INFORMATIONSSÖKNING SOM INLÄRNINGSPROCESS

Transkript

1 INFORMATIONSSÖKNING SOM INLÄRNINGSPROCESS Av Cecilia Waern På jakt efter en teori Dr Carol Kuhlthau är Associate Professor vid Rutgers University i New Jersey, USA, School of Communication, Information and Library Studies. Hon har sedan början av 80-talet forskat i hur människor söker information. När hon för många år sedan arbetade som gymnasiebibliotekarie, stod hon gång på gång inför problemet, att eleverna i början av varje ny, större sökuppgift var lika frustrerade och vilsna i biblioteket. Detta trots att de visste mycket väl hur biblioteket fungerade. Varför tog det så lång tid för dem att komma igång, varför hade de så liten tilltro till sin egen förmåga och varför blev de så irriterade? Hennes erfarenhet tycktes få sin förklaring i psykologen George Kellys teori om att inlärning sker i en konstruktionsprocess, en aktiv, förvirrande och komplex process, i vilken vi försöker förstå ny information utifrån de kunskaper vi redan har. Ny information måste hela tiden bearbetas, för att passa in i vår tidigare uppfattning av omvärlden. På detta sätt förändras ständigt vår syn på omvärlden, men det är en arbetsam process som alltid börjar med osäkerhet. Kuhlthau lånade denna teori för att kunna studera och tolka elevernas reaktioner när de sökte information. Hennes hypotes var att informationssökning är en konstruktionsprocess, som börjar med osäkerhet och oro. När hon studerat eleverna under långa och även återkommande perioder, kunde hon utläsa ett mönster. Hon såg de olika stadierna i en process som de flesta tycktes gå igenom. I boken Seeking meaning (1993) presenterar hon sin teori om informationssökning. Hon diskuterar också vad denna teori skulle kunna innebära för oss som ska vägleda dem som söker information. Informationssökningsprocessen Kuhlthau beskriver informationssökningen, ur elevernas perspektiv, som en process i sex stadier. I varje stadium redogör hon för elevernas tankar, känslor och handlingar. Vilka problem och behov har de i varje del av processen? BILD Inför en ny uppgift Eleverna får en uppgift som innebär att de måste söka information. De känner oftast oro och lite motvilja inför uppgiften. De tänker på tidigare sökuppgifter och försöker komma på ett intressant ämne. De har ofta behov av få diskutera olika ämnesområden och hur de skulle kunna gå tillväga med uppgiften.

2 Val av ämnesområde Känslan av osäkerhet består under den tid då eleverna försöker bestämma sig för ett ämne. De gör preliminära sökningar för att få en aning om vilken information som kan vara tillgänglig, de skumläser texter för att få tips på ämnen och de pratar med andra om olika möjligheter. När de väl har valt ett ämne blir de ofta optimistiska och känner lust att sätta igång med arbetet. Utforskande av ämnet Optimistiska går eleverna in i det här stadiet, men upptäcker till sin besvikelse att det är mycket besvärligare än de trodde. Informationen de hittar tycks inte passa med vad de tänkt sig och information från olika källor stämmer inte överens. De misstror sig ofta om att klara upp det hela oh blir irriterade på bibliotek och databaser. Oförmågan att precisera vad det är man söker gör att bibliotekarier, bibliotek och databaser inte kan ge tillräcklig hjälp. Eleverna söker information, läser för att få ett hum om ämnet och försöker relatera informationen till det de redan vet. Det bästa tycks vara om de kan förhålla sig öppna för olika möjligheter, t ex genom att lista fakta av särskilt intresse eller att reflektera över intressanta infallsvinklar. Om de däremot börjar göra noggranna anteckningar i detta skede stryper de processen, och kommer inte fram till en klar uppfattning om vad de ska undersöka. Problemformulering Eleverna försöker i det här stadiet finna och välja ut idéer och infallsvinklar i det material de hittar, för att på så sätt komma fram till en fokusering av ämnet. De försöker utläsa grundtankar i ämnet och reflekterar, samtalar och skriver om idéer och tankar. Genom detta arbete blir ämnet alltmer en personlig angelägenhet. När eleverna lyckas göra sin problemformulering blir detta för många en vändpunkt i arbetet. I problemformuleringen väljer de att se sitt ämne ur en viss synvinkel vilket också innebär en avgränsning av ämnet. De känner tillförsikt och intresset för uppgiften ökar markant. Ibland kan man komma på en