S LU TR A P P O R T. ivis innovativt Verksam hetssystem i Skolan

Transkript

1 S LU TR A P P O R T ivis innovativt Verksam hetssystem i Skolan

2 Sid: 2 (11) 1 INLEDNING Detta dokument är slutrapport från projektet ivis innovativt Verksamhetssystem i Skolan till Vinnova. Uppställningen följer den inmatningsmall som VINNOVA har i sin intressentportal. Projektet avslutades VAD HAR PROJEKTET ÅSTADKOMMIT 2.1 Teknik Vi har skapat en fullt fungerande skoladministrativ plattform med basdata, autentisering och säkerhet; med två exempelmoduler (Skolskjutsansökan & Incidenthantering). Systemet är en fullt fungerande prototyp som kommer att användas i skarp pilotdrift under hösten ivis har analyserats av Owen Ericsson (lektor, Uppsala Universitet). De förslag till förändring av informationsmodell som kommit fram genomförs under hösten ivis har också analyserats ur säkerhetssynvinkel av Crisp (specialister). 2.2 Juridik En av nycklarna till öppen utveckling är att finna faktorer som påverkar samverkan med andra aktörer, lagstiftning etc. Vi har identifierat kritiska faktorer och begränsat projektet så att vi inte hamnar i konflikt med lagstiftning (t ex avseende sekretess, PUL, EUs dataskyddsdirektiv etc). Vi har också anpassat systemet så att t ex personnummer inte måste användas. 2.3 Kommersiell samverkan Om många aktörer i framtiden ska kunna utveckla mot ivis och samtidigt behålla öppenheten måste vissa kriterier uppfyllas. Vi har identifierat ett antal och tagit fram några enkla principer för vad anslutande aktörer/system måste uppfylla. Björn Lundell, (bitr. prof - Högskolan i Skövde) har i en rapport analyserat förutsättningar för ett ékosystem runt ivis-plattformen.

3 Sid: 3 (11) 2.4 Marknadsföring En viktig del av projektet har varit att sprida kunskap om modellen. Vi har genomfört ett antal presentationer: på Offentliga rummet, Sundsvall 42, Sambruk-konferenser, under Almedalsveckan mm. Projektet har också uppmärksammas av ett EU- initiativ. Vi har varit i dialog med övriga projekt inom Framtidens skola 2014 för att pröva samverkan och integration mellan ivis-plattformen och externa applikationer. 3 VILKA MÅL HAR UPPNÅTTS? 3.1 Kontroll över IT-infrastruktur Punkt i ansökan: projektet syftar till att ge skolan direkt och fullständig kontroll över sin egen IT-infrastruktur, genom Öppenhet, Modularitet, Mobilitet, Molnbaserade tjänster. Samtliga punkter har uppfyllts. 3.2 Effektmål Effektmålen (ansökan punkt 4.4): flytta kostnader från leverantörsfokuserade affärsmodeller m m - till användardriven innovation, flexibilitet och flera, nya leverantörer. På väg att uppfyllas; tydligt intresse från skolor och leverantörer. Under hösten-16 kommer Ådalsskolan i Kramfors att starta användningen av de första tjänsterna, andra skolor har visat intresse tre leverantörer är intresserade att bygga moduler till plattformen, ett arbete som beräknas starta under hösten. Projektleveransen, ivis-plattformen verifierar att det är lättare att skapa ITlösningar och att juridiska och tekniska trösklar för utveckling sänkts. Det finn intresse för modellen från andra delar av offentlig verksamhet t ex finns det aktörer som vill återanvända ivis-modellen i arbete med ehälsa. 3.3 Effekter på sikt Effekter som kommer att uppfyllas på sikt: framväxt av standarder fler aktörer inom skolan nya sätt att lära kommer, genom utveckling från nya aktörer

