Rapport från inspektion av Europaskolan Vasastan 24/11-27/

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON 073 91 71 994 BENGT THORNGREN, TELEFON 076 12 33 557, SID 1 (15) 2009-02-19 Rapport från inspektion av Europaskolan Vasastan 24/11-27/11 2008 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 2F www.stockholm.se

SID 2 (15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...7 Utveckling sedan den senaste inspektionen...7 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...7 Kvalitetsredovisning... 8 Kunskaper...8 Elevhälsa... 10 Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar...fel! Bokmärket är inte definierat. Bedömning och betyg...10 Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...11 Likabehandlingsplanen... 11 Samverkan mellan skola och fritidshem...11 Skolbarnsomsorgens organisation och förutsättningar...12 Barn och personal i fritidshemmen... 12 Målstyrning i skolbarnsomsorgen... 13 Verksamheten i fritidshemmen...13 Normer och värden i fritidhemmen... 14 Barns inflytande i fritidshemmen... 14 Öppen fritidsverksamhet...15 TILL SIST...15 Borttaget: 9 Borttaget: 10 Borttaget: 14

SID 3 (15) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

SID 4 (15) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren 2008-09 genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder skall få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.

SID 5 (15) BESKRIVNING AV SKOLAN Europaskolan är en fristående skola som grundades år 1998 av stiftelsen Docendo Discimus med syftet att vara en skola med internationell inriktning. Skolan är tvåspråkig med undervisning på svenska och engelska. Europaskolan består idag av två skolor, Europaskolan på Södermalm och Europaskolan i Vasastan. Denna rapport avser vår inspektion av Europaskolan i Vasastan som är en F-5-skola med fritidshemsverksamhet för skolår F-3. Skolan saknar egen öppen fritidsverksamhet för barn 10-12 år. Med några få undantag kommer eleverna i första hand från närområdet. Verksamheten är inrymd i ett flerfamiljshus med en mindre idrottssal samt tillgång till en mindre gård. Till skolan hör även en förskola i samma lokaler. Skolan låg tidigare i närheten av Odenplan, men flyttade till nyrenoverade lokaler läsåret 06/07 på Luntmakargatan. Skolan arbetar utifrån en International Baccalaureate-modell (IB) vilket innebär att eleverna i år 0-5 ingår i Primary Years Programme (PYP). Skolan följer både den svenska läroplanen Lpo 94 och IB:s styrdokument och metoder. Skolan har en betoning på språk och matematik med utökad timplan i dessa ämnen. Skolan leds av en rektor som också är skolans ägare. En biträdande rektor ansvarar på deltid för verksamheten F-5. En föreståndare ansvarar för skolbarnsomsorgen.

SID 6 (15) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Skolan har kunniga och kompetenta pedagoger som är goda ledare och med höga förväntningar på elever/barn Verksamheten visar på goda kunskapsresultat Lektionerna är väl strukturerade och med varierade arbetssätt Verksamheten har tydliga mål och kriterier På skolan finns god ordning och arbetsro Eleverna känner sig trygga och trivs i skolan Skolan präglas av teman som integrerar olika ämnen och ger perspektiv och meningsfulla sammanhang Skolan utvärderingar regelbundet sin verksamhet på olika nivåer Fritidshemmet har påbörjat ett utvecklingsarbete för att höja kvaliteten Kontinuerlig kontakt och information till elever och föräldrar sker genom den digitala skolporten Skolan har fadderverksamheten för de yngre eleverna Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i, bland annat följande: Skolsamverkan i ett F-5-perspektiv bör utvecklas Elevernas möjligheter att nå målen i slöjd för skolår 5 är inte säkerställda Skolans arbete med elever i behov av stöd är en svaghet Elevers möjligheter att läsa svenska som andra språk bör säkerställas Kvalitetsredovisningen behöver förankras bland personal och elever

