EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.11.2003 C(2003)4071fin Ärende: Statligt stöd N 480/2002 Sverige: Punktskattelättnad för koldioxidneutrala drivmedel Fru Minister, A. Förfarande 1. Genom en skrivelse av den 15 juli 2002, registrerad den 19 juli 2002, anmälde de svenska myndigheterna sin avsikt att införa en lägre punktskattesats på koldioxidneutrala drivmedel. Genom en skrivelse av den 26 augusti 2002 begärde Generaldirektoratet för konkurrens ytterligare upplysningar om statsstödsaspekterna på åtgärden, vilka de svenska myndigheterna lämnade i en skrivelse av den 30 september 2002, registrerad den 11 oktober 2002 och den 20 november 2002, registrerad den 25 november 2002. 2. Kommissionen kan anta ett beslut om att inte göra invändningar först efter det att rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet har antagits. Den två månader långa tidsperioden inom vilken komissionen bör ta ett beslut enligt statsstödsreglerna börjar således först efter det att det nämnda direktivet antagits. Direktivet har nu antagits den 27 oktober 2003 1. 1 EGT L 283, 31.10.2003. Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE - 103 23 Stockholm B-1049 Brussel - Belgien. Telefon: växel +32 (0) 2 299.11.11. Telex: COMEU B 21877. Telegramadress: COMEUR Bryssel
B. Detaljerad beskrivning av åtgärden 3. I budgetpropositionen för 2002 angav den svenska regeringen att det är angeläget att en fortsatt introduktion av alternativa, mer miljövänliga drivmedel stimuleras och att en strategi för skattenedsättning för dessa bränslen läggs fram. Skattestrategin för alternativa drivmedel bör utformas så att den på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till att uppställda miljömål uppnås. Inom denna ram avser de svenska myndigheterna att bevilja generell befrielse från koldioxidskatten för koldioxidneutrala drivmedel 2. Avsikten är att införa detta förslag i lagen (1994:1776) om skatt på energi. 4. Anmälan gäller även biogas använt som drivmedel, varvid de svenska myndigheterna begär att få införa en fullständig befrielse från både energi- och koldioxidskatterna. Enligt rådets beslut 2001/224/EG av den 12 mars 2001 3 har Sverige, på grundval av ett undantag från bestämmelserna om minimisatser för punktskatt på mineraloljor i direktiv 92/82/EEG, 4 rätt att punktskattebefria biologiskt producerat metan och andra avfallsgaser fram till den 31 december 2006. 5. Den svenska punktskattesatsen består av två delar, en energiskatt och en koldioxidskatt. Sverige tillämpar för närvarande tre olika skattesatser för bensin och diesel enligt miljönormerna. 5 Koldioxidskatteandelen förblir dock oförändrad i de olika alternativen och uppgår till 1:46 kr (0:15 ) för bensin och 1:80 (0:18 ) för diesel. 6. Det planerade stödet skulle i fråga om koldioxidneutrala drivmedel följaktligen uppgå till högst 1:46 kr (0:15 ) för biodrivmedel som ersätter bensin och 1:80 kr (0:18 ) för biodrivmedel som ersätter diesel. Beträffande biogas skulle den planerade skattebefrielsen uppgå till 4:62 kr (0:47 ) för biogas som ersätter bensin och 3:12 kr (0:32 ) för biogas som ersätter diesel. Eftersom produktionskostnaderna för de olika typerna av biodrivmedel överstiger dem för konventionella drivmedel och detaljhandelspriset följaktligen inte skulle bli konkurrenskraftigt, menar de svenska myndigheterna att skattenedsättningen endast avser att delvis kompensera de ytterligare produktionskostnaderna så att dessa drivmedel kan säljas till ett pris som är jämförbart med konventionell diesel. 2 De svenska myndigheterna avser också att bevilja nedsättningar och befrielse från den totala punktskatten för pilotprojekt som avser biobränslen. Denna begäran är föremål för en separat bedömning av statsstödsaspekterna, registrerad hos kommissionen under nr N 512/02. 