SLUTRAPPORT ivis Del1 Sambruk 2014-12-04 v1 SKAPAD AV: Hillar Loor, Senior Partner
- 2 (12) - UTSKRIFT: 2014/12/08 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Terminologi... 3 1.2 Bakgrund... 4 2 Arbetsprocessen... 4 2.1 Styrgrupp... 4 2.2 Arbetsgrupp... 5 2.3 Leverantörer... 5 2.4 Förlopp... 5 3 Resultat... 6 3.1 Implementera skolbuss-tjänst... 6 3.2 Server... 6 3.3 API Application Programming Interface...6 3.4 Vinnova-ansökan... 7 4 SGM och öppna system... 7 4.1 Sambruks SGM-modell... 7 4.2 Filosofi... 7 4.3 En öppen förvaltningsmodell... 7 4.4 En öppen licens... 8 4.5 Effekter... 8 4.6 Utvecklingsparter... 9 4.7 Förvaltning... 9 5 Kvarstående arbeten... 10 6 Ekonomi... 11 6.1 Kostnader... 11 6.2 Intäkter... 12 6.3 Ekonomiskt resultat... 12 7 Bilagor... 12 7.1 Bilaga 1... 12 7.2 Bilaga 2... 12
Sid: 3 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 1 BAKGRUND 1.1 Terminologi 1.1.1 ivis IVIS - innovatiivt Verksamhetsystem i Skolan det aktuella projektet 1.1.2 API API Application Programming Interface det gränssnitt där man kan anropa systemet och hämta och lämna information. Ett API definierar hur man tekniskt ansluter och hur man kommunicerar med systemet. 1.1.3 Basfunktionalitet i server Grundläggande funktionalitet som är uppbyggd i en central servertjänst. 1.1.4 Klientapplikationer Olika former av programvara som anropar servertjänsten, Den är normalt installerad hos användaren, men kan i vår definition också vara en separat severprogramvara som anropas av användaren t ex via ett webbgränssnitt. 1.1.5 Mobil tjänst Klientapplikationer som driftas i en mobiltelefon eller surfplatta. 1.1.6 Öppen källkod Öppen källkod innebär att användningen av källkoden till programvaran inte begränsas för slutanvändare eller andra utvecklare. Programvaran är fri att läsas i klartext, förändras, vidaredistribueras etc. 1.1.7 GPL-licens GNU/GPL General Public Licens - en öppen licens stödd av Free Software Foundation ( http://www.gnu.org/copyleft/gpl.html ) 1.1.8 Sambruksmodellen Sambruksmodellen, även kallas SGM, är Sambruks definierade samarbetsmodell inkluderande licenser, upphosvrätter etc.
Sid: 4 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 1.2 Bakgrund imcode Partner AB fick hösten 2013 uppdrag att genomföra ett utvecklingsuppdrag Öppna etjänster för Skolan. Uppdraget var avsett att ta Sambruks och SKLs tidigare skolprojekt ett steg närmare praktiskt förverkligande. Målet för delprojektet var: 1. att teknisk definiera en första del av plattformen 2. att tillverka en basfunktionalitet i server 3. att tillverka en anropande mobil tjänst som arbetar mot basfunktionaliteten i punkt b. 4. analys av ansatsen att stegvis öppna en befintlig plattform till att vara baserad på öppen källkod, så att både Sambruksmodellen och leverantörens affärsmodell kan anpassas till en för bägge parter förmånlig lösning. Målet var därmed att skapa en fungerande prototyp som också var ett första steg i utvecklingen av en fullständig plattform för öppna e-tjänster, inkluderande en affärsmodell. Detta dokument är en redovisning av processen och resultatet. 2 ARBETSPROCESSEN 2.1 Styrgrupp Projektet har styrts av en styrgrupp, med Daniel Bartnik (imcode) som sammankallande projektledare. Styrgruppen har bestått av: Söderhamns kommun - Pernilla Lund Botkyrka kommun - Kerstin Ekenberg, Peter Dacke imcode Partner AB - Daniel Bartnik (sammank), Hillar Loor Sambruk - Claes-Olof Olsson Styrgruppen har haft 4 protokollförda möten och däremellan ett antal kontakter i specifika ärenden.
Sid: 5 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 2.2 Arbetsgrupp Projektets praktiska arbetsgrupp har bestått av: Söderhamn (Pernilla Lund) Botkyrka (Kerstin Ekenberg) imcode Partner AB (Daniel Bartnik) Arbetet har i huvudsak bestått av att kommunerna levererat uppgifter till projektet avseende såväl information om nuvarande möjligheter och system som önskemål om framtida utveckling. 2.3 Leverantörer Leverantörer har varit: imcode Partner AB Sammanhållande leverantör, teknisk definition och tillverkning av mobila system ADAICA Tysk leverantör vars plattform används som server 2.4 Förlopp Arbete har skett med att: skapa detaljspecifikationer över en administrativ skolplattform innehåller. Har till stor del tillhandahållits av ingående kommuner. definiera en lämplig tjänst som att implementera i systemet diskutera serverteknik och förutsättningar med den tyske leverantören som varit på besök i Visby, samt flertalet Skypemöten. definiera gränsdragningar mellan plattform / mobilteknik och sammanhängande APIer definiera API-modeller samt vilken teknik som skulle användas arbeta fram en ansökan till VINNOVA (Verket för Innovationsutveckling) angående en fortsättning på projektet se bilaga 1 redovisning av resultat på Sambruks höstkonferens 17 november se bilaga 2.
