styrelsen för beställd primärvård

Mötesbok: Styrelsen för beställd primärvård (2017-09-21) styrelsen för beställd primärvård Datum: 2017-09-21 Plats: Kommentar:

Dagordning Kallelse Styrelsen för beställd primärvård 2017-09-21 föredragningslista 4 Beslutsärenden 49 Fastställande av föredragningslista 6 50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland 7 51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin 16 52 Delårsrapport beställd primärvård augusti 2017 25 53 Familjecentral Munkebäckstorg 26 54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg 27 55 Flytt av lokaler - Barnmorskemottagning och ungdomsmottagning i Falköping 47 56 Samlokalisering av Närhälsans verksamheter i Kungälv kommun 49 57 Rapport om Närhälsans arbete utifrån delmål i handlingsplan för fullföljda studier 51 58 Mötesplan 2018 styrelsen för beställd primärvård 64 59 Tilläggsöverenskommelse om närakut vid SU/ Östra och Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus 66 Delegeringsärenden Redovisning av delegeringsbeslut hyresavtal 2017-05-31-2017-08-31 74 Redovisning av delegeringsbeslut anställningar 2017-05-01-2017-07-31 76 Anmälningsärenden Protokollsutdrag - 168 2017-06-21 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Funktionsbedömningar som stöd för bedömning av sjukskrivning 81 Protokollsutdrag - 128 2017-05-30 regionstyrelsen,riktlinjer mot korruption, mutor och jäv 83 Protokollsutdrag - 137 2017-06-19 västra hälso- och sjukvårdsnämnden, Tilläggsöverenskommelse 2017 avseende Utväg Södra Älvsborg samt redovisning av behovsanalys och verksamhetsbeskrivning för Utväg Sädra Älvsborg 95 Protokollsutdrag - 78 2017-06-20 södra hälso- och sjukvårdsnämnden, Nytt avtal avseende samverkan ungdomsmottagningen i Vårdgårda mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och vårgårda kommun 97 Protokollsutdrag - 81 2017-06-20 södra hälso- och sjukvårdsnämnden, Behovsanalys Utväg södra Älvsborg 98 Protokollsutdrag - 86 2017-06-27 norra hälso- och sjukvårdsnämnden,förlägning av överenskommelse mellan styrelsen för Beställd primärvård och norra hälso- och sjukvårdsnämnden om tillgång till bassäng i Strömstad 99 Protokollsutdrag från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde den 20 juni 2017 - Flytt av uppdrag jämvikt till Angereds närsjukhus 101 Protokollsutdrag - 104 2017-06-12 regionfullmäktige,översyn patientavgifter 2017 105 Protokollsutdrag - 972017-06-12 regionfullmäktige, Sammanträdestider för regionfullmäktige 2018 120 Protokollsutdrag - 10 2017-05-17 arvodesberedningen,tolkning av arvodesreglementet för insynplatser 121

Protokollsutdrag - 94 2017-06-12 regionfullmäktige,budget för Västra Götalandsregionen 2018 122 Protokollsutdrag - 96 2017-06-12 regionfullmäktige,delårsrapport mars 2017 Västra Götalandsregionen174 Protokollsutdrag - 167 2017-06-21 hälso- och sjukvårdsstyrelsen,utveckling av Västra Götalandsregionens modell för ordnat införande av nya läkemedel. metoder och kunskapsunderlag 250 Protokollsutdrag - 166 2017-06-27 regionstyrelsen,omsättningshyra för café- och restaurangverksamhet 252 Protokollsutdrag - 163 2017-06-27 regionstyrelsen,regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet 2018 253 Protokollsutdrag - 172 2017-06-27 regionstyrelsen,regiongemensam riktlinje för ökad användning av arbetstidsschema som sträcker sig över längre schema perioder 282 Protokollsutdrag - 93 2017-06-27 norra hälso- och sjukvårdsnämnden, Ny lokalisering av Barnmorskemottagning i Henån 284 Beslut - 60 2017-08-24 östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Tilläggsöverenskommelse om dietistverksamhet 2017 mellan styrelsen för beställd primärvård och östra hälso- och sjukvårdsnämnden 285 Protokollsutdrag - 206 2017-08-30 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Utveckling av ett mer personcentrerat arbetssätt 2018-2019 288 Protokollsutdrag - 207 2017-08-30 hälso- och sjukvårdsstyrelsen,formulering av vårdgarantin i vårdöverenskommelser 294 Protokollsutdrag från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde den 24 augusti 2017 - Översyn av avtal om fysisk aktivitet på recept, FaR 299 Protokollsutdrag - 2162017-08-24 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Uppdrag om osteoporosmottagning 305 Information Styrelsens interna arbete med risk- och väsentlighetsanalys 306 Rapport från Verksamheten 307 Rapport från presidiet 308

Styrelsen för beställd primärvård (2017-09-21) - PVB 2017-00010-34 Styrelsen för beställd primärvård 2017-09-21 föredragningslista : Styrelsen för beställd primärvård 2017-09-21 föredragningslista 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för beställd primärvård den 21 september 2017 Plats: Gullmarsstrand hotell och konferens, Strandvägen 2-14, Fiskebäckskil Tid: Kl. 10:00-15:30 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Monica Runnquist, monica.runnquist@vgregion.se Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Fastställande av föredragningslista 2. Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland Diarienummer PVB 2017-00157 Föredragande enhetschef Anita Kruse 3. Motion (V) - Fråga om våld på rutin Diarienummer PVB 2017-00156 Föredragande enhetschef Anita Kruse 4. Delårsrapport beställd primärvård augusti 2017 Diarienummer PVB 2017-00012 Föredragande ekonomichef Per Nyström 5. Familjecentral Munkebäckstorg Diarienummer PVB 2016-00575 Föredragande primärvårdschef Monika Bondesson 6. Familjecentral Gamlestaden Göteborg Diarienummer PVB 2017-00195 Föredragande primärvårdschef Monika Bondesson 7. Flytt av lokaler - Barnmorskemottagning och ungdomsmottagning i Falköping Diarienummer PVB 2017-00222 Föredragande primärvårdschef Monika Bondesson Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

Styrelsen för beställd primärvård (2017-09-21) - PVB 2017-00010-34 Styrelsen för beställd primärvård 2017-09-21 föredragningslista : Styrelsen för beställd primärvård 2017-09-21 föredragningslista Föredragningslista från styrelsen för beställd primärvård, 2017-09-21 2 (2) 8. Samlokalisering av Närhälsans verksamheter i Kungälv kommun Diarienummer PVB 2017-00121 Föredragande primärvårdschef Monika Bondesson 9. Rapport om Närhälsans arbete utifrån delmål i handlingsplan för fullföljda studier Diarienummer PVB 2016-00577 Föredragande primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert 10. Mötesplan 2018 styrelsen för beställd primärvård Diarienummer PVB 2017-00239 11. Tilläggsöverenskommelse om närakut vid SU/ Östra och Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus Diarienummer PVB 2017-00228 Föredragande primärvårdschef Åsa Lind 12. Delegeringsärenden 13. Anmälningsärenden Information A. Styrelsens interna arbete med risk- och väsentlighetsanalys Föredragande kanslichef Hans Lilja B. Rapport från Verksamheten Föredragande primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert C. Rapport från presidiet Presidieinformation verksamhetsbesök 16 november Tonis utbildning Samråd HSN Närvårdssamverkan Verksamhetsbesök Utväg Borås Invigning Familjecentralen Lövgärdet Linn Brandström Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)