3 EGT L 84, 23.3.2001, s. 23. 4 EGT L 316, 31.10.1992, s. 19; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 98. Direktivet ändrat genom direktiv 97/74/EG. 5 Skattesatsen för bensin varierar mellan 4:62 kr (0:47 ) och 5:30 kr (0:54 ) medan skattesatsen för diesel ligger på 3:12 kr (0:32 ). Enligt de svenska myndigheterna står drivmedel av miljöklass 1, med lägst skattesats, för nära 100 % av det drivmedel som försåldes år 2001 både i råga om bensin och diesel. 2
Nedsättningen är alltså inte avsedd att gynna producenter av biodrivmedel framför dem som framställer konventionella drivmedel. 7. Bland de produkter som Sverige avser att befria från koldioxidskatt ingår animaliska och vegetabiliska fetter och derivat av dessa, samt alkohol, etrar och kolväten, till den del de i produkterna ingående kolatomerna har ett biologiskt ursprung. De svenska myndigheterna har hittills angett bioetanol, rapsmetylester (RME) och biogas som källor från vilka biodrivmedel kan framställas. Produktionsprocessen för biodrivmedel varierar avsevärt beroende på vilken källa som biodrivmedlet framställs ur, vilket följaktligen kan få återverkningar på produktionskostnaden. 8. Skattelättnaden kommer att vara tillämplig både på inhemsk produktion och på import. Nedsättningen av punktskatten kommer alltså att beviljas alla producenter av biodrivmedel i Sverige, alla producenter av biodrivmedel i andra medlemsstater vilkas produkter importeras till Sverige samt alla importörer av biodrivmedel i Sverige, om biodrivmedlet uppfyller kraven för att anses vara koldioxidneutralt. När drivmedlet klassificeras som koldioxidneutralt uttages endast energiskatt. Koldioxidskattebefrielsen beviljas automatiskt och förutsätter alltså inte något ansöknings- och återbetalningssystem. 9. Den föreslagna nedsatta skattesatsen skulle vara tillämplig på både rent biodrivmedel och på sådant drivmedel som blandas i fossilt drivmedel upp till 5 volymprocent i överensstämmelse med gränsvärdena i direktiven 98/70/EG 6 och 93/12/EEG. 7 Det finns ungefär 200 lokalbussar som drivs med ren etanol och mer än 3 000 FFV-fordon (FlexibleFuelVehicles) i Sverige i dag som drivs med en blandning av 85 % etanol och 15 % bensin. När biodrivmedlet sålunda är blandat med andra drivmedel kommer nedsättningen av punktskatten att beräknas med hänsyn till andelen biodrivmedel i blandningen. 10. Enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi måste de skattskyldiga lämna in månatliga deklarationer till beskattningsmyndigheten över vilka typer av beskattningsbart drivmedel som förbrukats och till vilken skattesats. Därtill kommer att beskattningsmyndigheten regelbundet utför mer ingående revision hos de skattskyldiga. Energimyndigheten kommer på regeringens uppdrag att kontrollera och utvärdera de pilotprojekt som har anmälts till kommissionen separat. 8 Rapporten kommer att göras tillgänglig för beskattningsmyndigheten, vilket ger myndigheterna en god överblick av den totala mängden biodrivmedel på marknaden och därigenom ett värdefullt skattekontrollverktyg. Regeringen kommer att utvidga detta uppdrag till att även omfatta den generella skattebefrielsen för koldioxidneutrala drivmedel. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG, EGT L 350, 28.12.1998, s. 58. 7 Rådets direktiv av den 23 mars 1993 om svavelhalten i vissa flytande bränslen, EGT L 74, 27.3.1993, s. 81; svensk specialutgåva, område 15, volym 12, s. 90. 8 Se fotnot 2. 3
