nr 3 2004 Grannländer samverkar Kaxig kriminolog Säker IT Videoförhandling domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET Nytt tänkande om webb Höjdarmöte om framtiden
Grannländer samverkar Kaxig kriminolog Säker IT Videoförhandling nr 3 2004 EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET LEDARE INNEHÅLL Vi får vara realistiskt positiva ARBETET OCH STÄMNINGEN präglas just nu av de mycket positiva signalerna om ekonomin i den nyligen lämnade budgetpropositionen. Samtidigt gäller det att vara realistisk och tänka långsiktigt. De grundläggande förutsättningarna för domstolsväsendets ekonomi finns kvar: vi tappar varje år resurser till följd av den bristande kompensationen för löneutvecklingen. Planeringen för hur de närmaste årens tillkommande medel skall användas måste gå hand i hand med den långsiktiga planeringen. När det gäller personalförstärkningar måste dessa ske inom ramen för målen om renodling av domarrollen. Insatserna kommer att ske genom åtgärder som gynnar generationsväxlingen och då i stor utsträckning genom förstärkningar av beredningsorganisationen. Men budgetpropositionen innehåller fler ställningstaganden som är viktiga för den fortsatta utvecklingen. Regeringen presenterar ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen. Vidare aviseras en administrativ samordning av de minsta hyresnämnderna med tingsrätterna i kombination med en viss koncentration. Sist men inte minst görs det uttalanden om förändringar när det gäller den framtida domarrekryteringen som innebär att viktiga steg snart kommer att tas på detta område. Det chefsmöte som ägde rum för ett par veckor sedan visade tydligt att domstolscheferna är väl medvetna såväl om framtidens problem som om dess möjligheter. Med den inställningen finns det goda förutsättningar för att domstolarna inte skall behöva sitta i baksätet vid resan mot framtiden. domkretsen Innehåll nr 3 2004 nr 3/2004 POSTADRESS Domstolsverket 551 81 Jönköping TELEFON 036 15 53 00 FAX 036 15 09 04 EÐ POST domkretsen@dom.se ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind REDAKT R Peder Jonsson REDAKTIONSR D Åsa Nordström, Helen Sivertsson MEDVERKANDE Lars Collin, Janita Frödén, Bitti Ingemansson, Petra Thor Jonzon, Magnus Västerbro LAYOUT Johanna Blomberg, Otto Unge TRYCK Danagårds Grafiska AB UPPLAGA 7 200 ex Tryckt på miljövänligt papper. 2 LEDARE 3 AKTUELLT Ny chef till Polisen 4 AKTUELLT Rejält resurstillskott 5 AKTUELLT Höjdarna möts 8 AKTUELLT Nya tankar kring webb 10 Video ger närhet 11 Gränslös jurist på stämma 12 Hemliga uppgifter skyddas 14 Finsk domare i Norrland 22 PROFIL Leif GW Persson 24 GÄSTTYCKARE Kari Kiesiläinen 26 BOKTIPS Vidder, vampyrer och hårda bud 27 EN DAG hos IT-supporten 30 KULTUR OCH HISTORIA Sveriges underrätter 33 Magnus Widebeck PÅ NY TJÄNST 34 Framtidens ledare 35 NOTISER domkretsen 15 TEMA Norden, Medling i Danmark, SEND, Erfarenhetsutbyte 36 Domstolsväsendets standar och VI FEM Nytt tänkande om webb Höjdarmöte om framtiden Framtiden debatteras under höjdarmöte med Thomas Bodström. Läs mer på sidan 5-7. FOTO Carl Johan Erikson 18 AKTUELLT Förstärkt administration 20 Gemensam IT-säkerhet 2 DOMKRETSEN NR 3/2004
EFTER PRESSTOPP Regeringen har nyligen utsett generaldirektören för Domstolsverket Stefan Strömberg till ny rikspolischef. Han tillträder sin befattning den 1 januari 2005. Vem som blir ny generaldirektör för Domstolsverket får framtiden utvisa. STEFAN STRÖMBERG efterträdde Bertil Hübinette för sex år sedan och fick i somras förlängt förordnande med tre år. Stefan har arbetat aktivt med Domstolsverkets långsiktiga plan för att säkerställa framgången i det reformarbete som pågår inom domstolsväsendet. Regeringen strävar efter ett mer modernt, öppet och effektivt polisväsende. Hur kommer du att jobba mot det målet? Jag vill använda de kunskaper jag fått och de erfarenheter jag gjort hittills för att skapa engagemang överallt i organisationen. Vässad ledare till polisen TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO CARL JOHAN ERIKSON Samverkan i rättsväsendet Justitieminister Thomas Bodström beskriver Stefan Strömberg som skarp, nytänkande och stabil. Bodström pekar på fördelarna som finns med samverkan mellan rättsliga myndigheter. Det finns tydliga fördelar med att byta befattningshavare mellan de olika verksamheterna inom rättsväsendet, säger Bodström. Stefan Strömberg själv menar att han står inför en stimulerande utmaning. Polisväsendet har en väldigt viktig funktion i samhället. Vi har kompetenta och bra poliser och många sökande till Polishögskolan. Förutsättningarna är alltså goda. Jag vill arbeta för att verksamheten ska bli mer effektiv. Det är viktigt att vi jobbar för att utreda fler brott, speciellt så kallade vardagsbrott. Arbetet med att förebygga brott är också mycket viktigt. Stefan Strömberg har varit generaldirektör och chef för Domstolsverket sedan 1998. Han blev hovrättsassessor i Svea hovrätt 1987 och var under åren 1981-83 och 1988-90 sakkunnig i Justitiedepartementet. Åren 1983-85 var han bolagsjurist i Nordstjernan AB. Han var departementsråd i Justitiedepartementet 1990-94. 1994 utnämndes han till rättschef i departementet och till expeditionschef 1995. Stefan Strömberg har deltagit i ett antal statliga utredningar, bland annat som sekreterare i den parlamentariska kommissionen med anledning av mordet på Olof Palme åren 1987-88, som sakkunnig i 1993 års domarutredning och som ordförande i Samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för rättsväsendets informationssystem (SARI) åren 1994-96. Nya miljoner till polisen I budgetpropositionen för 2005 satsar regeringen på rättsväsendet. Polisens anslag ökar med 100 miljoner kronor 2005, 475 miljoner kronor 2006 och 1 175 miljoner kronor 2007. Regeringens strävan är att polisväsendet ska blir modernare och att flera brott ska kunna klaras upp och lagföras. Vad anser du är det bästa du har åstadkommit under dina år som generaldirektör för Domstolsverket? Det har blivit ett utvecklings- och förbättringsklimat i organisationen som jag är stolt över. Vad kommer du att sakna? Det här är ju en värld jag har jobbat i länge, och jag har mött många människor. Jag kommer att sakna goda vänner och medarbetare, både på Domstolsverket och i domstolsväsendet. Vilka lärdomar har du fått i ditt nuvarande arbete, som du kommer att dra nytta av i din nya befattning? Jag har lärt mig att det inte går att åstadkomma utveckling om man inte engagerar alla i organisationen. Det gäller att hela tiden jobba med dialogen med medarbetarna. Man måste också vara uthållig. Saker och ting händer inte över en natt, det gäller att planera långsiktigt och jobba metodiskt. Har du ett gott råd att ge till din efterträdare? Ett gott råd är att arbeta på att engagera medarbetarna inom Domstolsverket och den övriga organisationen. Ägna mycket tid åt personlig dialog och kontakter. DOMKRETSEN NR 3/2004 3
AKTUELLT Mer pengar till domstolsväsendet Domstolsväsendet får i årets budgetproposition mer pengar, totalt 325 miljoner kronor. Det är ett rejält resurstillskott som innebär en möjlighet att möta den ökande måltillströmningen och samtidigt fortsätta reformarbetet. Nuvarande underskott i domstolsväsendets verksamhet innebär dock att ekonomin kommer vara fortsatt besvärlig fram till 2006. TEXT HELEN SIVERTSSON REFORMARBETET KAN NU FORTSÄTTA som planerat. I hela domstolsväsendet pågår ett intensivt förändringsarbete som bland annat omfattar domstolsväsendets yttre och inre organisation, renodling av verksamheten och förbättringar av arbetsprocesser med därtill hörande lagstiftning. Samtidigt genomför Domstolsverket dialoger med domstolarna för att kunna göra en bedömning av var pengarna bäst kommer till nytta. Närmast ser vi över hur de kortsiktiga akuta problemen ska lösas samtidigt som vi säkerställer satsningar på åtgärder som är långsiktigt verkningsfulla, säger generaldirektör Stefan Strömberg. OMEDELBARA ÅTGÄRDER En viktig åtgärd för att möta den ökande måltillströmningen är att stärka domstolarnas beredningsorganisation. Det har visat sig att det är beredningen av mål som tar tid och inte själva avgörandet. Genom en utökad och effektivare beredningsorganisation kan genomströmningen av mål öka, menar Ann Härelind, chef för Domstolsverkets ekonomienhet. Särskilda insatser kommer också att tillsättas för att få en jämnare arbetsbelastning både över tiden och mellan olika domstolar. Vi kommer att sätta till resurser för att minska balanserna. Samtidigt planerar vi för en förstärkningsstyrka med ordinarie domare som kan fungera som förstärkning vid stora mål eller ökad arbetsbelastning, fortsätter Ann. GENERATIONSVÄXLING OCH KOMPETENS- UTVECKLING Domstolsväsendet behöver också rekrytera nya men färre medarbetare i samband med att allt fler går i pension. Vi behöver ta vara på möjligheterna till kompetensväxling, ökad mångfald och ökad personalrörlighet, säger Monica Dahlbom, chef för Domstolsverkets personalenhet och fortsätter: Resurstillskottet ger oss också möjligheter att dubblera personal under en tid eller anställa tidigare än beräknat för att klara generationsväxlingen. Då kan vi samtidigt få till stånd en kompetensväxling. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH EFFEKTIVI- TET Teknikutvecklingen är snabb och skapar hela tiden nya möjligheter. Ett område som man kommer att satsa på är in- och uppspelning av både ljud och bild i samband med förhör. När förhöret är väl dokumenterat kan det vid behov återanvändas, exempelvis i överrätt. Vidareutveckling av Vera kan nu också fortsätta, ett prioriterat område är kommunikationen med övriga myndigheter i rättskedjan. ORGANISATIONEN SES ÖVER En viktig del i reformarbetet, vilket regeringen också påtalar i budgetpropositionen är nödvändigheten av fortsatta förändringar för att skapa en mindre sårbar tingsrättsorganisation. Det är mycket positivt att regeringen nu fattat beslut i ett flertal olika organisationsfrågor. De beslutade förändringarna innebär att vi kan fortsätta vårt reformarbete. Allt i syfte att skapa ett framtidssäkert och modernt domstolsväsende med bibehållen rättssäkerhet, avslutar Stefan Strömberg. Tillskott i budgeten Domstolsväsendet har fått extra tillskott i budgeten på 110 miljoner kronor för 2005, ytterligare 90 miljoner kronor för 2006 samt ytterligare 125 miljoner kronor för 2007. 4 DOMKRETSEN NR 3/2004
