Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter per år 16 14 12 10 8 6 4 Lika stora som världens transporter Mjölk 2 Kött 0 Industri Byggnader Transporter El & värme Idisslare Övrig markanv. Gris & fjäderfä Källor: FAO 2013, IPCC 2014

Idisslares utsläpp jämfört med andra proteinkällor? 220 200 180 Svenskt nötkött: 7 100 ggr större utsläpp än proteinrika alternativ Metan kg koldioxidekvivalenter per kg protein 160 140 120 100 80 60 Dikväveoxid Koldioxid 40 20 Enbart fossil CO 2 3 10 ggr större 0 Nötkött (dikosystem) Ost Fläskkött Kyckling Baljväxter Källa: Bryngelsson m fl 2016

Svenska utsläpp och mål: Hur lågt måste vi komma? 12 Investeringar, offentlig konsumtion, etc Boende 10 Transport ton koldioxidekvivalenter per person & år Livsmedel 8 6 4 2 0 1993 2000 2007 2014 2021 2028 2035 2042 2049 Riktmärke 2050: 0.5 2 ton per person Data: Naturvårdsverket

Hur stora är idisslarnas utsläpp jämfört med klimatmål? 2.0 2 ton per person & år Vegetabilier 1.8 Fläsk, fågelkött, ägg, fisk Mejeriprodukter Nötkött, lamm ton koldioxidekvivalenter per person och år 1.6 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 Idisslarnas utsläpp tar upp hela eller större delen av utsläppsutrymmet 0.5 ton per person & år 0.4 0.2 0.0 Data: Bryngelsson m fl 2016

Kolets korta kretslopp CO 2

Kolets halvkorta kretslopp CH 4 Efter 10-12 år CO 2

Metan versus koldioxid Metan orsakar mycket uppvärmning i ett kort tidsperspektiv men vi kan tillåta oss en konstant tillförsel Koldioxidutsläppen orsakar lägre uppvärmning på kort sikt med måste minska till noll för att temperaturmål ska nås

Mått som både beaktar climate forcing och tid Global Warming Potential 20 år 100 år 500 år Koldioxid 1 1 1 Metan 86 34 7,6 Lustgas 268 298 153 Källa: IPCC, 2014

Brasilianskt kontra svenskt nötkött Utsläpp av växthusgaser (kg av respektive gas) ur ett livscykelperspektiv från produktion av ett kg benfritt nötkött. CO 2 CH 4 N 2 O GWP100 Brasilien 1,1 1,2 0,03 51 Sverige, medel 3,7 0,7 0,02 33 Hur förändras den här jämförelse men olika syn på metanet? Källa: Pierrehumbert & Eshel (2015) Climate impact of beef: an analysis considering multiple time scales and production methods without use of global warming potentials. Environ. Res. Lett. 10 (2015) 085002

- Nuvarande uppvärmning orsakar redan stor skada ned med temperaturen fort! Utsläpp av växthusgaser (kg av respektive gas) ur ett livscykelperspektiv från produktion av ett kg benfritt nötkött. CO 2 CH 4 N 2 O Brasilien 1,1 1,2 0,03 Sverige, medel 3,7 0,7 0,02 Källa: Pierrehumbert & Eshel (2015) Climate impact of beef: an analysis considering multiple time scales and production methods without use of global warming potentials. Environ. Res. Lett. 10 (2015) 085002

- Koldioxidutsläppen måste genast ned till noll vissa metanutsläpp kan vi leva med! Utsläpp av växthusgaser (kg av respektive gas) ur ett livscykelperspektiv från produktion av ett kg benfritt nötkött. CO 2 CH 4 N 2 O Brasilien 1,1 1,2 0,03 Sverige, medel 3,7 0,7 0,02 Källa: Pierrehumbert & Eshel (2015) Climate impact of beef: an analysis considering multiple time scales and production methods without use of global warming potentials. Environ. Res. Lett. 10 (2015) 085002

- Koldioxidutsläppen måste genast ned till noll vissa metanutsläpp kan vi leva med! Utsläpp av växthusgaser (kg av respektive gas) ur ett livscykelperspektiv från produktion av ett kg benfritt nötkött. CO 2 CH 4 N 2 O Brasilien 1,1 1,2 0,03 Sverige, medel 3,7 0,7 0,02 Sverige, ranch 1,1 0,8 0,02 Källa: Pierrehumbert & Eshel (2015) Climate impact of beef: an analysis considering multiple time scales and production methods without use of global warming potentials. Environ. Res. Lett. 10 (2015) 085002

Nötköttet kontra annat kött då? Utsläpp av växthusgaser (kg av respektive gas) ur ett livscykelperspektiv från produktion av ett kg benfritt kött. CO 2 CH 4 N 2 O GWP100 Nötkött Brasilien 1,1 1,2 0,03 51 Nöt Sverige, medel 3,7 0,7 0,02 33 Nöt Sverige, ranch 1,1 0,8 0,02 34 Gris, Sverige, medel 1,3 0,06 0,01 5,9 Kyckling, Sverige, medel 1,1 0,0053 0,004 2,6 Källa: Pierrehumbert & Eshel (2015) Climate impact of beef: an analysis considering multiple time scales and production methods without use of global warming potentials. Environ. Res. Lett. 10 (2015) 085002. Cederberg et al (2009) SIK Report No 793

Många aspekter att ta hänsyn till Andra miljöaspekter (biologisk mångfald, övergödning, försurning, ekotoxicitet etc.) Resurseffektivitet (mark och vatten) Resiliens och sårbarhet Djurskydd och djurvälfärd Antibiotikaanvändning Risker med zoonoser Hälsoaspekter Acceptans hos konsumenterna Tillgång till alternativ Ekonomiska och sociala aspekter

Idisslarna kan utnyttja gräsmarker

Begränsa antalet djur enligt hur många som behövs för bete och tillgången på restprodukter

En kost (nästan) innanför planetens gränser Klimatpåverkan 0,45 kg CO 2 e per person och år Källa: Röös et al (2016) Limiting livestock production to pasture and by-products in a search for sustainable diets. Food Policy.

Många sätt att se på framtiden Källa: Garnett (2015) Gut feelings and possible tomorrows: (where) does animal farming fit?

Idisslarnas klimatpåverkan stor eller liten?