fokusering av ämnet direkt, men för det mesta tycks det klarna gradvis efter hand som förståelsen för ämnet ökar. De som gör en tydlig problemformulering får vanligtvis mycket lättare att finna rätt information och att redovisa sina kunskaper än de som inte har lyckats med detta. Insamling av information I det här stadiet fungerar interaktionen mellan informationssystemen och den som söker information allra bäst. De som har en klar fokusering av sitt ämne kan ställa tydliga och exakta frågor tillbibliotekarierna och göra framgångsrika sökningar i databaserna. Eleverna väljer ut den information som passar frågeställningen och gör noggranna anteckningar. Informationssökningsprocessen är inte alltid så linjär som modellen tycks vis utan ofta mer cyklisk. Längre fram i sökprocessen kan man åter hamna i stor osäkerhet. Osäkerheten som motor och möjlighet Det kanske behöver sägas att min redovisning av Kuhlthaus idéer och erfarenheter naturligtvis är min personliga tolkning. Denna präglas av mina egna erfarenheter både som informationssökande människa och som gymnasiebibliotekarie. Kuhlthau menar att vi oftast bortser från den känslomässiga aspekten när vi diskuterar informationssökning och inlärning. Det intressantaste med henne är kanske just att hon så starkt framhåller känslornas betydelse. Det visar sig i hennes undersökningar att

3 sinnesstämningen ofta antingen öppnar eller stänger möjligheterna när man söker information. Osäkerhet är för de flesta ett obehagligt känslomässigt tillstånd som man snabbt vill komma ur. Man vill komma igång med arbetet, och börjar samla material för att så fort som möjligt kunna skriva något. Man tror att man är hjälpt av så mycket material som möjligt, men frustrationen infinner sig då ofta i ett senare skede, när man ska välja ut information och redovisa vad man lärt sig. Om man däremot accepterar osäkerheten och ser den som nödvändig, men också som en möjlighet, för man en chans att skaffa sig de förkunskaper som behövs för att senare kunna sålla i materialet och förstå det man läser. Kuhlthau hänvisar till den amerikanske psykologen Jerome S. Bruner, som menar att tolkningen av informationen är avgörande för hur bra man lyckas med sin informationssökning, och tolkningarna beror på de kunskaper och erfarenheter man redan har. Hur bra eller hur mycket information man än hittar, så förstår man inte ämnet förrän informationen tolkas. Det är inte i första hand materialet som avgör om man lär sig något, det är hur man tänker. Kuhlthau noterar i sina undersökningar vilken betydelse en fokusering av ämnet har för eleverna. När de lyckats formulera en tydlig frågeställning känner de sig med ens säkra på sin uppgift och har stort stöd av denna, när de väljer ut information och redovisar sina kunskaper. Att formulera sig är att tänka och att utveckla en förståelse. Fokuseringen av ämnet ger den som söker ledtrådar. Tankarna klarnar och man börjar söka mer målmedvetet. Formuleringen är ramen för de beslut man tar när man väljer information, men också det som underlättar tolkningen av informationen. En problemformulering är en fokusering av ämnet. Ett exempel: En elev vill studera hur reklamen påverkar oss. Om man tänker lite och skaffar sig ett hum om ämnet, inser man snart att reklam innefattar många olika sorters reklam och att oss är många olika sorters människor. Eleven förstår att ämnet är stort och mångfasetterat, och att man måste studera det ur olika synvinklar. Detta är viktig kunskap. Tiden, målet med uppgiften och det egna intresset avgör vilken aspekt av ämnet eleven väljer. Valet blir kanske följande fokusering: Vad är det som påverkar mig mest i TVreklamen? Varför blir jag påverkad av just detta? Är Det troligt att även andra ungdomar påverkas på samma sätt? Varför? För att kunna formulera detta har eleven skaffat sig en förförståelse av ämnet, och den precisa formuleringen ger olika ledtrådar för det fortsatta arbetet. Den styr elevens tankar vad gäller egna kunskaper, arbetsmetod och val av information. Eleven har börjat bearbeta sina egna tankar och givit dem en viss riktning, som underlättar tolkning och förståelse. Man måste alltså fokusera ämnet för att kunna tolka informationen, och man måste tolka informationen för att förstå den. Tolkningar kan bara göras utifrån ens egen syn på omvärlden, alltså utifrån de kunskaper man redan har. Den information