Sid: 6 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 3 RESULTAT 3.1 Implementera skolbuss-tjänst Diskussionen om vilken tjänst som skulle implementeras ledde till att vi valde att implementera en enkel skolbusstjänst som visar: elevens namn elevens adresser (valfritt antal) skoladresser (valfritt antal) skolbussars rutt och tider GEO-baserad visuell information på karta 3.1.1 App En fullt fungerande mobil iphone App finns tillverkad med ovanstående data. Applikationen levereras under GPL-licens. Appen matas från en server som förutom ovanstående också innehåller basdata om eleven (adressuppgifter, skola, klass etc), föräldrar samt viss data om skolan. 3.1.2 Klientapplikation Vi har visat att en klientapplikation för Windowsmiljö kan arbeta mot servern och förändra serverns basdata, som sedan reflekteras i den mobila applikationen. Klientapplikationen har tillgång till utförligare data än app-tjänsten. 3.2 Server En serverplattform har satts upp baserat på Oracle, PL-SQL och C#. Plattform finns i utvecklingsmiljö och innehåller de för projektet nödvändiga APIerna. 3.3 API Application Programming Interface API finns i 2 utföranden: dels json som matar den mobila applikationen (iphone/ios), dels i C# som matar klientapplikationen (Windows)
Sid: 7 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 Mobila anrop från appen görs via http/internet mot ett API skrivet i json. Vi har planenligt genomfört server/api modellen och visat att det fungerar att anropar APIer från helt externa parter 3.4 Vinnova-ansökan Vår VINNOVA-ansökan för nästa del i projektet har godkänts med 1,8 miljoner fram t o m Q1 2016. Ansökan har lämnats in med Sambruk som koordinator och imcode som projektpart. 4 SGM OCH ÖPPNA SYSTEM 4.1 Sambruks SGM-modell I projektuppdraget ingår att reflektera över Sambruks SGM-modell och se hur en öppen plattform kan passa in i modellen. Även om det rena forskningsperspektivet kommer att genomföras i nästa del av projektet (se avsnitt 5 nedan), vill vi peka på ett antal konsekvenser och möjligheter i förvaltningsmodellen av att använda öppen källkod. 4.2 Filosofi Projektets grundfilosofi är att skapa en grundläggande plattform vars kärna är helt öppen (öppna APIer, öppen kod, öppna standarder). Mot denna kärna kan sedan olika former av moduler som mobila appar, webbsidor etc hämta och lämna data. Genom öppenhet kan det bli möjligt för olika leverantörer att samverka mot samma plattform. Filosofin är alltså byggd på öppenhet för både interoperabilitet och flera olika leverantörer. 4.3 En öppen förvaltningsmodell När projektarbetet sattes igång var avsikten att finna en semi-öppen licens inom SGM-ramverket. Tanken var att en plattform inte med nödvändighet måste vara helt öppen så länge den är öppen inom Sambruks egen verksamhet. Dvs det skulle räcka med att den var fritt tillgänglig för Sambruks medlemmar, men inte för externa parter.
Sid: 8 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 Under arbetets gång, med erfarenheter från samverkan med plattformsleverantören, har vi reviderat uppfattningen till att idag förorda en helt öppen förvaltningsmodell och sammanhängande öppen licens. Vi tror också att denna med fördel, utan negativa konsekvenser, kan integreras i den nuvarande SGM-konceptet. En helt öppen modell ökar utvecklingshastigheten genom att inte lägga onödiga begränsningar gentemot andra leverantörer och utvecklare och den förenklar kraftigt all licenshantering. Skenbart minskar den öppna modellen Sambruks kontroll över programvaran eftersom öppenheten inte begränsar andra parters tillgång till programvaran. I praktiken tror vi dock att de positiva effekterna överväger, vilket redovisas nedan i punkt 4.5 4.4 En öppen licens Vi tänker oss att i nästa fas bygga en öppen plattform licensierad under en AGPL licens. Licensen innebär kortfattat att vem som helst som använder programvaran har rätt att förändra den utifrån egna behov, studera den, anpassa den och vidaredistribuera den. Om organisationen väljer att leverera betaltjänster eller vidaredistribuera den förändrade koden, måste den öppna programkoden göras tillgänglig. Enkelt uttryckt programkoden får aldrig låsas in. En eventuell förändring måste finnas öppet tillgänglig utan begränsningar. 4.5 Effekter En öppen utvecklingsmodell av en plattform innebär i teorin att vilken leverantör som helst kan distribuera plattformen till vem som helst så länge den inte stängs (görs proprietär). Nyckeln för affären är inte längre tillgång till programkod utan tillgång till kompetens om programvaran, support, vidareutveckling och inte minst kunskap om verksamhetens särart. I vår modell behåller Sambruk inflytandet över utveckling/förvaltning och support. Detta kan köpas genom avtal med olika leverantörer.
Sid: 9 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 Teoretiskt skulle andra leverantörer kunna bygga upp en egen support-, förvaltnings- och utvecklingsorganisation och därmed konkurrera med Sambruk. Men eftersom volymerna i Sverige är små och det är förhållandevis dyrt att bygga upp kompetens, lär det inte ske. Sambruks största försäljningsargument är precis som nu: Vill du ha inflytande över plattformens utveckling köp av oss Sambruks inflytande över moduler och applikationer som krävs för att ge fullvärdig service till kommunerna, begränsas till kontroll över den serverbaserade basfunktionaliteten me tillhörande APIer. Därmed ökas utvecklingshastigheten i offentlig sektor, eftersom andra leverantörer fritt kan bygga moduler som kommunicerar med plattformen. Om andra leverantörer visar intresse för att ge support till offentliga kunder, kommer dessa leverantörer att behöva en second-line support från Sambruk. Vi ser alltså att de facto kontrollen över plattformen kommer att finnas kvar hos Sambruk, så länge som Sambruk fortsätter att utveckla den. 4.6 Utvecklingsparter I ett utvecklingsprojekt finns ett antal samverkande parter: en eller flera organisationer eller personer som utvecklar en eller flera parter som är beställare Vid användning av en öppen kod är det viktigt att samtliga inblandade utvecklare licensierar sin kod under den valda licensen (i vårt fall AGPL). Modellen innebär att koden inte kan stängas alternativt levereras under Dual-licensing, dvs olika licenser, varav en proprietär. Om Dual-licensing modell kan vara aktuell måste samtliga parter överlåta sina upphovsrätter till Sambruk. Det innebär större administration och större hantering av avtal och gör administrationen onödigt tung. 4.7 Förvaltning I ett förvaltningsskede kan programvaran förvaltas och vidareutvecklas av Sambruk genom tecknade avtal med utvecklare.