Denna behandling ' 49 Fastställande av föredragningslista' har inget tjänsteutlåtande. 49 Fastställande av föredragningslista - :

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Tjänsteutlåtande Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00157 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Anita Kruse Telefon: 070-375 19 78 E-post: anita.kruse@vgregion.se Till styrelsen för beställd primärvård Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård ställer sig bakom motionens intentioner om att inrätta en akutmottagning för våldtagna i Västra Götalandsregionen. Styrelsen för beställd primärvård lämnar som sitt eget yrkande att uppdraget även omfattar en akutverksamhet för ett omhändertagande av alla former av sexuella övergrepp i enlighet med regionens nyss antagna medicinska riktlinjer - Handläggning vid akuta sexuella övergrepp - Barn och vuxen. Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet i Västra Götaland beskriver i sin motion den utsatthet som personer som utsätts för våldtäkt befinner sig i. De belyser vikten av att dessa personer får ett adekvat och professionellt bemötande inom hälso- och sjukvården oavsett kön eller könsidentitet. Det finns i nuläget inte inom Västra Götalandsregionen ett strukturellt och adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande av alla personer utsatta för våldtäkt. Det finns ett stort behov av en sammanhängande vårdkedja med hög kompetens integrerad i samma lokaler. Det finns ett stort behov av en särskild akutmottagning för personer utsatta för våldtäkt som är bemannad dygnet runt. Fördjupad beskrivning av ärendet Sexuella övergrepp hör till de allvarligaste kränkningarna en människa kan utsättas för. Ett sexuellt övergrepp handlar om att utöva makt och förnedra, vilket visar sig tydligt i det ofta livslånga traumat hos den som varit utsatt. Sexuella övergrepp sker under dygnets alla timmar och överallt i landet. Vem som helst kan bli utsatt, oavsett ålder eller sexuell identitet. Många människor som har blivit utsatta för sexuella övergrepp känner så stark skuld och skam att de inte förmår berätta om det. Andra saknar ord och referensramar för det de har varit med om. Vid sexuella övergrepp spelar hälso- och sjukvården en avgörande roll för att se till att utsatta personer får medicinskt och psykosocialt omhändertagande och Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Tjänsteutlåtande Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00157 2 (4) möjlighet till adekvat bemötande samt stöd och behandling. Det är också viktigt att den som har utsatts för ett sexuellt övergrepp känner till att det finns adekvat hjälp att få samt var den adekvata hjälpen finns. Idag finns det inte adekvat hjälp att få för alla som har utsatts för ett sexuellt övergrepp i Västra Götaland. Det är mycket viktigt att också uppmärksamma personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt tidigare i livet och skapa en organiserad verksamhet med möjlighet att bemöta och ge stöd och behandling till den patientgruppen som oftast inte har sökt hjälp innan. Personer med erfarenhet av tidigare sexuella övergrepp som inte har fått hjälp i akutskedet eller senare i livet riskerar att utveckla olika somatiska och psykiska symptom, som påverkar och hämmar patientens livssituation såsom, psykisk ohälsa, missbruk, smärttillstånd mm. Idag söker aktuell patientgrupp ofta inom hälso- och sjukvården för symtomen, men grundproblemet identifieras sällan av vården och i de fall problemet identifieras är det oklart för vårdgivaren vart de ska remittera patienten för stöd och behandling. Regionen har fyra dygnet runt öppna sjukhus som tar emot kvinnor och barn som har utsatts för ett sexuellt övergrepp. Vid några av dessa sjukhus finns vissa rutiner för att även ta emot män men det saknas en tydlig ingång till ett adekvat och professionellt bemötande och omhändertagande av män och av personer med annan könsidentitet än man och kvinna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har det största patientunderlaget och handlägger idag c:a 200 kvinnor/år som söker akut hjälp vid en våldtäkt. När det gäller män utsatta för våldtäkt så är det fortfarande ett väldigt tabubelagt och skambelagt ämne och få män väljer att tala om de övergrepp som de har blivit utsatta för, därför finns det ett stort mörktal om hur många män som utsätts. Inom Västra Götalandsregionen är hälso- och sjukvårdens kunskap och bemötande av män utsatta för akuta sexuella övergrepp bristfälligt och de hänvisas ofta till kirurgakuten. Det finns inte en välfungerande hälso- och sjukvård för den här gruppen. Det innebär att många män lever med sina traumatiska upplevelser hela livet utan att få hjälp och stöd från hälso- och sjukvården. Det finns en motsvarande okunskap om människor med en icke definierad könsidentitet eller människor med en annan könsidentitet än man och kvinna. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer har utarbetat en regional medicinsk riktlinje för handläggning vid akuta sexuella övergrepp barn och vuxen, vilken gäller från maj 2017. I denna regionala medicinska riktlinje finns tydliga och konkreta metoder för ett medicinskt och psykosocialt omhändertagande av barn och vuxna utsatta för akuta sexuella övergrepp. En särskild akutmottagning för alla personer utsatta för våldtäkt och andra sexuella övergrepp skulle innebära en mer kvalitativ och jämlik vård samt ett jämlikt och kvalitativt omhändertagande oavsett kön eller könsidentitet. Det är viktigt att metoder och rutiner för det mediciniska

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Tjänsteutlåtande Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00157 3 (4) och psykosociala omhändertagandet handläggs enligt antagen regional medicinsk riktlinje, för personer som utsatts för akuta sexuella övergrepp. I Stockholm läns landsting beslutades under 2015 att mottagningen för män som blivit våldtagna skulle slås samman med den befintliga våldtäktsmottagningen för kvinnor på SÖS. Det var ett led i arbetet att sänka trösklarna till sjukvården och möjliggöra för fler män att få hjälp samt att koncentrera kunskapen om sexuella övergrepp till en enda mottagning. Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna har dygnet runt bemanning av sjuksköterska och undersköterska. Läkarbemanningen består av en heltids läkare dagtid och jourhavande läkare på jourtid. Enheten har 3,6 samtalsbehandlare som bedrivs av sammanlagt 5 personer varav 2 är legitimerade psykoterapeuter, 2 socionomer med psykoterapeutisk grundutbildning samt en sjuksjuksköterska med psykoterapeutisk grundutbildning och sexologisk diplomering. En deltids medicinsk sekreterare (0.50%) handlägger bland annat journaler i det datoriserade journalsystemet och administrerar rättsintyg. I september 2016 tog Region Skåne beslut, i likhet med Stockholm läns landsting, om att starta en akutmottagning för våldtagna personer. Hälso- och sjukvården har två uppdrag vid sexuella övergrepp både som sjukvårdande och som aktör i rättskedjan. Det är viktigt att personalen har kunskap om vikten av hög kvalitet vid spårsäkring och dokumentation. Det som kommer fram genom anamnes, undersökning, provtagning och spårsäkring kan bli stödbevisning vid en eventuell rättsprocess. Även för den rättsliga processen skulle inrättandet av en särskild mottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt vara en kvalitetssäkring för rättssäkerheten. Kunskap och handläggning vid spårsäkring, skadedokumentation och underlag för rättsintyg är viktiga faktorer vid den rättsliga processen och möjlighet till att väcka åtal. Läkarens dokumentation och handläggning kan många gånger vara avgörande för en fällande dom. En särskild mottagning inom regionen för alla personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt skulle innebära en medicinsk, psykosocial och spårsäkringsrättslig kompetens som ger en helhetssyn på patienten. Patienten går igenom hela vårdkedjan i samma lokaler. En patient som lämnar mottagningen har med sig förbokade besök för medicinsk och psykosocial uppföljning. En särskild mottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt i Västra Götaland skulle också möjliggöra ett utvecklingsarbete beträffande kunskap och kompetens som övriga verksamheter som möter dessa grupper av patienter kan ta del av.