man möter påverkar ens föreställningar och kunskaper, och därför läser man och tolkar en text olika vid olika tillfällen. Det som vid ett tillfälle inte verkar stämma med ens föreställningar, visar sig vid ett senare tillfälle kanske vara mycket användbart. Våra frågor till bibliotekarier, databaser och texter kommer därför troligtvis att förändras under sökningens gång. Osäkerheten beror på att vi inte har tillräckliga kunskaper i ämnet, och den får oss att förstå att vi har behov av information. Det är osäkerheten som talar om för oss att vi saknar kunskaper. Den är alltså nödvändig för att få igång informationssökningsprocessen. Den som tycker sig veta allt lär sig ju inte så mycket nytt. Osäkerheten ger också möjligheter om man förhåller sig öppen i början av sökprocessen. Allt har samma värde tills man har preciserat sig. Man skaffar sig en överblick,

4 och får därmed de förkunskaper som behövs, för att senare kunna sålla i materialet och förstå det man läser. Ett utforskande, prövande förhållningssätt öppnar möjligheter att se nya infallsvinklar och väcka nya tankar. När man samlar all information genast grundar man sina val på vad man då vet och befäster därmed kanske bara redan befintliga uppfattningar. Att acceptera osäkerheten är för eleverna en av de viktigaste strategierna för att kunna komma fram till en fokusering. Andra viktiga aktiviteter är att samtala med andra, skumläsa texter, skriva ner tankar och idéer och reflektera över ämnet. Eleverna visar ett mycket tydligt behov av att få prata om sitt ämne i det inledande skedet. Sammanfattning: Osäkerheten sätter igång sökprocessen. Osäkerheten är en sinnesstämning som öppnar eller stänger möjligheterna för en lyckosam informationssökning. Osäkerheten innebär därmed både möjligheter och risker. Möjligheterna innebär att man skaffar sig förkunskaper, som hjälper en att tolka och förstå information. Riskerna är att man låter processen få avstanna för tidigt, och därmed får svårt att tolka och förstå informationen i ett senare skede. Strategier för att utnyttja osäkerheten på ett positivt sätt är: - att samtala med andra - att skumläsa texter - att reflektera över ämnet - att kortfattat skriva och läsa om tankar och idéer. Kuhlthau i praktiken Kommunikation: kurs för gymnasieelever Kommunikation är en lokal kurs på Katedralskolan i Skara och ingår i ämnet svenska. Alla elever på de teoretiska programmen deltar i kursen under det första året. Kursen är på 30 timmar och leds av svensklärare, bibliotekarie och datalärare. Eleverna ska dels lära sig söka, välja ut och förstå information, dels kunna förmedla vad de lärt sig. Det som ryms inom datakunskapen kommer jag inte att redovisa här. Kursplan Ett utdrag ur kursplanen: Kursen skall ge kunskaper om ett undersökande arbetssätt. Eleverna skall lära sig arbeta självständigt och probleminriktat, för att nå ett kunskapsmål. --- Efter genomgången kurs skall eleven - kunna avgränsa ett ämne och skriva en problemformulering - kunna använda olika databaser för informationssökning

5 - kunna bearbeta och ställa samman fakta med hänvisning till källor - kunna utvärdera resultat och arbetssätt. För att få godkänt ska eleven dessutom ha diskuterat sitt ämne flera gånger med kamrater och handledare. Elever som vill a högre betyg ska dessutom - ha gjort en mycket väl avgränsad problemformulering - ha valt källor, som väl passar ämnet och den egna kunskapsnivån - dra slutsatser väl förankrade i problemformulering och redovisade kunskaper - använda sitt eget språk utom vid citat - kunna kommentera på vilket sätt problemformuleringen varit ett stöd i arbetet Kursuppläggning Den del av kursen som jag redogör för här är på femton timmar. Eleverna skal välja ett ämne som de är intresserade av. Trots att de väljer olika ämnen ska de arbeta i par. De skall hjälpas åt under arbetets gång, framför allt genom att ställa frågor till varandra och läsa varandras texter. Dessutom hjälper de varandra med brainstorming. Under och efter varje lektion för eleverna anteckningar i en dagbok. De skal kommentera sitt arbete, göra anteckningar om tankar de har och om fakta de hittar, skriva in problemformulering och slutligen en kladd. Dagboken är ett viktigt underlag för betygssättningen. Lektion 1. Jag går ut i klasserna och berättar vad kursen går ut på och hur den kommer att läggas upp. Jag försöker dessutom mycket konkret