4 Sid: 4 (11) 3.4 Testsystem för elever/lärare För att få erfarenhet av vad som kan uppstå när okonventionella aktörer utvecklar mot systemet, har projektet satt upp ett testsystem till Stockholms Innovationsgymnasium i Kista, där elever och personal kan utveckla sina egna moduler. Start under hösten-16 - detta kommer att bidra till målet att nå icke-traditionella utvecklargrupper. 3.5 Nu finns det en utvecklingsbas Projektet har skapat en konkret, utvecklingsbar bas för den fortsatta utvecklingen av öppna digitala tjänster för skolans administration. 4 PROJEKTREFERAT FÖ R PUBLICERING 4.1 Mål för projektet - uppfyllelse Vårt mål har varit att skapa en helt öppen grundläggande skoladministrativ plattform som bas för skolans fortsatta digitalisering (för att öka digitaliseringshastigheten och stimulera användardriven utveckling). Vi ville ge skolan direkt och fullständig kontroll över sin egen ITinfrastruktur, genom: Öppenhet, Modularitet, Mobilitet, Molnbaserade tjänster. Samtliga punkter har uppfyllts. IVIS är en fullt fungerande plattform med två exempelmoduler (Skolskjutsansökan och Incidentrapportering) och kommer under hösten 2016 att användas skarpt i pilotdrift. 4.2 Resultat och förväntade effekter - utfall Projektets effektmål var att flytta kostnader från leverantörsfokuserade affärsmodeller m m - till användardriven innovation, flexibilitet och flera, nya leverantörer. Det övergripande målet är att förenkla för mindre aktörer att bidra till skolans digitalisering. Målen är på väg att uppfyllas genom att f n tre kommersiella aktörer är intresserade av att bidra med nya tjänster. Vi har satt upp testsystem där elever och personal kan utveckla. Det finns skolor som vill använda utvecklade tjänster. Vår modell väcker intresse hos andra delar av offentlig verksamhet t ex inom ehälsa.

5 Sid: 5 (11) 4.3 Upplägg och genomförande - analys * Projektets styrgrupp har bestått av Föreningen Sambruk, imcode Partner AB samt representanter för skolan. Utveckling har skett i nära samverkan med skolans sakkunniga. I vår referensgrupp finns nyckelpersoner, bl a från SKL. Arbetsmetodiken var agil, iterativ utveckling i små steg. All teknisk utveckling har skett mot öppen källkod och med öppen dokumentation. Projektets informationsmodell har analyserats av Owen Ericsson, (lektor, UU), säkerhet av Crisp, samt det potentiella kommersiella ekosystemet av Björn Lundell (bitr prof, HIS). Ett antal informationsinsatser har genomförts. 4.4 Länkar till externa webbsidor Projektets webbsida: Föreningen Sambruks sida för projektet: verksamhetssysteminomskolan b83aad3283a.html imcode Partners information om projektet: Information om ivis på OSOR - Open source observatory (EU) ws/first-ivisservices-launch-september

6 Sid: 6 (11) 5 UPPFÖLJNINGSFRÅGOR FRÅN VINNOVA Nedanstående är ett urval av de uppföljningsfrågor VINNOVA har. 5.1 Har projektet lett till ökade FoU- eller andra innovationsinvesteringar? Ja - Vi diskuterar idag hur vi kan få fram kapital med hjälp av Almi, Vinnova, VC etc för att kunna fortsätta utvecklingen. Sammanlagt behöver vi ca 14 miljoner, vilket kan lösas genom samverkan mellan ett antal parter. 5.2 Bedömer ni att projektets resultat kommer att leda till ökade FoU- eller andra innovationsinvesteringar inom 5 år? Svar: Ja 5.3 Bedömer ni att projektets resultat kommer att generera nyanställningar inom 5 år? Svar: Ja 5.4 Har projektet lett till nya eller utvecklade samarbeten av betydelse för FoU- och innovationsverksamheten? Svar: Ja - Vi har påbörjat samarbete med 3 företag som vill ansluta till vår modell. Syftet är att låta ivis-plattformen tjäna som databas och elevregister för dessa företags tjänster. Enkelt uttryckt bygger de tjänster som kan integreras med ivis. Fortsatt, pågående samarbete med Ådalsskolan i Kramfors med pilotdrift av en av två tjänster Incident-/avvikelsehantering för skolan. Avsikten är att Ådalsskolan ska använda tjänsten praktisk under hösten, för att vi ska kunna modifiera och förbättra. Därefter är tjänsten klar för kommersialisering. Stockholms Innovationsgymnasium- skolan har fått en plattform med dummydata uppsatt där skolans elever och lärare kan utveckla egna tjänster och prova sig fram. Detta kommer att fortsätta minst ett år framåt Samverkan mellan imcode och Föreningen Sambruk fortsätter för att realisera en helt färdig skoladministrativ plattform. En "spin off" finns genom att ivis också är basen i en ny ansökan till VINNOVA/IoT avseende bygge av en öppen plattform för ehälsa - där administration och teknisk data kan samverka.

