Att lära med webquest En fallstudie om studenters erfarenheter av Webquest för barnmorskor på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek

Transkript

1 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2009:7 ISSN Att lära med webquest En fallstudie om studenters erfarenheter av Webquest för barnmorskor på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek SARA LAFOLIE Sara Lafolie Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Att lära med webquest. En fallstudie om studenters erfarenheter av Webquest för barnmorskor vid Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Learning with webquest. A case study of students experience of Webquest för barnmorskor at the University Library of Karolinska Institutet. Sara Lafolie Kollegium: 3 Färdigställt: 2009 Handledare: Abstract: David Gunnarsson The main purpose of this Master Thesis is to describe students experiences of learning with Webquest för barnmorskor (Webquest for midwifes) at the University Library of Karolinska Institutet (KI), Stockholm. To investigate the possibilities of acquiring information literacy in higher education with the webquest model a qualitative case study is carried out, based on five interviews with students. The students perceptions of the webquest course and their ideas on information seeking and information literacy are being analyzed in relation to a framework of learning theory and information literacy expressed by documents and librarians of KI. A descriptive presentation is structured from the main themes that emerged in analysis within the frames of my research questions. The analyse shows that Webquest för barnmorskor carries a difference in theory and practice regarding the content of information literacy. In theory a processual understanding of learning is advocated with a broad definition of information literacy. In practice Webquest för barnmorskor mediates a concept focused on sources and technical skills in information seeking. The later source approach is also adhered by the students. Given that the students reflect upon information use and critical analysis of sources in their main studies at KI, this somewhat limited way of using the webquest model seems successful in adapting the course to the context and prior knowledge of the students. Nyckelord: webquest, användarundervisning, informationssökning, informationskompetens, lärande, pedagogik, universitetsbibliotek.

3 1. INLEDNING Ämnesval Syfte Frågeställningar Begrepp Disposition BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING Högskolebibliotekets uppdrag Ämnesintegration och samverkan för informationskompetens Pedagogik i teori och praktik Användarundervisning olika förhållningssätt Informationskompetens olika förhållningssätt Användarundervisning på webben Webquest Webquestmodellens grundläggande idéer Forskning kring tillämpning av webquestmodellen TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Fenomenografisk inspiration Christine Bruces sju kategorier för informationskompetens Förhållningssätt till webbaserad användarundervisning METOD Fallstudien som forskningsmetod Studiens genomförande Intervjuanalys Intervjuerna i relation till studiens bakgrundsmaterial EMPIRI Studiens bakgrund Styrdokument för Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Webquest för barnmorskor på KIB Bibliotekarierna om det praktiska arbetet med Webquest för barnmorskor Intervjuredovisning Informanterna Studenternas erfarenhet av kursen Om informationssökning och informationsanvändning...45

4 6. ANALYS Hur svarar Webquest för barnmorskor mot studenternas upplevda behov? Hur relaterar studenternas erfarenheter till styrdokument och webquest? Tolkningar av informationskompetens i styrdokument och intervjusvar Förhållningssätt till lärande i styrdokument och intervjusvar AVSLUTANDE DISKUSSION Kursens praktiska genomförande Diskrepans kring informationskompetensbegreppet Samexisterande förhållningssätt till användarundervisning Samarbete bibliotekarie - lärare Att lära med webquest Ämnesanknytning och metakognition Pedagogiska strategier Webquest en omvandlingssprocess? Reflektioner kring studiens genomförande SLUTSATSER SAMMANFATTNING...66 KÄLLFÖRTECKNING...69 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE...72

5 1. INLEDNING 1.1 Ämnesval Idag förespråkar många högskolor ett problembaserat lärande som lägger stor vikt vid att studenterna ska kunna söka och hantera information på egen hand. Det problembaserade lärandet innebär också att undervisning i informationssökning ska utgå ifrån studentens kontext. I forskning kring användarundervisning i informationssökning poängteras därmed vikten av samarbete mellan bibliotekarier och lärare för ämnesintegrerade utbildningar i informationskompetens. Parallellt med det problembaserade lärandets intåg på landets högskolor i början av 1990-talet gick utvecklingen av modern informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT-utvecklingen har inte bara förändrat synen på vad som anses viktigt att lära sig, utan också skapat nya möjligheter att förmedla detta. Webbaserad undervisning lanserades som ett komplement till traditionell klassrumsundervisning och har för högskolebiblioteken inneburit en möjlighet att hantera de allt större studentgrupperna (Sundin, 2004, s. 291). Åsa Lundgren jämför i sin magisteruppsats Användarutbildning på webben (2002) ett antal högskolors webbutbildningar i en idéanalys. Hon har medvetet valt bort webbutbildningar med karaktär av webquest och medger att dessa kunde ha påverkat hennes analys i en annan inriktning, eftersom de erbjuder en mer kontextbaserad undervisning. Nu visar istället Lundgrens undersökningsresultat att undervisningssättet i de studerade webbutbildningarna var av traditionell didaktisk art där användaren endast är passiv mottagare av information (2002, s. 75). Detta gjorde mig nyfiken på webquest möjligheter till en mer kontextuell och ämnesintegrerad användarundervisning på webben. Vad är då webquest? Webquest är en webbaserad modell för problembaserat lärande där all information hämtas från webben. Webquest lanserades 1995 av Bernie Dodge, professor i Educational Technology, i samarbete med Tom March, lärare och webbutvecklare, vid San Diego State University. Det huvudsakliga syftet med webquest är att kombinera informationssökning på webben med olika pedagogiska strategier för lärande. Studenterna arbetar i grupp med problemlösning kring ett fall/scenario där de antar olika roller eller infallsvinklar för sin informationssökning. Lika viktigt som kompetens inom informationssökningen är själva informationsanvändandet. Studenterna ska genom webquestmodellen erhålla djupare förståelse av den egna lärandeprocessen (metakognition) och omvandla inhämtad information till egen ny kunskap genom kritisk reflektion (March, 2003, s. 2) 1. Vidare har jag läst Nina Ströms magisteruppsats Med informationskompetens som mål en studie av den pedagogiska verksamheten på Karolinska Institutets bibliotek (2002). Nina Ström skriver i sin undersökning från 2001/2002 att KIs vision och målsättning är en kontextbunden och målgruppsinriktad användarundervisning. I Ströms magisteruppsats omnämns webquest endast kortfattat som en ny form för användarundervisning 1 En mer ingående presentation av webquestmodellen ges i kapitel 2.5 Webquest. 1