SID 7 (15) Samverkan med andra skolor kring likvärdighet i bedömning saknas Värdegrundsarbetet och det förebyggande arbetet mot kränkning och mobbning bör synliggöras och stärkas Personalen har bristande kännedom om Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem Lokalerna erbjuder begränsade möjligheter till avkoppling och lugn och ro för barnen Skolan har en mycket begränsad utemiljö/skolgård Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Helhetssyn och samverkan mellan skola och fritidshem bör utvecklas Skolans arbete med elever i behov av stöd bör utvecklas Skolan bör synliggöra fritidshemmets verksamhet i arbetsplanen och kvalitetsredovisningen Skolan bör bryta ner fritidshemmets övergripande mål till verksamhetsnivå Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Skolan måste enligt gällande förordningar organisera verksamheten så att eleverna ges möjligheter att uppnå målen i ämnet slöjd för skolår 5. RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Skolan blev senast inspekterad av stadens egna inspektörer våren 2004. Vi kan nu efter avslutad inspektion konstatera att skolan håller en fortsatt hög kvalitet, med endast ett fåtal utvecklingsområden, dock inte samma områden som 2004. Skolan inspekterades inte när Skolverket var i staden 2006-2007, inspektionen gällde då endast Europaskolan på Södermalm. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Europaskolan har en genomarbetad utbildningsstrategi grundad på en vision och utbildningsfilosofi som utgår från en holistisk syn på elevers utveckling där intellektuellt lärande kombineras med såväl fysisk som mental, social, emotionell och kreativ träning.

SID 8 (15) Skolans främsta mål är att hålla hög undervisningsstandard och nå goda studieresultat. De strategier man använder sig av är dels den metodik som IB utvecklat och som innebär att eleverna är delaktiga i sitt eget lärande, dels en delvis utökad timplan och högre undervisningstakt. Det som skiljer den internationella läroplanen från den svenska Lpo 94 är också den tydligare internationella inriktningen i den förstnämnda. Eleverna utvärderar kontinuerligt undervisningen och sitt eget lärande samt hur man upplever trivsel och klimat. Skolan använder den digitala skolporten som kommunikationsmedel vilket gör det möjligt även för elever och föräldrar att hålla kontinuerlig kontakt med skolans och elevens arbete. För att synliggöra kvalitetsarbetet och säkerställa såväl kontinuitet som fortsatt utveckling av verksamheten behöver skolan beskriva de utvärderingar och processer som leder till systematisk utveckling genom att till exempel upprätta ett årshjul där samtliga gemensamma strategier för året finns med. Vi bedömer att en översikt av utvärderingssystemen och måluppfyllelsen på skolnivå skulle ytterligare tydliggöra skolans kvalitetsarbete. Kvalitetsredovisning Den kvalitetsredovisning som vi tagit del av avser läsåret 2006/2007 och ger en beskrivning av skolans organisation, personal, ekonomi, skolans lokaler och arbetsmiljö samt de utvecklingsprocesser som pågått under det läsår redovisningen avser. I redovisningen beskrivs också hur skolan arbetat utifrån läroplanens huvudområden. Vi bedömer dock att redovisningen bör utvecklas för att ytterligare beskriva måluppfyllelse och resultat i alla ämnen och för hela skolan. Analys och åtgärder för ständig förbättring bör också få större utrymme. Det är osäkert hur elever, föräldrar och personal varit delaktiga i kvalitetsredovisningen som dessutom ska upprättas varje år. Vår bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med ovan nämnda synpunkter kan struktureras och förankras ytterligare genom en årlig plan för verksamheten. Fritidshemmets verksamhet bör synliggöras i kvalitetsredovisningen, där måluppfyllelse kopplat till utvärderingsbara mål i arbetsplanen bör finnas redovisade. Kunskaper Europaskolan på Södermalm har mycket goda studieresultat. Den pedagogiska och metodiska strukturen genomsyrar skolans alla år och ger eleverna goda förutsättningar för lärande. Den enhetliga strukturen bygger på att skolan använder sig av IB:s metodik och planeringsverktyg som strävar efter att skapa en röd tråd i