beskriva informationssöknings- och inlärningsprocessen enligt Kuhlthau. Lektion 2. Lärarna går igenom och tränar olika tekniker för att läsa och sovra information, framför allt skumläsning (översiktsläsning) och mindmapping. Lektion 3 och 4. Eleverna får en mycket kort visning a v biblioteket, framför allt uppslagsböckerna. Därefter arbetar de med att göra mindmapp över sitt ämne genom att först tänka själv: Vad vet jag redan? Sedan hjälper eleverna varandra med brainstorming och diskuterar sitt ämne även med läraren och bibliotekarien. Ytterligare information skaffar sig eleverna genom att slå i uppslagsböcker och eventuellt läsa någon tidningsartikel. Eleverna avgränsar ämnet och gör nya mindmappar.. Lektion 5. Läraren beskriver hur man utifrån mindmapp och nyckelord formulerar problem. Vad är ett problem och vad är meningen med att formulera det? Eleverna arbetar med sina problemformuleringar. De skall diskutera med varandra, läsa varandras formuleringar och ställa frågor. De skall också prata med antingen läraren eller bibliotekarien om sin problemformulering. Lektion 6. Eleverna får en grundlig information om bibliotekets olika databaser och om hur de hittar i biblioteket. Lektion Eleverna gör ett arbete med handledning av lärare och bibliotekarie. De söker lite information i taget och bedömer hur de ska gå vidare utifrån det de läst. De gör anteckningar och skriver upp källor. De ska kunna diskutera sitt arbete och sina problem och ställa frågor, när det behövs, till kamrater, lärare och bibliotekarie.

6 Det är viktigt att handledarna kan följa arbetet, eftersom det är själva arbetsprocessen som i första hand ska betygsättas. Handledarna går runt till eleverna, ber att få se dagböckerna och diskuterar ämne och arbetssätt med eleverna. Samtalet är alltså en viktig del i arbetet. Ar Arbetet är klart när eleverna tycker sig förstå sitt ämne, och lyckas redovisa vad de själva tycker är viktigt att förmedla. Antalet sidor t ex, är helt ointressant. Lektion 15. Muntlig utvärdering i grupp. Eleverna har fått frågor att fundera på om sitt eget arbete, vad de tycker om resultatet och om kursen. Gruppen är på ca sex elever samt en handledare, lärare eller bibliotekarie. Sammanfattning: Fokuseringen av ämnet, d v s problemformuleringen, är vattendelaren i sökprocessen. Denna sker i två steg: Steg 1. Eleverna söker information för att få en förförståelse och därmed kunna göra en problemformulering. Det viktigaste är att de tänker på sitt ämne i det här skedet. De tänker igenom vad de redan vet och söker information genom att prata med andra och mycket översiktligt läsa i uppslagsböcker och annat. Anteckningar förs framför allt i form av mindmappar. Steg 2. Eleverna söker information för att förstå sitt ämne och just de frågeställningar de valt att fokusera på. I det här skedet övergår vi alltmer till att diskutera sökvägar med eleverna. För att kunna göra detta måste vi naturligtvis också diskutera deras ämne. Mot slutet av kursen kommer diskussionerna med eleverna alltmer att handla om hur de ska ställa samman materialet och göra hänvisningar till källorna. Tid och handledning: nödvändiga förutsättningar I den här kursen betonar vi betydelsen av att reflektera över sitt ämne och att samtala om sina problem och frågeställningar. En tredjedel av kursen avsätts därför till att på detta sätt skaffa sig förkunskaper i ämnet. Vi tvingar eleverna att formulera frågor innan de börjar söka information på allvar.att tänka och formulera frågor måste få ta tid. Eleverna är inte vana vid att lägga så mycket tid på att tänka i början av en uppgift. Många blir otåliga och vill börja arbeta. De vill samla all information med en gång och börja skriva så snart som möjligt. Tänka är inte ett arbete. Det tar bara tid. Majoriteten av eleverna tycker dock, efter avslutad kurs, att de haft stort stöd av mindmapp och problemformulering, både när de sökte information och när de skulle skriva ner vad de lärt sig. Det gick snabbt och lätt, när de visste vd de var ute efter. Handledningen är mycket viktig under hela kursen. I den första fasen räcker en lärare och en bibliotekarie knappast till för 30 elever. Därför vill vi att eleverna också utnyttjar sina kamrater för att komma underfund med vad de kan och vill. Den andra fasen är lite lugnare. Eleverna klarar mycket på egen hand, men säger ofta i utvärderingen att de kunde ha utnyttjat oss mer för att hitta bättre material. Som handledare hjälper jag framför allt till genom att ställa frågor. Min uppgift är att hjälpa eleven att sortera sina tankar och att se sammanhang. Jag ger också exempel på hur man kan spåna fram idéer, associera och väcka tankar. Jag behöver inte vara rädd för att ge för mycket information om ämnet. Eleven får ju fler valmöjligheter då. De måste få olika uppslag för att kunna fokusera sitt ämne. Min erfarenhet ärr att ju mer vi diskuterar ämnet, desto mer självständigt tänker eleven. Eleverna måste få något att börja tänka med och få exempel på hur man kan tänka.