6 (webquest introducerades på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek år 2000). Jag blev då intresserad av att återvända till användarundervisningen på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek men uteslutande fokusera på webquest för att studera den typen av användarundervisning närmre. Jag vill med denna uppsats undersöka webquestmodellens möjligheter till en kontextbunden utbildning i informationskompetens, där man utgår just från användarens kontext. En kontextbunden och målgruppsinriktad användarundervisning är likafullt målsättningen för Karolinska Institutets Universitetsbibliotek (KIB), enligt bibliotekets pedagogiska plattform. Därför tycker jag att det är relevant att se till användarnas erfarenheter av webquestmodellen i arbetet med en av KIBs webquests: Webquest för barnmorskor. För att studera vilka möjligheter just denna typ av användarundervisning ger när det gäller tillägnande av informationskompetens. Webquestmodellen syftar till fördjupad förståelse genom ämnesanknytning och metakognition hur svarar det mot studenternas upplevda informationsbehov, informationsanvändning och förståelse av informationskompetens? 1.2 Syfte Det övergripande syftet med denna uppsats är att i en fallstudie undersöka studenters erfarenheter av arbete med Webquest för barnmorskor på Karolinska Institutets Universitetsbibliotek. Jag avser undersöka studenternas erfarenheter kring tillägnande av informationskompetens genom webquestkursen, samt sätta deras berättelser i relation till de förhållningssätt till informationskompetens och lärande som uttrycks i KIs styrdokument och webquesten. 1.3 Frågeställningar Följande frågeställningar behandlas i min fallstudie: Vilka är studenternas erfarenheter av arbetet med Webquest för barnmorskor? Vilka förhållningssätt till informationssökning och informationsanvändning har studenterna tillägnat sig? Hur svarar webquestmodellen mot studenternas upplevda informationsbehov och deras eventuella svårigheter med informationssökning och informationsanvändning? Hur relaterar studenternas erfarenheter till de förhållningssätt rörande informationskompetens och lärande som uttrycks i KIs styrdokument och Webquest för barnmorskor? 2

7 1.4 Begrepp I denna uppsats avses med informationskompetens en helhet av kunskaper och förhållningssätt som inbegriper de båda begreppen informationssökning och informationsanvändning. Mer konkret innebär det behärskandet av olika söktekniska och källorienterade aspekter av informationssökning, samt relevansbedömning och källkritik vid användande av återfunnet material. Vidare hur informationen används för lärande, i vidgandet av individens personliga kunskapsbas, och i yrkeslivet. Min användning av begreppet informationskompetens har inspirerats av Christine Bruces forskning och tankar kring detta begrepp (se uppsatsen kap. 2.3). 1.5 Disposition I uppsatsens första kapitel Inledning ges en kort introduktion till mitt ämnesval, presentation av syfte och frågeställningar och en genomgång av uppsatsens disposition. Kapitel 2 Bakgrundsteckning och tidigare forskning innehåller en bakgrundsteckning om svenska högskole- och universitetsbiblioteks arbete med utbildning i informationssökning och informationsanvändning, vars villkor förändrats sedan mitten av 1990-talet i och med ny pedagogik för problembaserat lärande och utvecklingen av modern informations- och kommunikationsteknik. Det leder vidare till en litteraturgenomgång som presenterar användarundervisningens utveckling, olika synsätt på användarundervisning och synsätt på begreppet informationskompetens. I detta kapitel presenterar jag även de pedagogiska idéer och den kunskapssyn som ligger till grund för webquestmodellen, samt forskning kring tillämpning av webquest. Kapitel 3 Teoretiska utgångspunkter innehåller en kort presentation av den inspiration jag funnit inom fenomenografisk forskningsansats vad gäller en grundläggande uppfattning om mänskligt erfarande och lärande, samt tolkning av begreppet informationskompetens. Jag presenterar vidare Christine Bruces kategorier för beskrivning av informationskompetens som jag relaterar till i min analys av studenternas erfarenhetsberättelser. Här redovisas även min begreppsanvändning från en sociokulturell forskningsinriktning för att problematisera undersökningens kontext. I kapitel 4 Metod redogör jag för mitt val av fallstudien som forskningsmetod och presenterar undersökningens genomförande och mitt tillvägagångssätt vid intervjuanalysen. Jag diskuterar kort hur jag tillämpat mina teoretiska utgångspunkter i analysen. Kapitel 5 Empiri består av två delar. Först presenterar jag det bakgrundsmaterial jag valt ut som intervjuernas kontext: styrdokumentet Pedagogisk plattform för användarundervisning på Universitetsbiblioteket vid Karolinska Institutet, webbguiden Webquest för barnmorskor, samt en intervju med de bibliotekarier på Universitetsbiblioteket som är ansvariga för arbetet med webquest. Sedan redovisas min intervjuundersökning i en deskriptiv presentation av studenternas erfarenheter som svarar på de två första frågeställningarna Vilka är studenternas erfarenheter av arbetet med Webquest för barnmorskor? samt Vilka förhållningssätt till informationssökning och informationsanvändning har studenterna tillägnat sig? 3

8 I kapitel 6 Analys analyserar jag intervjuundersökningen i relation till studiens bakgrundsmaterial och svarar på frågeställningarna Hur svarar webquestmodellen mot studenternas upplevda informationsbehov och deras eventuella svårigheter med informationssökning och informationsanvändning? samt Hur relaterar studenternas erfarenheter till de förhållningssätt rörande informationskompetens och lärande som uttrycks i KIs styrdokument och Webquest för barnmorskor? I kapitel 7 Avslutande diskussion resonerar jag kring min fallstudie på ett mer övergripande plan och sätter slutsatser och funderingar i relation till tidigare forskning. Kapitlet innehåller även avslutande kommentarer kring mitt val av forskningsmetod. Kapitel 8 Slutsatser är en kortfattad redovisning av de slutsatser som dragits i analys och avslutande diskussion. I kapitel 9 Sammanfattning görs en mer utförlig sammanfattning av uppsatsens innehåll. Den följs av källförteckning och en bilaga med den intervjuguide jag skickade till studenterna innan intervjuernas genomförande. 4