AKTUELLT DET ÄR ONSDAG morgon. Konferensdeltagarna kommer in från den svala septemberluften för att samlas i källaren på Norra Latin i centrala Stockholm. Över kaffedrickning och smörgåsätande byter de hundratio män och tio kvinnor som är Sveriges domstolschefer några ord med varandra, samtidigt som de gör sig redo för dagen som väntar. De flesta känner varandra i denna krets, vestibulen fylls av ett intensivt handskakande och hejande på gamla kollegor och bekanta. När klockan så närmar sig tio bryter man upp från morgonfikat och lämlar in i konferenssalen. Där tar allvaret tar vid, i form av generaldirektör Stefan Strömbergs utförliga Höjdarmöte för, att man inom domstolsväsendet lutar sig tillbaka och väntar på att riksdag och regering ska lösa alla problem helst genom att tillföra ytterligare resurser. Men allt handlar inte om resurser, betonar Strömberg. Domstolsväsendet som sådant måste drivas av ett intresse att förbättra sin verksamhet. Alla borde tänka: vad kan jag göra? Vad kan vi göra? Det finns ett gemensamt ansvar, och man måste vara beredd att samarbeta. Ingen domstol är en ö. Alla domstolar har ett gemensamt ansvar för att hela domstolsväsendet fungerar. En domstol kan inte vara nöjd bara för att den lever och må bra medan en domstol fem mil därifrån går satsningar på en moderniserad administration. Angående sammanslagningen av tingsrätter som kommer att fortsätta under de närmaste åren betonar Strömberg att det inte bara handlar om lokaler och flyttkartonger, utan att man bör använda detta som ett startskott för en ny, förbättrad verksamhet. Samma sak med generationsväxlingen: Det pratas mycket om detta just nu. Det kanske kan låta som en ny form av liturgi, men generationsväxlingen är ett faktum som också rymmer en möjlighet, om man genomför den rätt. Men för att vi ska kunna knyta till oss de personer vi vill ha krävs Kvalitet och framtid var temat för årets chefsdagar, som samlade i princip alla Sveriges domstolschefer. Justitieministern var också där, med 325 nya miljoner kronor till domstolsväsendet i bakfickan. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO CARL JOHAN ERIKSON presentation av Domstolsverkets syn på chefsdagarnas tema: framtid och kvalitet. Först uttrycker han sin belåtenhet över det faktum att det i den nya budgetuppgörelsen fanns med ett rejält tillskott till domstolsväsendets budget. på knäna. Detta gemensamma tänkande finns allt mer i dag, men det finns ännu saker att göra. Denna uppmaning till enighet följs av en vädjan om att tänka långsiktigt: Vi måste våga se Närmare bestämt 325 miljoner kronor, fördelat»alla borde tänka: vad kan jag göra? Vad kan vi göra? det långa perspektivet. Hur ser det ut om fem, på tre år. om tio år? Vad är det Det finns ett gemensamt Men bara så ni för domstolsväsende vi ansvar, och man måste vara vet: det kommer inte vill lämna efter oss, när beredd att samarbeta. Ingen att finnas några pengar vi slutar? säger Stefan domstol är en ö«i kassan på vägen ut, Strömberg. säger Stefan Strömberg och får några skratt som belöning. Domstolsverkets generaldirektör Stefan Strömberg Domstolsverket kommer under de närmaste åren prioritera fyra Sedan väntar själva ämnet: hur domstolsväsendet ska utvecklas i framtiden, genom en kombination av vad Strömberg kallar envishet och flexibilitet. Han talar om att det kan finnas en tendens till, och en risk områden som alla hör ihop med varandra, förklarar generaldirektören. Det handlar om den förestående generationsväxlingen, om det nya och förbättrade verksamhetsstödet Vera, den fortsatta omorganisationen samt moderna arbetsformer och en god arbetsmiljö. Stefan Strömberg går sedan vidare i listan över framtidsfrågor. För att våga ta ordet produktivitet i sin mun tar han vägen över Danmark där man utan att tveka mäter just hur produktiva enskilda domstolar är. I Sverige är vi mer försiktiga och talar om arbetsbelastning. Oavsett vilket ord man använder handlar det om att se till att inkomna ärenden avgörs inom rimlig tid. Och under rimliga arbetsförhållanden, givetvis. Strömberg slår också ett slag för den nya informationsstrategi och den nya webbplattformen som håller på att utarbetas. I dag finns en stor kunskapsbrist när det gäller domstolarnas verksamhet. Inte minst inom media. Det är viktigt för oss alla att vara medvetna om detta. DOMKRETSEN NR 3/2004 5
AKTUELLT UNDERSKOTTET MÅSTE BETALAS Plats på scenen så för Ann Härelind, chef för Domstolsverkets ekonomienhet. Hon redogör för vad som ska hända med de nya resurser som är på väg. Beskedet lyder: det är inte klart ännu, verket räknar på saken och kommer att kontakta respektive domstol för en vidare dialog. Men en sak vill hon betona: allt är inte rosor bara för detta. Domstolarna dras med ett underskott, som förr eller senare måste betalas tillbaka. Dessutom påpekar hon att situationen på de enskilda domstolarna ser väldigt olika ut. Vissa har ekonomin under kontroll, andra inte. Vissa klarar regeringens verksamhetsmål, andra inte. berömmer initiativet, och ser samtidigt fram mot den dag någon gång i framtiden då kvinnliga chefer är något så självklart att nätverket inte kommer att behövas. Han talar också om en resa han nyligen gjorde till USA, där han fick en inblick i det processmissbruk som stör landets rättsväsende. I en jämförelse måste jag säga att det känns ganska bra att jag är justitieminister i just Sverige och inte i USA, säger Thomas Bodström. ANGÅENDE BUDGETEN FÖRKLARAR ministern sig vara mycket nöjd med att resurser»det var ingen som förstod vad jag sa nu, eller hur?«justitieminister Thomas Bodström När det gäller bearbetningen av målbalansen påpekar Härelind att verket har skjutit till resurser för att lösa detta men att utfallet är mycket olika. I vissa fall ger extra resurser ett utomordentligt bra resultat i andra fall inget alls. Att tillskotten i budgetmedel inte löser alla problem är något som även justitieminister Thomas Bodström betonar när han anländer efter lunchpausen. Först hinner ministern med att lyssna på Gunnel Wennberg från Hovrätten för Västra Sverige, som berättar om Ida nätverket, skapat av de tio kvinnliga lagmännen för att vara bollplank och stöd för kvinnor som funderar på en chefskarriär. Vi tycker att vi borde bli fler kvinnor, och det här är ett sätt att bidra, säger Gunnel Wennberg. När Thomas Bodström därefter äntrar talarstolen tar han upp Ida tråden. Han förs över från försvaret till rättsväsendet. Det behövs ytterligare resurser till hela rättsväsendet, inte bara polisen. Därför är det glädjande att det nu blir ökningar för såväl polis som åklagare, domstol och kriminalvård. Det ska inte finnas någon svag länk i kedjan, säger Bodström. Han säger också att han är mycket väl medveten om att det inom domstolsväsendet finns ett underskott sedan tidigare, att de ekonomiska frågorna inte i och med detta är lösta en gång för alla. Däremot, säger ministern, kommer domstolarnas ekonomi nu att stärkas. Men reformarbetet måste givetvis fortsätta. Vi är inte beredda att föra över nya pengar till gamla organisationer, säger Thomas Bodström. NORRLAND SPECIALFALL Därefter passar justitieministern på att inför den samlade chefskåren ge sin syn på ett antal aktuella domstolsfrågor. Sammanläggningar av tingsrätter är nödvändiga och kommer att fortsätta, förklarar han. Däremot öppnar han för att utvecklingen i Norrland kan kräva ett särskilt förfarande. Där är faktiskt avstånden betydande. En tänkbar väg kan vara en särskild översyn av hela rättsväsendets organisation i Norrland. Jag ber att få återkomma i denna fråga. Angående andra organisatoriska förändringar den närmaste tiden berör justitieministern bland annat att Länsrätten i Stockholm framöver kommer att tvingas hantera eventuella överklaganden gällande den omdiskuterade trängselskatten. Än större påverkan menar ministern att hanteringen av asyl- och flyktingärenden kommer att ha. Jag har varit en stark motståndare mot detta, precis som åtskilliga härinne. Men nu har riksdagen bestämt detta, nu är det en realitet. Vi får göra det bästa av situationen och göra vårt yttersta för att detta inte kommer att innebära negativa konsekvenser för våra domstolar. Angående den framtida domarrekryteringen avvisar Thomas Bodström förslaget att avskaffa den särskilda domarbanan. Däremot ställer han sig positiv till att på olika sätt bidra till en öppnare domarrekrytering, bland annat genom en förändrad meritvärdering, att Tjänsteförslagsnämnden ersätts av en ny mer aktiv domarnämnd och ökade marknadsföringsåtgärder. När det gäller bemötandefrågor menar ministern att situationen har blivit bättre under de senaste 6 DOMKRETSEN NR 3/2004