7 Färdighetsträning Om tänkandet är viktigare än kvaliteten på eller mängden av den information man hittar, som Jerome S. Bruner påstår, så borde vi träna tänkandet. Om all inlärning bygger på tidigare kunskaper och erfarenheter, som konstruktivisterna menar, måste vi ta reda på vilka tankar vi har om ämnet, innan vi söker information. Kanske är det också så, som den engelska författaren Aidan Chambers säger, att vi måste formulera oss för att veta vad vi själva tänker. Konsekvensen av detta måste bli, som jag ser det, att tänkandet är en färdighet som eleverna i skolan medvetet måste få träna sig i, för att kunna söka information och skaffa sig nya kunskaper. I den här kuren gäller det alltså att för det första väcka elevernas egna tankar. Detta gör de med hjälp av brainstorming och genom att ställa frågor och samtala med andra om sitt ämne. Detta gör de också genom att möta andras tankar och idéer i några översiktliga eller intresseväckande texter. De får därför också öva sig i att skumläsa texter för att hitta viktiga ord fatt hänga upp tankarna på. Vi som är handledare hjälper eleverna framför allt genom att ställa frågor till dem om deras tankar och intressen. För det andra vill vi hjälpa eleverna att sortera sina tankar. De tränar därför mindmapping, att formulera sina tankar i dagboken och att fokusera ämnet, alltså att välja ut en viss synvinkel på ämnet. Vi ger, i våra samtal med dem, exempel på olika infallsvinklar och sammanhang. Läsning är en färdighet som eleverna tränar under hela sin skoltid. I den här kursen märker vi dock att eleverna är ovana vid att läsa med olika mål i sikte, t ex för att få en överblick, för att fånga några grundtankar, för att hitta nya infallsvinklar och nya sökord. De måste veta syftet med läsningen, veta vad de är ute efter. De måste träna mer på att koppla läsning till olika frågeställningar. Våra elever är ofta duktiga på att sammanställa fakta och ämna in fina rapporter. Det vi oftast klagar över är att de skriver av texterna. Att redovisa fakta är för eleverna detsamma som att skriva vad som står i texten snarare än att tolka den. Detta beror på, tror jag, att de är vana vid att få svaren serverade utan att de har ställt några frågor. Ofta tycker de att det är förmätet att tro att de själva skulle kunna omformulera något som en expert kan så mycket bättre. En mycket viktig anledning till att eleverna har svårt att plocka ut väsentligheter i texter och att sedan skriva med egna ord, måste vara att de inte vet vilken information de söker efter och att de inte vet hur man gör anteckningar. Anteckningsteknik borde tränas mycket mer. Om anteckningarna till största delen är elevernas tolkningar av texten snarare än lösryckta avskrifter, underlättar det for dem att senare skriva med egna ord. När eleverna skal skriva sin rapport, har de ofta svårt att veta hur mycket information de ska ta med. De kräver att få veta hur många sidor de ska fylla med text. De har inte tränats i att tänka att de skall redovisa sina egna kunskaper i ämnet, sin egen förförståelse. Rapportering borde vara klar när eleven förstått sitt ämne och kan förmedla sina kunskaper så att läsaren kan tänkas förstå. Detta borde vara tecknet för eleven på att arbetet är klart. Ett visst antal sidor kan inte få styra elevernas uppfattning om när de h har fått tillräckliga kunskaper. Eleverna i den här kursen upplever oftast stor tillfredsställelse med sitt arbete om de skrivit med egna ord och samtidigt förstår att arbetets mål är att de skall förstå sitt ämne. De känner sig kunniga. Om de skrivit av mycket beror det framför allt på två saker: 1. De har tyckt att ämnet var svårt att förstå. 2. De tycker att deras arbete ser för enkelt o h ynkligt ut om de bara skriver med egna ord.