9 2. BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel avser jag först ge en introduktion till ämnet genom att, utifrån olika vetenskapliga rapporter, teckna en bild av läget på landets högskolebibliotek rörande utbildning i informationssökning och informationsanvändning. Vidare gör jag en litteraturgenomgång som presenterar användarundervisningens utveckling, olika synsätt på användarundervisning och olika synsätt på begreppet informationskompetens. Detta leder in på en kortfattad beskrivning av för min uppsats relevant forskning kring användarundervisning på webben. Jag presenterar så slutligen de pedagogiska idéer och den kunskapssyn som ligger till grund för webquestmodellen, samt forskning kring tillämpning av webquest. 2.1 Högskolebibliotekets uppdrag Enligt Högskolelagen 1 kap. 9 ska den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt ge beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området (SFS 2001:1263). Att studenten ska vara kompetent att själv söka, värdera och använda den information hon hittar (i såväl tryckta som elektroniska eller visuella källor) hänger samman med den nya studentaktiva pedagogik, med problembaserat lärande 2, som växte fram under 1990-talet. Både som nödvändighet för pedagogikens praktik och som ett önskvärt resultat av densamma. Den studentaktiva pedagogiken kan till viss del ses som en produkt av det nya kunskapssamhället och utvecklingen av modern informations- och kommunikationsteknik. Göran Gellerstam beskriver i BIBSAM-rapporten Den första uppgiften högskolebiblioteket som utbildningsinstitution och lärande miljö (2001) hur det nya kunskapssamhället ställde krav på kunskapshöjning i det svenska samhället, vilket fick till följd att universitet och högskolor drabbades av en studentexplosion (Gellerstam, 2001, s. 13) Denna anstormning av utbildningar på högre nivå gjorde att mer studentaktiva arbetsformer blev nödvändiga för att lärosätenas resurser skulle räcka till. På samma sätt har högskolebibliotekens arbete med studenterna genomgått en stor förändring sedan 1990-talet. Genom datorisering av bibliotekssystemen och tillgången till elektroniska källor har bibliotekariens yrke breddats mot en mer pedagogisk roll. I 2 Problembaserat lärande kännetecknas av fyra grundläggande idéer: 1. Den lärande står i centrum personens förkunskaper och förståelse av ett fenomen utgör startpunkten för det fortsatta lärandet. 2. Stor vikt läggs vid i vilket sammanhang det som ska läras hör hemma - därifrån formuleras ett problem som blir utgångspunkt för läroprocessen. 3. Den lärande styr sin egen läroprocess mot ökad förståelse och kunskap, metakognition är ett centralt begrepp för problembaserat lärande. 4. Den lärande får successivt möjlighet att formulera sin förståelse av, och kunskap om, olika fenomen tillsammans med andra (Problembaserat lärande, Hård af Segerstad et al.,1997). 5

10 dag handlar utbildning i informationssökning om att lära studenten att självständigt söka information via bibliotekets datoriserade kataloger och portaler för elektronisk information. Utöver kunskap om sökteknikens olika redskap behöver studenten tillägna sig förmåga till relevansbedömning, källkritik etcetera, vilket ställer ytterligare krav på användarundervisningens innehåll. Bibliotekarien ska dels utbilda studenterna, dels fungera som stöd när de tar sig fram i det nya informationslandskapet (Gellerstam, 2001, s. 23.) Ämnesintegration och samverkan för informationskompetens Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) skrev år 2003 i Vägar för kunskap behov av en gemensam strategisk nyorientering för högskolorna och deras bibliotek om hur högskolorna på grund av pedagogiska förändringar mot självstyrt och problembaserat lärande, i kombination med minskade ekonomiska resurser, lagt allt större ansvar på studenterna själva för deras eget lärande. Rapportens författare hävdar att målet om informationskompetens enbart kan uppnås genom ett samarbete mellan bibliotekarier och lärare i integrerade lärmiljöer. Något som dittills sällan förekommit enligt SUHF hade högskolorna tenderat att se informationskompetens som bibliotekets enskilda ansvarsområde (2003, s.15). Birgitta Hansson, 1:e bibliotekarie vid Örebro universitet, och Olle Rimsten, universitetslektor vid Örebro universitet, gjorde 2005 en undersökning på uppdrag av KB/BIBSAM för att se hur lagens mål om informationskompetens uppfylls på landets högskolor. Someone elses job : Måluppfyllelse av 1 kap. 9 högskolelagen med avseende studenters informationskompetens baseras på enkäter till rektorer, bibliotekarier och lärare på 39 lärosäten inom högre utbildning i Sverige. Av dessa besöktes 6 bibliotek för ytterligare intervjuer. Undersökningen ger en tydlig bild av att biblioteken pålagts, eller själva tagit på sig, ansvar för implementeringen av informationskompetens. Många bibliotek saknar förståelse och strategier från ledningen och samverkan med lärarna (Hansson & Rimsten, 2005, s. 8). Hos intervjupersonerna framträder en tydlig enighet om att lagens mål om informationskompetens bäst nås genom att informationskompetens integreras i undervisningsämnet (ibid., s. 128). Hur ska då samverkan mellan bibliotekarier och lärare se ut? Hansson och Rimsten diskuterar ämnesintegration utifrån de olika samverkansformerna koordination kollaboration integration. Själva förespråkar de kollaboration. Det innebär att varje yrkesgrupp har sitt eget ansvarsområde, men de samordnar verksamheten, återkopplar och löser problem tillsammans. En utbildning som tar sikte på informationskompetens måste vara direkt knuten till den konkreta undervisningen, till kursens innehåll, vetenskapliga metoder och problem och utgå från studentens situation. Lärare och bibliotekarie har var och en sitt ansvarsområde som fogas ihop till en helhet, menar Hansson och Rimsten (2005, s.129) Pedagogik i teori och praktik Hansson och Rimsten ser en motsättning i att dagens svenska högskola ställer krav på ökad självständighet vad gäller att söka, värdera och välja sina källor eftersom studenterna samtidigt matas med tjocka kompendier och långa listor på kurslitteratur, vilket visat sig motsvara låg biblioteksanvändning (2005, s. 136). För att skapa ökad ämnesintegration av utbildning i informationskompetens fodras att kursplanerna i större utsträckning ger utrymme för sökande av egen information och användande av de 6