AKTUELLT åren, men påtalar att det är inget annat än ett misslyckande om en kvinna känner sig kränkt i en domstol. Efter detta anförande inbjuds så den samlade lagmanskåren att ställa frågor till landets justitieminister. En djup tystnad breder ut sig. Till sist kommer ändå en fråga. Efter den kritik som riktats mot kansliortsmodellen, vilken är egentligen justitieministerns syn på detta? Thomas Bodström svarar efter viss betänketid. Svaret är mångordigt, och inte helt glasklart. I alla fall inte att döma av den förbryllade tystnad som breder ut sig när han talat färdigt. En tystnad som ministern själv kommer i kontakt med domstolarna upplever det bemötande de får. Det kvalitetsarbete vi nu vill påbörja syftar till att ta in synpunkter från alla inblandade intressenter. På så vis öppnar vi oss för kritik av alla de slag. Det är också meningen att all kritik ska lyftas fram. Inte så att vi okritiskt ska anamma vad utomstående säger, utan för att vi ska ta till oss nya perspektiv, säger Lars-Göran Engström, Hovrätten över Skåne och Blekinge. Chefsgruppen enas om att detta är något man bör gå vidare med. En nationell arbetsgrupp ska driva frågan, blir beslutet. Bland lagmännen uppstår en diskussion om exempelvis hur vi skriver våra domar. Det måste vi vara medvetna om. GEMENSAM IT-SÄKERHET Under konferensens andra dag diskuteras först utvecklingen mot en modernare domstolsadministration, och vilka nya krav som därmed kommer att ställas på domstolarnas personal. Sedan talar Jörgen Nilsson, Domstolsverkets chefsjurist, om behovet av förbättrad IT-säkerhet och förklarar varför Domstolsverket vill ha föreskriftsrätt över landets domstolar när det gäller just detta. Alla domstolar är avhängiga av varandra i säkerhetsavseende, eftersom alla är hopkopplade till sist bryter med ett leende: Det var ingen som förstod vad jag sa nu, eller hur? Till allmänna skratt bryter församlingen upp för att ta en kopp kaffe. vilka som ska sitta i denna grupp. Eller snarare, vem som ska utse dem som ska sitta i denna grupp. Valet står mellan Domstolsverket, överrättspresidenterna och en särskild grupp domare. Resultatet blir till sist att det kommande presidentmötet ska utse deltagarna DEN STORA KVALITETSJAKTEN Härnäst gäller frågan chefsdagarnas andra»på sikt kommer kvalitetsarbetet med nödvändighet att bli mer ingripande och beröra i arbetsgruppen, efter namnförslag av lagmännen. Och man kan lägga ärendet åt huvudämne: kvalitet. I sidan. kärnan av vår verksamhet, gruppdiskussioner tar Först hinner dock exempelvis hur vi skriver våra sig lagmännen an ett Lars-Göran Engström domar. Det måste vi vara antal punkter gällande påpeka: medvetna om«hovrättspresident hur man inom domstolarna Vi får inte tro att ska gå vidare med ett mer strukturerat kvalitetsarbete. Lars-Göran Engström kvalitetsfrågor är något okomplicerat. Att göra Förslaget från den arbetsgrupp som tittat på frågan går ut på att man ska börja arbetet med att utvärdera vilken information domstolarna ger, och hur de som enkäter om hur man upplever sig bli bemött är väl en sak. Men på sikt kommer kvalitetsarbetet med nödvändighet att bli mer ingripande och beröra kärnan av vår verksamhet, i samma nätverk. Det gör att ett gemensamt system är ett måste, menar Jörgen Nilsson. Domstolsväsendet har inte gått under på grund av brister i IT-säkerheten, men vi kommer att få problem i framtiden om vi inte hanterar dessa frågor bättre, säger han. Därefter berättar Marianne Hassel, chef för Domstolsverkets IT-enhet, om verkets förslag till en ny IT-organisation. Förslaget går ut på att samla den rena IT-kompetensen på Domstolsverket. Avslutningsvis talar Björn Östman och Carl Furengren om hur man på ett enkelt sätt kan använda Vera och SIV för att göra analyser och uppföljningar av verksamheten. DOMKRETSEN NR 3/2004 7
AKTUELLT Delaktighet och nytänkande när webbmiljön byggs om TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO OTTO UNGE På Domstolsverket pågår just nu ett arbete med att skapa en ny webbmiljö för hela domstolsväsendet. I en första etapp under hösten byggs intranätet om. Under våren nästa år är det dags för den externa webbplatsen, www.dom.se, att få nytt utseende och ny struktur. Tanken är att de myndigheter som vill ska kunna skapa egna webbplatser inom ramen för den nya miljön. DET NYA INTRANÄTET beräknas vara klart att börja använda den första februari nästa år. Myndigheterna inom Intranätet ska vara ett verktyg i det dagliga arbetet; en plats dit medarbetarna kan gå för att snabbt domstolsväsendet kommer att kunna lägga ut ter Petra. Intranätet ska få information, fortsät-»intranätet skapar möjlighet att vara en naturlig information inom specifika områden på intranätet och dessutom fungera förmedla aktuella nyheter mötesplats för alla anställda. Intranätet uppmuntrar som uppslagsverk. Med i stället för att, som idag, all information publiceras dialog och kommunikation projektet vill vi uppnå via Domstolsverket. Vi eftersträvar en större delaktighet ute i domstolsväsendet i det gemensamma intranätet, säger Petra Thor Jonzon mellan medarbetare, både inom den egna och mellan olika myndigheter«ur projektdirektivet en bättre kvalitet på information och informationsspridning både på intranätet och på den externa webbplatsen. Vi vill också att informationshanteringen som leder projektet. Vi kommer exempelvis att kunna skapa databaser där samtliga domstolar ska bli mer decentraliserad, framför allt när det gäller intranätet. och nämnder kan lägga in informa- tion. Petra Thor Jonzon tillträdde den nyinrättade tjänsten som projektledare i april. Hon har tidigare jobbat som informationschef på CSC (Computer Sciences Corporation), som är ett av de större i IT-företagen i världen. REFERENSGRUPP MED IDÉER Projektgruppen består av medarbetare från Domstolsverkets IT-enhet och Informationssekretariat. Dessutom finns flera olika verksamhetskunniga referensgrupper knutna till projektet. En referensgrupp med representanter från domstolsväsendet ska säkerställa att det nya intranätet utformas enligt användarnas önskemål. I gruppen finns administratörer, domstolssekreterare, notarier och ordinarie domare från olika delar av domstolsväsendet. Första träffen ägde rum på Domstolsverket i mitten av augusti. Där fick deltagarna genom olika övningar ge sina synpunkter både på det befintliga intranätet och på hur det framtida ska se ut, hur det kan struktureras och vad det ska innehålla. Högt upp på önskelistan hamnar en sökfunktion och en lättnavigerad, intuitiv struktur. Tack vare referensgruppen har vi fått in många värdefulla idéer och synpunkter att jobba vidare med, menar Petra Thor Jonzon. Det viktigaste för oss är att skapa ett intranät som verkligen är användbart för hela domstolsväsendet. Det ska vara enkelt både att publicera information och att hitta det man söker. 8 DOMKRETSEN NR 3/2004
AKTUELLT»Ett intranät kan stärka gemenskapen bland de anställda. Det är en viktig identitetsbärare och ett sätt att stärka kulturen inom organisationen«stefan Reimer, rådman, Helsingborgs tingsrätt SKRÄDDARSYDD STARTSIDA Några myndigheter kommer att vara piloter i projektet, vilket innebär att de kommer att bli först med att anpassa det nya intranätet efter sin egen verksamhet. Exempelvis kommer det att finnas möjlighet att blanda nyheter från Domstolsverket med nyheter från domstolen eller nämnden. Myndigheterna kommer också att delvis kunna anpassa menyerna efter sina lokala behov. De här funktionerna ser vi redan under etapp ett av projektet, fortsätter Petra Thor Jonzon. I ett senare skede vill vi att varje medarbetare ska kunna få sin egen skräddarsydda startsida med de funktioner man använder mest. Det kan vara de senaste fem e-breven, nyheter från rättsväsendet och information om olika projektgrupper som man är med i. När intranätet är ombyggt och klart att använda är det dags för den externa webbplatsen, www.dom.se, att få ny struktur och design. Här är det tänkt att domstolarna och nämnderna ska erbjudas möjlighet att skapa Mer innehåll än teknik En förutsättning för att domstolsväsendet ska kunna utveckla sin webbmiljö är ett system för Content Management och webbpublicering. Domstolsverket har skrivit ett avropsavtal med IT-företaget Sogeti. Det verktyg som Domstolsverket valt är EPiServer. Med hjälp av verktyget kommer det att bli enkelt för redaktören att lägga in material, eftersom det finns färdiga mallar. Redaktören behöver alltså bara fokusera på innehållet i det som han/hon publicerar på intranätet. Vill du veta mer? Kontakta Petra Thor Jonzon eller Åsa Nordström, Domstolsverket. egna webbplatser, som de själva administrerar, inom ramen för den nya webbmiljön. Myndigheterna kommer att kunna lägga in information om den egna verksamheten och använda sin egen logotyp. Besökaren kan ändå känna igen sig eftersom strukturen blir likartad inom hela domstolsväsendets webbplats.»det känns spännande att få vara med i det här projektet och, om möjligt, kunna påverka resultatet«claes Stetler, notarie, Borås tingsrätt»det är väldigt positivt att Domstolsverket satt igång ett sådant här projekt. Domstolsväsendets webbmiljö behöver en enhetlig struktur. Detta är också något som kräver mer arbete än vad man kanske tror. Professionella insatser behövs för att hålla intranätet uppdaterat«lena Blomquist, informatör, Högsta domstolen»jag tycker det är ett intressant projekt. Webbplatsen betyder så mycket; den är ett ansikte utåt och det är viktigt att den ger ett proffsigt intryck«åsa Ärlebrant, administrativ direktör, kammarrätten i Sundsvall DOMKRETSEN NR 3/2004 9