11. Den svenska regeringen avser att införa skattenedsättningen med stöd i rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet 9. Artikel 16 i detta direktiv tillåter att medlemsstater tillämpar en nedsatt punktskattesats, där ifrågavarande produkter består av, eller innehåller biomassa enligt vissa villkor och föreskrifter. Enligt artikel 28(2) i direktivet 2003/96/EG kan medlemsstater tillämpa bestämmelserna i artikel 16 från och med januari 2003. 12. Den nedsatta punktskattesatsen skulle bli tillämplig från och med den 1 januari 2003 och gälla i fem år fram till och med den 31 december 2007. Intäktsbortfallet till följd av skattenedsättningen förväntas bli omkring 750 miljoner kr (77:08 miljoner euro) per år. 13. De svenska myndigheterna bekräftar att de varje år kommer att se över produktionskostnaden för biodrivmedel i förhållande till priserna på fossilt drivmedel så att överkompensation kan undvikas. De svenska myndigheterna har också bekräftat att skattesatserna kommer att justeras årligen om så behövs för att förhindra att företagen överkompenseras. C. Bedömning av åtgärden 14. Enligt artikel 87 i EG-fördraget är ett statligt stöd 1) ett stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, 2) som snedvrider konkurrensen, 3) genom att gynna vissa företag, 4) i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 15. Nedsättningen av skatten är avsedd att minska kostnaderna inom en specifik sektor, nämligen den där producenter av biodrivmedel återfinns. Följaktligen kan den planerade nedsättningen inte anses ingå i det generella punktskattesystemet för drivmedel i Sverige. En nedsättning av punktskatten sker när produkten levereras för konsumtion, dvs. antingen som rent biodrivmedel eller som tillsats till fossila drivmedel. Genom att delvis eller helt befria de skattskyldiga från en kostnad som de normalt måste bära, främjar åtgärden vissa företag och viss produktion. Eftersom biodrivmedel används som ersättning för fossilt drivmedel, kan denna fördel snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad. Åtgärden påverkar också sannolikt handeln mellan medlemsstaterna inom denna sektor och utgör därför anmälningspliktigt statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Sveriges regering har fullgjort anmälningsplikten eftersom ordningen inte genomförs förrän den har godkänts av kommissionen. 9 Se fotnot 1 4
16. Den planerade åtgärden måste anmälas separat och dess förenlighet måste bedömas mot bakgrund av artikel 87 i EG-fördraget. 17. Vad beträffar den första delen av undantaget i artikel 87.3 c i EG-fördraget, dvs. stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter, bygger bedömningen på att det planerade stödet är utformat för att befrämja användningen av miljövänliga bränslen så att utsläppen av växthusgaser kan reduceras. 18. Biodrivmedlet kommer att framställas av animaliska och vegetabiliska fetter och derivat av dessa samt av alkohol, etrar och kolväten, till den del de i produkterna ingående kolatomerna har ett biologiskt ursprung, dvs. energikällor som utgör biomassa. De biodrivmedel som kommer att framställas är alltså förnybara, ickefossila energikällor som upptas i förteckningen i artikel 2 a i direktiv 2001/77/EG 10. De är sålunda också förnybara energikällor i den mening som avses i punkt 6 i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön(miljöskyddsriktlinjerna). 