11 elektroniska resurser som finns på högskolebiblioteket. Just i valet att kurslitteratur ser Hansson och Rimsten en möjlighet att ge utrymme för eget sökande med anknytning till det ämnesspecifika. Då skapas goda möjligheter till samarbetsformer mellan lärare och bibliotekarier via kursplattformar, informationsguider, sökvägledningar, handledning och examination (ibid., s.130). Louise Limberg, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap, och Lena Folkesson, fil mag. och lektor i pedagogik, diskuterar också denna bristande överensstämmelse mellan teori och praktik i Undervisning i informationssökning: slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL) (2006). Inom IDOL-projektet har de utforskat kunskapsinnehåll och metoder för undervisning i informationssökning. Med en fenomenografisk forskningsansats har de studerat variationer i sätt att se på undervisningen bland lärare och bibliotekarier. I Limberg och Folkessons undersökning framträder en diskrepans mellan uppfattningarna om mål, kvalitetskriterier och undervisningens innehåll. Målsättningar och kvalitetskriterier inbegriper värdering och informationsanvändning: förmåga till källkritik, bearbetning och sammanställning av källor. Medan undervisningen domineras av mer tekniska aspekter av själva informationssökningen: presentation av källor och möjliga sökvägar (2006, s. 113). Författarna ser en möjlig förklaring i att skolans gamla tradition av att elever ska lära sig att göra rätt och att söka rätt svar till viss del biter sig kvar. Denna statiska och absoluta kunskapssyn krockar med en utifrån kommande undersökande, mer forskningsinriktad kunskapssyn. För att ett undersökande arbetssätt ska bli möjligt i skolpraktiken krävs ett mer konsekvent förhållningssätt till den forskande kunskapssynen, menar Limberg och Folkesson. Men det kan också vara så att vissa dimensioner i undervisning i informationssökning utgör en del av pedagogernas implicita kunskap och därför är svåra att formulera i intervjusamtal, resonerar författarna kring sitt resultat. Limberg och Folkesson visar därmed på ett behov att inom skolan att vidare analysera och formulera vad som konstituerar förmåga att kritiskt söka och använda information för att bilda kunskap och hur undervisning kan genomföras för att stödja elevernas lärande i detta avseende (2006, s. 114). Studiens viktigaste slutsats (enligt författarna själva) är att kunskapsinnehållet i undervisningsobjektet informationssökning måste bli mer mångfacetterat. En förutsättning för det är en mer komplex uppfattning av vad informationssökning och informationskompetens innebär. Författarna pekar här på en tänkbar teoretisk svängning från skolans traditionella piagetanska syn 3 på lärande mot variationsteorins synsätt 4 att förståelse för komplexa fenomen utvecklas då studenterna möter flera olika perspektiv på samma kunskapsinnehåll (författarnas citationstecken) (ibid., s. 125). 3 Jean Piaget ( ) var biolog och har blivit kognitivismens främste företrädare. Piaget formade teorier om barns utvecklingsstadier inom psykologin med utgångspunkt i att kunskap uppkommer genom barnets eget manipulerande av objekt och studerande av relationen mellan dessa, ett lärande som blir alltmer abstrakt med stigande ålder. Kognitivismen betonar lärande som aktiv, ständigt pågående, konstruktionsprocess där eleven tar emot ny kunskap, tolkar den och knyter ihop den med sin egen tidigare kunskap. Handling och problemlösning utifrån egna frågor är viktiga inlärningskomponenter (Säljö, 2000, s. 58). 4 Variationsteorin, som skapades i slutet av 1990-talet, är en teoretisk utveckling av den fenomenografiska forskningsansatsens grund. Lärande studeras i termer av urskiljning, variation och samtidighet (Marton & Booth 1997). 7

12 2.2 Användarundervisning olika förhållningssätt Limberg och Folkesson (2006) visar på en utvecklingslinje i den biblioteks- och informationsvetenskapliga litteraturen och traditionen - från undervisning i bibliotekskunskap mot lärande av informationskompetens. Denna utveckling följer framväxten av IKT och den nya pedagogiken med problembaserat lärande. Under och 90-talet var det dominerande pedagogiska synsättet en förståelse av individens meningsskapande utifrån ett processtänkande. Därmed väcktes intresset för att studera informationssökningsprocessen ur användarens synvinkel. Utvecklingen har inneburit en kvalitativ förändring av användarundervisningen, eftersom begreppet informationskompetens omfattar en hel lärandeprocess: det handlar inte bara om att återfinna information utan inbegriper ett undersökande arbetssätt och kännedom om hur information omvandlas till kunskap. En konsekvens av denna utveckling är att undervisningsmålen förskjutits från fokus på undervisning om specifika redskap och tekniska tillvägagångssätt kring informationssökning i databaser, bibliografier och på Internet, mot fokus på elevernas tankeprocesser och förmåga till kritiskt tänkande (Limberg & Folkesson, 2006, s. 19). Just att söka och använda information är två sidor av processen som inte alltid går att skilja åt och därför är lika viktiga att analysera. Här sker alltså en förändring i såväl begrepp som pedagogiska förhållningssätt och en tydlig skiljelinje framträder mellan olika förhållningssätt till användarundervisning: Ska undervisningen utgå från informationen eller användaren? Carol C. Kuhlthau, professor vid Rutgers University, New Jersey, USA, speglar ovan nämnda utveckling när hon 1993 beskriver tre olika förhållningssätt till användarundervisning i Seeking meaning: a process approach to library and information services: 1. Source approach (källorienterad undervisning) fokuserar på att lära eleverna hitta i ett specifikt bibliotek och dess källor. 2. Pathfinder approach (stigfinnarmodell) lär ut sökstrategier för att navigera både i det fysiska biblioteket och i det elektroniska informationslandskapet. Samt skapar förståelse för hur källorna hänger ihop och informationssystemen är beskaffade. 3. Process approach (processmodell) skiljer sig från de två ovan nämnda så till vida att den väger in värdering av information, informationsanvändning och lärande. Målet är att ge eleverna strategier för analys och problemlösning som hjälper dem utveckla förståelse och förmåga att strukturera sitt informationsbehov och hitta information som uppfyller detsamma (Kuhlthau, 2004, s ) Källorienterad undervisning är vad man inom biblioteks- och informationsvetenskaplig litteratur benämner bibliotekskunskap. Kuhlthau omnämner det även som det bibliografiska paradigmet och kritiserar dess fasta strukturer och objektivitet. Att vare sig den källorienterade undervisningen eller stigfinnarmodellen ägnar sig åt analys av informationsbehov, problemlösning och värdering av information lyfter Kuhlthau fram som en brist. Vidare påpekar hon att dessa två förhållningssätt gör att kunskapen från användarundervisningen knappast blir överförbar till andra situationer (ibid., s. 10). 8