Sid: 10 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 Modellen innebär att Sambruks projektgrupp definierar utvecklingsbehov samt tecknar avtal med en eller flera leverantörer för support, vidareutveckling, drift etc. Genom att programvaran är öppen, är det enkelt att byta utvecklare om Sambruk så önskar även om utvecklaren initialt har en upphovsrätt till koden. Oavsett vem som äger upphovsrätten kan alltid Sambruk fortsätta att utveckla koden under en AGPL licens. Det finns en teoretisk möjlighet att en annan leverantör (eller ursprungsleverantören) tar koden och börjar utveckla en egen version som med tiden kommer att särskilja sig från Sambruks. Detta sker ytterst sällan, men om det skulle ske kan Sambruk alltid integrera den befintliga nyutvecklade koden i sin version efter behov. 5 KVARSTÅENDE ARBETEN Arbeten vi flyttat till nästa fas av arbetet, i samband med uppstart av en VINNOVA-finansierad del 2. slutgiltigt omdöme om plattformen ADAICA skall tas fram som underlag för beslut om teknisk plattform. forskningsinsats avseende SGM skall utföras. Forskningsinsatsen genomförs under del 2, för att svara på frågeställningar kring en mer definitiv förvaltningsmodell av öppen källkod.
Sid: 11 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 6 EKONOMI 6.1 Kostnader 6.1.1 Projektinitiator Summa redovisad tid 80 tim x 1000:- - 80 000:- 6.1.2 Projektledare Summa redovisad tid 60 tim x 1000:- - 60 000:- 6.1.3 Teknisk arkitekt / API Summa redovisa tid 53 tim x 1000:- - 53 000:- 6.1.4 Plattformsleverantör ADAICA har av imcode erhållit EUR 10 000-90 000:- 6.1.5 Bygge mobilapp Summa redovisa tid 50 tim - 50 000:- 6.1.6 Omkostnader Resor, möten etc - 10 000:- 6.1.7 Forskning Inköp av forskningstjänster -50 000:- (Beloppet har reserverats för 2015) 6.1.8 Summa Summa kostnader - 393 000:-
Sid: 12 (12) UTSKRIFT: 2014/12/08 6.2 Intäkter 6.2.1 Erhållna belopp imcode har erhållit SEK 350 000 från Sambruk 350 000:- 6.2.2 Egen insats imcode imcode har satt in eget arbete motsvarande 43 tim 43 000:- 6.3 Ekonomiskt resultat Projektbidrag från Sambruk 350 000:- imcode egen insats 43 000:- Kostnader enligt punkt 6.1-393 000:- Summa resultat: 0:- 7 BILAGOR I denna rapport finns följande bilagor: 7.1 Bilaga 1 Bilaga 1 - ansökan till Vinnova 7.2 Bilaga 2 Bilaga 2 - presentation till Sambruks höstkonferens 2014
- 1 (8) - ivis ett nytt sätt att se på digitala system 1 Bakgrund till projektet 1.1 Terminologi ivis Innovativt Verksamhetssystem i Skolan vårt projekt och system Öppna System system som inte är begränsade i sin användning av t ex licenser, tekniska inlåsningar, brist på extern kommunikation etc Proprietära system system som har inbyggda inlåsningar som förhindrar fri distribution, utveckling, anslutning etc. Öppen standard en fritt tillgänglig, väl definierad standard API - Application Programing Interface ett gränssnitt för maskin-till-maskinkommunikation Oligopol en marknad med ett fåtal dominerande aktörer, utan reell konkurrens. 1.2 Generell problematik Under många år har representanter för den svenska skolan, svenska kommuner och organisationer beskrivit stora problem med sina IT-baserade verksamhetssystem. Omoderna, föråldrade, svåra att förändra, kan inte samverka med andra system etc, är några av problemen som under åren inte minskat, utan snarare ökat. EU-kommissionen har pekat ut ett antal viktiga steg för att reformera och utveckla den offentliga sektorns användning av IT. Här ingår både användarcentrerad utveckling och stimulans av SME-företag. Det finns stora ambitioner på både nationell- och EU-nivå, men de nuvarande affärsmässiga och tekniska strukturerna förhindrar effektivt ambitionerna. 1.3 Situationen i Sverige Det finns ett stort behov av att förändra modellen för hur offentlig sektor använder sina ITsystem. Det största motståndet mot förändring, kommer genom inlåsningseffekter, dvs inlåsning i en proprietär teknik och till vissa specifika leverantörer. Konkurrensverket visar tydligt situationens allvar i en studie av Jur Dr Richard Wessman. Bl a pekar han på att inlåsningseffekter skapar en situation där det är svårt för offentlig sektor att byta leverantör och att kommuner ofta hamnar i en situation med leverantörer som, så snart systemen är installerade, får ett de facto-monopol. Marknaden är oligopolliknande med få stora leverantörer som har full kontroll och där rådande affärsmodell, med långa avtal och slutna system snarare motverkar innovation än stimulerar den. Både EU och den svenska regeringen är ense om att vi måste öka hastigheten i digitaliseringen, öka möjligheterna för SME- och mikroföretag att bidra till utvecklingen och att vi behöver involvera (inte minst unga) medborgare för att skapa en användardriven utveckling. Dessa ambitioner hindras just nu effektivt av brister på interoperabilitet, avsaknad av användarcentrerad utveckling och kraftiga både juridiska och tekniska inlåsningseffekter. 1.4 Problembeskrivning 1.4.1 Brist på interoperabilitet Oavsett om det är ett skoladministrativt system, en pedagogisk lärplattform eller enskilda pedagogiska interaktiva läromedel, kan de inte fritt prata med varandra och utbyta data. De är inte interoperabla. Kontrollen över vilka andra system som kan integreras och vem som får göra integrationen ligger hos leverantören av verksamhetssystemen, inte hos kommunen/skolan/användaren. 1.4.2 Inlåsningseffekter Inlåsningseffekterna är både tekniska och juridiska/avtalsmässiga. De tekniska inlåsningarna innehåller faktorer som stängda API:er, stängd kod, användning av slutna standarder etc. De juridiska inlåsningarna ger bl a effekten att även om organisationen själv samlat in data, har man inte automatiskt rätt att exportera det data man själv samlat in; ingen annan får skriva kod som förbättrar eller utvecklar systemet; etc.