SID 9 (15) undervisningen mellan de olika årskurserna. Målet med undervisningen är enligt skolan att eleven ska bli: undersökande, tänkande, kommunikativ, risktagande, öppen, insiktsfull, trygg, omtänksam och reflekterande. För att nå dessa mål är tanken att man ska arbeta tematiskt utifrån olika samspelsområden. Eleverna ges goda möjligheter till överblick och samband genom de olika temaarbeten som inkluderar flera ämnen. Detta sätt att strukturera undervisningen överensstämmer med läroplanens övergripande mål vad gäller elevens utveckling och kunskaper i ett ämnesövergripande perspektiv. Vi saknar möjligheter för eleverna att nå målen i år fem för ämnet slöjd, ett ämne som ytterliggare bidrar till helhetssyn och överblick för eleverna. Det innebär också att eleverna går miste om ett viktigt tillfälle till träning av det kreativa tänkandet och möjligheten till konkretiseringar av abstrakta begrepp och sammanhang i den övriga undervisningen. Dessutom ges inte heller tillfälle till träning i de vardags- färdigheter och kunskaper som slöjden kan innebära. Ämnet slöjd kan heller inte väljas bort enligt skolförordningen. Förväntningarna på eleverna är höga, vilket bidrar till god kunskapsnivå. Målen i varje ämne är tydliga och eleverna vet hur deras arbeten bedöms. Arbetssätten varieras under dagen med god ledning av kompetenta och duktiga lärare. I matematik och engelska har timplanen förstärkts. Eleverna får därigenom mycket goda färdigheter i framförallt engelska som för flera elever bör innebära kunskaper på högstadienivå. Skolan strävar efter att möta de enskilda elevernas behov och förkunskaper på olika sätt. Europaskolan har inte bedömt att det finns elever som har behov av att läsa svenska som andra språk, vilket vi ifrågasätter. Vi anser att skolan bör erbjuda elever som inte har svenska som modersmål möjlighet att kunna läsa svenska som andra språk. Även förskoleklasserna har ett tematiskt arbetssätt med inslag av lek och sång. Förskoleklasserna har sin verksamhet mellan kl. 9.00 och13.00. I klasserna arbetar en svensk- och en engelskspråkig person. Förskoleklassen ligger lokalmässigt nära år 1 vilket ger goda förutsättningar för att utveckla samverkan mellan förskoleklass och grundskola. Skolan är liten och barnen har kontakt över alla årskurser, bland annat genom samverkansdagar för hela skolan och genom fadderverksamheten. Detta utgör en god grund för fortsatt samarbete om kunskap och lärande för hela skolan, vilket vi bedömer kan berika skolan ytterligare. Vi bedömer att skolan har en genomgående god kvalitet i skoldelen av sin verksamhet och att detta grundas på tydlig ledning och gemensam syn på skolverksamheten Lärarna är tydliga och goda ledare i klassrummet

SID 10 (15) Tabellen visar andel elever i procent som uppnår godkänd nivå i år 5 2006 2007 2008 Svenska 96 Engelska 100 Matematik 100 Elevhälsa/ elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar Skolan har inget elevhälsoteam av traditionellt slag, skolsköterska och skolläkare delas med skolan på Södermalm. Skolans klasslärare förutsätts enligt skolledningen klara de behov av särskilt stöd som eventuellt kan förekomma. De intervjuade eleverna uttrycker att det finns extra hjälp att få om man så behöver. De flesta lärare har viss tid i sin tjänstgöring som de kan använda för olika former av stöd enskilt eller i mindre grupper vilket upplevs som positivt av eleverna. Skolan förutsätter också att föräldrarna vid behov tar ett stort stödansvar för sitt barn i hemmet. Speciallärarkompetens finns i personalgruppen och skolan har en ambition att också genom anpassade läromedel och teknisk utrustning möta de stödbehov som finns. Pedagogerna kan dock ibland sakna någon form av handledning. Vi bedömer att skolan även bör se över resurserna för barn med stödbehov under fritidshemstid. När det gäller elever med funktionsnedsättningar är erfarenheterna begränsade på skolan. Verksamheten bedrivs på flera våningar, byggnaden är gammal och saknar hiss. Bedömning och betyg Europaskolan har med sin dubbla styrning d.v.s. den svenska läroplanen med svenska kursplaner, mål och kriterier samt IB:s bedömnings- och betygssystem en mer komplicerad grund för bedömning än vad som är vanligt. Skolan har därför gjort en noggrann analys av mål och kriterier inom båda skolsystemen och tagit fram en gemensam mall för bedömning i samtliga ämnen. Kriterierna finns anslagna i respektive klassrum och är inlagda på den digitala skolporten. Eleverna är väl informerade om vilka kunskapsmål och kriterier som gäller i varje ämne. De får också information inför olika arbetsmoment eller teman. Måluppfyllelse redovisas på olika sätt men prov är vanliga och ibland kan elever uppleva att de har många prov under samma vecka.