13 Kuhlthau, som är inspirerad av konstruktivismens kunskapssyn 5, vill med utvecklandet av en processmodell lyfta fram individens meningsskapande process som utgångspunkt. För att få en mer holistisk bild av vad informationssökning är bör man beakta faktorer som känslor, kontext och interaktion vars inverkan har stor betydelse för sökprocessen. Kuhlthau presenterar härmed en osäkerhetsprincip, som i korta drag innebär att biblioteks- och informationstjänster ska ta sin utgångspunkt i användarens osäkerhet vid informationssökning och se det i perspektiv av en lärandeprocess. Detta istället för att anamma det bibliografiska paradigmets stabila struktur som bygger på generella universella antaganden om användare och informationssökningar (Kuhlthau, 2004, s. 8). I Webbaserad användarundervisning. Ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis (2005) lyfter Olof Sundin, docent och lektor i biblioteks- och informationsvetenskap, fram det centrala problemkomplexet: Är det möjligt att separera informationssökning från det innehåll som informationen förväntas förmedla? Är det lämpligt att ta utgångspunkt i själva informationen eller ska utgångspunkt tas i användarna? Sundin har analyserat 31 webbaserade handledningar för informationssökning tillgängliga vid högskolor och universitet i en rad nordiska länder (Sundin, 2005, s. 117). I sin analys presenterar Sundin fyra olika förhållningssätt till användarundervisning, varav de tre första i mycket påminner om Kuhlthaus ovan nämnda varianter av förhållningssätt: 1. Källorienterat förhållningssätt 2. Beteendeorienterat förhållningssätt 3. Processorienterat förhållningssätt 4. Kommunikativt orienterat förhållningssätt: fokus på de sociala aspekterna av informationssökning och individens deltagande i gemenskaper (Sundin, 2005, s. 153) 6 Med det kommunikativt orienterade förhållningssättet tillför Sundin ett sociokulturellt perspektiv på användarundervisning. Inom den forskningsansatsen undersöks informationssökning som en social och kulturell praktik hur information får mening, bedöms och används inom olika sociala praktiker (Sundin, 2005, s. 114). Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet är Sundin således intresserad av att undersöka användarundervisning på webben som en genre skapad i relation till framväxten av modern IKT. bibliotekarier anser vara viktiga och som de strävar att förmedla till sina användare (ibid., s. 111). 5 Konstruktivismen är en vidareutveckling av kognitivismen: konstruktivismens störste företrädare, Vygotsky ( ), bygger nämligen vidare på Piagets teorier. Konstruktivismen betonar att lärande inte handlar om att passivt tar emot kunskap, utan bygger på att individen genom aktivitet konstruerar sin egen bild av omvärlden. Språket och det sociala samspelet med andra har en stor betydelse för inlärningssituationen. Individen befinner sig ständigt i förändring (psykologisk utveckling) och i varje ögonblick har hon möjlighet att ta över och utveckla kunskaper från andra människor i olika samspelssituationer. Vygotskys tankar kring pedagogik har influerat det svenska skolsystemet mot en mer elevaktiv pedagogik med framhävande av samspelets betydelse (Kroksmark, 2003, s. 446f). 6 Sundins beskrivning av de fyra förhållningssätten, och en illustration av relationen mellan desamma, presenteras i kapitel 3 Teoretiska utgångspunkter. 9