11 19. Sverige har valt att begränsa tillämpningen till den angivna gruppen av ämnen, eftersom man anser det vara lättare att administrera och övervaka skattebefrielsen om den omfattar ett begränsat antal väldefinierade grupper av ämnen. De koldioxidneutrala drivmedel som kommer att framställas omfattas av den definition av koldioxidneutrala drivmedel som ingår som bilaga till kommissionens förslag till rådets direktiv om biodrivmedel, som godkändes av Ekofinrådet i juni. En definition av dessa källor återfinns i kommissionens förordning (EG) nr 2031/2001 av den 6 augusti 2001 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan. 12 20. Kommissionen erinrar om att utvecklingen av förnybara energislag, särskilt biodrivmedel, har uppmuntrats sedan 1985 genom en mängd gemenskapsåtgärder. 13 Dessutom har kommissionen utarbetat två förslag till direktiv, ett rörande obligatorisk tillsats av biodrivmedel i saluförda drivmedel och ett annat som ger medlemsstaterna ett flexibelt ekonomiskt instrument för att genomföra det första förslaget eller till och med att gå längre än målen i detta. I enlighet med dessa föreslagna direktiv skulle medlemsstaterna under skattekontroll få minska punktskatterna i proportion till den andel biodrivmedel som ingår i drivmedlet eller slutprodukten. Kommissionen har sålunda kommit till slutsatsen att eftersom [s]katteincitament är ett effektivt styrmedel för miljö- och 10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el, EGT L 283, 27.10.2001, s. 33. I artikel 2 a förtecknas följande energikällor: vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas. 11 EGT C 37, 3.2.2001, s. 3. 12 EGT L 279, 23.10.2001, s. 1. 13 Bland annat vitboken från 1997 om förnybara energikällor, KOM(1997) 599 slutlig, 26.11.1997, kommissionens grönbok Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning, KOM(2000) 769, 29.11.2000, samt kommissionens meddelande om alternativa bränslen för vägtransport och om åtgärder för att främja användningen av biobränslen, KOM(2001) 547, 7.11.2001. 5
energipolitiken skulle [e]n lämplig differentiering av punktskatterna [göra] det möjligt att utveckla produktionen av biobränslen genom att man minskar merkostnaden jämfört med fossila bränslen. 14 Detta skall uppnås genom ett åtgärdspaket, vari ingår skattebefrielse samt en obligatorisk skattenivå för biodrivmedlen för oljebolagen. Målen för den föreliggande ordningen ligger också i linje med EU:s policy inom denna sektor. 21. Skattebefrielsen är tillämplig på biodrivmedel både i ren form och som tillsats till andra bränslen. Sålunda är det den del av drivmedlet som är koldioxidneutralt som beviljas en skattelättnad. 22. Den proportionella minskningen av skatten överensstämmer med syftet för det föreslagna direktivet eftersom värde på den potentiella minskningen av punktskatten på slutprodukten stiger med procentandelen biodrivmedel. Kommissionen noterar att nedsättningen av det punktskattebelopp som betalas enligt den föreslagna ordningen kommer att vara proportionellt till volymen biodrivmedel i slutprodukten. 23. Enligt avsnitt E.3.3 i gemenskapens miljöskyddsriktlinjer kan driftsstöd till produktion av förnybar energi i princip tillåtas. Kommissionen anser att sådant stöd berättigar till särskild behandling på grund av de svårigheter dessa energislag ibland har haft att effektivt konkurrera med de traditionella energislagen. 24. Enligt samma avsnitt i riktlinjerna kan en tillfällig skattebefrielse tillåtas om driftsstödet är begränsat till att täcka skillnaden mellan kostnaden för att framställa energi från förnybara energikällor och marknadspriset på energi. 25. I fråga om produktionskostnaden för ren bioetanol framställd ur spannmål har denna beräknats enligt följande samt jämförts med marknadspriset på fossila drivmedel (95-oktanig bensin (miljöklass 1) och diesel (miljöklass 1)): Kr/liter ( /liter) bensin Kr/liter ( /liter) diesel A. Produktionskostnad för bioetanol 15 6:36 (0:65) 6:85 (0:70) B. Priset på fossilt drivmedel före skatt 3:12 (0:32) 3:92 (0:40) C. Reell skillnad i produktionspris (A-B) 3:24 (0:33) 2:93 (0:30) 26. Den reella skillnaden mellan produktionskostnaden för biodrivmedel och marknadspriset på fossil bensin och diesel uppgår alltså till 3:24 kr (0:33 ) respektive 2:93 kr (0:30 ), medan de motsvarande planerade skattelättnaderna uppgår till 1:46 kr (0:15 ) respektive 1:80 kr (0:18 ). Någon överkompensation skulle sålunda ej ske i detta fall. 14 KOM(2001) 547, 7.11.2001. 