8 Sammanfattning: Medvetna och tydliga tankar är förutsättningen för att lyckas bra med informationssökning och inlärning. Tankarna finns, men eleverna måste få hjälp att både väcka och sortera sina tankar. Tänkandet är en färdighet som man kan öva sig i. För att träna tänkandet kan eleverna: göra brainstorming samtala och ställa frågor svara på frågor om hur de tänker plocka ut nyckelord ur texter göra mindmapp skriva om sina tankar och känslor formulera frågeställningar göra anteckningar Informationssökning: kurs för gymnasielärare Kursen är ett IT-projekt, finansierat med medel från KK-stiftelsen, och omfattar tio timmar, fördelade på sju kurstillfällen. Tanken är att lärarna ska försätta sig i elevernas situation, när de söker information. Därigenom kan de kanske förstå elevernas problem och få idéer om hur de bäst kan hjälpa dem. IT är ett fantastiskt instrument för att samla och sprida information av alla slag. Vi har genom IT tillgång till en oändlig mängd information, men för varje individ som ska lära sig något nytt, är ju grundproblemen desamma. För att förstå måste man veta vad man ska förstå. IT ger oss stora möjligheter att finna associationer och infallsvinklar på ett ämne, men vi måste ha klara, tydliga frågor att hänga upp informationen på, så att vi kan bearbeta den och förstå den. IT kan aldrig ersätta den nödvändiga dialogen med många olika, erfarna handledare. Det är fortfarande varje individs eget tänkande som är förutsättningen för inlärningen. Den här kursen handlar därför i hög grad om tänkandet. Kursen är en förkortad variant av Kommunikationskursen för eleverna. Lärarna väljer ett ämne som de vet mycket litet om. De ska reflektera över detta ämne, samtala med kursdeltagare och handledare och formulera frågeställningar, för att sedan söka information i bibliotekets alla databaser. Lärarna för hela tiden anteckningar om sina tankar, sitt ämne och sina sökningar och försöker sätta sig in i elevernas situation. Kursen avslutas med en diskussion om vad vi har lärt oss under kursens gång, vilka problem eleverna kan tänkas ha när de söker information, och vad vi kan göra öfr att på bästa sätt hjälpa dem i olika situationer. Kursuppläggning Kurstillfälle 1 90 min Föreläsning om teorier kring informationssökning. Kurstillfälle 2 75 min Brainstorming, samtal, mindmapping, sökningar. Kurstillfälle 3 75 min Begränsning av ämnet och problemformulering. Kurstillfälle 4 60 min Visning av datorerna i biblioteket.