14 Det sociokulturella perspektiv som Sundin utgår ifrån i sin undersökning är dock långtifrån vanligt förekommande. Dagens forskning domineras av teorier som innefattas av den processansats, med grund i konstruktivism och kognitiv teori, som Kuhlthau representerar. Även den fenomenografiska forskningsansatsen, som fokuserar på människors olika sätt att erfara informationssökning, har fått ganska stort utrymme (ibid., s. 113). 2.3 Informationskompetens olika förhållningssätt Begreppet informationskompetens är en svensk översättning av det engelska uttrycket information literacy. Användningen av information literacy har sitt ursprung under tidigt 1970-tal i USA 7 men i Sverige togs informationskompetensbegreppet i bruk först på 1990-talet. Begreppet informationskompetens kom att innefatta mer än tidigare använda begrepp som bibliotekskunskap eller informationssökning, eftersom det följde med utvecklingen av nya tekniska redskap för informationssökning och en problembaserad pedagogik (Sundin, 2005, s. 112) Det finns ingen fast, allmänt vedertagen, definition av informationskompetens. De allra flesta tolkningar i litteraturen inbegriper förmågan att effektivt och ändamålsenligt kunna söka och finna, använda och värdera information i utbildning, yrke eller samhällsliv (Limberg & Folkesson, 2006, s. 13). En ofta tillämpad definition kommer från American Library Association (ALA). Deras Presidential Committee on Information Literacy 1989 beskriver en informationskompetent person som någon som har lärt sig att lära tillägnat sig kunskap och förmåga att förstå hur information är organiserad, att söka information, hitta information som passar för informationssökningens syfte och använda information på så sätt att andra kan ha glädje av det. Ur denna grundläggande förståelse har sedan tolkningar gjorts i vad man kan se som två olika inriktningar. Det ena åt en mer teknisk och färdighetsbaserad förståelse av informationskompetens och den andra mot en förståelse som utgår ifrån användarens upplevelser och kontextens betydelse. Den teknik- och färdighetsbaserade förståelsen av informationskompetens speglar en kognitiv syn på lärande och konstruktivismens intresse för informationssökning som en individuell process för skapande av förståelse och mening och där ny kunskap är bitar av information som integreras i den personliga kunskapsbasen. Informationssökning ses som en rationell process där information överförs från sändare till en mottagare (Bruce, 1997, s. 29). Forskare inspirerade av en fenomenografisk ansats lägger större vikt vid relationen människa och information och hur människor agerar med omvärlden. Christine Bruce, forskare vid Queensland University of technology, förespråkar i sin avhandling The seven faces of information literacy (1997) vad hon kallar en relationell ansats vid beskrivning av informationskompetens. Det hon gör i sin forskning är en ansats att ringa in begreppet genom att undersöka användares förståelse av informationskompetens och de variationer som förekommer i användarnas 7 Termen information literacy användes för första gången 1974 av amerikanen Paul Zurkowski i en rapport till US National Commission on Libraries and Information Science. Då i betydelsen effektiv informationsanvändning (hantering av såväl tekniska verktyg som källor) för problemlösning. Zurkowski propagerade för en nationell satsning på information literacy under en tioårsperiod. (Bruce, 1997, s. 5). 10

15 beskrivningar. Hon vill se informationskompetens som just så komplext, utifrån ett grundläggande intresse för just relationen mellan människa och omvärld (Bruce, 1997, s. 39f). Där finns även en syn på lärande som kvalitativa skillnader i personers sätt att erfara världen i enlighet med en fenomenografisk forskningsansats 8. Louise Limberg gör i avhandlingen Att söka information för att lära en studie av samspel mellan informationssökning och lärande (1998) en fenomenografisk studie av sambandet mellan informationssökning och lärande. Limberg studerar gymnasieelevers arbete med informationssökning inför ett skolarbete om EU genom att intervjua elever, lärare och bibliotekarie. Undersökningen tydliggör hur skillnader mellan elevernas ämneskunskaper påverkar deras resultat i informationssökningen och de nya kunskaper de slutligen tillägnar sig. Undersökningen visar även att skillnader i uppfattning om informationssökning påverkar såväl informationssökningen i sig som elevernas kunskapsinhämtning. Limberg urskiljer tre synsätt på informationssökning hos eleverna i undersökningen: A. Informationssökning som att söka fakta B. Informationssökning som att väga information för att välja rätt sida C. Informationssökning som att granska och analysera Elever med synsätt A förväntade sig att finna färdiga svar, det rätta svaret, en uppfattning som begränsade deras inlärning. I denna grupp likställdes information med fakta. Då fakta enbart inhämtas utan bearbetning skapas ingen bredare förståelse, inlärningen blir ytlig och splittrad. Elever med synsätt B samlade mycket information för att skapa en kunskapsbas och belysa frågan från olika håll. De hade en slags relativistisk kunskapsuppfattning som landade i en kvantitativ bedömning. De sökte balans mellan olika åsiktsläger för och emot EU och valde den sida som var överrepresenterad. Elever med synsätt C visade sig få bäst inlärningsresultat då de granskade källor, analyserade innehållet i materialet och försökte se ämnet i ett större sammanhang. Dessa elever lät analysen gå lite utanför frågeställningen till mer allmängiltiga frågor som makt och etik, även om frågeställningen fortfarande var styrande. Detta sätt att undersöka värderingar, motiv och bakomliggande intressen stimulerar till en mer holistisk djupinlärning. (Limberg, 1998, s. 206) Med utgångspunkt i att informationssökning utgör en process som är del av lärande, där tankar och känslor i hög grad påverkar handlandet, visar Limberg att informationssökning inte kan betraktas som generell process oavsett innehåll. Hur eleverna formulerade sina sökbegrepp eller skaffade sig informationen hade inte så stor påverkan på inlärningsresultatet. Däremot var förhållningssätt till informationsanvändningen av stor betydelse. Variationerna i elevernas uppfattning om informationssökning och informationsanvändning samspelade nära med variationerna i deras uppfattningar av ämnesinnehållet. Limberg koppar detta till inlärningsteori om djupinriktning/holistisk hållning eller ytinriktning/atomistisk hållning för att öka förståelsen för hur uppfattningar av informationsanvändning och ämnesinnehåll samspelar (1998, s. 229). Relevant för min studie är även den diskussion som förs av James Marcum, professor och chefsbibliotekarie vid College of Staten Island, New York. I en översikt över 8 En mer utförlig presentation av Bruces forskning ges i kapitel 3 Teoretiska utgångspunkter. 11