Häktningsförhandlingar via video snart verklighet För att förbättra rutinerna kring häktningsförhandlingar kommer Stockholms tingsrätt troligen redan i höst att inrätta ett system med särskilda häktningsdomare. På andra håll planerar man för förhandlingslokaler i direkt anslutning till häktet och i framtiden kommer domstolarna kanske att kunna ha förhandlingar via videolänk. TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO OTTO UNGE I polishusen eller i anslutning till polishusen kan man bygga utrymmen där häktningsförhandlingar via video kan hållas, så slipper de intagna transporteras tjugotalet mil till närmsta tingsrättshus. DET ÄR DRYGT TJUGO MIL mellan Östersund och Härnösand. Om en liga på tre personer bedragit turister som hyrt semesterlägenheter i Åre blir gripen, anhållen och senare häktad, kommer det att innebära en mängd transporter. Tingsrätten ligger i Östersund, närmaste häkte i Härnösand. Utredningen är komplicerad, många är inblandade. Omhäktning måste ske. Åklagarmyndigheten finns i Umeå, men en kammare är placerad i Östersund. De misstänkta och eventuellt deras försvarare måste alla åka till Östersund och sedan tillbaka till Härnösand. De misstänkta transporteras av kriminalvården och måste bevakas av minst två vårdare vardera. Det blir dyrt, omständligt och riskfyllt med så många transporter. Förhållandena kring häktningsförhandlingar leder många gånger till att resurser utnyttjas ineffektivt. Skälen varierar, beroende på vilken del av landet det är fråga om. Det har hänt att åklagare i Västernorrlands län fått häva anhållningsbeslut efter det att tingsrätten satt ut häktningsförhandlingar på en ort och åklagarmyndigheten, som ligger i Umeå, inte har haft personal att skicka till exempel till Örnsköldsvik. I Stockholms tingsrätt har belastningen tidvis varit så hög att det varit svårt att hitta lediga lokaler för häktningsförhandlingar. Det har hänt att vissa fått skjutas in under andra förhandlingars lunchpaus. Men förbättringar är på gång. En arbetsgrupp under ledning av Mats Malmsjö, chef för Enheten för lokaler och teknik på Domstolsverket, har kommit med förslag till en rad förbättringar. Arbetsgruppen, som bestått av personer från rättsväsendet myndigheter, tillsattes med anledning av ett uppdrag som Domstolsverket och Kriminalvårdsstyrelsen fick av regeringen förra hösten. Uppdraget var att hitta former för samordning av häktningsverksamheten, säger Mats Malmsjö. Verksamheten behöver göras mer effektiv för att tillgodose allmänhetens krav på hög kvalitet och bra service. SÄRSKILDA HÄKTNINGS DOMARE Arbetsgruppen kom fram till att det inte går att skapa en enhetlig modell för hela landet. Gruppen föreslår i stället olika lösningar för olika regioner. Huvudpunkterna sammanfattas i titeln på rapporten: Ökat regionalt samarbete, ändrade forumregler, videolänk och särskilda häktningsdomare. Redan i höst kommer Stockholms tingsrätt troligen att ha möjlighet att införa systemet med särskilda häktningsdomare, efter en modell som redan tillämpas i Göteborg och Malmö, enligt Mats Malmsjö. En särskild häktningsdomare hanterar samtliga inkomna häktningsframställningar till domstolen under en viss period, en vecka eller månad i taget. På så sätt blir domstolens häktningsförhandlingar mer överskådliga och det blir lättare för personalen att planera. De övriga domarna får mer kontinuitet i sitt arbete, och behöver inte avbryta med häktningsförhandlingar. För att lösa lokalfrågan diskuteras möjligheten till ändrat forum. I Stockholmsområdet ligger flera tingsrätter på ett ur transportsynpunkt rimligt begränsat avstånd. Tingsrätterna i Handen, Huddinge, Södertälje och Nacka skulle kunna disponera en och samma lokal för häktningsförhandlingar. Därmed skulle det alltid finnas en lokal tillgänglig. VIDEOLÄNK MINSKAR TRANSPORTER I rapporten rekommenderas ett ökat regionalt samarbete i bland annat Jämtland och Västernorrland. Ett samarbete som innefattar polis, åklagarmyndighet, kriminalvård och tingsrätt. Till exempel måste frågan om ansvaret för transporter av den misstänkte klarläggas. Ett annat sätt att öka effektiviteten är att bygga eller ställa i ordning särskilda förhandlingssalar i polishus eller häkten. Det är ett sätt att minska transporterna av häktade och skulle väsentligt öka säkerheten, säger Mats Malmsjö. Ytterligare ett annat sätt att minska transporter och hålla nere kostnader är att hålla förhandlingar via videolänk. Speciellt är det tillämpbart vid omförhandlingar, då de inblandade redan en gång sett varann i ögonen. Försöken som pågår ska alltså utökas, föreslås i rapporten. Östergötland, som har två tingsrätter och en kriminalvårdsmyndighet, kan bli en pilotregion. Arbetsgruppen räknar med att få regeringens respons på rapporten inom en snar framtid. u 10 DOMKRETSEN NR 3/2004
Gränslöst på Juriststämman Gränser flyttas och suddas ut och det ställer stora krav och betyder nya utmaningar för hela rättsväsendet. Sverige är i dag en av 25 EU-stater och genom det berörs vi mer och mer av EU-lagstiftning och internationell rätt. Under årets Juriststämma som hade en internationell prägel under temat Gränslös jurist samtalades det mycket om internationaliseringen av juridiken och dess konsekvenser. Hans Blix och Elisabeth Fura-Sandström deltog i panelen om Folkrätt. TEXT BITTI INGEMANSSON FOTO SVANTE ÖRNBERG OM EN SVENSK ÄR GIFT med en portugis, har två barn och bor i Bryssel, vill skiljas, vad händer då? Det är alltid besvärligare när flera länders lagstiftning ska samsas. Under Juriststämman hade europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område ett seminarium där de beskrev sin webbplats. Där kan alla hitta svar på frågor om bland annat äktenskap, skilsmässa, avtal, köp, hyra, arbete och semester. Uppgifter om vilken domstol ansökan om skilsmässa ska skickas till, rätt till underhållsbidrag och andra regler som gäller vårdnad om barn, kan också ges av nätverket. Webbplatsen innehåller information om europeisk lagstiftning inom 18 privaträttsliga områden, som exempelvis regler för rättshjälp, föräldraansvar, ersättning till brottsoffer. Informationen finns på 20 språk och omfattar 24 länder. DELAT ANSVAR Syftet med nätverket är att underlätta för personer som har en gränsöverskridande tvist eller som vill få reda på innehållet i utländsk rätt, säger Mattias Wahlstedt, som var nätverkets representant under stämman. Han är rättssakkunnig på Justitiedepartementet, och hans avdelning är Sveriges så kallade kontaktpunkt i det rättsliga nätverket. Varje land har en kontaktpunkt, en myndighet eller motsvarande, som ansvarar för innehållet på webbplatsen. Nätverket skapades 2001 efter ett beslut av ministerrådet. Fler och fler berörs av lagstiftning i andra länder, eller är inblandade i rättstvister som griper över flera medlemsstater, det vittnar siffrorna på hur många som går in på webbplatsen om. Frågorna kommer också direkt via telefon och e-post till Mattias Wahlstedt, som svarar i den mån han hinner. Men det handlar inte om att vi är gratis advokathjälp. Nätverket är också till för att underlätta för domstolar och myndigheter i de olika medlemsländerna så att de vet vart de ska vända sig. Förutom Justitiedepartementet är ett antal organisationer och myndigheter från Sverige med i nätverket, bland annat Försäkringskassan utland, Skatteverket, Domstolsverket och myndigheten för adoptionsfrågor, NIA. MERA FOLKRÄTT Under Juristämman debatterades det även om folkrätt som behandlar förhållandet mellan olika stater och som spelar en allt större roll i folks vardagliga liv. Hans Blix, tidigare chef för FN:s vapeninspektörer, Hans Corell, tidigare rättschef i FN, Elisabeth Fura-Sandström, domare i Europadomstolen deltog alla tre i en paneldebatt om Folkrätt i förvandling. Efter att USA och Storbritannien startat krig utan FN:s medgivande, ett krig som FN:s generalsekreterare betecknar som olagligt, kan det vara lätt att se pessimistiskt på betydelsen av internationella överenskommelser. FÖRBÄTTRING GENOM TID Vi måste se det här historiskt, säger Hans Blix, som trots allt är optimistisk. För hundra år sedan antogs den första konventionen på området, och efter detta har utvecklingen gått framåt. Framstegen understryks av Hans Corell, som i sitt arbete som FN:s rättschef varit med om att inrätta domstolar efter kriget i forna Jugoslavien och Rwanda. Upprättandet av Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, tror jag i framtiden kommer att ses som ett stort historiskt steg. Juridiken fungerar inte i ett vakuum utan finns alltid i en politisk kontext, och det stora problemet är klyftan mellan världens fattiga och rika. Panelen talar om folkrätten som en globalisering av etiska regler. Elisabeth Fura-Sandström möter i sitt arbete på Europadomstolen kollegor som fostrats i en annan samhällsordning, där beslut inte grundats på överenskommelser, utan på diktat uppifrån. Det är tendenser som sitter kvar hos många från de nya medlemsländerna i EU. Konsekvensen blir att uppgjorda överenskommelser inte hålls. Det är ett stort problem. Panelen diskuterar även om de länder som inte följer reglerna ska stängas ute från samarbetet. Hur ska vi då nå dem, säger Elisabeth Fura-Sandström. Det viktigaste är att vi för en dialog, särskilt med dem som tycker olika. Förändrar gör man inte på en kafferast, det tar tid, och det måste få ta tid. Huvudsaken är att vi inte slutar tala med varandra, säger hon slutligen. YRKESVERKSAMMA FÅR KUNSKAP Svensk Juriststämma arrangerades för sjätte gången, i år för första gången i Göteborg, den 15 16 september. Syftet med stämman är att främja yrkesverksamma juristers fortbildning dels genom utbildning inom sammanhållna teman i olika juridiska discipliner, dels genom seminarier och kompetensutveckling i övrigt inom skilda ämnen. u Besök europeiska nätverkets webbplats: europa.eu.int/comm/justice_home/ejn DOMKRETSEN NR 3/2004 11