SID 11 (15) Skolan har inget samarbete med andra svenska skolor för att säkerställa likvärdighet i betyg och bedömning, vilket vi anser vara en svaghet. Inom IBorganisationen finns däremot etablerade samverkansmöten. Inom skolan samverkar lärarna kring bedömning. När det gäller utvecklingssamtal förbereds dessa genom information och frågor till hemmen. Frågorna och resultaten tas sedan upp på samtalet då också elevens individuella utvecklings plan IUP upprättas. Eleverna är nöjda med hur utvecklingssamtalen genomförs och anser att de får relevant information. Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Skolan arbetar på olika sätt för att eleverna ska känna sig trygga och trivas på sin arbetsplats. De flesta pedagogerna använder sig av Projekt Charlie, Att sätta gränser och liknande program. Dessutom arbetar man med Circle Time som ingår i IB. Pedagogerna berättar att de också försöker väva in värdegrundsfrågor i den vardagliga verksamheten. Även om eleverna oftast trivs och de flesta känner sig trygga förekommer det vissa trakasserier och andra kränkningar. Vi bedömer att skolan bör samla ihop sina erfarenheter och hitta en gemensam ram för att åstadkomma en jämnare kvalitet på det förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen Skolans likabehandlingsplan innehåller beskrivningar om vad man ska göra för att förebygga olika former av kränkande behandling. Den innehåller dock inte formulerade och mätbara mål för arbetet. Den innehåller inte heller någon beskrivning av vad som sker om vuxna kränker elever eller barn. Vår bedömning är att likabehandlingsplanen behöver utvecklas och tydligt visa om den innefattar skolbarnsomsorgen. Om så inte är fallet ska en likabehandlingsplan upprättas även för skolbarnsomsorgen. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att det råder ett gott klimat på skolan där personalen respekterar varandra och varandras uppdrag. En vilja finns att hjälpas åt i syfte att barnens förutsättningar ska bli så bra som möjligt. Fritidshemmets personal deltar inte i barnens utvecklingssamtal, utan bidrar istället med information kring barnets utveckling inför samtalet. Fritidshemmet kan även erbjuda enskilda samtal för föräldrar som så önskar det. Då samtalen bör innehålla såväl kunskap som social utveckling och i olika situationer under dagen anser vi att ett gemensamt möte bäst skulle kunna återspegla detta. Skolan har flera anställda med så kallade kombinationstjänster, vilket innebär att de arbetar både i skolan och på fritidshemmet. De utgör en naturlig kontakt mellan de två verksamheterna. Exempel på detta är bildlärare, musiklärare och