15 Bestående av ett produktpris på 4:75 kr (0:49 ) och en bruttomarginalen på 1:61 kr (0:17 ) för bensin och ett produktpris på 4.75 kr (0:49 ) och en bruttomarginal på 2:10 kr (0:22 ) för diesel. 6
27. Vid leveranser av etanol till storförbrukare kan bruttomarginalen minskas avsevärt. Produktionskostnaderna för etanol för drift av bussar uppskattas till 5:39 kr (0:55 ) medan priset för fossilt diesel till storförbrukare uppgår till 2:63 kr (0:27 ). Skillnaden uppgår följaktligen till 2:76 kr (0:28 ) i förhållande till den planerade skattelättnaden på 1:80 kr (0:18 ), vilket utesluter all överkompensation 16. 28. När det gäller biogas begär de svenska myndigheterna en befrielse från både energi- och koldioxidskatten, eftersom de anser det osannolikt att biogas alls skulle användas om denna resurs vore beskattad. Följaktligen finns en risk för utsläpp av biogas som innehåller höga nivåer av växthusgaser. Rådet har redan tillåtit Sverige att helt punktskattebefria biogas fram till den 31 december 2006 (se punkt 3 ovan). 29. Produktionskostnaden för biogas redovisas nedan i jämförelse till marknadspriset för fossilt bränslen (95-oktanig bensin (miljöklass 1) och diesel (miljöklass 1)): Kr/liter ( /liter) bensin Kr/liter ( /liter) diesel A. Produktionskostnad för biogas 17 8:32 (0:86) 8:32 (0:86) B. Pris på fossila drivmedel före skatt 3:12 (0:32) 3:92 (0:40) C. Reell skillnad i produktionspris (A-B) 5:20 (0:53) 4:40 (0:45) 30. Den reella skillnaden mellan produktionskostnaden för biogas och marknadspriset för fossil bensin och diesel skulle uppgå till 6:16 kr (0:63 ) respektive 5:36 kr (0:55 ), medan den motsvarande föreslagna skattelättnaden uppgår till 4:62 kr (0:47 ) respektive 3:12 kr (0:32 ). Det är alltså inte fråga om någon överkompensation i föreliggande ärende. 31. Enligt de svenska myndigheterna är konkurrensen mellan storskalig distribution av biogas och bensin svag, vilket förklarar den höga bruttomarginalen för produktion av biogas p.g.a. höga distributionskostnader. Distributionskostnaderna kan hållas på en mer rimlig nivå genom att lokaltrafiken drivs med biogas, varvid stadsbussarna är det mest sannolika alternativet. I detta fall uppskattas produktionskostnaden för biogas till 7:93 kr (0:82 ) 18, medan priset på diesel för storförbrukare ligger på 2:63 kr (0:27 ), vilket innebär en skillnad på 5:30 kr 16 Dessutom beräknar de svenska myndigheterna att en etanoldriven buss förbrukar 74 % mer drivmedel än en buss som drivs med konventionell diesel. Justeringen ingår inte i kalkylen. 17 Produktkostnaden för biogas uppskattas till 6:00 kr (0:62 ) per m 3 medan bruttomarginalen uppskattas till 3:28 kr (0:34 ). Energiekvivalenten för biogas (97 % metan) anges till 9,7 kwh per Nm 3. Energiinnehållet i bensin anges till 8,7 kwh per liter. Förbrukningen av bensin per liter är sålunda högre än förbrukningen per m 3 biogas. Förbrukningen av biogas i liter justeras sålunda med en omräkningsfaktor på 8,7/9,7. 18 Bruttomarginalen uppskattas till 1:14 kr (0:12 ) per m 3 i förhållande till en bruttomarginal på 3:28 kr (0:34 ) vid leverans till privata konsumenter. Energiekivalenten för biogas (97 % metan) anges till 9,7 kwh per Nm 3. Energiinnehållet för diesel anges till 9,8 kwh per liter. Effekten för en biogasdriven buss anges dock till 90 % av effekten för dieseldriven buss. Sålunda skulle en buss som drivs med biogas förbruka ca 11 % mer drivmedel än en buss som drivs med diesel. Priserna har justerats i enlighet därmed. 7