- 2 (8) - Konsekvensen blir att befintliga leverantörer effektivt förhindrar andra utvecklare att använda data ur grundsystemen, att skriva smart, tillkommande logik och att skapa kringsystem som kan utnyttja, förädla och återrapportera data. 1.4.3 Brist på användardriven innovation På Offentliga Rummet 2014 redovisade Professor Per Kristensson en forskningsrapport inom området kundinvolvering (CuDIT) som tydligt visade att användardriven/kundinvolverande innovation är överlägsen mer traditionella metoder om man vill öka utvecklingshastigheten. Idag försvåras användardriven innovation av inlåsningseffekterna. Utvecklingen accelereras inte. En stark möjlighet till utvecklingen begränsas alltså av de rådande strukturerna. 1.4.4 Oligopol Ytterligare en aspekt i skolans värld är att man är inlåst i ett de facto oligopol, med ett fåtal stora leverantörer som dikterar villkoren för både användning och utveckling. 1.5 Verksamhetsmässiga effekter För skolans verksamhet och dess användare (alla kategorier) resulterar de ovan beskrivna problemen i föråldrade system som inte är anpassade till skolans verkliga behov. Tillväxt och innovation begränsas kraftigt av den rådande oligopolsituationen. Vad värre är, den ekonomisk-tekniska strukturen vi beskrivit ovan minskar effektivt värdet av utvecklings- och innovationsinsatser från t ex VINNOVA, eftersom nya innovatörer hindras från tillgång till verksamhetsdata. Tröskeln blir helt enkelt för hög. 1.6 Vinnovas finansiering En finansiering från VINNOVA skulle kraftigt öka möjligheterna för projektet att lyckas snabbare, ge ökad legitimitet åt projektet och möjliggöra bredare genomslag i den svenska skolan. 2 Aktörer och resurser 2.1 Sammansättning Huvudaktörerna i denna ansökan är föreningen Sambruk och leverantören imcode Partner AB. Föreningen Sambruk ansvarar för de inblandade skolorna/kommunerna som är föreningens medlemmar samt externa konsulter, där den fristående skolspecialisten Mats Östling (se CV) har en viktig roll. imcode Partner AB ansvarar för utvecklingen och anlitar även en extern konsult, ADAICA i Tyskland (se punkt 5.1). Styrgruppen för projektet består av Sambruk, representanter för kommunala skolor i Söderhamn och Botkyrka, utökat med Peter Dacke - administrativ chef Bromma stadsdelsförvaltning, samt imcode Partner AB. Projektet följs av Björn Lundell, bitr prof Högskolan i Skövde, som svarar för en analys av modeller och analys av hantering av förvaltning/utveckling i ivis öppna eko-system. (Se punkt 7.1) 2.2 Trovärdighet & Förmåga Föreningen Sambruk har med majoriteten av sina drygt 100 kommunmedlemmar genomfört ett tjugotal verksamhetsutvecklingsprojekt under mer än tio år. Flera utvecklingsprojekt har också haft särskilt fokus på skol-it-frågor. Sambruk har dessutom i både VINNOVA- och EU-finansierade FoU-projekt analyserat offentlig sektors användning av öppen källkod-baserade produkter (projekten benämnda BOSSANOVA VINNOVA diarienr diarienr: 2008-00794, projektnr: P33465-1, 2008-07-01 2011-06-30 respektive OSEPA INTERREG IVCprogrammet; Project: 091 8R2). Genom dessa projekt har teoretiska affärsmodeller tagits fram, som senare omsatts i praktiska utvecklings- och implementeringsprojekt. imcode Partner AB har 15 års erfarenhet av att arbeta och utveckla system med/åt offentlig sektor, inte minst inom skola/universitet. Företaget har t ex byggt en projektarbetsplats åt Skolverket som omfattar samtliga den svenska skolans styrdokument, där dokumenten diskuteras fram av 100-tals experter. Företaget är också en av grundarna till Open Source Sweden, den svenska branschorganisationen för öppen-källkodsföretag.