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Tjänsteutlåtande Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00157 4 (4) Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Anita Kruse Enhetschef Ytterligare information Länk till Regional medicinsk riktlinje Handläggning vid akuta sexuella övergrepp, barn och vuxen. http://www.valdinararelationer.se/vkv Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Remissyttrande Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00157 Ert diarienummer RS 2017-01645 Regionstyrelsen Motion om att inrätta en akutmottagning för våldtagna i Västra Götaland Sammanfattning I en motion till regionfullmäktige föreslår Eva Olofsson (V), Inger Lilja (V), Jessica Wetterling (V), Jan Alexandersson (V) och Lars Engen (V) samt Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen att en särskild mottagning för människor som drabbats av våldtäkt inrättas på minst ett av Västra Götalandsregionens sjukhus. En särskild akutmottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt skulle innebära en mer kvalitativ och jämlik vård samt ett jämlikt och kvalitativt omhändertagande oavsett kön eller könsidentitet. Att inrätta en särskild mottagning för alla personer oavsett kön eller könsidentitet som har utsatts för sexuella övergrepp som våldtäkt ger både möjlighet att utveckla verksamheten utifrån ett patientperspektiv men också möjlighet att samla och utveckla kunskap och kompetens på området som också övriga verksamheter som möter dessa grupper av patienter kan ta del av. Vid sexuella övergrepp spelar hälso- och sjukvården en avgörande roll för att se till att utsatta personer får medicinskt och psykosocialt omhändertagande och möjlighet till adekvat bemötande samt stöd och behandling. Det är också viktigt att den som har utsatts för ett sexuellt övergrepp känner till att det finns adekvat hjälp att få samt var den adekvata hjälpen finns. Idag finns det inte adekvat hjälp att få för alla som har utsatts för ett sexuellt övergrepp i Västra Götaland. Viktigt är att medicinsk kompetens finns tillgänglig dygnet runt det vill säga lokalisationen bör vara vid ett akutsjukhus där både gynekologisk och motsvarande jourkompetens för männen finns för att säkerställa undersökning dygnet runt. På dagtid bör detta skötas av ordinarie läkarbemanning i teamarbete med övrig personal. Även för den rättsliga processen skulle inrättandet av en särskild mottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt vara en kvalitetssäkring för rättssäkerheten. Kunskap och handläggning vid spårsäkring, skadedokumentation och underlag för rättsintyg är viktiga Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Remissyttrande Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland Remissyttrande från styrelsen för beställd primärvård, 2017-08-17 2 (3) faktorer vid den rättsliga processen och möjlighet till att väcka åtal. Det som kommer fram genom anamnes, undersökning, provtagning och spårsäkring kan bli stödbevisning vid en eventuell rättsprocess. Läkarens dokumentation och handläggning kan många gånger vara avgörande för en fällande dom. En särskild mottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt skulle innebära en medicinsk, psykosocial och spårsäkringsrättslig kompetens som ger en helhetssyn på patienten. Patienten går igenom hela vårdkedjan i samma lokaler. En patient som lämnar mottagningen har med sig förbokade besök för medicinsk och psykosocial uppföljning. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har det största patientunderlaget och handlägger idag c:a 200 kvinnor/år som söker akut hjälp vid en våldtäkt. Det är mycket viktigt att också uppmärksamma personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt tidigare i livet och skapa en organiserad verksamhet med möjlighet att bemöta och ge stöd och behandling till den patientgruppen som oftast inte har sökt hjälp innan. Personer med erfarenhet av tidigare sexuella övergrepp som inte har fått hjälp i akutskedet eller senare i livet riskerar att utveckla olika somatiska och psykiska symptom, som påverkar och hämmar patientens livssituation såsom, psykisk ohälsa, missbruk, smärttillstånd mm. Idag söker aktuell patientgrupp ofta inom hälso- och sjukvården för symtomen, men grundproblemet identifieras sällan av vården och i de fall problemet identifieras är det oklart för vårdgivaren vart de ska remittera patienten för stöd och behandling. En särskild mottagning för personer utsatta för sexuella övergrepp som våldtäkt i Västra Götaland skulle också möjliggöra ett utvecklingsarbete beträffande kunskap och kompetens som övriga verksamheter som möter dessa grupper av patienter kan ta del av. Styrelsen för beställd primärvård ställer sig bakom motionens intentioner om att inrätta en akutmottagning för våldtagna i Västra Götalandsregionen. Styrelsen för beställd primärvård lämnar som sitt eget yrkande att uppdraget även omfattar en akutverksamhet för ett omhändertagande av alla former av sexuella övergrepp i enlighet med regionens nyss antagna medicinska riktlinjer - Handläggning vid akuta sexuella övergrepp - Barn och vuxen. Styrelsen för beställd primärvård Västra Götalandsregionen Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Remissyttrande Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland 3 (3) Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Motionsbrev om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland Datum 2017-05-18 Diarienummer RS 2017-01645 Styrelsen för SU Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Styrelsen för beställd primärvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Motion om att inrätta en akut för våldtagna Regionstyrelsen remitterar denna motion för yttrande. Av motionssvaret ska framgå nämndens/styrelsens synpunkter på om och hur motionsförslaget kan genomföras, eventuell tidplan, kostnader med mera. Någon mer omfattande utredning i sakfrågorna ska inte göras i samband med besvarandet av motionen. T.ex. vill motionären ha en utredning är det regionfullmäktige som avgör om utredningen ska göras efter att berörda nämnder/styrelser lämnat synpunkter. Om motionens syfte redan är uppnått genom andra beslut ska detta redovisas. Förslaget till beslut ska vara att motionen är besvarad, eventuellt med hänvisning. Förslagen till beslut kan alltså vara Motionen är besvarad eventuellt med hänvisning till t ex pågående arbete Regionfullmäktige bifaller motionen - Nämnden får i uppdrag att.. Regionfullmäktige avslår motionen Om förslaget till beslut är att bifalla motionen ska det uppdrag som blir en följd av bifallet klart framgå i beslutsunderlaget. Vidare ska nämnden ges i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder dels till motionären, dels till regionfullmäktige. Regionfullmäktige redovisar detta i samband med den årliga redovisningen av de motioner som är äldre än ett år. Ingen nämnd/styrelse är överordnad någon annan nämnd vid framtagning av yttrande över en motion. Koncernkontoret sammanställer de yttrande som har kommit in. Regionstyrelsens utskott har uppdraget att bereda motioner som remitterats till utskotten, svara för eventuell remissammanställning och lägga förslag till beslut. Motionssvaret ska tillsammans med protokollsutdraget mailas in till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 31 oktober 2017. Ange vårt diarienummer. Med vänliga hälsningar Britt-Marie Gustafsson mobil: 010-44 101 42 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