(0:54 ). Med tanke på den planerade skattebefrielsen på 3:12 kr (0:32 ) kommer inte någon överkompensation att ske. 32. På grund av att biodrivmedlen har lägre energivärde än fossila drivmedel behövs dessutom en större mängd biodrivmedel för att generera samma kraftmängd. En justering, som i någon mån skulle öka den reella produktionsskillnaden, har inte beaktats i beräkningarna ovan. 33. Slutligen är begäran om den nedsatta satsen begränsad i tiden. 34. Mot bakgrund av det ovan anförda drar kommissionen slutsatsen att stödet är begränsat så att det inte skall överskrida skillnaden i produktionskostnader mellan en förnybar energikälla och marknadspriset på energi samt att överkompensation i den mening som avses i miljöskyddsriktlinjerna kan uteslutas. 35. Kommissionen påminner även om att de svenska myndigheternas uttryckligen åtagit sig att upprätta årliga rapporter, som skall innehålla produktionskostnaderna för de olika källorna till biodrivmedel, för vilka skattelättnaden utnyttjas, i förhållande till oljepriserna. Dessa genomgångar kommer att användas för att se till att all eventuell överkompensation kan undvikas. 36. Kommissionen anser därför att föreliggande stöd omfattas av undantaget i artikel 87.3 c i EG-fördraget och avser att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter utan att påverka handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Kommissionen har dessutom tagit hänsyn till att det ifrågavarande stödet överensstämmer med villkoren i artikel 16 i rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet. Därtill har rådet genom beslut 2001/224/EG av den 12 mars 2001 tillåtit Sverige att punktskattebefria biogas. D. Beslut Kommissionen har följaktligen beslutat att det statliga stödet bestående av en nedsättning av punktskatten till förmån för produktion av koldioxidneutrala drivmedel för en begränsad period från och med den 12 november 2003 och till och med den 31 december 2007, uppfyller villkoren för att anses som förenligt med EG-fördraget, enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget, såvitt det överensstämmer med gränsvärdena och föreskrifterna i rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet. I fråga om biogas anses punktskattebefrielsen uppfylla villkoren för att anses som fördragsförenlig fram till den 31 december 2006, såvitt den överensstämmer med gränsvärdena och föreskrifterna i rådets beslut 2001/224/EG av den 12 mars 2001, som ger Sverige tillstånd att punktskattebefria biologiskt producerat metan och andra avfallsgaser i enlighet med artikel 8.4 i rådets direktiv 92/81/EEG. De svenska myndigheterna har åtagit sig att sammanställa årliga rapporter om kontrollen av eventuell överkompensation samt tillämpningen av stödet. I rapporterna bör särskilt anges kostnaden för råvaror och produktionskostnaden för de olika källorna till biodrivmedel liksom utvecklingen av priset på den fossila bränsleekvivalenten. Kommissionen vill påminna de svenska myndigheterna om att 8
en förhandsanmälan måste göras vid alla ändringar av de villkor som gäller vid beviljandet av stödet. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att ni lämnat ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/. Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Direktorat H2 Rue de la Loi/Wetstraat, 200 B-1049 Bryssel Fax: (32-2) 296 98 16 Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Mario Monti Ledamot av kommissionen 9