SID 12 (15) elevassistent. Idag finns därför inte fritidshemspersonal i samverkan med skolan i vanlig mening. Enligt skolledningen finns dock tankar om att på sikt knyta fritidshemspersonal till varje klass. Det skulle också kunna bidra till att implementera IB-arbetet i fritidshemmet genom att exempelvis ingå i det tematiska arbetet. Vi bedömer att en sådan utveckling mot en helhetssyn på barnens hela dag vore gynnsam för skolan. Det överensstämmer med Skolverkets Allmänna råd där man kan läsa att En helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Skolbarnsomsorgens organisation och förutsättningar Fritidshemmet är uppdelat i två avdelningar år F-1 och år 2-3 vilket också motsvarar uppdelningen i olika våningsplan. På fritidshemmet är 90 barn inskrivna. Pedagogisk ledare och ansvarig för verksamheten är en för läsåret ny vikarierande föreståndare. Ytterst ansvarig är rektor. Föreståndaren bedriver ett nära ledarskap och arbetar till större delen i barngrupp utifrån behov på olika avdelningar. Fritidshemmet har öppet mellan klockan 7.30 och 18.00 även under skolans lov och lärarnas studiedagar. Fritidshemmet är dock stängt under tre veckor i juli och mellan jul och nyår. Enligt rektor har föräldrarna hittills inte haft behov av öppethållande under dessa tider. All fritidshemspersonal har en gemensam planeringstid två timmar per vecka, och en ospecificerad och behovsprövad tid för egen planering. En gång i månaden stänger fritidshemmet klockan 16.00 för samplanering med skolan. All personal har en heldag planering i slutet av höstterminen, samt gemensam planering hela sista veckan i juli. Barn och personal i fritidshemmen I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Avdelnings Typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa PYP 1+2 f-1 47 1,0 1,0 2,0 PYP 3+4 2-3 43 1,0 1,2 2,2 Totalt 90 2,0 2,2 4,2 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna Andel fritidspedagoger eller motsvarande 48 % (Jfr: Sthlms stad ht 2007-40 %) Antal barn per personal: ** 21,43 ( Jfr: Stockholms stad hösten 2007-16,6)

SID 13 (15) Fritidshemmets lokaler är integrerade i skolan och består av två större rum, ett i första hand för lek, och ett annat i första hand för pyssel. Dessa rum används i huvudsak för fritidshemsverksamheten även om möjlighet finns att använda klassrummen till viss del. De yngre och de äldre fritidshemsbarnen har minst två dagar per vecka då de går ut till en park. Vår bedömning är att såväl lokalerna som gården endast i begränsad omfattning medger en uppdelning av barnen och olika aktiviteter. Barnen har även begränsad tillgång till en lokal med möjlighet för avkoppling, lugn och ro. Vi anser att bättre förutsättningar skulle vara möjliga med ett större samutnyttjande av skolans lokaler än idag. Målstyrning i skolbarnsomsorgen Vi bedömer att föreståndaren som pedagogisk ledare är väl förtrogen med fritidshemmets mål och uppdrag. Goda intentioner om en utveckling av verksamheten finns. Fritidshemsföreståndaren har påbörjat ett utvecklingsarbete där mycket återstår att göra för att uppnå en god kvalitet. Ett första steg är påbörjat genom att implementera Skolverkets Allmänna råd Kvalitet i fritidshem. Detta ser vi som en nödvändig grund att bygga på då vi vid samtal med personalen konstaterat brister i kännedomen om dessa råd. I fortsättningen bör de i högre utsträckning än idag utgöra underlag för planering och utveckling av verksamheten. Fritidshemmet har en arbetsplan för läsåret 08/09 som tar upp verksamhetens förutsättningar, målsättningar och utvecklingsområden. Vi bedömer att planen kan utvecklas genom att i högre grad utgå ifrån nedbrutna mål samt målen skrivs så att de blir konkreta, utvärderingsbara och tidsatta. I arbetsplanen nämns utvecklingsområden som att ta tillvara personalens kompetens, skapa bättre förutsättningar för samarbete med klasslärarna, gemensamt med skolan genomföra studiebesök/utflykter och att implementera IBarbetet i fritidsverksamheten. Dessa områden stämmer väl överens med vår bedömning av lämpliga steg för en vidareutveckling av verksamheten. Fritidshemmets verksamhet bör även dokumenteras i skolans kvalitetsredovisning och ingå i kvalitetsarbetet med planering, utvärdering, analys, åtgärder vilket sedan utmynnar i mål i en ny arbetsplan. Verksamheten i fritidshemmen Vi bedömer att fritidshemmet kompletterar skolan tidsmässigt i relativt hög grad, men innehållsmässigt i begränsad omfattning. Övergången mellan skola och fritidshem sker genom att en medarbetare i fritidshemmet hämtar upp barnen i klassrummet vid skoldagens slut. Barnen har därefter i allmänhet fri lek innan aktiviteter startar. Detta kan exempelvis vara pyssel, skapande, musik, idrott och film. En dag i veckan har man så kallad