9 Kurstillfälle min Informationssökning i bibliotekets datorer. Kurstillfälle min Informationssökning och korta anteckningar. Kurstillfälle 7 90 min Utvärdering. Hur kan vi hjälpa eleverna? Slutord Efter att i fem år ha studerat elevernas arbeten i biblioteket, med Carol Kuhlthaus teori i bakhuvudet, och efter att på olika sätt ha prövat hennes tankar, har jag blivit stärkt i min uppfattning att hon har upptäckt något väsentligt. Hennes teori har hjälpt mig att se elevernas problem och att finna lösningar på dem. Lösningen på problemen ligger bl a i ett nära samarbete mellan lärare och bibliotekarier. Detta har vi bibliotekarier eftersträvat i alla år utan större framgång. Det är först nu, med mina nyvunna erfarenheter, som jag upplever att vi pratar samma språk, lärarna och jag. Kanske kan behovet av samarbete därmed bli ömsesidigt. Informationssökning är inte i första hand ett tekniskt problem. Det är tänkandet som är problemet. De flesta elever är idag vana vid datorer, eller kommer snart att vara det och har ofta lätt att förstå hur man rent tekniskt söker i databaserna. Däremot har de mycket svårt att utveckla sin sökförmåga vad gäller sökord och kombinationer av sökord. Det vanligaste är att de söker på ett och samma sökord i alla databaser och därefter anser sig färdiga med sökuppgiften. De nöjer sig med detta och går därmed miste om mängder av information som skulle ha passat uppgiften och deras förmåga mycket bättre. Hur kan vi, lärare och bibliotekarier, på bästa sätt hjälpa eleverna med det de har svårast för? Eleverna måste få en viss förförståelse i sitt ämne innan de kan formulera frågor och göra framgångsrika sökningar i biblioteket eller på annat håll. Förkunskaper kan man ge eleverna på olika sätt. Här borde fantasin få flöda, men i stort sett kan läraren dela med sig av sina kunskaper eller så kan eleverna skaffa förkunskaper genom att söka information. Det viktiga är att de får mycket handledning och hjälp med begrepp och sammanhang. De måste få gott om tid till reflektion och samtal, men också mycket konkreta exempel på hur man kan tänka. Om eleverna söker information, bör de hela tiden varva sökningarna med att de skummar igenom texter de hittar. Det är då de kan hitta allt fler och bättre sökord. Bibliotekarien ger sitt stöd genom att planera biblioteket så att det uppmuntrar till sökords-sökande. Eleverna bör ges alla möjligheter att i första hand koncentrera sig på ämnet, inte på hur bibliotek och databaser fungerar. Bokkatalogen bör bygga på samma idéer som andra databaser. Ämnesorden(=sökorden) är centrala. Ämnesorden ska ha flera funktioner: Man ska hitta en bok utifrån många olika synvinklar. Man ska kunna precisera sökningarna genom att kombinera sökord. Man ska kunna få en aning om vad boken handlar om. Man ska kunna få tips på andra användbara sökord. Man ska kunna få uppslag till andra synvinklar på ämnet, alltså en vidgad förståelse för vad ämnet kan innefatta och för olika sätt att lära sig förstå.

10 Bibliotekarien kan också ge mycket effektiv hjälp om hon eller han kommer in i ett tidigt skede i sökprocessen. Min erfarenhet är att ju mer eleverna pratar med mig i början av ett arbete desto lättare har de att senare nästan på egen hand hitta information i databaser och på hyllor. De lär sig att det gäller att utforska möjligheterna genom att pröva olika sökord. En fråga från en elev kräver ofta bara en eller ett par motfrågor från bibliotekarien och mycket kort information om någon sökmöjlighet för att eleven ska fatta galoppen och börja söka mer konstruktivt. Om man ser informationssökning som en inlärningsprocess, har man lättare att se elevernas problem och att pröva olika sätt att stödja deras inlärning. I den processen kompletterar lärare och bibliotekarier varandra på ett mycket effektivt sätt. Det är viktigt att inte överge eleverna i det s k undersökande arbetet. I större undersökande arbeten är det en fördel att varva lektioner och självständigt arbete, och det självständiga arbetet måste alltid vara handlett. Det skulle vara verkligt spännande om vi i skolorna började diskutera vilka färdigheter eleverna bör ha för att kunna söka information och skaffa sig förståelse i olika ämnen. Dessa färdigheter skulle eleverna sedan få träna under årens lopp på olika nivåer och i olika ämnen. Litteratur Kuhlthau, Carol Collier. Seeking meaning. A process approach to library and information services. Ablex 1993