Svårt skydda sekretess i domstol Frågan om hur domstolar ska hantera skyddade personuppgifter har uppmärksammats vid flera tillfällen på senare tid. En arbetsgrupp där Domstolsverket ingår har tagit fram nya riktlinjer för hur den offentliga förvaltningen ska hantera problemet. TEXT MAGNUS VÄSTERBRO FOTO MIRA BILDARKIV DET HÄNDER ATT sekretessbelagda personuppgifter röjs i samband med domstolsförhandlingar, vilket kan orsaka stora svårigheter för den enskilde. Det finns ingen statistik över hur vanligt förekommande detta är, men att problemet är reellt råder det ingen tvekan om. Jag känner personligen till flera fall där skyddade uppgifter har röjts av en domstol. Det är förstås mycket olyckligt när det inträffar, säger Bo Andersson, ansvarig för hanteringen av fingerade personuppgifter vid Rikspolisstyrelsen. Domstolsverket har låtit göra en sammanställning av problemen när det gäller domstolarnas hantering av skyddade personuppgifter. Vanligt är att den enskilde själv lämnar in sekretessbelagda uppgifter till domstolen, utan att vara medveten om att uppgifterna då inte nödvändigtvis kommer att behandlas med sekretess. Det händer också att en markering av sekretess överhuvudtaget inte uppmärksammas, utan att hemliga uppgifter till exempel en skyddad persons adress av misstag lämnas ut till obehöriga. En närliggande fråga behandlas i förslaget till ny sekretesslag, nämligen huruvida sekretess följer med ärenden från en myndighet till en annan. Per Kjellsson, lagman vid Västmanlands tingsrätt och ordförande i Offentlighets- och sekretesskommittén, förklarar att avsikten är att täppa till de luckor som finns i lagstiftningen i dag. RUTINER FÖR SEKRETESS Susanne Karlberg, jurist på Domstolsverket, har varit med i en arbetsgrupp som under ledning av Skatteverkets Björn Sjökvist har tagit fram en vägledning för hantering av just sekretessmarkerade personuppgifter i den offentliga förvaltningen. Det handlar om mycket allmänt hållna riktlinjer, förklarar Karlberg. Vi kommer att tillämpa dem på Domstolsverket och hoppas att de kan fungera som inspiration för domstolarna. Vägledningen talar om att det är viktigt att hitta rutiner så att sekretessmarkeringar uppmärksammas, inte minst inom IT-systemen. Viktigt är också att se till att all personal som kommer i kontakt med sekretessmarkerade personuppgifter har goda kunskaper om vilka problem som kan uppstå. Kammarrätten i Jönköping är en av de domstolar som redan har hunnit en bit i arbetet med dessa frågor. Sedan cirka två år finns där ett dokument som instruerar framförallt registratorerna och kanslipersonalen om hur de ska agera när det förekommer spärrmarkerade personuppgifter i ett mål. Grundtanken är att vi ska ha en enhetlig och enkel hantering, säger Linda Granelli, administrativ jurist. Det ska vara tydligt markerat både i datorsystemet och på aktkappan när det finns spärrmarkerade personuppgifter. Detta för att minska risken för misstag under såväl kommunicering av handlingar som under domskrivning. SEKRETESSPROBLEM ALLT VANLIGARE Sigurd Heuman, lagman vid Helsingborgs 12 DOMKRETSEN NR 3/2004
»Avsikten är god att skydda barnets integritet men samtidigt är möjligheten till insyn fundamental för förtroendet för rättsväsendet. Offentlighetsfanan måste hållas högt«sigurd Heuman, lagman tingsrätt, menar att man måste vara medveten om att det kan uppstå besvärliga situationer, där man behöver väga behovet av offentlighet mot behovet av att skydda enskilda utsatta individers behov av sekretess. Enligt Heuman har olika slags sekretessproblem blivit vanligare på senare år, i takt med att det har blivit vanligare med fall där kvinnor förföljs av sina tidigare män. Ett annat problem med anknytning till sekretessproblematiken, som Heuman på senare år har noterat, gäller domar där man har valt att sekretessbelägga stora avsnitt. I allmänhet görs detta i samband med sexbrott mot barn, bland annat för att minska risken att barnen blir identifierade i onödan. Avsikten är god att skydda barnets integritet men samtidigt är möjligheten till insyn fundamental för förtroendet för rättsväsendet. Offentlighetsfanan måste hållas högt, säger Sigurd Heuman. NYA FORUMREGLER FÖRESLÅS Ett annat dilemma när det gäller hur sekretess påverkar domstolarnas arbete rör processer mellan parter där den ena har sekretessmarkerade personuppgifter. Lagstiftningen anger att ett ärende i allmänhet ska prövas på den ort där svaranden är skriven. Men om svaranden har skyddad adress uppstår problem. Å ena sidan är det viktigt att den som har skyddade personuppgifter inte får dem avslöjade i processen, till exempel genom att man anger i vilken stad personen bor genom att anvisa målet till tingsrätten där. Å andra sidan måste i vissa fall en kärande för att kunna väcka talan ange svarandens adress. Om adressen då är skyddad, kan det hända att det är omöjligt att överhuvudtaget få en process till stånd. Dessa motstridiga intressen har uppmärksammats av personsäkerhetsutredningen, som föreslår att särskilda forumregler införs. De föreslagna reglerna innebär att ärenden där den ena parten har skyddade personuppgifter skulle kunna avgöras på annat håll än på den svarandes hemort. Vilken domstol som ska vara behörig för att pröva mål och ärenden enligt de nya forumbestämmelserna lämnar utredningen åt regeringen att avgöra. u För mer information om sekretessfrågor, läs Offentlighets- och sekretesskommitténs betänkande Ny sekretesslag, SOU 2003:99. Om forumfrågor, läs Personsäkerhetsutredningens betänkande Ett nationellt program om personsäkerhet, SOU 2004:1. Beslutsform i domstol Positiva erfarenheter av försök Under två år har det pågått ett försök i domstolsväsendet om ändrad handläggning av administrativa ärenden. Försöket har gått ut på att besluten ska fattas av domstolschefen ensam efter samråd med domarna, istället för att besluten fattas gemensamt av domarna, dvs. i plenum eller i kollegium. Försöket pågår fram till årsskiftet och det är fyra överrätter och 28 underrätter som medverkar. TEXT HELEN SIVERTSSON DOMSTOLSVERKET ANSER att den kollegiala beslutsformen är föråldrad och bör avskaffas. Domstolschefen kan som det är nu bli överröstad trots att det är chefen som har ansvaret för verksamheten, berättar Anders Davidson, som är jurist på Domstolsverket och har varit ansvarig för utvärderingen. Genom enkätundersökning har domstolarnas erfarenheter och åsikter om den förändrade beslutsordningen undersökts. Den ena enkäten var riktad till de domstolar som deltar i försöksverksamheten och den andra riktades till övriga domstolar. Resultatet visar att de domstolar som är med i försöket anser att det är principiellt riktigt att domstolschefen fattar besluten efter samråd med övriga domare och även med andra personalkategorier. De anser också att beslutsgången fungerar så bra att de inte vill återgå till den gängse beslutsformen. Även en övervägande del av de domstolar som inte deltar i försöket anser att den kollegiala beslutsformen bör avskaffas. Den förändrade beslutsformen är enklare och smidigare att tillämpa och den innebär tidsbesparingar för domstolarna, menar Anders Davidson som redovisar Domstolsverkets regeringsuppdrag i en DV-rapport Förändrad handläggning av administrativa ärenden i domstol. Skälet är nog att beslutsbefogenheterna bör gå hand i hand med det ekonomiska ansvaret, säger han slutligen. u Rapporten kan beställas hos Domstolsverket, eller laddas ner på domstolsväsendets webbplats www.dom.se under rapporter. DOMKRETSEN NR 3/2004 13