- 3 (8) - Projektledaren, Hillar Loor, har medverkat som dramaturgi-/mediaexpert i forskning om digital pedagogik på Malmö Högskola, utvecklat digitala läromedel åt Köpenhamns Universitet/SLU/University of Dublin, projektlett det VINNOVA-stöttade projektet VOLIS m fl. All verksamhet har varit nyskapande, utan tidigare exempel på liknande system. Den tekniske projektledare Daniel Bartnik, är magister i systemvetenskap (Lund) och har i sin magisteruppsats arbetat med frågeställningar kring IT och barnomsorg. Konsulten Mats Östling är tillsammans med Peter Dacke, administrativ chef i Stockholms kommun, några av Sveriges kunnigaste personer inom området skola, verksamhetsutveckling inom offentlig sektor och digitalisering. 3 Marknadssituation och potential 3.1 Skolans behov Vi är övertygade om att vår modell för utveckling, som bygger på öppenhet, är en av få möjliga modeller för att accelerera skolans digitalisering. Projektet ökar hastigheten i digitaliseringen, ökar möjligheterna för SME- och mikroföretag att bidra till utvecklingen och involverar (inte minst unga) medborgare genom att skapa förutsättningar för en användardriven utveckling. En öppen modell förespråkas också av ett antal centrala aktörer som Sambruk och SKL. Därför ser vi en god kommersiell potential, på svensk och europeisk nivå (se avsnitt 4.5) 3.2 Konkurrens Den svenska skolan sitter i en oligopolsituation med få aktörer. Det finns inga aktörer som levererar öppna system, det finns heller inga leverantörer som i realiteten driver en utveckling mot interoperabla system. Därmed kan vi räkna med motstånd från de befintliga leverantörerna. Se punkt 6 Risker. 3.3 Generaliserbarhet Projektet kan återanvändas i samtliga skolor i Sverige, för alla skolans målgrupper. Projektets modell och erfarenheter kan därutöver skapa en modell för offentlig sektor i varje del där det behövs verksamhetssystem. 3.4 Öppning av marknaden för många aktörer Vårt projekt skapar en modell för en ny marknad av kreativa idéer med nya typer av appar som kan bli till nytta för såväl elever, föräldrar, pedagoger och administratörer. Ett ivissystem gör det möjligt för såväl små som stora aktörer att komma in på marknaden vi öppnar upp för (idag obefintlig) konkurrens och kreativitet från dem som ur helt oväntade perspektiv kan ge en kraftfull spin-off i form av utveckling. Vårt förhållningssätt ger en grund för att digitaliseringen inom skolan ska kunna ta rejäl fart genom fler aktörer och användardriven innovation. 4 Utvecklings/innovationsinsats 4.1 IVIS ett öppet verksamhetssystem för skolan Vårt projekt vill skapa en grundläggande plattform för en helt digitaliserad skola. Det avgörande och unika kännetecknet är att plattformens kärna är öppen och inte går att låsa in varken tekniskt eller avtalsmässigt. 4.1.1 Grundprinciper Projektet syftar till att ge skolan direkt och fullständig kontroll över sin egen IT-infrastruktur. Detta kan uppnås genom några enkla grundprinciper: " Öppenhet plattformen byggs som ett öppet system. " Modularitet att bygga mindre, avgränsade, funktionella moduler som öppet och standardiserat kan kommunicera med övriga delar inom infrastrukturen dessa kan byggas av många leverantörer och även lärare, elever, föräldrar etc. " Mobilitet en stor del av dagens användare använder IT-baserade lösningar via mobila enheter. Detta är särskilt tydligt i skolan, där endast en mindre andel (främst kanslipersonal) är stationära i en reguljär kontorsmiljö.
- 4 (8) - " Molnbaserade tjänster och system trenden att flytta system från lokala installationer och driftscentraler till s k molnbaserade tjänster är stadigt och kraftigt tilltagande. Här finns stora vinster även för skolan, i form av högre stabilitet, tillgänglighet och flexibilitet. 4.1.2 Öppet system ivis är ett Öppet System som använder öppna standarder, öppna och väl dokumenterade API:er, har öppen dokumentation, använder öppna databaser, byggs i öppen källkod, behöver inga proprietära delar för att fungera. 4.1.3 ivis - Teknisk princip Plattformen (1) innehåller databas med elevregister och andra relevanta data, viss logik och säkerhet. Modulerna (2-5) är tillkommande applikationer med olika accessvyer där data kan visas eller förändras. Kommunikation sker via standardiserade, öppna API:er, även med andra plattformar (7). Eftersom API-standarden är fastlagd, kan i princip vem som helst utveckla mot plattformen (1). 4.2 Fullt fungerande prototyp ivis-projektet avser att skapa en fullt fungerande grundläggande plattform (1) med i princip bara basdata och säkerhet, och två tillkommande exempelmoduler (t ex 3 & 4) för testanvändning i några skolor. I nästa fas ska ivis expandera kommersiellt på bred bas och ta med de leverantörer som visar intresse för upplägget som får utveckla andra moduler. 4.3 Innovation & Potential 4.3.1 Nyskapande i skolan Med IVIS skapas en plattform som utgör grunden till en bred flora av kommande modulära verksamhetssystem. Dessa kan i framtiden utvecklas utifrån skolans och användarnas behov och inte utifrån leverantörernas kommersiella intressen. Konceptet är unikt - det finns inga sådana etablerade system idag i skolvärlden. All användning kan ske genom specifikt användaranpassade gränssnitt, t ex genom olika mobila applikationer eller webbsidor som svarar mot specifika målgruppers behov (lärare, elever, föräldrar etc) för funktionsnedsatta (t ex app med röstsyntes för blinda) utifrån användarguppernas egna behov (t ex en elevkalender). Skolan kan också integrera annan funktionalitet som olika stödsystem med egen logik. Dessa kan hämta/lämna data till verksamhetssystemet, utan att detta kontrolleras av en specifik leverantör. Vi skapar goda möjligheter till elevmedverkan i både kravställning och utveckling. Det modulära tänkesättet med öppna API:er ger goda möjligheter till att låta utvecklare på olika kompetensnivåer, t ex elever eller lärare, själva skapa de funktioner de behöver. Detta är ett helt nytt sätt att se på digitalt stöd för skolan/lärande.