16 användarundervisning vid amerikanska högskolor år 2002 riktar Marcum kritik mot att undervisningen ofta följer en alltför begränsad systembaserad ansats. Med andra ord en undervisning koncentrerad till tekniska kunskaper och färdigheter, som baseras på ett synsätt på informationssökning som överföring från sändare till mottagare. Marcum skriver att samtidigt som informationskompetensbegreppet blir allt bredare, med risk för svårighet att dra gränser mot andra begrepp som lärandeprocess, är den praktiska tillämpningen vid användarundervisning alldeles för snäv. Till exempel tar undervisningen i informationskompetens inte hänsyn till arbetslivets komplexa förutsättningar som väntar studenterna efter utbildningen. Där blir kännedom om kognitiva auktoriteter, social och kulturell kompetens av stor vikt. Marcum förespråkar ett samarbete mellan bibliotek och experter inom studenternas kommande yrkesdomän för att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar (Marcum, 2002, s. 19f). Han ser en nödvändig utveckling mot en förståelse av lärande som tar hänsyn till sociala faktorer och studenternas kontext, samt en organisatorisk förändring med högskolebiblioteket integrerat i ämnesundervisningen (ibid., s. 21). 2.4 Användarundervisning på webben Olof Sundin skriver i Användarundervisning inför informationssökning i yrkeslivet. En kunskapsöversikt (2004) att den mesta forskning som gjorts kring webbaserad undervisning är evalueringsorienterad, den rör utformningen och användbarheten hos diverse guider och utbildningar på webben. Han kritiserar den dessutom för att vara normativ och mindre vetenskaplig (2004, s. 291). I sin egen, ovan nämnda, studie Webbaserad användarundervisning. Ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis (2005) visar han själv istället på denna form av undervisning som en genre att analysera utifrån innehållsanalys, lingvistisk analys eller diskursanalys allt med det sociokulturella perspektivets intresse för mediering av kunskapssyn, pedagogiska försanthållanden och synsätt på användare (2004, s. 292). Christine Bruce tillämpar de sju aspekter av informationskompetens hon tagit fram i avhandlingen The seven faces of information literacy (1997) på webbaserad undervisning i bland annat EDUCATE 9. Bruce ser i sin studie att det framförallt är aspekterna informationsteknik, källor, process och kontroll som framträder i användarundervisningen på webben. Aspekter rörande informationsanvändning saknas helt. Just i exemplet EDUCATE ser Bruce att det förekommer resonemang om lärande inspirerade av fenomenografisk forskning om djupinlärning respektive ytinlärning, men det omsätts inte i praktik (Bruce, 1997, s. 166). 9 EDUCATE (End-user Courses in Information Access through Communication Technology )är ett EUprojekt, omfattande 6 europeiska högskolor, för utvecklande av ett multimediaprogram som utbildningspaket i informationskompetens. EDUCATE programmet kan användas för undervisning eller självstudier inom ämnena fysik och elektroteknik. Programmet har utvecklats för att möta behov hos forskare, ingenjörer, bibliotekarier och informatiker. Programmet ger kunskap om, och tillgång till, olika informationsresurser samt referensdatabaser. Kursen rör såväl informationssökning som informationsanvändning avseende bland annat strukturering, organisering och värdering av information (Fjällbrant & Thomasson, 1997, s. 1). 12

17 Åsa Lundgren jämför i sin magisteruppsats Användarutbildning på webben (2002) ett antal högskolors webbutbildningar i en idéanalys, med teoretiskt ramverk av Kuhlthau, Ramsden och Bruce, där hon undersöker uttryck för informationskompetens, kunskapssyn och pedagogiska ståndpunkter. Lundgren har medvetet valt bort webbutbildningar med karaktär av webquest och medger att dessa kunde ha påverkat hennes analys i en annan inriktning, eftersom de erbjuder en mer kontextbaserad undervisning. Nu blir istället Lundgrens undersökningsresultat att undervisningssättet i de studerade webbutbildningarna var av traditionell didaktisk art där användaren endast är passiv mottagare av information. Något även tidigare studier på området visat, enligt Lundgren (2002, s. 75). Vad gäller förhållningssätt till informationskompetens såg Lundgren i samtliga användarutbildningar processperspektivet som ett helhetsperspektiv på informationskompetens, då de i sin utformning ofta följde en slags informationssökningsprocess. Däremot var källperspektivet mest dominant allra flest moduler och avsnitt kunde hänföras till den kategorin. Källorna intar här således den mest centrala platsen i informationskompetensen (Lundgren, 2002, s. 71). I magisteruppsatsen Webbaserade kurser - traditionell förmedlingsundervisning i ny förpackning? En undersökning av den pedagogiska diskursen i webbaserad användarundervisning (2008) gör Ann Catrine Eriksson och Greta Quesada en kritisk diskursanalys av de pedagogiska förhållningssätt som medieras genom användarundervisning på webben i fem olika webbkurser på högskola/universitet. Författarna vill undersöka huruvida webbkurserna som ny form för användarundervisning inneburit någon förändring mot nya förhållningssätt i den pedagogiska praktiken. En praktik som hittills präglas av ett behavioristiskt synsätt 10, trots att forskningen domineras av ett konstruktivistiskt synsätt på lärande (2008, s. 75). Webbkurserna analyseras på tre nivåer: text-, diskursiv- och social praktiknivå. Analysen sker i relation till fyra teoretiska perspektiv, som också är fyra olika pedagogiska diskurser: behavioristisk, kognitivistisk, konstruktivistisk och sociokulturell pedagogisk teori. Författarnas analys visar att webbkursernas pedagogiska diskurs främst kännetecknas av ett behavioristiskt pedagogiskt förhållningssätt, följt av kognitivistiskt och konstruktivistiskt förhållningssätt. Det sociokulturella pedagogiska förhållningssättet förekommer enbart i en av kurserna och då i mycket liten grad. Eriksson och Quesada föreslår en utveckling av användarundervisningen genom användning av interaktiva tjänster med webben som ett sätt att uppmuntra till diskussion och samarbetsinlärning studenter emellan. Med ökad kommunikation mellan studenter och bibliotekarier i realtid finns också 10 Behaviorismen har en syn på kunskap som objektiv och kvantitativ. Kunskapen finns utanför individen och kan delas. Lärande sker genom att små kunskapsbitar ackumuleras i en process av stimuli/respons kopplingar. Inlärning måste därav organiseras sekventiellt och hierarkiskt. Behaviorismen studerar lärande som förändring av elevens yttre, observerbara och iakttagbara beteende (Eriksson & Quesada, 2008, s. 16). 11 Webben 2.0 är ett samlingsbegrepp för den nya generationen webbtjänster som erbjuder möjligheter till interaktivitet och samarbete. Det finns många definitioner av webben 2.0. Enligt Tim O Reilly, publicist inom media och teknik, ska en webbsida uppfylla flera kriterier för att höra hemma inom webben 2.0, bland annat att användaren själv ska bidra till att fylla webben med innehåll, användaren ska själv ha kontroll över informationen, och att designen ska vara interaktiv och användbar (O Reilly, 2005, s. 5). 13