UTBLICK I samarbete med de nordiska regeringarna erbjuder Nordiska Ministerrådet utbytestjänstgöring i annat nordiskt land för alla statligt anställda. Rådmannen Matti Happaniemi från Finland nappade på er bjudandet och åker nu hem igen efter sju månader på Länsrätten i Norrbotten. TEXT LARS COLLIN FOTO ROLF CARLSSON Lyckad utbytestjänstgöring NORDISK UTBYTESTJÄNSTGÖRING skapades av ministerrådet för att anställda inom offentlig förvaltning skulle få möjlighet att lära känna förhållanden inom de nordiska grannländerna. Matti Happaniemi har arbetat som domare i tre år i Kouvola i sydöstra Finland. Vad som lockade honom i det nordiska utbudet var framför allt att lära sig det svenska språket. Han försökte komma till Stockholm men fick ingen bostad. Istället tog Länsrätten i Luleå emot honom med öppna armar ett erbjudande Matti inte har ångrat. Personalen hjälpte mig med bostad och de hade också ett ledigt arbetsrum. Därför kom jag just hit. Jag är jättenöjd, säger Matti Happaniemi på en svenska som klingar omisskännligt av grannlandet. Själv fick han reda på utbytet genom ett brev som varje år cirkulerar hos de finländska domstolarna. Intresserade anmäler sig hos Justitieministeriet. Vårt arbete ser ungefär likadant ut år efter år. Efter ett tag behöver man omväxling. Det har varit mycket intressant att jämför det finska och svenska systemet, förklarar Matti Happaniemi. På länsrätten har han framför allt förberett mål av olika slag. Däremot kunde han inte arbeta som domare eller föredragande, eftersom det är mot svensk lagstiftning Det är lite konstigt när båda länderna hör till EU. Men så är det ännu i förvaltningen. Jag förstår egentligen inte alls varför det måste vara så, berättar Matti. Trots det tycker han att arbetsuppgifterna har motsvarat förväntningarna. Största överraskningen hittade han i förvaltningsdomstolens struktur. I Finland döms förvaltningsmålen av tre juristdomare. I Sverige dömer enligt huvudregeln en juristdomare och tre nämndemän. Vid laglighetsprövning medverkar också särskilda ledarmöten. Min uppfattning är att det finska systemet fungerar bättre. En sådan sammansättning garanterar bättre rättssäkerhet. Däremot skulle det kanske vara klokt att ha tre instanser även i Finland. FLER MUNTLIGA FÖRHANDLINGAR Andra skillnader han har stött på har till exempel handlat om att det är lättare att få rättegångskostnader i taxeringsmål behandlade i Sverige. Och att det är förvaltningsdomstolen och inte som i Finland förvaltningsmyndigheten som beslutar om omhändertagande av barn samt att vi använder oss mycket mer av muntliga förhandlingar. I Norrbotten är avstånden så långa Utbytestjänstgöring och då blir det lättare för parterna när domstolen åker ut istället. Det händer mycket sällan i Finland. Det kanske är en fråga om förvaltningskultur. Han tycker att alla finländska domare borde kunna svenska, vilket inte är fallet i dag. Själv åker han nu tillbaka till Kouvola med samma arbetsuppgifter som tidigare, men med bättre svenskkunskaper som han ska använda till att förhoppningsvis fungera som ordförande i svenskspråkiga mål. Nu rekommenderar han oss i Sverige att åka österut. Det finns så många svenskspråkiga domstolar, bland annat i Vasa, Åbo och Helsingfors. Det går utmärkt för en svensk att jobba i Finland. POSITIV ÖVERRASKNING Det var lagmannen Janåke Kvennberg som tog emot Matti Happaniemi på Länsrätten i Luleå. Han kände inte till att det fanns en utbytestjänstgöring över gränserna. Men det blev en positiv överraskning. Vi har gett honom mål att knäcka och han har fått följa med på sammanträden, säger Janåke Kvennberg. Han delar Matti Happaniemis åsikt att domare i Norden borde ha rätt att få praktisera yrket i sina grannländer precis som att vi godtar nordisk juristexamina. Å andra sidan har det inte begränsat hans möjligheter att sätta sig in i våra mål. Det har inte varit några problem att hålla Matti sysselsatt. Han är här jämt, förutom när han spelar innebandy med polisen. Utbytestjänstgöringen har också gett Länsrätten en insikt i hur motsvarande instans fungerar i Finland. På så vis är det ett ömsesidigt utbyte, menar Janåke Kvennberg som gärna tar emot fler praktikanter i framtiden. Vem vet, det kanske blir en framtida personalresa till Kouvola. Men först ska vi plåga Matti med en surströmmingsfest här på Länsrätten innan han slutar. Så han får något som ett bestående minne. u Tjänstgöringen ska främja det nordiska samarbetet och vara till nytta både för arbetsgivare och arbetstagare. Det är arbetsgivaren som beslutar om den sökande får göra utbytestjänstgöring som ska pågå minst en månad och högst tolv månader. Arbetsgivaren betalar sedvanlig lön under utbytestiden. Nordiska ministerrådet bidrar med ett stipendium som uppgår till 8 000 DKK för varje full tjänstgöringsmånad. För mer information och ansökningsblankett besök: www.regeringen.se/nordenutbyte eller kontakta Regeringskansliet på 08-405 42 12. 14 DOMKRETSEN NR 3/2004
TEMA - NORDEN Grannland med goda erfarenheter av medling På några danska tingsrätter har parterna i tvistemål möjlighet att få hjälp av en medlare. Strävan är att genom samtal och förhandlingar lösa konflikter innan de går till rättegång. Verksamheten är ännu på försöksstadiet och har pågått i snart två år. Så här långt är försöket lyckat; medling ger i många fall en snabbare och mer tillfredsställande lösning. TEXT ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION LARS REHNBERG MEDLINGEN ÄR GRATIS och bygger på frivillighet. Medlaren kan inte döma i ärendet, utan hjälper i stället parterna att själva hitta konfliktens kärna och därefter enas om en hållbar lösning. Om parterna enas, skrivs ett avtal. Medlingen kan när som helst avbrytas om någon av parterna begär det. I så fall, eller om parterna inte kan enas, går ärendet vidare till domstol. Försöket med medling är tänkt att pågå året ut, och ska därefter utvärderas. I en halvtidsutvärdering från i våras framkommer dock att merparten av dem som varit med i försöket har upplevt medlingen som väldigt positiv, och som en form av konfliktlösning som har många fördelar. FÖRBÄTTRADE RELATIONER Utvärderingen visar att i de ärenden där parterna inte nått förlikning beror detta inte i första hand på medlaren, utan på att parterna varit mindre kompromissvilliga. Parterna har trots allt upplevt själva medlingen som positiv. I ärenden som lett till förlikning har relationen mellan parterna förbättrats i många fall. De flesta parter har också fått ökad tilltro till rättssystemet och upplevt medlingen som mindre stressande än en domstolsförhandling. Nästan alla är nöjda eller delvis nöjda med avtalet. I flera fall har det dessutom visat sig att det gått snabbare och inneburit lägre kostnader att lösa konflikten med hjälp av medling än via domstolsförhandling. Utvärderingen visar även på att de flesta generellt sett är tillfredsställda med medlingens förlopp samt med medlaren och dennes insatser. En betydande del av parterna har fått större förståelse för varandra, och 85 procent av dem som varit med i försöket vill rekommendera medling som ett sätt att lösa konflikter.»jag tycker att medlingsprocessen är positiv eftersom den bygger på frivillighet och lösa ramar. Det är lättare att framföra synpunkter på det sättet«part i ett medlingsärende»äktenskapsärenden och liknande är speciellt lämpliga för medling«advokat»jag fick framföra mina synpunkter, och jag och min motpart nådde förlikning, vilket inte hade varit möjligt vid en rättegång. Vi kunde också undvika att använda personliga och privata saker mot varandra. I en rättegång blir det en kamp för att vinna, med alla medel«part i ett medlingsärende»man ska göras uppmärksam på att man måste sätta sig in i sitt ärende och vara väl förberedd«part i ett medlingsärende Samarbete i Danmark Försöket med medling är ett samarbete mellan danska Justitsministeriet, Domstolsstyrelsen och Advokatsamfundet och pågår från mars 2003 till årsskiftet 2004/ 2005. Medling utförs vid tingsrätterna i Köpenhamn, Århus, Ålborg, Roskilde och Vestre Landsret. När försöket utvärderats kommer det danska Justitiedepartementet att avgöra om medling ska bli en permanent verksamhet på domstolarna. Läs mer på www.domstol.dk. NYTT OM MEDLING I SVERIGE Lagen (2002:445) om medling med anledning av brott trädde i kraft den 1 juli 2002. Syftet med lagen är främst att tillgodose kraven på rättssäkerhet när medling anordnas i statlig eller kommunal regi. Kommuner kan söka bidrag till medlingsverksamhet hos Brottsförebyggande rådet. Justitiedepartementet har gett en utredare i uppdrag att följa upp och vidareutveckla påföljdssystemet för unga. I direktivet (Dir. 2002:95) Översyn av det allmännas ingripande vid ungdomsbrott står det att det bör finnas utrymme för att i framtiden utveckla medling till att spela en mer framträdande roll i påföljdssystemet för unga lagöverträdare, något som på sikt bör kunna leda till fördelar för såväl brottsoffer som samhället i stort. Uppdraget kommer att redovisas under hösten 2004. DOMKRETSEN NR 3/2004 15