- 5 (8) - 4.3.2 Ny kunskap Projektet ivis bygger på ett för skolan nytt förhållningssätt. Man kan likna tänkesättet vid GooglePlay/Android. Ett fast, öppet ramverk levererat av plattformsägaren som kan användas av ett obegränsat antal andra utvecklare. Modellen används i en del andra branscher och därför kan vi återanvända kunskap från andra delar av samhället. 4.3.3 Nyskapande för offentlig sektor På ett mer generellt plan kan vår modell återanvändas i de flesta verksamhetssystem som offentlig sektor använder. Det kan återanvändas i läromedel som skapas av olika leverantörer eller av helt nya system som vi ännu inte vet vilka de är. Både användare och nya mikro-/sme-företag ska kunna bidra till utvecklingen utan att detta kan stoppas av etablerade leverantörer. Projektet kan visa en tydlig väg för att öka innovationshastigheten och förändra den teknisk/kommersiella spelplanen bort från de facto oligopol och inlåsningar. Detta är en helt ny möjlighet för svensk offentlig sektor och befintliga/nya marknadsaktörer. 4.4 Effekter En av de viktigare effekterna blir att vi realiserar en väsentlig förflyttning av kostnader från till " leverantörsfokuserade affärsmodeller (dvs maximera intäkter) " drift och förvaltning av IT-system " proprietära och kostnadsdrivande integrationslösningar " användardriven innovation " flexibilitet " mångfald (flera, nya leverantörer) Konsekvenser av vårt projekt blir lättare att skapa fler IT-lösningar, eftersom modellen med öppenhet ger lägre kostnader och enklare hantering. framväxt av standarder, en konsekvens av API-modellen. nya sätt att lära kommer att växa fram, baserat på utveckling från oväntade nya utvecklargrupper, t ex föräldrar, elever, lärare. fler aktörer inom skolan, eftersom det inte krävs höga ingångströsklar för att utveckla eller implementera. tillväxt hos kommersiella svenska aktörer inom digitala verktyg för lärande, eftersom juridiska och tekniska trösklar för utveckling sänks. " Vi får en ny modell som kan återanvändas också inom de andra delar av offentlig sektor som har liknande strukturer (med inlåsningar, brist på flexibilitet etc). 4.5 Projektets kvalitet I ett besök i Brussel i februari på ett Horizon2020 möte, mötte tankarna bakom ivisprojektet stort intresse. På mötet fanns också repr. för VINNOVA (M Siösteen Thiel m fl). Efter en kort dragning av projektets principer blev presentatören, tillika en av drivkrafterna i det här aktuella projektkonsortiet, uppvaktad av ett 20-tal aktörer. Bland dessa fanns representanter för samtliga kommuner på Irland, staden Antwerpen, staten Österrike, Ministeriet för kommunal utveckling i Norge, ett antal europeiska universitet m fl. Samtliga beskrev sin egen situation som likvärdig och som intresserade av att följa utvecklingen i Sverige. Öppen källkod och öppna system är i sig inte något nytt för europeisk offentlig sektor, där man, enligt Björn Lundell, forskare, HIS, i högre grad än Sverige har använt öppen källkod. Det nya och intressanta är att använda öppen källkod i kombination med en multikanalig black-box princip, dvs att alla data in/ut i systemet kommer från många olika system via en kanal ett API.
- 6 (8) - Verifieringsmöjligheter av projektets resultat: Utvecklare på olika kompetensnivåer, t ex elever eller lärare, kan själva utveckla moduler Mätmöjlighet: undersöka hur många målgruppsintressenter är intresserade av att utveckla funktioner/moduler? hur många växer fram med tiden? Interoperabilitet skapas mellan skolan olika system genom att påbörja en öppen standardisering Mätmöjlighet: finns det definitioner av standarder för in/ut av all data? Används dessa? Motverka inlåsningseffekter Mätmöjlighet: finns det tekniska och/eller juridiska Inlåsningseffekter? 4.6 Behovsstyrd utveckling & förankring Projektet kommer att lyckas genom en nära samverkan med skolan. Systemets klientapplikationer/moduler byggs helt utifrån användarnas behov. Systemets uppbyggnad ska svara mot befintliga behov och nuvarande hantering av data. Därför har vi ett nära samarbete med skolans aktörer där 2 skolor finns representerade i projektets styrgrupp. 5 Genomförande 5.1 Angreppssätt Efter noggranna studier av olika plattformsprodukter har vi valt den tyska plattformen ADAICA som bas för projektet. Denna produkt används idag inom helt andra branscher, men eftersom systemet är byggt utifrån principen i punkt 4.1.3 finns förutsättningar för att den kommer att motsvara både tekniska, funktionella krav och utvecklingsmöjligheter. Den befintliga plattformen innehåller de komponenter som är nödvändiga för att omvandla systemet till ett skolsystem, t ex effektiva API:er, ett helt objektorienterat synsätt och modellen att aldrig dubbellagra data. Vi använder en iterativ/agil utvecklingsmetodik, vilket borgar för att det finns en inbyggd kvalitetssäkringsmodell i metoden och att användarna får inflytande. 5.2 Realism 5.2.1 Tidigare erfarenheter från SKL/SAMBRUK/VINNOVA Vår analys av de faktiska förhållandena bekräftas och utgår ifrån tidigare rapporter som tagits fram bl a i SKL/VINNOVA överenskommelsen CeSam partnerskap för digitala välfärdstjänster. I FoU-rapport från LiU/VITS, G Goldkuhl, finns t ex följande skrivningar: En vidgad bild från 27 kommuner ger delvis delade meningar, men vissa mönster framträder när det gäller nuvarande situation med två dominerande leverantörer. Integrationsmöjligheter/datautbyte och användarvänlighet är de områden som har tydligast förbättringspotential. Förstudien pekar också på att det finns ett stort intresse från kommuner att få tillstånd en bestående förändring, varför en offensiv hållning rekommenderas. Den offensiva strategin bygger på att åstadkomma en effektivt fungerande marknad som på ett bättre sätt möter behoven... Nya marknadsaktörer ska attraheras för att utveckla moderna, öppna system som tillgodoser kommunernas nuvarande och framtida behov och skapa en mer dynamisk marknad för verksamhetssystem. 5.2.2 Teknisk utvecklingsmodell Projektet är möjligt att genomföra därför att den grundläggande funktionaliteten redan är färdigbyggd i plattformen ADAICA. Projektet är alltså en anpassning och vidareutveckling av en befintlig produkt till en helt ny bransch och verksamhetsområde. Vi har påbörjat ivis i ett mindre projekt finansierat direkt från föreningen Sambruk, där vi visar att det är fullt möjligt att återanvända ADAICA och att principlösningen för plattform/klientmodellen fungerar.