50 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland - PVB 2017-00157-2 Motion (V) om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland : Motion - om att inrätta en akut för våldtagna i Västra Götaland av Eva Olofsson med flera (V) Vflnsterpartlet Västra Götalandsreglonen RS 2011-016 45" Motion tiii Regionfuiiniaktige Motion om att inrätta en akut för väldtagna i Västra Götaiand Att bli utsatt för väldtäkt och sexuella övergrepp är en av de värsta saker som kan drabba en människa. Mänga drabbade flickor/kvinnor känner skuld och skam och en stor del far posttraumatiska symptomsom kan bli längvariga utan behandling. Sjukvärden behöver erbjuda kunskap hos personalen, trygghet och gott bemötande, god löinskap vad som krävs för rättsintyg och omedelbara tiderför uppföljning säväl medicinskt som psykologiskt. Kort sagt en sammanhängande värdkedja med hög kompetens integrerad i samma lokaler. En sädan verksamhet fmns sedan mer än 10 är i Stockholms läns landsting pä Södersjukhuset. De tar emot runt 600 kvinnor om äret över 13 är. Akutmottagning för väldtagna bemannas av läkare, bammorska/sjuksköterska, undersköterska, sekreterare och samtalsbehandlare. Under kvälls, natt och helgpass är det läkare och sköterskor som ocksä tjänstgör pä andra enheter(t.ex. gyn akut) som tar emot patienter i väldtäktsmottagningens lokaler. Sedan Oktober 2015 tar mottagningen ocksäemot män som blivitväldtagna. Sjukvärdens kunskap och bemötande av dem var mycket bristfälligt och de hänvisades till kirurgakuten. Antalet män som vänder sig till mottagningen var första äret närmare trettio. Vid besök pä mottagningen beskrevs av personalen den stora fördelen med att vara ett team med sä väl spärsäkringsrättslig som psykologisk och medicinsk kompetens som ger en helhetssyn pä patienten. Patienten gär igenom heia värdkedjan i samma lokal En patient som lämnar avdelningen efter akutbesök har i regel med sig förbokade besök för medicinsk uppföljning och samtal. Samtal erbjuds inom en- tre dagar. Allt är gratis för patienten. I September 2016 tog Region Skäne beslut om att starta en akutmottagning for väldtagna. Vänsterpartiet lade redan för nägot mer än tio är sedan en motion om akut omhändertagande av väldtagna kvinnor. Den besvarades med att Kompetenscentrum for väld i nära relationer skulle starta. Nu tycker vi det är hög tid att ocksä Västra Götaiand liksom Stockholms läns landsting och Region Skäne startar en akut for människor drabbade av väldtäkt och sexuella övergrepp oavsett kön och könsidentitet med en sammanhällen och integrerad värdkedja. Försiag tiii besiut 1) En särskild mottagning för människor som drabbats av väldtäkt inrättas pä minst ett av Västra Götalandsregionens sjukhus. Vänersborg, 2017-04-04 Eya 01ofssonj(v) ^ In^er Lilja^v^ Jessica «fwooivu Wetterling TT (v) V'7 J^AlexäfiHersso^ (v) jdit Lars Erige^n (v)

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Tjänsteutlåtande Motion (V) - Fråga om våld på rutin 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00156 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Anita Kruse Telefon: 070-375 19 78 E-post: anita.kruse@vgregion.se Till styrelsen för beställd primärvård Motion (V) - Fråga om våld på rutin Förslag till beslut Styrelsen för beställd primärvård godkänner förvaltningens förslag till remissyttrande daterat 2017-08-17 och lämnar detta till regionstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet i Västra Götaland beskriver i sin motion vikten av att hälso- och sjukvården utvecklar metoder att upptäcka och ge stöd till patienter som levt eller lever med våld i nära relationer. Motionen belyser vikten av utbildning och kunskap inom ämnet hos personalen samt behov av utbildning och implementering av att ställa rutinmässiga frågor om våld inom de verksamheter där personalen har patientkontakt och gör hälsobedömningar. Remissyttrandet ska vara inlämnat till regionstyrelsen senast den 31 oktober 2017. Fördjupad beskrivning av ärendet Forskningen påvisar tydligt det starka samband som finns mellan att bevittna/uppleva våld i familjen under sin uppväxt och att utveckla psykisk och fysisk ohälsa som vuxen. Forskningsresultat visar även att systematiskt utsättas för våld i en nära relation kan leda till psykisk och/eller fysisk ohälsa. Många våldsutsatta ser inte själva kopplingen mellan sin fysiska och/eller psykiska ohälsa och sin våldsutsatthet 1. Om hälso- sjukvården tidigt identifierar patienter där våldsutsatthet är en bakomliggande orsak till den ohälsa som patienter söker för undviks onödigt lidande hos patienten och rätt diagnos kan ställas. Risken för att patienter skickas runt i vården minimeras och rätt stöd och behandling kan fokuseras tidigare. 2. Om hälso- och sjukvården har kunskap om våld i nära relationer, våldets konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan samt kunskap om barn som far illa/riskerar fara illa och anmälningsplikten enligt kap. 14 1 SoL så kan utsatta barn och vuxna tidigt identifieras och ges skydd, relevant stöd och behandling. Risken för att utveckla ytterligare fysisk och psykisk ohälsa under uppväxt och som vuxen minimeras. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Tjänsteutlåtande Motion (V) - Fråga om våld på rutin Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00156 2 (4) Genom att ha tillgång till metoder och standardiserade frågeformulär att ställa rutinmässiga frågor om våld i nära relationer, ha beredskap och verktyg för att ge ett bra bemötande och omhändertagande kan adekvata hjälpinsatser ges. Att fråga om våld och förklara det starka samband som finns mellan tidigare våldsutsatthet och en senare psykisk och fysisk ohälsa är en starkt folkhälsofrämjande insats. Hälso- och sjukvården har både en möjlighet och ett ansvar att fånga upp barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Dessa barn/ungdomar ska inom hälso- och sjukvården kunna få ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande samt att personalen ska samarbeta med andra när barnet/ungdomen behöver stöd och hjälp som inte kan erbjudas inom hälso- och sjukvården. I arbetet med att inom hälso- och sjukvården ställa frågor om våld till vuxna, barn och ungdomar är det viktigt med ett etablerat och bra samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, vilket främjas av regelbunden kontakt och vid behov gemensamma möten. Det är viktigt dels för att kunna diskutera hur samarbetet ska se ut men också för att kunna ställa frågor gällande anmälan enligt kap. 14 1 Socialtjänstlagen när det finns oro för att barn och ungdomar far illa/riskerar att fara illa. Det är dessutom viktigt för hälso- och sjukvården att veta vad socialtjänsten kan erbjuda den som varit utsatt för våld och den som utövat våld. Kunskap om våld, vilka konsekvenser och reaktioner våldet kan leda till är en viktig förutsättning för att identifiera och hjälpa vuxna, barn och ungdomar som har dessa erfarenheter. Det handlar om att ställa frågor om våld, lyssna och kunna ta emot en persons berättelse om våldsutsatthet men också berättelser om att de själva ha utövat våld. Genom att fråga signalerar verksamheten att våld inte är acceptabelt, att personalen inom hälso- och sjukvården både har kunskap och en beredskap för att ta emot svaren samt att det finns hjälp att få. Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer har utarbetat tre regionala medicinska riktlinjer. Dessa regionala medicinska riktlinjer är ett stöd för personal inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och Tandvård i arbetet mot våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor samt att identifiera och ge stöd till barn som far illa/riskerar att fara illa. 1. Våld i nära relationer - indikationer och handläggning 2. Barn under 18 år som far illa eller riskerar att fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld indikationer och handläggning 3. Handläggning vid akuta sexuella övergrepp barn och vuxen