TEMA - NORDEN SEND - ett nordiskt samarbete Det nordiska samarbetet inom domstolsväsendet har pågått under många år och i olika former. Det har efter hand utvecklats genom till exempel utbytestjänstgöring för olika personalkategorier samt studiebesök i domstolar och centralmyndigheter. Genom stort engagemang hålls täta och viktiga kontakterna länderna emellan. TEXT JANITA FRÖDÉN FOTO OTTO UNGE NÄR DET NORDISKA JURISTMÖTET hölls 1987 kom företrädare för de nordiska domareförbunden, Jusek med flera, att diskutera uppbyggnaden av ett nordiskt samarbete rörande efterutbildning för domare. Diskussionerna ledde till att Domstolsverket 1988 tog initiativ till bildandet av ett särskilt samarbetsorgan med representanter från domstolsväsendena i Finland, Norge och Sverige. Danmark valde i det här läget att ställa sig utanför eftersom en utredning om domarutbildningen pågick. SEND bildades formellt i december 1988 i Jönköping och Danmark anslöt sig hösten 1989. Några år senare kom också Island med i SEND. VAD BETYDER SEND? Jo, SEND är en förkortning för Samarbetsorganet för Efterutbildning av Nordens Domare. Syftet med SEND är bland annat att vidga kunskaperna om rättssystemen i de nordiska länderna, tillvarata forskningsrön och litteratur samt att bevaka rättsutvecklingen. SEND skall också stärka den nordiska samhörigheten inom domarkåren. Detta gör man exempelvis genom att anordna gemensamma seminarier för domare, sprida information om efterutbildningen inom medlemsländerna, anordna och stödja studiebesök och utbytestjänstgöring mellan länderna. SEND LEDS AV en styrelse vars förste ordförande var dåvarande generaldirektören i Domstolsverket Lars Åhlén. Den nuvarande ordföranden är Nils Erik Lie, førstelagmann i Borgarting lagmannsrett i Oslo. Varje land (utom Island) har tre representanter i styrelsen. Svenska deltagare i styrelsen är för närvarande hovrättspresidenten Gunnel Wennberg, Hovrätten för Västra Sverige, lagmannen Håkan Nordling, domstolarna i Växjö och en representant från Domstolsverket. SEND:s kansli har under hela dess verksamhet varit knutet till Domstolsverket och handhas för närvarande av undertecknad. SEND HAR UNDER ÅRENS LOPP anordnat en mängd seminarier i olika ämnen. Det första hölls i Stockholm 1989 och det senaste helt nyligen i Finland. Seminarierna planeras av en arbetsgrupp bestående av en styrelsemedlem från respektive medlemsland. Eftersom det i Danmark och Norge inte finns några allmänna förvaltningsdomstolar, är seminarierna i huvudsak riktade till allmän domstol. Seminarierna är indelade i tre olika kategorier; underrätts- och överrättsseminarier samt ledarskapsseminarier. Nästa seminarium som är ett överrättsseminarium hålls i Sverige i maj 2005. SEMINARIERNA INRIKTAS PÅ praktiskt domstolsarbete och har max tio deltagare från vardera landet. Från svensk sida deltar även en eller ett par företrädare från allmän förvaltningsdomstol även om motsvarande organisation inte finns i våra grannländer. Förutom föreläsningar, diskussioner och grupparbeten i viktiga gemensamma frågor så innehåller seminarierna studiebesök av olika slag. Återkommande inslag är processledning, etniska frågor, samnordisk lagstiftning samt alltmer Europarättsliga frågor. - SEND HAR EN VIKTIG UPPGIFT som förmedlare av erfarenheter och synpunkter från domare i våra nordiska grannländer i frågor som är likartade för alla domstolar oavsett var man verkar. Svenska domare får genom att delta i seminarierna en unik möjlighet att fördjupa kunskaperna om domarnas villkor och arbetsmetoder i andra nordiska länder, vilket kan vara till nytta i den egna verksamheten, säger Håkan Nordling, som är ledamot av SEND-styrelsen sedan år 2000. Nordiska möten Under årens lopp har 20 seminarier hållits i SEND:s regi på olika orter i medlemsländerna. Fler än 150 svenska domare har hittills deltagit i seminarieverksamheten. För den som är intresserad av att läsa mer om domstolsväsendets organisation i våra nordiska grannländer så finns länkar till aktuella webbplatser på domstolsväsendets webbplats www.dom.se 16 DOMKRETSEN NR 3/2004
TEMA - NORDEN Nordiskt erfarenhetsutbyte Villkoren för de nordiska länderna är olika, men ändå finns det många gemensamma frågor. FÖRSTA VECKAN I SEPTEMBER träffades generaldirektörerna i de nordiska ländernas Domstolsverk i Reykjavik på Island. Med på mötet fanns även andra nyckelpersoner från respektive administrationer. Från Domstolsverket deltog förutom Stefan Strömberg även Monica Dahlbom, chef för Personalenheten. Värd för mötet var Elin Sigrún Jónsdottir, Domstolsrådets enda anställda i Island. Förutom möten med de nordiska kollegorna ingick även ett besök på Islands Högsta domstol. För femte året i rad träffades deltagarna. Syftet med träffarna är att samtala om gemensamma frågor och dela med sig av erfarenheter från olika områden. På agendan stod frågor om ansvarsfördelning mellan domstolsadministrationerna och domstolarna och specialisering i domstol. Dessutom gjordes en genomgång av aktuella frågor i respektive land. ÄVEN OM FÖRUTSÄTTNINGARNA liksom lösningarna i de olika länderna varierar kan man ändå konstatera att de frågeställningar och problem som diskuteras till stora delar är likartade. Frågor kring att flytta inskrivningsärenden bort från domstol diskuteras i flera av våra grannländer, konstaterar Monica Dahlbom. Samma sak är det med behovet av att mäta kvalitet, behov av specialisering och hur domstolslokalerna är utformade. EN FRÅGA SOM VAR GEMENSAM i alla länderna var också bristen på pengar i verksamheten. Vilken roll domstolsadministrationen (motsvarigheten till Domstolsverket) ska ha påverkas också av hur många domstolar och anställda det finns i respektive land. Totalt sett var det ett givande, trevligt och intressant möte som gav oss alla möjlighet att se nya infallsvinklar på aktuella frågeställningar. Det har vi stor nytta av i vårt fortsatta arbete, menar Monica Dahlbom. Nästa år är det Domstoladministrasjonen i Norge, lokaliserad till Trondheim, som står som värd för mötet. Personerna från Nordens domstolsadministrationer träffas varje år för att utbyta erfarenheter. Domstolsväsendet i våra grannländer NORGE Domstolsväsendet är uppbyggt kring ett gemensamt domstolsslag samt ett antal specialdomstolar. I varje kommun finns Forliksråd (för medling), totalt finns 434 Forliksråd. Tingsrätterna som är första instans är 88 till antalet idag men kommer att efter genomförda sammanläggningar bli 66 stycken. Sedan finns det sex Lagmansretter och en Högsta domstol. I Norge är det Domstoladministrasjonen som samordnar administrativa frågor. Totalt finns i Norges domstolsväsende 2 806 anställda varav 515 domare. Läs mer på www.domstol.no DANMARK Domstolsväsendet är uppbyggt kring ett gemensamt domstolsslag samt ett antal specialdomstolar. Totalt finns 82 byretter, två Landsretterne och en Højesteret. I Danmark finns Domstolsstyrelsen som samordnar administrativa frågor. Även domstolarna på Färöarna och Grönland administreras av Domstolsstyrelsen. Totalt finns i Danmarks domstolsväsende 2 533 anställda varav 340 domare. Läs mer på www.domstol.dk och www.domstolsstyrelsen.dk TEXT PEDER JONSSON FOTO STEFAN STRÖMBERG FINLAND I det finländska domstolsväsendet finns allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar samt fem specialdomstolar. De allmänna domstolarna består av 63 tingsrätter, sex hovrätter och en Högsta domstol. Förvaltningsdomstolarna består av sex förvaltningsdomstolar och en Högsta Förvaltningsdomstol. I Finland är det Justitieförvaltningsavdelningen inom Justitiedepartementet som samordnar administrativa frågor. Totalt finns i Finlands domstolsväsende 3 269 anställda varav 833 domare. Läs mer på www.oikeus.fi/7800.htm och www.oikeus.fi/7799.htm ISLAND Domstolsväsendet på Island består av åtta tingsrätter och en Högsta domstol. På Island finns Domstolsrådet (Dómstólaráð) som samordnar administrativa frågor. Totalt finns i Islands domstolsväsende 95 anställda varav 51 domare. Läs mer på www.iceland.is DOMKRETSEN NR 3/2004 17
AKTUELLT Stärkt administrati Domstolsadministration är ett område som Domstolsver ställs på administration och ledarskap. I våras initierade Do få en gemensam inriktning i arbetet med TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO OTTO UNGE CHRISTINA HEDLUND anställdes som projektledare för projektet från första maj i år. Det strategiska målet för projektet är att ge alla domstolar tillgång till en professionell administration. Den behöver inte alltid byggas upp inom varje domstol utan målet kan också uppnås genom administrativ samverkan mellan domstolar och inom regioner. Tanken är att projektet ska vara en paraplyorganisation som inrymmer lokala administrativa projekt vid domstolarna. Genom projektet kan Domstolsverket samordna sina insatser till domstolarna. Administrationen vid domstolarna ser väldigt olika ut idag, beroende på storlek och domstolsslag. Vid överrätterna och de största underrätterna finns administrativa enheter med en chef. Länsrätterna har av tradition haft ett starkare administrativt stöd till sina domstolschefer än vad man generellt sett haft på tingsrättssidan, säger Christina Hedlund. På länsrätterna finns en utpekad person som under lagmannen har det övergripande ansvaret för administrativa frågor, idag benämnd chefsadministratör. Dessa har ofta rekryterats ur föredragandekåren. BOLLPLANK FÖR DOMSTOLSCHEFEN Inom projektet vill vi arbeta för att alla domstolar ska få tillgång till en stark administration som kan ge såväl domstolschefen som den dömande verksamheten ett kvalificerat stöd. Domstolschefen ska inte ägna sig åt löpande administration. Genom en stark administration ska domstolschefen förses med underlag för att kunna fatta administrativa beslut, menar Christina Hedlund. Det bör finnas en person under domstolschefen som har det övergripande ansvaret för administrationen. Denna person blir domstolschefens närmaste medarbetare och bollplank även i många för domstolen övergripande frågor. Inom projektet jobbar vi med att ta»vi vill arbeta för att alla domstolar ska få tillgång till en stark administration som kan ge såväl domstolschefen som den dömande verksamheten ett kvalificerat stöd«christina Hedlund fram en övergripande strategi för arbetet med att utveckla domstolarnas administration. I denna ingår en bild av hur uppbyggnaden av en professionell administration bör se ut och också en kravprofil som bör gälla när domstolen ska nyrekrytera till en anställning som chefsadministratör. Det ställs allt högre krav på domstolscheferna i deras roll som ledare för verksamheten. En stark administration skapar utrymme för domstolschefen att ägna sig åt ledarskap. Det är dock viktigt att domstolschefen formulerar mål för sitt ledarskap och bygger upp domstolens administration och ledningsstruktur utifrån detta, framhåller Christina Hedlund. I kravprofilen anger vi att den person som under domstolschefen rekryteras för att ha ansvaret för administrativa frågor ska vara en person med högskoleutbildning, 18 DOMKRETSEN NR 3/2004