- 7 (8) - 5.3 Projektplan 5.3.1 Iterativ utvecklingsmetodik Iterativ utvecklingsmetodik omfattande följande faser som repeteras: Start repetition// Definition Kravspecifikation Produktion Tester Driftsättning Utvärdering Ny definition //Slut repetition Period Åtgärd Aktörer 5.3.2 Tidplan utveckling Mån 1 Analys, definition av projektets omfattning Styrgrupp, konsulter Avstämning Styrgrupp Mån 2-3 Teknisk specifikation imcode/adaica Mån 4-6 Implementering i iterationer enl ovan imcode/adaica/skola Mån 6 Avstämning, reservtid Styrgrupp Mån 7-12 Implementering i iterationer enl ovan imcode/adaica/skola Mån 12 Avstämning, reservtid Styrgrupp Mån 13-18 Testdrift i skolmiljö imcode/skola Mån 13-18 Fortsatt iterativ utveckling imcode/adaica/skola Mån 15 Slutavstämning Styrgrupp 5.3.3 Tidplan kommersialisering Mån 6-18 Presentation på konferenser av typen Styrgrupp KommITts, Offentliga Rummet etc 5.3.4 Efter projektslut Kommersialiseringsplan utarbetas Mån 19- Fortsatt drift imcode/skola Modifieringar imcode/adaica/skola Presentation på konferenser imcode/styrgruppen Samverkan på Europeisk nivå med intressenter som kan ta ut projektet i Europa Kommersialiseringsplan för Sverige sätt i drift imcode/styrgruppen imcode 5.4 Kostnader / budget Totalkostnad för projektet är SEK 3 441 000. Vi söker bidrag med SEK 2 271 000. Eftersom vi använder en iterativ utvecklingsmetodik, kommer kostnadsfördelningen över tiden att vara relativt jämt fördelad. Den är inte särredovisad i uppställningen. Beräkningen avrundad till jämna tusental. 5.4.1 Föreningen Sambruk Projektkoordinering, sekr 18 mån x 12 tim 600 130 kkr Indirekta kostn 30% baserat på 130 kkr 39 kkr CO Olsson, Sambruk 18 mån x 6 tim 800 86 kkr Skolmedverkan 2 skolor 2*18 mån*40 tim 600 864 kkr Högskolan i Skövde 50 tim 1000 50 kkr Externa konsulter 150 tim 1000 150 kkr Resor 20 manresor 20 st 2500 50 kkr 5.4.2 imcode Partner AB Projektledare 18 mån * 40 tim 500 360 kkr Teknisk projektledare 16 mån * 40 tim 500 320 kkr Systemarkitekt 2 mån * 80 tim 500 80 kkr Systemutvecklare 16 mån * 80 tim 500 480 kkr Indirekta kostnader 30% baserat på: 1 240 000 372 kkr Systemutv ADAICA, extern 400 tim 1000 400 kkr Tyskland 4 manresor 4 st 5000 20 kkr Drift 1 schablon 40 000 40 kkr
- 8 (8) - 5.4.3 Egna insatser Egna insatser avser insatser genom egen arbetstid, som tagits upp som kostnad ovan. Sambruk med skolor imcode -920 kkr -250 kkr 5.4.4 Övrigt Marknadsföring, evenemang etc bekostas direkt av parterna och belastar inte budgeten. 6 Risker Riskfaktorer, samt en konsekvens- och sannolikhetsanalys per riskfaktor Samverkan med skolan kan bli tidskrävande (Sannolikhet: 3 av 5) Konsekvens: systemet blir mindre förankrat och behöver använda reservtid för utvecklingen. Lösning: vi samverkar med vana kända personer och konsulter (genom föreningen Sambruk) Vi får avhopp från testskolor (Sannolikhet: 2 av 5) Konsekvens: Tillräcklig skarp testning kan inte genomföras. Leveransen försenas. Lösning: tät samverkan med Sambruk och de inblandade skolorna. Befintliga långa låsta avtalstider med skolleverantörerna (Sannolikhet: 5 av 5) Konsekvens: Övergången till en öppnare modell försvåras. Lösning: Tålmodig marknadsbearbetning i små steg, en modul i taget. Skapa och driftsätta moduler med högre användarnytta än de befintliga leverantörerna. Skapa ny verklig nytta för skolorna/kommunerna. 7 Plan för kommande exploatering och förankring 7.1 Kommersiell exploatering När en fullt fungerande prototyp färdigställts kommer en fullskaletestning ske innan systemet släpps ut för vidare spridning. I projektgruppen ingår ett antal kommuner, bl a Söderhamn och Botkyrka vars skolverksamhet är beredda att göra dessa tester. Förankring med fler kommuner pågår. En nationell lansering kommer att ske genom en samverkan mellan de aktörer som ingår i konsortiet. En konkret, detaljerad plan för kommersialisering utarbetas parallellt med att systemet utvecklas, med erfarenhet och input från pilotverksamheten. En plan för implementering och anpassning på europeisk nivå utarbetas tillsammans med europeiska intressenter under H2014. Vår avsikt är att skapa samverkan inom ramen för Horizon 2020. Under ledning av Högskolan i Skövde utarbetas under projektet en modell för hur olika system och aktörer ska kunna interagera och utvecklas öppet och tillsammans. Dvs vi vill definiera ett IT-ekosystem med öppen interoperabilitet, med bas i ivis. 7.2 Marknadsföring En av de viktiga komponenterna för att nå ut och skapa framgång för lösningen är marknadsföring inom skolan. Marknadsföring mot offentlig sektor sker bäst genom sektorns egna organisationer. I föreningen Sambruks regi kan vi nå över 100 kommuner. Tillsammans med SKL kan vi nå alla svenska kommuner. I projektet ingår att genomföra praktiska demonstrationer och beskrivningar av modellens principer och möjligheter. Dessutom planeras workshops där idé- och behovsinsamling med breda användargrupper skapar både förväntan och förankring av det nya konceptet. 7.3 Immateriella rättigheter Alla projektresultat kommer att levereras som öppen källkod för skolans verksamhet. Det innebär att systemet kan användas fritt inom skolan.