SID 14 (15) aktivitetsdag då barnen själva kan välja mellan olika alternativ. Två dagar i veckan går man till en närliggande park, bland annat med tanke på barnens behov av rörelse. Enligt barnen är detta något man ofta gör, och ofta på rutin. Det är en uteverksamhet som vi anser ytterligare skulle kunna stimulera och utmana barnen utifrån deras mognad och intressen i en balans mellan styrda aktiviteter och fri lek. Den begränsade gården har fört med sig att barnen har en lång lunchrast (90 min) för att hinna gå till Observatorieparken, vilket gör att skoldagen blir förhållandevis lång. Dessutom har många barn på skolan undervisning i modersmål, vilket är schemalagt efter skoltid. Vi bedömer att dessa faktorer påverkar och begränsar fritidshemmet både tids- och personalmässigt. Det kan innebära svårigheter att samordna fritidshemstiden med avseende på personalresurser och meningsfull fritid för barnen. Det finns ingen handlingsplan för de äldre barnen som ska sluta på fritidshemmet, vilket vi ser som en svaghet. Det kan ses som särskilt viktigt då skolan saknar en öppen fritidsverksamhet och många barn ska klara sig själva efter skoldagens slut. Fritidshemspersonalen har en kontinuerlig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning av barnen. Föräldramöten hålls gemensamt med skolan och två gånger per läsår inbjuds föräldrarna att delta vid exempelvis talangjakt eller vernissage. Fritidshemmet informerar föräldrarna via veckobrev och veckoplanering som läggs ut på digitala skolporten och som sätts upp på anslagstavlan. Vi bedömer att föräldrarna får god information om fritidshemmets verksamhet. Normer och värden i fritidhemmen Vi bedömer att fritidshemmet i relativt hög grad arbetar för att de normer och värden som beskrivs i läroplanen (Lpo94) ska upprätthållas. Barnen vi talat med beskriver en skola där alla känner alla med ett klimat där de trivs och känner sig trygga. Kränkningar är relativt ovanligt enligt dem. Barnen har förtroende för personalen och vid konflikter upplever de sig kunna ta hjälp av vilken personal som helst. Barnen vittnar samtidigt om incidenter som ger anledning att kontinuerligt arbeta vidare med värdegrundsfrågor. Skolledningen menar att detta arbete i huvudsak sker integrerat och kontinuerligt i den vardagliga verksamheten. Vi bedömer att det i barngrupperna i allmänhet råder ett öppet och gott klimat. Barns inflytande i fritidshemmen Vi bedömer att fritidshemmen i relativt liten utsträckning arbetar aktivt för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande utifrån erfarenheter, ålder och mognad. I Skolverkets Allmänna råd kan man läsa: För att kunna agera demokratiskt behöver barn delta i demokratiska processer som till exempel samlingar, planeringar, möten och utvärderingar. Det området kan enligt vår bedömning utvecklas ytterligare.

SID 15 (15) Öppen fritidsverksamhet Europaskolan har ingen egen öppen fritidsverksamhet för 10-12-åringar. Enligt skolledningen går ett antal av dessa barn till Birkagården på Karlbergsvägen i Vasastan. Skolan har ingen kontakt med denna verksamhet. Vi anser att skolan inför nästa läsår bör undersöka efterfrågan om öppen fritidsverksamhet och i första hand själva erbjuda detta eller informera föräldrarna om olika externa alternativ för denna verksamhet. TILL SIST Europaskolan i Vasastan är en skola som ger sina elever goda kunskaper och en bra förberedelse inför vidare studier. Undervisningen är av god kvalitet och eleverna är oftast studiemotiverade. För att ytterliggare öka måluppfyllelsen bör man bland annat utveckla samverkan mellan skola och fritidshem exempelvis genom temaarbete (Unit). Eleverna saknar idag möjligheten att nå målen för ämnet slöjd i år fem, ett krav som ställs på såväl kommunala som fristående grundskolor. Stockholm 2009-02-02 Sören Bernhardtz Bengt Thorngren