AKTUELLT n på domstolarna et har definierat som strategiskt viktigt. Allt större krav stolsverket ett övergripande administrativt projekt för att tt utveckla domstolarnas administration. gärna personalvetenskaplig inriktning. Annan utbildning kombinerad med erfarenhet av personaladministrativt arbete kan också ge rätt kompetens för uppgiften. Frågor som rör personal och personalutveckling blir allt viktigare vilket ställer stora krav på kunskaper inom detta område. Som i alla typer av chefsbefattningar så har de personliga egenskaperna dessutom en avgörande betydelse. Det är viktigt att nyrekryteringar blir bra och att domstolarna anställer personer med rätt kompetens och med rätt inställning till arbetet. För de fall det är frågan om att öka kunskaperna hos befintlig personal krävs det att relevant utbildning kan erbjudas. MÅNGA FAKTORER PÅVERKAR Begreppet administration kan definieras på olika sätt, fortsätter Christina Hedlund. arbete. Man utgör en del av domstolens ledning och det finns möjligheter att påverka. Man arbetar nära den dömande verksamheten i bland annat resurs- och verksamhetsplaneringsfrågor. Arbetet med utveckling av domstolsadministration ligger väldigt nära det arbete som bedrivs med utveckling av organisation och arbetsformer i den dömande verksamheten. I projektarbetet deltar personer från Domstolsverket, och till projektet har knutits ett antal resurspersoner som arbetar med administrativa frågor vid domstolar. En långsiktig målsättning för projektet är att flertalet av landets domstolar ska ha fått stöd för att utveckla sin administration före utgången av år 2007. Ett sätt är att definiera administration som ledning, förvaltning och service åt huvudverksamheten. Det är viktigt att se ledningsfunktionen som en del av administrationen, och frågor som rör domstolarnas ledningsstrukturer ryms inom ramen för projektet. Vissa uppgifter som vi organisatoriskt inordnar under administrationen ligger mycket nära målhanteringen. Domstolssekreterarnas arbete kommer inte att genomlysas inom ramen för projektet. Projektet ska även ge förutsättningar för att bygga upp kompetensen under chefsadministratören. Det finns flera faktorer som kommer att påverka det framtida administrativa arbetet på domstolarna, bland annat upphandlingen av ett nytt system för att hantera löne- och personaladministration. Det nya systemet kommer att bygga på egenrapportering och därmed i viss mån inverka på arbetsuppgifterna för administrationen. Inom Domstolsverket undersöks möjligheterna till elektronisk fakturahantering. Dessa och andra förändringar samt ökade krav på uppföljning och analys av verksamhetsresultat och ekonomi kan komma att kräva en annan typ av kompetens än den som finns idag. PÅGÅENDE PROJEKT I regeringsbesluten om sammanläggning av tingsrätter betonas lagmännens och Domstolsverkets ansvar för att skapa en god arbetsmiljö med ett tydligt och väl fungerande ledarskap på alla nivåer samt en väl utvecklad administrativ funktion med hög kompetens vid de nya domstolarna. Vid de domstolar som bildas genom sammanläggningar startas nu administrativa projekt. Inom ramen för det övergripande projektet kan även domstolar som ska få gemensamma lokaler eller redan är samlokaliserade få stöd. Möjligheter att samverka administrativt bör tas tillvara så snart en samlokalisering sker, menar Christina Hedlund. Just nu jobbar hon mycket med kammarrätten och hovrätten i Sundsvall, som planerar att anställa en gemensam administrativ direktör. Detta är ett första steg i det långsiktiga arbetet med att i samband med en eventuell samlokalisering få en gemensam administration. I Jönköping pågår också ett projekt med att undersöka om det finns möjligheter för hovrätten och kammarrätten att ha en gemensam administration. Även här bygger det på att lokalfrågan kan lösas på ett bra sätt. Inom Stockholms län pågår ett projekt som undersöker möjligheterna till regional administrativ samverkan för de fem tingsrätter i länet som bildas den 1 januari 2007. ERFAREN PROJEKTLEDARE Christina Hedlund har gedigen erfarenhet av de områden hon jobbar med i projektet. Jag har jobbat vid Länsrätten i Skåne län tidigare. Sedan 1986 har jag haft just en position som administrativ direktör, ansvarig under lagmannen för de administrativa frågorna. Dessförinnan jobbade jag som föredragande vid länsrätten. Det är ett väldigt, väldigt roligt, omväxlande och ansvarsfullt DOMKRETSEN NR 3/2004 19
Säker IT Alla inom domstolsväsendet är beroende av varandra via det gemensamma nätverket. Det ställer höga krav på IT-säkerheten, eftersom nya virus sprids på Internet varje dag. TEXT: ÅSA NORDSTRÖM ILLUSTRATION OTTO UNGE VIRUS ÄR SKADLIG KOD som har någon form av spridningsfunktion i sig. För att effektivt kunna skydda sig gäller det att ha ett antivirusprogram som är uppdaterat. Problemet är att det kommer nya virus hela tiden och det kan vara svårt att hinna med att skapa vaccin snabbt, säger Ulf Svahn på Domstolsverkets IT-enhet. Hotbilden förändras ständigt, men i nuläget har vi på IT-enheten god kontroll över situationen när det gäller domstolsväsendets nätverk. De myndigheter som använder Domstolsverkets mallar och följer våra riktlinjer är väl skyddade. VIRUS VIA E-POSTEN Vid de stora utbrotten av virus har virustillverkarna hittat nya, oskyddade spridningsvägar. Tidigare kom många virus via e-post, till exempel som bifogade filer. All e-post inom domstolsväsendet virustestas innan den skickas till användarna, fortsätter Ulf Svahn. Detta gäller dock inte de olika e-postprogram som finns på Internet, vilket många inte tänker på. Skräppost, så kallade spam, är ett annat problem. Får man skräppost ska man aldrig svara på den, utan slänga den direkt, säger Jörgen Nilsson, IT-säkerhetschef på Domstolsverket. Om man svarar så får den som skickat e-posten en bekräftelse på att adressen är aktiv, och det är bara att fortsätta med utskicken. Ett bra sätt att undvika spam är att inte använda sin personliga e-postadress när man skickar e-post utanför domstolsväsendet. I stället rekommenderar Jörgen Nilsson att man skickar extern e-post via registratorns adress. av programvara används bland annat vid hantering av cookies (textfiler som skapas när man besöker en webbplats och som lagras på datorn) och i bildpresentationer, men den kan också användas för mer tveksam verksamhet. En del program kan kartlägga»privat surfande och skickande av filer upptar band- Att man ska vara försiktig med e-post från och därigenom komma tangentbordstryckningar bredd vilket leder till att vi okända avsändare åt en persons lösenord. känner många till. Det får problem med nätverkets Andra kan läsa av vilka rådet gäller fortfarande, kapacitet«jörgen Nilsson, ITsäkerhetschef Internet-sidor en person men det är ingen garanti för att slippa virus. Det är heller på Domstolsverket besöker; information som företag kan använda i sin marknadsföring. ingen garanti att formatet på bifogade filer är känt. Många virus kommer dock via körbara filer, alltså program. Det är svårt att skapa effektiva skydd mot den här typen av virus, eftersom gränsen mellan nödvändig och skadlig kod är flytande, Man får inte lov att ladda ner någon typ av program till sin dator på jobbet, säger Jörgen Nilsson. Gör någon det så kan vi inte garantera att virusskyddet fungerar. Ett exempel är MSN Messenger. Det finns dessutom ingen anledning att ha det programmet i sin dator på jobbet, eftersom de funktioner som finns där även finns i Outlook säger Ulf Svahn. Den här koden kan finnas var som helst på Internet, men man löper betydligt mindre risk att drabbas om man bara besöker sidor som är kända och etablerade. Där finns ofta ett bra skydd, eftersom leverantörerna inte vill riskera att någon får virus av att besöka deras webbplats. och andra applikationer. Privat surfande och skickande av filer SPRIDNING VIA INTERNET Ett växande hot mot IT-säkerheten är så kallad spyware. Det är programkod som kan ta sig in i datorn via Internet, oftast utan att användaren märker det. Den här typen upptar bandbredd vilket leder till att vi får problem med nätverkets kapacitet, berättar Jörgen Nilsson. Domstolsväsendets verksamhetsstöd Vera, exempelvis, är beroende av en mängd andra funktioner för att fung- Virus = skadlig kod som har någon form av spridningsfunktion i sig Cookie = en textfil som skapas när man besöker en webbplats och som lagras på datorn Spyware = skadlig programkod som kan ta sig in i datorn via Internet Spam = massutskick av oönskad e-post som kan innehålla olika erbjudanden Smarta kort = ett kort som används tillsammans med en kod vid inloggning i datorn