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Tjänsteutlåtande Motion (V) - Fråga om våld på rutin Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00156 3 (4) De två första regionala medicinska riktlinjerna baseras till stor del på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, SOSFS 2014:4. Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att alla kvinnor som uppsöker mödrahälsovården bör tillfrågas om erfarenhet av våld. Det vetenskapliga stödet för denna rekommendation är forskning som visar att rutinfrågor inom mödrahälsovården markant ökar upptäckten av våld. Även WHO anger mödrahälsovården som en verksamhet där rutinfrågor om våld kan ställas. WHO pekar på att den dubbla sårbarhet som graviditet kan innebära är en viktig faktor i sammanhanget. Socialstyrelsen rekommenderar även att hälso- och sjukvården bör fråga alla kvinnor som uppsöker psykiatrisk vård om erfarenhet av våld. Våldsutsatta kvinnor är överrepresenterade inom den psykiatriska vården. Våld i nära relationer kan även leda till allvarlig psykisk ohälsa. WHO har framhållit att rutinfrågor om våld kan vara en del av god klinisk praxis, särskilt eftersom detta kan påverka behandling och vård av den våldsutsatta. WHO uttalar detta mot bakgrund av att det finns starka bevis för det nära sambandet mellan våld i nära relationer och psykiska problem hos kvinnan. Socialstyrelsen rekommenderar även att hälso- och sjukvården bör ta upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Forskning visar att psykisk ohälsa är vanlig hos barn som lever med våld i familjen. Att ta upp frågan om våld i alla ärenden inom BUP kan innebära att upptäckten av barn som bevittnat/upplevt våld ökar och, liksom inom vuxenpsykiatrin utgöra en del av god klinisk praxis. Socialstyrelsen rekommenderar utifrån bästa tillgängliga kunskap hälso- och sjukvården att erbjuda personal fortbildning om våld i nära relationer, i syfte att upptäcka våldet. En anledning till att personal idag inte ställer frågor om våld kan vara att man anser sig ha otillräckliga kunskaper och saknar beredskap för att hantera svaren..(våld Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer, Socialstyrelsen) Med hänvisning till det starka samband som finns mellan våldsutsatthet och psykisk och fysisk ohälsa finns det inga hinder för att övriga verksamheter inom hälso- och sjukvård som har patientkontakt och gör hälsobedömningar, ställer rutinmässiga frågor om våld. För att optimera effekten av en basutbildning om våld och en metodutbildning om hur man ställer frågor om våld på rutin är det viktigt att dessa två utbildningar sker relativt nära varandra i tiden samt sedan omsätts i praktisk verksamhet så snabbt som möjligt. För att aktuella insatser ska kunna fungera långsiktigt krävs dessutom ett nära samarbete med respektive verksamhets ledningssystem och utförare. Med hänvisning till ovanstående är det av vikt att ett genomförande startar med utvalda verksamheter samordnat av VKV- Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Tjänsteutlåtande Motion (V) - Fråga om våld på rutin Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00156 4 (4) Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Anita Kruse Enhetschef Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Remissyttrande Motion (V) - Fråga om våld på rutin 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum 2017-08-17 Diarienummer PVB 2017-00156 Ert diarienummer RS 2017-01646 Regionstyrelsen Motion (V) Fråga om våld på rutin Sammanfattning I en motion till regionfullmäktige föreslår Carina Örgård (V), Kerstin Wallsby (V) och Jessica Wetterling (V) samt Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen att alla verksamheter i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård ska genomgå en grundläggande utbildning om våld i nära relationer. De föreslår också att alla verksamheter som arbetar med hälsobedömningar ska genomgå utbildning om att fråga om våld på rutin. Då det finns kunskap om att många våldsutsatta personer inte ser sambandet mellan sin fysiska och/eller psykiska ohälsa och sin våldsutsatthet är det många gånger avgörande att hälso- och sjukvården ställer rutinmässiga frågor om våld. Om hälso- sjukvården tidigt identifierar patienter där våldsutsatthet är en bakomliggande orsak till den ohälsa som patienter söker för undviks onödigt lidande hos patienten och rätt diagnos kan ställas. Risken för att patienter skickas runt i vården minimeras och rätt stöd och behandling kan fokuseras tidigt i vårdkontakten. Om hälso- och sjukvården har kunskap om våld i nära relationer, våldets konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan samt kunskap om barn som far illa/riskerar fara illa och anmälningsplikten enligt kap. 14 1 SoL så kan utsatta barn och vuxna tidigt identifieras och ges skydd, relevant stöd och behandling. Risken för att utveckla ytterligare fysisk och psykisk ohälsa under uppväxt och som vuxen minimeras. Kunskap om våld, vilka konsekvenser och reaktioner våldet kan leda till är en viktig förutsättning för att identifiera och hjälpa vuxna, barn och ungdomar som har dessa erfarenheter. Det handlar om att ställa frågor om våld, lyssna och kunna ta emot en persons berättelse om våldsutsatthet men också berättelser om att de själva ha utövat våld. Genom att fråga signalerar verksamheten att våld inte är acceptabelt, att personalen inom hälso- och sjukvården både har kunskap och en beredskap för att ta emot svaren samt att det finns hjälp att få. Att personal inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvården har stöd i form av rutiner och metoder är en förutsättning för att ställa rutinmässiga frågor om våld. Det krävs även stöd av ledningssystem och organisation för att detta skall vara möjligt. Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Remissyttrande Motion (V) - Fråga om våld på rutin Remissyttrande från styrelsen för beställd primärvård, 2017-08-17 2 (2) De verksamheter inom Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård som skall införa ett rutinmässigt frågande om våld bör innan de börjar ställa frågor om våld genomgå VKV:s basutbildning. Dessa verksamheter bör även utarbeta metoder och rutiner tillsammans med Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) för att sedan genomgå VKV:s metodutbildning som utformas efter berörd verksamheten målgrupp och inriktning. Att höja kunskapen om våld i nära relationer samt att införa metoder för att ställa rutinmässiga frågor om våld inom hälso- och sjukvården genererar att våldsutsatta patienter identifieras och får rätt stöd och hjälp i ett tidigare skede. Barn som far illa/riskerar att fara illa och barn som bevittnat/upplevt våld i familjen kan identifieras tidigt och erhålla skydd, stöd och behandling. Personer som utövar våld kan identifieras och lagföras men också ges möjlighet till behandling. För att optimera effekten av en basutbildning om våld och en metodutbildning om hur man ställer frågor om våld på rutin är det viktigt att dessa två utbildningar sker relativt nära varandra i tiden samt sedan omsätts i praktisk verksamhet så snabbt som möjligt. För att aktuella insatser ska kunna fungera långsiktigt krävs dessutom ett nära samarbete med respektive verksamhets ledningssystem och utförare. Styrelsen för beställd primärvård ställer sig bakom motionens intentioner och lämnar som ett eget yrkande att vid ett genomförande starta med utvalda verksamheter samordnat av VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Styrelsen för beställd primärvård Västra Götalandsregionen Linn Brandström Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Motionsbrev om att fråga om våld på rutin Datum 2017-05-18 Diarienummer RS 2017-01646 Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Tandvårdsstyrelsen Styrelsen för Habilitering och hälsa Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Motion om våld på rutin Regionstyrelsen remitterar denna motion för yttrande. Av motionssvaret ska framgå nämndens/styrelsens synpunkter på om och hur motionsförslaget kan genomföras, eventuell tidplan, kostnader med mera. Någon mer omfattande utredning i sakfrågorna ska inte göras i samband med besvarandet av motionen. T.ex. vill motionären ha en utredning är det regionfullmäktige som avgör om utredningen ska göras efter att berörda nämnder/styrelser lämnat synpunkter. Om motionens syfte redan är uppnått genom andra beslut ska detta redovisas. Förslaget till beslut ska vara att motionen är besvarad, eventuellt med hänvisning. Förslagen till beslut kan alltså vara Motionen är besvarad eventuellt med hänvisning till t ex pågående arbete Regionfullmäktige bifaller motionen - Nämnden får i uppdrag att.. Regionfullmäktige avslår motionen Om förslaget till beslut är att bifalla motionen ska det uppdrag som blir en följd av bifallet klart framgå i beslutsunderlaget. Vidare ska nämnden ges i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder dels till motionären, dels till regionfullmäktige. Regionfullmäktige redovisar detta i samband med den årliga redovisningen av de motioner som är äldre än ett år. Ingen nämnd/styrelse är överordnad någon annan nämnd vid framtagning av yttrande över en motion. Koncernkontoret sammanställer de yttrande som har kommit in. Regionstyrelsens utskott har uppdraget att bereda motioner som remitterats till utskotten, svara för eventuell remissammanställning och lägga förslag till beslut. Motionssvaret ska tillsammans med protokollsutdraget mailas in till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 31 oktober 2017. Ange vårt diarienummer. Med vänliga hälsningar Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Motionsbrev om att fråga om våld på rutin ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (2) Britt-Marie Gustafsson mobil: 010-44 101 42

51 Motion (V) - Fråga om våld på rutin - PVB 2017-00156-2 Motion (V) - Fråga om våld på rutin : Motion - om att fråga om våld på rutin av Carina Örgård med flera (V) Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen aoi>'öl6m6 Motion tili Regionfuiimäktige Fräga cm väld pä rutin Väld är ett intemationellt och nationellt uppmärksammat folkhälsoproblem. Vid en nationeil konferens mot väld anordnad av Sveriges Kommuner och Landsting i vintras deltog flera VGR-haserade verksamheter som delade med sig av sina goda erfarenheter om att fräga om väld pä rutin. Det ansägs att vär region är en förebild när det gäller att kartlägga väldsutsatthet. Lät oss leva upp till den foreställningen även fortsättningsvis genom att stötta vära verksamheter i frägan. Socialstyrelsen rekommenderar att frägan om väld i nära relationer tas upp i hälso- och sjukvärd. Det gäller till exempel alla ärenden inom bam- och ungdomspsykiatrin. Deras kartläggning har visat att förutsättningar för att fa det att fungera är att verksamheten har en rutin for hur frägeproceduren gär till och att personalen har utbildning i hur man frägar. Dessa rekommendationer grundar sig pä forskning inom omrädet. Ett urval av relevanta studier är ACE-studien (Felitti, San Diego), Fräga om väld (Hultmann, Göteborgs Universitet, 2016) och ny avhandling som visar linjärt samband mellan grad av väldsutsatthet och psykisk ohälsa hos ungdomar (Aho, Linköpings Universitet, 2016). Projekt har ocksä med framgäng gjorts inom VGR primärvärd med lyckat resultat. Att ACE-studien visar att personer med erfarenheter av väld eller andra svära upplevelser har 490% högre risk att drabbas av depression senaste äret, 1220% högre risk för suicidforsök, 760%, ökad risk att utveckla alkoholism, 1030% risk för injektionsmissbruk kanske skakar om när vi ser nivän av ökningen men när vi ocksä genom Studien fär kunskap att gruppen lever 20 är kortare än andra, har 160% högre risk att drabbas av diabetes, 240% risk för stroke, 390% risk för kronisk bronkit börjar vi ana att det inte är en angelägenhet bara för socialtjänst och psykiatri. Även somatiken mäste förstä att väldsutsatthet spelar in i deras bedömningar. Vi anser att all personal i verksamheter som möter människor med varierande hälsotillständ, sä som värdcentraler, psykiatrin men ocksä somatiken hör fö grundläggande kunskap om väld i nära relationer samt att all personal som gör olika typer av hälsobedömningar i dessa verksamheter ska fä utbildning i att fräga om väld pä rutin. Förslag till beslut: 1. Alla verksamheter i Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvärd ska genomgä en grundläggande utbildning om väld i nära relationer. 2. Alla verksamheter som arbetar med hälsobedömningar ska genomgä utbildning om att fräga om väld pä rutin. Carina Örgärd fv) Kerstin Wallsby (V-9 Jessica Wetterling (V)

52 Delårsrapport beställd primärvård augusti 2017 - PVB 2017-00012-1 Delårsrapport beställd primärvård augusti 2017 : Tjänsteutlåtande Delårsrapport beställd primärvård augusti 2017 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-15 Diarienummer PVB 2017-00012 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Per Nyström Telefon: 0700-824622 E-post: per.o.nystrom@vgregion.se Till Styrelsen för beställd primärvård Delårsrapport beställd primärvård augusti 2017 Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård godkänner delårsrapport augusti 2017. Sammanfattning av ärendet Delårsrapport augusti har upprättats i enlighet med anvisningar från Koncernkontoret. Enligt tidplanen ska delårsrapporten vara registrerad och klar i regionens system senast den 22 september 2017. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Förvaltningschef Per Nyström Ekonomichef Bilaga Preliminär delårsrapport Beställd primärvård augusti 2017. Besluten skickas till Regionstyrelsen, rapport@vgregion.se Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

53 Familjecentral Munkebäckstorg - PVB 2016-00575-4 Familjecentral Munkebäckstorg : Tjänsteutlåtande - Familjecentral Munkebäckstorg 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-07-03 Diarienummer PVB 2016-00575 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Monika Bondesson Telefon: 0700-82 41 82 E-post: monika.bondesson@vgregion.se Till styrelsen för beställd primärvård Familjecentral Munkebäckstorg Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård noterar informationen om Familjecentral Munkebäck. Sammanfattning av ärendet Styrelsen för beställd primärvård har tidigare fattat beslut om tillfällig flytt av Närhälsan Munkebäcks barnmorskemottagning till paviljonger under ombyggande till FC. PVB 2016 00575. Det har inte funnits paviljonger att tillgå samtidigt som hyresgästen i angränsande lokal har sagt upp sitt hyresavtal. Det har öppnat möjligheterna till familjecentral i anslutning till Närhälsan Munkebäcks barnmorskemottagning utan den omfattande ombyggnation som hade krävt evakuering. Dialog pågår nu med stadsdelsnämnden om de nya möjligheterna och Västfastigheters förvaltare för dialog med fastighetsägaren. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Monika Bondesson Primärvårdschef Besluten skickas till Områdeschef Susanne Samuelsson, susanne.l.samuelsson@vgregion.se Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Tjänsteutlåtande -Familjecentral Gamlestaden Göteborg 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-07-03 Diarienummer PVB 2017-00195 Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Monika Bondesson Telefon: 0700-82 41 82 E-post: monika.bondesson@vgregion.se Till styrelsen för beställd primärvård Familjecentral Gamlestaden Göteborg Förslag till beslut 1. Styrelsen för beställd primärvård noterar informationen om att Närhälsan Gamlestadens barnmorskemottagning kommer att samverka i Familjecentralen Gamlestaden, Rullagergatan, enligt Vägledning för FC/FCA i Göteborg, så snart lokalen är färdigställd. 2. Närhälsan Gamlestadens barnmorskemottagning kommer att betala hyra för nyttjande av gemensamma lokaler enligt fördelningsnyckel i samverkansavtal. Sammanfattning av ärendet Kommunen planerar starta en familjecentral i Gamlestaden, Rullagergatan. Närhälsan Gamlestadens barnmorskemottagning är en av de samverkande parterna. Den lokal som familjecentralen startar i ligger nära befintlig barnmorskemottagning, Gamlestadsvägen 4B. Lokalerna medger inte en flytt av hela barnmorskemottagningen. Samverkan kommer att ske enligt den Vägledningen för FC/FCA som är tagen i Göteborg mellan HSNG och Göteborgs stad. Barnmorskemottagningen kommer att delta med föräldrastöd (gruppverksamhet), samverkan och överlämning till berörd BVC. Närhälsan Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör Monika Bondesson Primärvårdschef Bilaga Se bilaga Vägledning Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Närhälsan Kansli Lillhagsparken 6, 422 50 Hisings Backa, växel 010-435 80 00

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Tjänsteutlåtande -Familjecentral Gamlestaden Göteborg Datum 2017-07-03 Diarienummer PVB 2017-00195 2 (2) Besluten skickas till Områdeschef Susanne Samuelsson, susanne.l.samuelsson@vgregion.se

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Vägledning familjecentrerat arbetsssätt och familjecentraler i Göteborg 2016-06-21 Vägledning Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg 1

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Vägledning familjecentrerat arbetsssätt och familjecentraler i Göteborg 2016-06-21 Inledning Denna vägledning är framtagen som ett underlag till kommande avtal. Avtal om utveckling och införande av familjecentrerat arbete samt familjecentraler ska tas fram mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdnämnd (HSNG), Västra Götalandsregionen och respektive stadsdelsnämnd, Göteborgs Stad. Innan avtal kan skrivas är ett antal frågor i behov av att belysas i ett förberedande underlag där förutsättningar, hinder och möjligheter beskrivs. Det finns även frågor som är i behov av konkret utvecklingsarbete för att kunna förtydligas i ett avtal. Resultatet blev Vägledning - Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg som är framtagen och beslutad av styrgruppen för familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler (tjänstepersoner från VGR och Göteborgs stad, se bilaga 1). Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Göteborgs Stads kommunstyrelse har antagit en gemensam avsiktsförklaring som baserar sig på vägledningen. Denna gemensamma avsiktsförklaring ska ligga som grund till avtalen mellan respektive stadsdelsnämnd och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Avtalen och avsiktsförklaringen skapar tillsammans stabilitet i samverkansarbetet och säkrar en gemensam utveckling av arbetet med barn och familjer i Göteborg. Arbetet med familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg är en del av samverkansplattformen som antagits av Temagrupp Barn och Unga, Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. Samverkansplattformen har familjecentrerat arbetssätt som grund för samverkan och samordnade insatser, Västbus riktlinjer som stöd och struktur och samordnad individuell plan som verktyg. Politiska beslut I både regionfullmäktige och kommunfullmäktiges respektive budgetar finns sedan flera år en tydlig inriktning avseende barn och unga: Samverkan mellan samhällsaktörer som möter barn och unga ska öka och bli bättre Barn och unga i behov insatser ska få det så tidigt som möjligt Tillskapa fler familjecentraler (minst en i varje stadsdel) Text ur budgeten för VGR: Barn och ungas hälsa påverkas bland annat av var man föds och växer upp. Genom att rikta insatser mot barn och unga läggs grunden för en förbättrad folkhälsa på längre sikt. Barn och ungas psykiska hälsa är ett särskilt prioriterat område och därför sätts fokus på tillgänglighet och kompetens i den första linjens vård. 2

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Vägledning familjecentrerat arbetsssätt och familjecentraler i Göteborg 2016-06-21 Text ur budgeten för Göteborgs Stad 2015: Staden ska i samverkan med VGR verka för att Familjecentraler etableras i alla stadsdelar med koncentration i socioekonomiskt resurssvagare områden. Även på lokal nivå, i stadsdelsnämnder och hälso- och sjukvårdsnämnder, finns tydliga inriktningar och mål som ligger i linje med regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Skillnader i livsvillkor och hälsa Både i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad är arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa prioriterat. Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler har sin grund i arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. En annan viktig utgångspunkt är samverkan. I Göteborgs Stad utgår arbetet med familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler från fokusgruppen Ge varje barn en god start i livet som är en del i organisering av arbetet med Jämlikt Göteborg. I Västra Götalandsregionen har arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa sin utgångspunkt i Samling för social hållbarhet som tagits fram i bred samverkan med bland annat kommuner och civilsamhället. Avtalet Ett gemensamt inriktningsbeslut, vägledning för arbetet i Göteborg ska ligga som grund för likalydande avtal mellan HSN och respektive SDN. Ett avtal skapar stabilitet i samverkansarbetet och säkrar en gemensam utveckling av arbetet med barn och familjer i stadsdelen. Avtalet ska räta ut ett antal frågetecken och svårigheter för att underlätta arbetet på lokal nivå samt skapa förutsättningar för att följa upp arbetet. Familjecentral - organisering av det familjecentrerade arbetssättet Familjecentralen är en generell verksamhet med förebyggande och hälsofrämjande insatser. En mötesplats där vårdnadshavare har möjlighet att träffa andra. Familjecentralen består av samlokaliserade verksamheter som vänder sig till barn och vårdnadshavare. Basverksamheterna i en familjecentral är mödra och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Med fördel kan fler verksamheter ingå i familjecentralen. Familjecentralen ska främja en god hälsa hos barn och vårdnadshavare bland annat genom att: skapa arbetsformer där vårdnadshavare och barn är delaktiga erbjuda lättillgängligt stöd stärka det sociala nätverket runt barn och vårdnadshavare stärka anknytningen mellan vårdnadshavare och barn främja barnets språkutveckling vara ett kunskaps- och informationscentrum 3

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Vägledning familjecentrerat arbetsssätt och familjecentraler i Göteborg 2016-06-21 Familjecentralen kan genom sin samlade kompetens tidigt uppmärksamma barn och familjer i behov av utökat stöd och erbjuda detta. Denna definition avser ålder 0-5 år, ambitionen är att utöka uppdraget när det gäller föräldrastöd till 12 års ålder. Möjlighet bör också finnas att utöka uppdraget upp till 17 år. Familjecentrerat arbetssätt 1 Ett familjecentrerat arbetssätt avser att insatser för barn och unga tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barn och unga genom att stärka familjen. Familjerna eller barnet/den unge ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. Samarbetet och samordningen mellan stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn, ungdomar och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Ett familjecentrerat arbetssätt kännetecknas även av: hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara, barnets/den unges bästa sätts i främsta rummet, vårdnadshavarna ses som barnets/den unges viktigaste resurser, det sociala nätverket runt barnet/den unge ses som viktig resurs för den unge, arbetssättet anpassas utifrån barnet/den unges mognadsgrad, gränsöverskridande samverkan där verksamheterna sätter barn-, ungdoms- och familjeperspektivet främst. Barnet/den unge ses som en kompetent och resursstark individ med rätt till delaktighet och inflytande i alla beslut som rör dem, samtidigt som barnet/den unge behandlas som mer sårbara än vuxna och vid behov får tillgång till skydd och stöd. Familjecentrerat arbetssätt ska tillämpas av alla verksamheter inom stadsdelen och hälso- och sjukvården, även då samlokalisering i familjecentral inte är möjlig. Minst en familjecentral per stadsdel är målet och inriktningen är då att familjecentralen ska utgöra navet för det familjecentrerade arbetssättet i stadsdelen och även ha uppdrag för de vårdnadshavare med äldre barn. Fokus för arbetet är att alla barn och familjer ska uppleva att de kommit rätt med sin fråga. 1 Gäller generella insatser och första linjens vård och behandling för barn 0-17 år. Definition antagen av Temagrupp barn och unga 2013-05-30. 4

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Vägledning familjecentrerat arbetsssätt och familjecentraler i Göteborg 2016-06-21 Frågeområden inför gemensamt avtal; Parterna är överens om att arbetsgruppens arbete och det kommande avtalet mellan SDN och HSN främst ska handla om målgruppen familjer med barn 0-5 år. Nedanstående punkter har ordnats utifrån prioriteringsgrad. De tre första punkterna är prioriterade utifrån att de kommer att involvera en kostnad som behöver förankras så snart som möjligt inför 2017. Prioritet 1: Belysa samordnings/koordinators funktion för FCA och FC med tydligt uppdrag. Gemensam kompetensutveckling, både för stadsdelen i sin helhet och för familjecentralen. Belysa olika perspektiv av styrning och ledning för FCA och FC. Familjecentralens uppdrag att fungera som nav för det lokala familjecentrerade arbete. Belysa för och nackdelar utifrån storlek och antal FC i stadsdelen. Föreslå revideringar av gemensam mall för det specifika avtalet för respektive familjecentral. Ge förslag på fortsatt arbete med utökat åldersspann. Prioritet 2 Plan för uppföljning och eventuellt följeforskning ska finnas samt ett antal indikatorer (för hela Staden) som behöver definieras. Lokal till familjecentral - ta fram en kravspecifikation/checklista på vad som bör ingå i en familjecentral avseende ytor, tillgänglighet, tillgång till specifika utrymmen och dels belysa ansvarsfrågan mellan huvudmännen. Arbetsgruppen behöver tänka på funktionen av lokalerna om uppdraget för familjecentralen utvidgas. Kravspecifikation på lokaler för de olika verksamheterna som ska delta i familjecentralen. 5

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Vägledning familjecentrerat arbetsssätt och familjecentraler i Göteborg 2016-06-21 Underlag framtaget av arbetsgruppen kring familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg Barn och unga ska lyckas i skolan! Barn och familjer ska ha kommit rätt med sina frågor! Barn och ungas behov ska vara styrande - inte verksamhet eller organisation. Det familjecentrerade arbetssättet och verksamheten på en familjecentral ska utgå från mänskliga rättigheter, barnkonventionen, diskrimineringsgrunderna och ett normmedvetet förhållningssätt. Det generella arbetet ska erbjuda ett välfungerande stöd - vara en stabil plattform för tidig upptäckt och tidiga insatser. Strukturen för arbetet ska omfatta hela stadsdelen och bygga på flexibilitet - så att samtliga familjer får del av det familjecentrerade arbetssättet - så att vi når de grupper som ordinarie verksamhet har svårt att nå fram till Minst en familjecentral i varje stadsdel som utgör nav för det familjecentrerade arbetet. Varje verksamhet går in med sitt nyckeluppdrag det familjecentrerade arbetssättet ska bidra till ett mervärde för familjerna. Storlek och antal familjecentraler i stadsdelen Samordnare/kontaktpersoner från olika familjecentraler har ombetts svara på frågan kring storlek och antal familjecentraler utifrån sina perspektiv. Svar har inkommit från åtta familjecentraler. Antalet anställda varierar mellan 9-17 där det handlar om antal personer, inte heltidstjänster. Generellt sett verkar man nöjd med antalet anställda, även om det kan vara svårt att samla alla om de blir för många. Optimalt bör personalstyrkan bestå av 12-15 personer. För att garantera säkerhet och kvalitet i vården behöver de medicinska verksamheterna ha en viss storlek. Barnmorskeverksamheten bedöms som sårbar om de understiger 4-5 barnmorskor per enhet. Vid fråga till samordnare/kontaktpersoner på familjecentraler har vi fått svar från fem. Där framgår att en viss balans mellan hälso- och sjukvårdsverksamheterna och kommunens måste finnas. 6

54 Familjecentral Gamlestaden Göteborg - PVB 2017-00195-1 Familjecentral Gamlestaden Göteborg : Vägledning familjecentrerat arbetsssätt och familjecentraler i Göteborg 2016-06-21 Arbetsgruppens förslag till organisering av det familjecentrerade arbetssättet Huvudfamiljecentral Samtliga stadsdelar har en huvudfamiljecentral där basverksamheterna utgörs av barnmorskemottagning, barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Med fördel kan fler verksamheter ingå i familjecentralen. Familjecentral är även benämningen, under uppbyggnadsskedet, för de organiseringar där barnmorskemottagningen inte har något rum för mottagningsverksamhet, men i övrigt deltar i familjecentralsverksamheten. Deltagande i form av medlem i styrgrupp, med som part i avtalet kring familjecentralen, har namngivna barnmorskor som deltar i gemensamma aktiviteter som stöd till föräldrar med mera. Regionen har beslutat om vårdval för BMM och vad det kommer att innebära för deras medverkan i familjecentraler är ännu oklart. Lokal arena med familjecentrerat nätverk För att nå ut brett med det familjecentrerade arbetssättet behövs komplettering ske med ett antal lokala arenor som ingår i familjecentrerat nätverk. Arenor som är öppna för alla 7