18 möjlighet för frågeställningar och övningar inspirerade av konstruktivistiskt eller sociokulturellt förhållningssätt (2008, s. 70). 2.5 Webquest Webquestmodellens grundläggande idéer A WebQuest is a scaffolded learning structure that uses links to essential resources on the World Wide Web and an authentic task to motivate students investigation of an open-ended question, development on individual expertise, and participation in a group process that transforms newly acquired information into a more sophisticated understanding. The best WebQuests inspire students to see richer thematic relationships, to contribute to the real world of learning, and to reflect on their own metacognitive processes. (March, 2007, s. 2). Konceptet webquest utvecklades 1995 av Bernie Dodge, professor i Educational Technology, i samarbete med Tom March, lärare och webbutvecklare, vid San Diego State University. Webquest är en webbaserad modell för problembaserat lärande där all information hämtas från internet. Studenterna arbetar i grupp med problemlösning kring ett verkligt fall/ scenario där de antar olika roller och infallsvinklar. Det huvudsakliga syftet med webquest är att kombinera informationssökning på internet med framgångsrika pedagogiska strategier för lärande. Lika viktigt som kompetens inom informationssökningen är själva informationsanvändandet. Studenterna ska genom webquestmodellen erhålla djupare förståelse av den egna lärandeprocessen (metakognition) och omvandla inhämtad information till egen ny kunskap genom kritisk reflektion (March, 2003, s. 2). En webquest består av ett antal webbsidor utformade som en guide i informationssökning skräddarsydd för en viss grupp användare. Följande delar bör ingå: 1. introduktion 2. uppgift 3. processbeskrivning/handledning 4. informationsresurser 5. utvärdering och konklusion I inledningen ska uppgiften förklaras för studenterna med syfte och målsättning. Processbeskrivning/handledning avser problematisering av själva sökprocessen, såväl tekniska tillvägagångssätt som källkritik och relevansbedömning. Under informationsresurser presenteras en uppsättning databaser och/eller andra för sökuppgiften lämpliga internetresurser. Utvärdering och konklusion sker oftast vid genomgång i klassrummet där studenterna presenterar resultatet av sina sökningar och diskussion vidtar där man också försöker se hur kunskaperna kan användas i andra sammanhang. Om resultatet ska presenteras i form av ett skriftligt arbete är det brukligt att läraren utarbetar en mall för vad som krävs för olika betygsnivåer. Ett formulär för utvärdering kan även fungera som stöd för studenten att göra egna reflektioner kring sitt lärande. Webbsidorna används sedan i undervisning där studenter arbetar i grupp med att söka information på olika sätt, med olika perspektiv. Antingen sker detta under några timmar 14

19 med en kort uppgift som redovisas och diskuteras inför klassen. Den uppgiften är då av enklare slag: att söka information i en öppen fråga utifrån olika roller eller perspektiv. En lång webquest består däremot av två eller tre undervisningstillfällen och studenterna arbetar med problemlösning eller djupare analys och producerar ofta en skriftlig redovisning. Informationskonsulterna Headshot Innovative Learning, som lanserade modellen i Sverige 1997, skriver att lärarens uppgift inte bara består i att inledningsvis servera studenterna en introduktion som ger en kunskapsbas av tekniska färdigheter i informationssökning och en samling lämpliga informationsresurser. Det är av stor vikt att läraren även skapar en kreativ miljö för gruppdiskussioner och individuellt lärande. Under själva informationssökningsprocessen blir lärarens roll mer av handledande karaktär - läraren guidar studenterna genom deras arbete med resonemang om exempelvis kritiskt tänkande och relevansbedömningar. En annan aspekt av det stöd läraren ska tillhandahålla rör studentens reflektioner kring sin egen förförståelse och läroprocess (Headshot Innovative Learning, 2008). Enligt Bernie Dodge finns fyra grundläggande förutsättningar att beakta för lärande med webquest: critical thinking (kritiskt tänkande för skapande av ny förståelse och kunskap) knowledge application (kunskapen appliceras på uppgiften, men även andra områden) social skills (förmåga till samspel vid grupparbete och inlärning för bästa resultat) scaffolded learning (lärarens stöttande handledning, både avseende informationssökning och studentens läroprocess) (2001). Webquestkonceptet bygger på konstruktivistiska idéer om lärande. Att grupparbetsformen är så central beror på synsättet att inlärning sker i samspel med andra. Det betyder inte att kunskap i sig är överförbar mellan individer. Individen skapar själv sin förståelse av världen. Det sker i en process där ny information, det individen just lärt sig, utvecklas till egen förståelse utifrån tidigare kunskap och erfarenhet, och därmed förändrar individens sätt att se på saker. Lärande är på så sätt en slags förståelseprocess som skapar ny mening. Samspel med andra är av betydelse för att det ger möjlighet att reflektera kring, formulera, omformulera och pröva sina egna uppfattningar (Headshot Innovative Learning, 2008). Bernie Dodge skriver att The role of scaffolding is to transform what they read into some new form (2001, s. 58). Det som eftersträvas med webquest är med andra ord en omvandlingsprocess där den information som erhålls omskapas till ny kunskap hos individen, tack vare interaktion med andra studenter och lärarens stöd. Tom March skriver att läraren bör fråga sig Kräver uppgiften att studenterna får fram något nytt av all den information som samlats in? Har ny kunskap, infallsvinklar eller förståelse genererats? Viktiga pedagogiska strategier för webquestmodellen är enligt March: motivation genom ämnesanknytning, konstruktivistisk grundsyn, öppna frågor/reflektion, jämförande och situationsbundet lärande, tematisk undervisning, utvärdering genom autenticitetsprövning, metakognition (March, 2003, s. 2). Slutligen nämner March webquestens 3 R: Is it Real, Rich and Relevant? En av lärarens 15