imcode Hillar Loor imcode Partner AB Skeppsbron 24, VISBY
imcode ivis innovativt Verksamhetssystem i Skolan Hur det hela började
imcode Sambruk har ända sen början av sin verksamhet arbetat med skolfrågor Hösten 2013 kom imcode med i skoldiskussionen Proof of concept tom nov 2014 Ansökan VINNOVA 2015-2016
imcode VINNOVA-ansökan Digitalisering för framtidens skola - Innovationsprojekt - vår 2014 Beslut Sambruk & imcode får ett bidrag på 1, 8 miljoner SEK för projektet ivis = innovativt Verksamhetssystem i Skolan
imcode Bakgrund Kommuner om verksamhetsystem: omoderna föråldrade svåra att förändra kan inte samverka med andra system
imcode Konkurrensverket utredning avjur Dr Richard Wessman Upphandling av IT - inlåsningseffekter och möjligheter Uppdragsforskningsrapport 2013:2
imcode Ett stort antal upphandlande myndigheter sitter med befintliga system, som är av väsentlig betydelse för verksamheten, och som i praktiken är svåra eller omöjliga att byta ut
imcode. anpassningar, ändringar, tillägg, moduler eller uppgraderingar ofta endast kan levereras av den befintlige leverantören, med hänsyn till dennes särskilda kunskap om och upphovsrätt till programvaran.
imcode IT-system [bör] upphandlas under villkor som möjliggör en självständig vidareutveckling av systemen och som ger [myndigheten] kontroll över sin investering. Krav på ökad transparens kan stimulera kompetensutveckling och innovation.
imcode IT-system [bör] upphandlas under villkor som möjliggör en självständig vidareutveckling av systemen och som ger [myndigheten] kontroll över sin investering. Krav på ökad transparens kan stimulera kompetensutveckling och innovation.
imcode Problembeskrivning Brist på interoperabilitet Tekniska inlåsningar Juridiska inlåsningar Brist på användardriven innovation Oligopol
imcode Allt leder till föråldrade system men vad värre är: minskar effektivt värdet av utvecklingsoch innovationsinsatser nya innovatörer hindras från tillgång till verksamhetsdata
imcode EU-kommissionen och vår regering vill: reformera och utveckla den offentliga sektorns användning av IT öka hastigheten i digitaliseringen involvera (inte minst unga) medborgare för att skapa användarcentrerad utveckling stimulera SME-företag
imcode Problemet? Det går inte!
imcode Vårt uppdrag: Skapa en modell där vi minskar eller tar bort inlåsningarna
imcode
imcode Sveriges kommuners största problem: Nyckelordet för att lösa problemet är attityder, processer, data, API, mjukvara, kod och standarder ÖPPEN (som i:) i IT-system Lösningen? Inlåsning & låg interoperabilitet orsakar Öppen plattform med många leverantörer låg utvecklingshastighet höga kostnader
imcode Webbvy Mobil vy Webbvy 2) Schemaläggning Leverantör (B) 4) Förälderinfo Leverantör (D) 1) Öppen plattform DB & öppet API Leverantör (A) 3) Elevekalender Leverantör (C) 7) Öppen lärplattform 5) Administration Leverantör (E) Mobil vy 6) Externt t ex KIR DB+öppet API
imcode ivis ett öppet verksamhetssystem en grundläggande plattform för en helt digitaliserad skola. Det avgörande och unika kännetecknet är att plattformens kärna är öppen
imcode Grundprinciper Öppenhet Modularitet Mobilitet Molnbaserade tjänster och system
imcode Standardisering TK450 Skolfederationen Peter Dackes arbete Välskrivna APIer
imcode Webbvy Mobil vy Webbvy 2) Schemaläggning Leverantör (B) 4) Förälderinfo Leverantör (D) 1) Öppen plattform DB & öppet API Leverantör (A) 3) Elevekalender Leverantör (C) 7) Öppen lärplattform 5) Administration Leverantör (E) Mobil vy 6) Externt t ex KIR DB+öppet API
imcode Fullt fungerande prototyp Plattform med säkerhet Minst 2 moduler Kan sättas i drift direkt / testanvändning
imcode Förväntade effekter: Nyskapande i skolan en bred flora av kommande modulära verksamhetssystem specifikt användaranpassade gränssnitt integrerad med annan funktionalitet användarmedverkan i både kravställning och utveckling
imcode Det finns fler fördelar nyskapande för offentlig sektor modellen kan återanvändas i de flesta verksamhetssystem inom offentlig sektor användare och nya mikro-/sme-företag ska kunna bidra till utvecklingen
imcode Vi flyttar fokus Från Till leverantörsfokuserade affärsmodeller (dvs maximera intäkter) drift och förvaltning av IT-system proprietära / kostnadsdrivande integrationslösningar användardriven innovation flexibilitet mångfald (flera, nya leverantörer)
imcode Vi flyttar makten över informationen från leverantörerna till användarna
imcode ivis innovativt Verksamhetssystem i Skolan Frågor & Diskussion