related bodies of literature that need to interpenetrate. Källa: Information Literacy meeting of experts, Prag,

13 Tre definitioner (2) Information literacy is the adoption of appropriate information behaviour to identify, through whatever channel or medium, information well fitted to information needs, leading to wise and ethical use of information in society. Källa: Webber, S. & Johnston, B. Information Literacy: definitions and models (2003)

14 Tre definitioner (3) /---/ the very words information and literacy call upon us to be concerned with meaning and interpretation that is inherent in what people do and think. Essentially, information is something that is understood and literacy is an accomplishment referring to a particular way of understanding something. Källa: Klaus, H. (2000). Understanding scholarly and professional communication: thesauri and database searching. In C. Bruce & P. Candy (Eds.), Information literacy around the world: advances in programs and research (pp ). Wagga Wagga: Centre for Information Studies, Charles Stuart University.

15 Exempel på inslag i texter om och definitioner av IL Tankeprocesser. Kritiskt tänkande. Higher order thinking skills. Deep learning. Tankar, känslor och handlingar i ett. Inlärningsprocessen. Use information to adress issues or problems at hand. Information behaviour. Wise and ethical use of information. Meaning and interpretation.

16 Förhållningssätt till IK Texten i de följande fyra bilderna är hämtad från en presentation skapad av Olof Sundin, där han utifrån en egen studie av nordiska biblioteks webbaserade handledningar för IK har identifierat fyra olika förhållningssätt till IK. Presentationen återfinns på: En artikel av Sundin, som presenterar studien och dess resultat är publicerad i HumanIT, 2005, Vol. 7:3 Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis

17 Källorienterat förhållningssätt Olika typer av primär-, sekundär- och tertiärkällor. Form, funktioner och (ämnesinnehåll). När Internet behandlas, görs det med en varnande ton. Kritiska perspektiv är frånvarande. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

18 Beteendeorienterat förhållningssätt Hur och i vilken ordning som källorna ska användas. Ett administrativt perspektiv är ofta utgångspunkten bibliotekets resurser kommer först. Utrymme åt en detaljerad sökteknik där praktiskt kunnande kommer i förgrunden. Information blir till ett ting. Kunskapstester i form av multiple choice. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

19 Processorienterat förhållningssätt Fokus flyttas från information till användare. Fokus flyttas från praktiskt handlande till metakognition. Fokus är på individen sedd som en rationell problemlösare. Behandlar även känslomässiga aspekter på informationssökningsprocessen, jmf Kuhlthau. Informationssökningsprocessen behandlas som individuell meningskonstruktion. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

20 Kommunikativt orienterat förhållningssätt Fokus flyttas från individen till gruppen. Informationssökning som en rationell, förnuftsbaserad, individuell praktik problematiseras. Informationssökning är en social process i institutionella sammanhang. Frågor som berör källkritik, kognitiv auktoritet och social navigering är centrala. Kontexten och/eller disciplinen är central. Sundin, O. (2005) Föreläsningsanteckningar. Lunds Universitet.

21 Informationskompetensens sammanhang Kultur & Samhälle Personlig situation Studier, arbete etc. Teknikkoll Informationsekonomi & -former Lärstil Associationsförmåga Organisationskultur & -klimat Kreativitet Tekniska förändringar Ämneskunskaper Språkfärdigheter

22 Förhållningssätt till information For most people, most of the time, informationrelated behavior consists of absorbing and using the learning and information that comes our way during the course of our daily lives. Bates, Marcia J. (2002) Toward an integrated model of information seeking and searching. The Fourth International Conference on Information Needs, Seeking and Use in Different Contexts, Lisbon, Portugal, September URL:

23 Informationssökningssätt Copyright Marcia J. Bates.

24

25 Förväntningar. Antaganden. Kunskapssyn. Spelar stor roll för hur man förhåller sig till sitt informationssökande och hanterande.

26 Kunskapssyn (Har betydelse för hur vi tänker kring information och informationssökning). Positivism (säker kunskap) vs Hermeneutik Sanningen vs tolkning, förtydligande Generaliserbar vs arbetshypotes knuten till sammanhang Värderingsfri vs värderingar Kvantitet vs kvalitet

27 Världen som: Logiskt sammanhängande och förklarbar. eller Disparat och inkonsekvent.

28 Information som mening inte som ett ting. Informationssökande: meningsskapande process.

29 Svårigheter i samband med (studenters) sökning och användning av information Läsförmåga (i vid bemärkelse). Översiktsläsning. Dra poängen ur en text. Saknar inte sällan redskap för att förstå; problem med att tolka. Att formulera frågor (flera nivåer). Frågeställningar som ska styra ett arbetsområde. Sökfrågor för sökning via datorer eller andra vägar. Ställa frågor till det material man har sökt fram. Fokusering och avgränsning.

30 Söktermer och sökstrategier. Att tänka efter innan man startar sitt sökande. Letar ofta efter det rätta svaret. Styrda frågor leder till att förmågan att ställa egna frågor inte utvecklas. Bearbetning informationsanvändning. Analysera och sammanställa; att finna är lätt men analysera och bearbeta är svårt. Klippa-och-klistra-problematiken.

31 Problematisk motsättning Hitta Tänka Söka-Använda Limberg, L. & Folkesson, L. (2002) Informationssökning som kunskapsinnehåll URL: (Acc )

32 Exempel på kursinnehåll Informationskompetens synsätt och modeller Utveckla egna uppfattningar om vad som kan läggas i begr. Informationssökningsprocessen & informationsbeteende olika modeller Bryta mönster och rutiner. Förberedelser för info.-sök. Problemformulering, begreppskartor, sökordsgenerering, alerts. Metakognition tänkande om tänkande. Kunskapssynens inv. på infosök. Söksätt och tekniker. Info.-sök. & www. Värdering och hantering (management) av info. Problem markers, strukturera, lagra, tillgå

33 Redovisad forskning visar att informationssökning ses som en sammansatt process a) där tankar, känslor och handlingar är involverade; b) som kan urskiljas men inte isoleras från andra dimensioner i en inlärningsuppgift såsom ämnesinnehåll, redovisningformer och andra ramar för en uppgift t ex tid, grupp- eller enskilt arbete. Informationssökning i inlärningsammanhang utgör i denna bemärkelse en integrerad del av inlärningsprocessen; c) som ställer stora krav på olika kunskaper och förmågor hos informationssökaren. Limberg, L. m.fl. (2002) Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt. Stockholm : Skolverket. Sid. 31.

34 Läs vidare! Information literacy informationskällor Sammanställning över på webben fritt tillgängliga texter om IL Besök även Feltänkt?: