fler bilder från slutkonferensen



Relevanta dokument
MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe?

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Bakom kulisserna & GLAD SOMMAR!

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län

Socialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan

Socialförvaltningen CARPE

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

kompetens- och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholm län

Socialförvaltningen CARPE. Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2015

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Kompetensutveckling Lärande och vardagsutveckling. Information till utbildningsanordnare i Carpe

Kompetensrådsträff

Socialförvaltningen Sida 0 (8) Verksamhetsplan

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Läs mer om de fyra föregående konferenserna på Carpes hemsida.

Nationella Kompetensrådet och nationella strategirådets möte den 21 mars 2013 (samt VU )

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Ett UTVECKLINGSPROJEKT

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Handläggarrollen

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

Chefer utan högskoleutbildning

Verksamhetsberättelse Sida 1 (9)

Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Fokus Yrkesutbildning VO

Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning

Januari mars 2013 Gemensam Lägesrapport

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Nationellt kompetensråd

Lärande och utveckling i vardagen. förutsättningar och verktyg

Resultat från seminarium 2

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Folkhögskolor - för jämlik utbildning och hälsa. På gång! Nätverksträff för kontaktpersonerna. För mer information se sist i nyhetsbrevet!

Forum. Verksamhetsberättelse Forum Carpe 1 april mars 2015

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Lärande och utveckling i vardagen. förutsättningar och verktyg

bladet N är du läser det här har ännu en termin med kompetensutveckling i Carpe 2 och

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

UPPFÖLJNING AV FORUM CARPE

Vad är delaktighet för dig?

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Underlag vid medarbetarsamtal

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

N Y T T F R Å N SIKTA

Nyhetsblad januari 2012

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan

Strategisk färdplan Kortversion

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Carpes Yrkeskrav & Socialstyrelsens Allmänna råd. Verktyg som kan användas i kartläggning av kompetens

MINNESANTECKNINGAR. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

Din lön och din utveckling

Kompetens inom funktionshinderområdet - arbetet går vidare!

KURSBLAD för våren 2018

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

N Y T T F R Å N SIKTA

Vi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Transkript:

bladet Samverkan inom funktionshinderområdet mellan kommuner i Stockholms län NR 2 2014 I julinumret: 1 Ledaren Slutkonferensen i bilder 2 fler bilder från slutkonferensen 3 Nationellt arbete i Carpe Mingel från Nationella konferensen 20/5 4 Reflektioner från delprojektledarna Delprojektet Arbete & Studier Delprojektet Chefer 5 Delprojektet Handläggare Delprojektet Åldrande 6 Slutrapporter från Carpe 2 Pilotutbildning av vägledare i Delaktighetsmodellen 7 Vad har hänt i EBP-satsningen? 8 Lokala Kompetensombudsträffar i Huddinge 9 Carpe en del av Stockholms innovationskraft Forum CARPE en kommunfinansierad funktion för verksamhets- och yrkesutveckling i Stockholms län. CARPE 2 ett utvecklingsprojekt inom 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län. Delfinansieras av ESF. 1/4 2012-30/6 2014 www.projektcarpe.se Ett så kallat pärlbandsprojekt går mot sitt avslut. Carpe 2, som föregicks av Carpe, har fått stor uppmärksamhet både i Stockholms län, där projektet och Forum Carpe verkar, men även nationellt. Carpe 2 tog vid där Carpe slutade. Carpe 2 har haft en sammanhållande del om lärande och vardagsutveckling och fyra olika delprojekt. När du läser det här har avslutningskonferensen för Carpe 2 varit, en dag där projektet presenterades ur olika perspektiv. Här nedan hittar du bilder från slutkonferensen. Det finns förstås också en slutrapport där du kan läsa mer om hela Carpe 2. Den kan laddas ner från Carpes hemsida. Det nationella Kompetensrådet (NKR) som initierades av Carpe under föregående projektperiod har fortsatt att utvecklas under Carpe 2. Vad som händer med NKR kan du också läsa mer om på sid 3. Carpes femte nationella konferens om kompetens genomfördes i mitten av maj, en välbesökt konferens med ett varierat program. Enligt utvärderingarna var det den bästa konferensen hittills. Något som lyftes, fram även den här gången, var Mötesplatserna som arrangerades dagen innan konferensen. Ett stort TACK till er i kommunerna som varit värdar för dessa Mötesplatser. Det är något som gör Carpes konferens annorlunda mot andra konferenser, att få träffas och diskutera just det område man är mest intresserad av. Det är ett sätt att lära av och med varandra. Se mingelbilder från konferensen på sid 3-4. Just att lära av och med varandra har blivit något av Carpes signum. Det kommer vi att arbeta vidare med i Forum Carpe. När vi sätter i gång höstens kompetensutveckling har vi alla länets 26 kommuner med i Forum Carpe. Välkomna Danderyd och Vaxholm! Höstens kompetensutveckling planeras för fullt just nu och innan midsommar skickades höstens första På gång i Forum Carpe ut. Du hittar också ett kalendarium på Carpes hemsida, där du kan se vilken kompetensutveckling som planeras. Kalendariet kommer att fyllas på allteftersom. Att leda ett så stort projekt som Carpe 2, med så många deltagande kommuner och Forum Carpe med ännu fler kommuner, har varit fantastiskt roligt och utvecklande på alla sätt och vis. Vi i projektledningen vill därför tacka alla som med stort engagemang deltagit i arbetet och bidragit till att det varit så roligt och utvecklande. Några av oss kommer ni att träffa i höst i Forum Carpe och övriga kollegor i projektledningen. önskar jag lycka till på sina nya uppdrag! Carin Bergström, projektchef Carpe Slutkonferensen i bilder

SIDA 2 fler bilder från slutkonferensen Den 12 juni hölls den sista konferensen i projekt Carpe 2:s regi -slutkonferensen för projekt. Drygt 100 personer hade samlats för att knyta ihop säcken och ta del av några av de resultat som projektet lett till. Eftermiddagen inleddes med mingel och tilltugg innan Stockholms stads bitr. socialborgarråd Ewa Samuelsson öppnade konferensen. Därefter avlöste projektledare, deltagare, styrgruppsmedlemmar och andra som på olika sätt medverkat i projektet varandra på scenen.

SIDA 3 Nationellt arbete i Carpe Det Nationella Kompetensrådet (NKR) som initierades av Carpe under föregående projektperiod har fortsatt att utvecklas under Carpe 2. Sedan 2013 finns det representation från alla regioner i landet. I den nationella samverkan har även Carpes Nationella Strategiråd ingått som har bestått av viktiga aktörer på nationell nivå. Under projekttiden har en diskussion pågått med berörda nationella aktörer om hur en strategisk och varaktig samverkan och påverkan inom funktionshinderområdet kan genomföras. Diskussionen har handlat om hur en strukturell och kontinuerlig nationell samordning och samverkan skulle kunna se ut. Det finns ett behov av att även nationellt synliggöra verksamhetsområdet, höja kompetensen samt samla och sprida goda exempel. Det Nationella Strategirådet har varit en viktig dialogpart som konkret sett nyttan med Nationella Kompetensrådet. Stafettpinnen går vidare Arbetet i NKR har utvecklats och består idag av en mängd arbetsgrupper som bevakar och på olika sätt arbetar med angelägna frågor. Arbetsgruppernas roll är inte att lösa problem utan att synliggöra och formulera frågeställningar för fortsatt diskussion i rådet. De frågor som arbetats mest med under åren är chefers kompetens och personlig assistans på daglig verk-samhet. Båda arbetsgrupperna har, via NKR, skickat ut frågor till chefer i landets kommuner kopplat till dessa ämnen. Resultaten har sammanställts i rapporter och presenterades på Carpes nationella konferens om kompetens som hölls i maj. När Carpe 2 nu avslutas är det därför fantastiskt roligt att Vård- & omsorgscollege nationellt tar över ansvaret för NKR under, i första hand, ett år. Många olika aktörer har varit engagerade i frågan om fortsatt nationell samverkan, då behovet har visat sig vara stort. Att resultatet är att Vård& omsorgscollege tar stafettpinnen är bland annat tack vare Kommunal som är en av Carpes samverkansparter och en av parterna som står bakom föreningen som driver Vård- & omsorgscollege. Att den nationella samverkan och NKR:s arbete skulle bli så omfattande kunde nog ingen tro när rådet hade sitt första möte i september 2010. Det nationella arbetet är viktigt för Forum Carpe och det ska bli spännande att fortsätta att vara en del av Nationella Kompetensrådet. Carin Bergström, projektchef Carpe Mingel från Nationella konferensen 20/5

SIDA 4 Reflektioner från delprojektledarna Nu när projekt Carpe 2 avslutas har delprojektledarna gjort en tillbakablick till hur det hela började, hur arbetet inom delprojekten framskridigt och en och annan fundering på framtiden. Kort sagt, några reflektioner kring arbetet med delprojekten, från de tre delprojektledarena Kalle, Malin och Janny. Delprojektet Arbete & Studier När delprojektet stöd till arbete och studier startade berättade jag om mina tankar kring delprojektet: Det ska bli roligt att, tillsammans med alla medarbetare och chefer på arbetsplatserna som deltar i projektet, få fram kunskap och metoder för att på bästa sätt stödja personen med funktionsnedsättning. Många verksamheter arbetar redan idag med att stödja mot arbete och arbetsinriktad daglig verksamhet. Att projektet även fokuserar på stöd till studier är bra för det ger ännu en möjlighet till utveckling för personen med funktionsnedsättning. Nu efter över två års arbete med delprojektet stämmer tankarna fortfarande. Delprojektet har haft flera olika föreläsningar, seminarier, informationsträffar där det har varit många diskussioner kring vilken kunskap som behövs, vilka arbetssätt man arbetar efter och hur man kan organisera för att stödja till arbete. Delprojektet har visat att alla deltagande kommuner har arbetsinriktade verksamheter och flera har en mycket tydlig profil mot arbete med till exempel arbetskonsulenter i verksamheten. Att stödja till studier är inte lika självklart för en daglig verksamhet och inte heller på boenden. Hur man ska stödja till studier är fortfarande ett utvecklingsområde att fortsätta fokusera på. Karl Löfgren delprojektledare för Rätt stöd till Arbete och studier Delprojektet Åldrande Inför projektstarten av delprojektet Åldrande skrev jag detta: Mina förväntningar är först och främst att vi tillsammans når målen som delprojektet satt - att medarbetare och chefer fått ökad kompetens för att på rätt sätt stödja personer med funktionsnedsättning som åldras. Det handlar om att stödja till en god hälsa och en meningsfull tillvaro. En av deltagarna vid en träff sa: Vi bara tittar på medan de åldras! Kan vi tillsammans efter projektet säga att vi vet vad vi kan göra för att stödja personer som åldras vore det fantastiskt. Nu vid projektavslut kan jag nog säga att fler har fått ökad kunskap om åldrande då många deltagit i de olika kurserna och dialogerna. Att kompetensutveckling och samverkan hjälper till att synliggöra frågorna strategiskt är också klart. Mer forskning behövs för att få fram ännu mer kunskap och arbetssätt, men det är nu också viktigt att tillvarata det som faktiskt finns i kunskap och rusta för framtiden. Efterfrågan visar på att det finns ett fortsatt behov av kompetens- och verksamhetsutveckling runt åldrandet, men mycket bra pågick och har pågått under projektets gång. Saker som kan spridas och bidra till utveckling. Lärgården, som genomfört kurser runt bland annat åldrande, demens och livets slut under projekttiden, säger så här: upplever intresset stort och att det fortfarande finns behov av kunskap om åldrande och sjukdomar som drabbar den äldre personen med utvecklingsströring. Upplever att kunskapen gör nytta, spelar roll och att de flesta är mycket bra på att återföra kunskapen in i verksamheterna. Har flera exempel på hur de fortsätter jobba med frågorna på arbetsplatsen, göra handlingsplaner, skapa nätverk. Efterfrågan på kurserna och omvärldsbevakningen visar på att det är viktigt att fortsatt lyfta frågor runt åldrandet, lokalt, regionalt och nationellt. Projektet om åldrande avslutades men behoven tar inte slut. Malin Makboul delprojektledare för Rätt stöd till personer som åldras

SIDA 5 I Carpe 2 har jag fått förtroendet att leda två delprojekt, delprojektet för chefer utan högskoleutbildning och delprojektet kring handläggarrollen. Här är några av mina tankar kring det arbete. Delprojektet Chefer Våren 2012 var det förväntansfulla chefer som jag träffade vid startträffen i delprojektet för chefer utan högskoleutbildning. Det fanns förutom förväntan också en del oro och osäkerhet i luften. Cheferna hade frågor som: Duger jag inte längre?, Får jag behålla jobbet? eller Hur ska jag kunna klara av högskolestudier vid sidan av mitt arbetet?. Vid slutträffen två år senare var det några glada chefer som deltog och vittnade om att tiden i delprojektet hade varit inspirerande och identitetsskapande. De nämnde att det hade varit utvecklande att träffa kollegor. De nya kunskaperna bidrog till att de hade utvecklat det egna ledarskapet och att: Jag har lärt känna mig själv som chef. Någon av cheferna hade uppmärksammats med ett hederspris i hemkommunen och en annan nämnde att Jag har lättare att skriva nu. För mig som delprojektledare har det varit en spännande resa att följa cheferna under projektets gång. Det har varit både ris och ros, hopp och förtvivlan men mest glädje i mina möten med cheferna. Jag har inspirerats av cheferna och är full av beundran över det arbete de har lagt ner under resans gång. Vid några tillfällen har jag fått vara med och lyssnat på presentationerna vid de olika kursavslutningar och då slagits av den glädje med vilken de kunde tolka och omsätta de nyförvärvade kunskaperna till den egna arbetssituationen. Delprojektet Handläggarrollen Som delprojektledare för delprojektet kring handläggarrollen har det varit spännande att lära känna målgruppen och ta del av deras erfarenheter. Jag har slagits av de höga krav som ställs på handläggarna för att de rättssäkert ska kunna handlägga de ärenden de är satta att utreda och de beslut som sedan ska följas upp. Framförallt inom ärenden som rör personlig assistans till barn är det vanligt att handläggare möter jurister från assistansföretag som företräder barnet vilket ställer stora krav på handläggarnas utredningar. Självklart ska alla ärenden handläggas rättssäkert, men kraven höjs när man möter professionella jurister i rätten som företrädare i ärendena. För mig väcks frågan om de kompetenskrav som ställs på handläggare och hur handläggarna är rustade för uppdraget efter genomgången socionomutbildning. Det är glädjande att regeringen har uppmärksammat de kompetenskrav som ställs på handläggarna och avsatt medel för kompetensutveckling av LSS-handläggare. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att upphandla en högskolekurs på 7,5 hp och kursen kommer att genomföras med start hösten 2014. Den är till för handläggare som beslutar om insatser enligt LSS och vill öka sina kunskaper, särskilt om den allmänna inriktningen i LSS. Den också ge kunskaper om rättigheter för personer med funktionsnedsättning enligt FN- konventionen. Jag avslutar nu min anställning i Carpe och blickar tillbaka på en tid som har varit mycket inspirerande och utvecklande. Det har varit otroligt inspirerande att få träffa så många medarbetar, chefer och handläggare men också alla Carpes samverkansparter. Jag ser fram emot att på ett eller annat sätt följa allt som händer framöver i Forum Carpe och det arbete som sker med implementering av evidensbaserad praktik. Jansje van Bemmel Thomenius, delprojektledare för Chefer utan högskoleutbildning och Handläggarrollen

SIDA 6. Slutrapport för projekt Carpe 2 och de fyra delprojekten På Carpes hemsida finns en populärversion av slutrapporten för projekt Carpe 2 att ladda ner. Där beskrivs projektet i helhet med kortare avsnitt för de fyra delprojekten. Dessutom finns fyra slutrapporter för respektive delprojekt att ladda ner med en mer ingående beskrivning av varje delprojekt. Pilotkurs av vägledare i Delaktighetsmodellen Som en del av EBP-satsningen har en första pilotkursen för vägledare genomförts under våren med 13 deltagare från tre kommuner. Sammanlagt sex vägledarpar blev klara vägledare 10 juni! Samtliga deltagare tycker att Delaktighetsmodellen är ett bra sätt att arbeta med delaktighet och vill fortsätta arbeta med modellen. Även cheferna var positiva när de deltog vid det sista kurstillfället. Delaktighetsmodellen är, som vi beskrivit i tidigare Carpeblad, ett systematiskt sätt att lyssna in vad brukare tycker. Brukare och medarbetare har växelvisa samtal med ett Vägledarpar och avslutningsvis har man en gemensam träff. Vi tror att vi vet bäst, men brukarna vet ju själva bäst vad de vill och behöver var en kommentar från en av de nya vägledarna. Att bli vägledare gör att man i sitt vanliga arbete reflekterar mer och inte kommer med snabba lösningar för brukarna eller tror sig veta svaren, var en annan reflektion som gjordes under kursens sista dag. De tre kommuner som nu har färdiga vägledare är Norrtälje, Lidingö och Botkyrka. Forum Carpe kommer även till hösten hålla kurser för nya vägledare i Delaktighetsmodellen och informationsträffar för de som vill veta mer. Mer om Delaktighetsmodellen kommer till hösten på www.projektcarpe.se Anna Thomsson, delprojektledare Carpe

SIDA 7 Vad har hänt i EBP-satsningen? Sedan hösten 2013 har Forum Carpe uppdraget att arbeta med satsningen på evidensbaserad praktik, EBP, inom funktionshinderområdet. Kommunförbundet Stockholms län (KSL) som gett Carpe detta uppdrag önskade en nulägesbeskrivning för att därefter genomföra kompetensutveckling inom området. Nulägesbeskrivningen visade på flera goda exempel som vi planerar att sprida under hösten i olika forum. Den visade också på att många enheter tycker att det är svårt förstå vad som menas med EBP och svårt att göra det till något praktiskt användbart och verksamhetsutvecklande i sin vardag. Kartläggning i primärvården Det framkom även i kartläggningen att det är svårt att hitta bra samarbetsformer mellan kommun och landsting. De former som finns för detta, till exempel samordnad individuell plan, individuell plan och habiliteringsplan används inte i så stor utsträckning som de skulle kunna. Att Forum Carpe från och med 2014 har i uppdrag att arbeta med satsningen kring EBP även inom det som man benämner som närliggande hälso- och sjukvård ger oss en möjlighet att titta närmare på detta. Hur ser det ut på vårdcentraler? Vad vet man om vår målgrupp och hur arbetar man med den? Vad har vi att lära av varandra? Frågorna är många och förhoppningsvis kan den webbkartläggning som ska gå ut till vårdcentralerna i början av hösten räta ut några av dem. Annelie Jäderland från SKL om lokalt utvecklingsarbete Stockholms län har ett försprång i jämfört med andra län i landet då vi tack vare Carpe har ett nätverk och kanaler att nå varandra. Använd detta och dela era goda exempel och erfarenheter med varandra. Det är när vi delar våra goda exempel som vi går från lokal verksamhetsutveckling mot evidensbaserad praktik! Evidensbaserade metoder = EBP? Finns det evidensbaserade metoder att använda inom vårt område? Är evidensbaserade metoder samma sak som EBP? Lars Oscarsson, professor på Ersta Sköndals högskola föreläste på temat tidigt i våras. Han påpekade att användandet av metoder som har evidens alltid måste kopplas ihop med vårt professionella kunnande och individens önskemål. En metod är inte alltid rätt enbart för att den är evidensbaserad. Lars uppmanade oss alla att bli bättre på att dokumentera och sprida de utvecklingsinsatser vi själva gör. Vi måste vara med och skapa den evidensbaserade praktiken, den kommer inte att bli serverad oss! Axplock från vårens aktiviteter Delaktighetsveckan i mars lockade många deltagare. Forskare och praktiker som berättade om sin kunskap och sina erfarenheter blandades med diskussioner bland deltagarna. Uppslag till nya föreläsningar och seminarier kom upp under denna, så håll utkik i kommande På gångblad och i kalendariet. Under maj månad hade vi besök från Kungsbacka kommun som berättade om hur de arbetar med evidensbaserad praktik i praktiken. De visade hur man kan arbeta systematiskt med kompetensutveckling av arbetsgrupper ihop med handledning för att skapa förutsättningar för att ge brukarna så bra stöd som möjligt. Våren avslutades med en heldag om systematisk uppföljning, ett ämne som många enligt webbkartläggningen tycker är svårt att ta sig an. Annelie Jäderland från SKL inledde dagen med att avdramatisera begreppet systematisk uppföljning genom att istället prata om lokalt utvecklingsarbete. Annelie menade att vi inom våra verksamheter är bra på att arbeta med evidensbaserad praktik, vi har erfarenhet och kompetens, men vi behöver bli lite bättre på att följa upp det vi gör. Det gäller att välja vad man ska följa upp, fokusera på några saker och göra det bra. Det är också viktigt att inte glömma bort analysen av de data man får in. IVO presenterade sina uppdrag och rapporterade om hur Lex Sarah-anmälningar i landet och länet sett ut de senaste 1,5 åren. Få anmälningar som görs enligt Lex Sarah även om funktionshinderområdet är bäst på anmälningar. Mer information finns på www.ivo.se Anna Thomsson, delprojektledare Carpe

SIDA 8 Lokala Kompetensombudsträffar i Huddinge För att säkerställa en hög grad av delaktighet i både Forum Carpe och projekt Carpe 2 finns Kompetensombud utsedda i de kommuner som deltar. Ett Kompetensombud är någon i arbetsgruppen som har både chefens och kollegornas förtroende och som är intresserad av utvecklingsfrågor. Så står det på Carpes hemsida om rollen som Kompetensombud, en viktig funktion för framgång i delaktigheten. Kompetensombuden från de olika kommunerna träffas regelbundet i Carpes regi för att utbyta erfarenheter kring kompetens- och utvecklingsfrågor. hinderområdet i Huddinge kommun. Dessa nyckelpersoner kunde vara medarbetare inom Kravmärkt yrkesroll (ett annat kompetensprojekt som funktionshinderområdet deltar i) samt arbetsledare, utvecklingsledare och MAS. Utifrån Kompetensombudens önskemål genomfördes i november 2013 en Kompetensombudsträff där temat var Dialogkompetens inom funktionshinderområdet. Eva Ullman, konsult i verksamhetsutveckling, ledde förmiddagen under temat Dialogkompetens - hur sker ett lärande i vardagen? Under eftermiddagen diskuterade deltagarna hur funktionshinderområdet i Huddinge kommun arbetar med kompetensutveckling och hur man kan utveckla kompetensen på den egna arbetsplatsen. Under våren 2014 har dagen följts upp på bland annat Kompetensombudsträff, arbetsplatsträffar, chefsmöten och andra forum inom funktionshinderområdet. Huddinge är av de kommuner som även genomför lokala Kompetensombudsträffar. En gång per termin träffas man för att diskutera kompetens- och utvecklingsfrågor internt. Målet med lokal Kompetensombudsträffar I träffarna deltar förutom Kompetensombuden, verksamhetschef och utvecklingsledare. I Huddinge kommun finns cirka 30 Kompetensombud och innehållet i de lokala Kompetensombudsträffarna varierar men utformas utifrån Kompetensombudens behov. Målet med träffarna är att förankra aktuella kompetensutvecklingsfrågor hos alla medarbetare och utbyta erfarenheter med andra Kompetensombud i den egna kommunen. Ett önskemål som Kompetensombuden hade 2013 var att få möjlighet att diskutera kompetensutvecklingsfrågor med sina chefer. Av den anledningen anordnades en heldag för Kompetensombud, deras chefer och andra nyckelpersoner inom funktions- Ett arbetsmaterial som sammanfattar dagen har arbetats fram i form av en sammanfattande PP-presentation. Tanken är att alla enheter ska kunna använda sig av materialet på sina enheter. Vi kommer att följa upp materialet på kommande lokala Kompetensombudsträffar. Brita Ström, Utvecklingsledare, Huddinge Till hösten 28/8 Kurs för nya Kompetensombud Den 28 augusti är datumet för höstens första kurs för nya Kompetensombud. Då är du som är ny i rollen som Kompetensombud välkommen till en heldag där du får veta mer om vad uppdraget innebär och träffa kollegor från olika kommuner. 15/9 Kompetensombudsträff Vid höstens första Kompetensombudsträff medverkar ombudsmän från Kommunal för att tillsammans med Kompetensombud diskutera utveckingen. Mer info och anmälan på www.projektcarpe.se

SIDA 9 Carpe en del av Stockholms innovationskraft Ylva Disheden är Utvecklingsledare på Enheten för näringslivsutveckling på Länsstyrelsen i Stockholms län Karina Uddén är enhetschef för Enheten för näringslivsutveckling på Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsregionen är i dag hela Sveriges tillväxtmotor. En tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt skapas här och nästan en fjärdedel av landets totala arbetsmarknad finns här. I dag bor drygt 2,1 miljoner människor i Stockholms län, mer än en femtedel av Sveriges befolkning. Länsstyrelsen har identifierat fem utmaningar som regionen måste hantera för att fortsätta fungera som hela Sveriges tillväxtmotor och vara fortsatt attraktiv. De fem utmaningarna handlar om områdena bostäder, infrastruktur, klimat och energi, innovationskraft samt arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Hur ska vi då lyckas att fortsätta vara Sveriges tillväxtmotor? I debatten lyfts ofta innovationer fram som en lösning. Vad är då en innovation? Svaren är många men att vara innovativ handlar om att vara utvecklingsinriktad, att vilja se och söka förändring. Det kan också vara en process där vi prövar nya idéer och utvecklar ny kunskap för att söka bättre lösningar på de behov och den efterfrågan som finns i vardagen och omvärlden. Ytterst handlar innovation om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Den växande befolkningen och det faktum att vi lever längre ställer stora krav på vård och omsorgssektorn. Utifrån ett arbetsmarknadsoch kompetensförsörjningsperspektiv står vi inför stora utmaningar när det handlar om att både attrahera arbetskraft och möta ökade kompetenskrav inom området. Funktionshinderområdet är en del av vårdoch omsorgssektorn som behöver synliggöras, kompetensen höjas och de goda exemplen behöver lyftas fram. Det handlar om att hitta verktyg och metoder för kompetensutveckling, att skapa plattformar för kunskapsutbyte och nätverk där kunskapen tillvaratas. Carpe har gjort just detta, både genom Forum Carpe och Carpe 2. Carpe är ett utmärkt exempel på en innovationsprocess inom funktionshinderområdet. Där samordning av tjänster, delning av kunskap och tillvaratagande på erfarenheter står i fokus. En innovationsprocess som skapar bättre värden både för samhälle och individer. Idag omfattar Forum Carpe samtliga kommuner i Stockholms län och kommer många människor till stor glädje och nytta. Ylva Disheden och Karina Uddén Länsstyrelsen i Stockholms län bladet Ansvarig utgivare Redaktör Fredrik Jurdell Anna Ekelöw, tfn 08-508 25 432 Forum CARPE/CARPE 2 SOCIALFÖRVALTNINGEN fredrik.jurdell@stockholm.se anna.ekelow@stockholm.se www.projektcarpe.se Forum Carpe/Carpe 2