7 Sid: 7 (11) 5.5 Har projektet resulterat i nya eller väsentligt förbättrade, produkter (varor eller tjänster)? Svar: Ja Öppen skoladministrativ plattform (bas) Skolskjutsansökan med administration Incidentrapportering och administration Generell dynamisk ansökningsmotor med administration 5.6 Har projektet resulterat i nya, eller väsentligt förbättrade, processer eller sätt att organisera verksamheter? Svar: Ja - Projektresultatet kommer på sikt att innebära att skolan kan arbeta med en helt annan typ och öppenhet i sin administration. Vi vill dock betona att det är ännu lite tidigt att se konsekvenserna av modellen. 5.7 Har projektet resulterat i nya, eller väsentligt förbättrade, affärsmodeller eller strategier? Svar: Ja - En samverkansmodell för öppen programvara är påbörjad med de företag som är intresserade. Modellen innebär att ivis lagrar basdata som kan återanvändas av andra leverantörer. Dessa leverantörer kan också använda ivis för att lagra egen data i systemet. Därmed förkortas utvecklingstiden avsevärt, imcode får intäkter, och de andra leverantörerna lägre kostnader. Till detta kopplas ett regelverk för hur anslutning får ske och på vilka villkor. Vi har f n också ett internationellt samarbete finansierat genom Svenska Institutet, som omfattar modeller för internationell samverkan i öppen programkod. 5.8 Har eller kommer projektet att leda till följdprojekt? Svar: Ja - Inlämnad VINNOVA ansö kan till "Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas Internet" - DoIT - Digital Omsorg med Internet of Things - ehälsoplattform. Utgångspunkten i projektet är identisk med ivis - det behövs en öppen plattform där olika leverantörer kan bygga och leverera tjänster. Ansökan utgår alltså från samma modell som ivis - men i ett helt annat sammanhang. Vi fortsätt att utveckla tjänster till ivis plattformen. F n finns tre, men dessa kommer under de närmaste åren att bli väsentligt fler, för att sedan bli till en komplett skoladministrativ plattform.

8 Sid: 8 (11) En kommersialiseringsprocess har påbörjats i form av ett prospekt till ett tänkt bolag ivis AB. Vi tror att det är det snabbaste sättet att få plattformen till ett komplett system. 5.9 Bedömer ni att projektets resultat kommer att leda till följdprojekt inom 5 år? Svar: Ja 5.10 Har projektet resulterat i öppna standarder eller öppen källkod som kommer till nytta för målgruppen? Svar: Ja 5.11 Har projektresultat spridits publikt? Svar: Ja - Föreläsningar på Almedalsveckan 2015, 2016, Offentliga rummet 2015, 2016, Sambruks konferenser 2015, 2016, Sundsvall , 2015, VINNOVA-arrangerade konferenser. På samtliga konferenser har ivis varit en programpunkt. Under Almedalsveckan 2016 visade vi upp resultatet i ett öppet hus under hela veckan, vilket rönte ett stort intresse. Vi har visat systemet för ett antal rektorer med positiva reaktioner. Detta har i sin tur lett till pågående samtal med ett antal kommersiella intressenter. Föreningen Sambruk har spridit information om ivis till samtliga sina medlemskommuner genom nyhetsbrev utskick och i konferenser. Vi har också synts i tryckt media genomartiklar i lokalpress samt en betalartikel i DN, juli ivis har uppmärksammas i form av en webb-artikel av - ett EU-initiativ. "Joinup is a collaborative platformcreated by the European Commission and funded by the European Union via the Interoperability Solutions for European Public Administrations (ISA) Programme. It offers several services that aim to help e-government professionals and share their experience with each other" Information har också spridits via hemsidan ivis.se Beskriv den viktigaste effekt som ert projekt åstadkommit. Vårt projektresultatet kan inte snabbt omsättas i direkt ökat engagemang i skolan. Engagemanget kommer som ett resultat av nästa steg. Den viktigaste effekten av projektet är att vi har skapat en grundläggande

9 Sid: 9 (11) plattform för en helt digitaliserad skola. Det avgörande och unika kännetecknet är att plattformens kärna är öppen och inte går att låsa in varken tekniskt eller avtalsmässigt. Grundprinciper Vi kan visa att Plattformen ger skolan direkt och fullständig kontroll över sin egen IT-infrastruktur, utifrån några enkla grundprinciper: Öppenhet - plattformen är ett öppet system. Modularitet - att bygga mindre, avgränsade, funktionella moduler som öppet och standardiserat kan kommunicera med övriga delar inom infrastrukturen - dessa kan byggas av många leverantörer och även lärare, elever, föräldrar etc. Mobilitet - en stor del av dagens användare använder IT-baserade lösningar via mobila enheter. Detta är särskilt tydligt i skolan, där endast en mindre andel (främst kanslipersonal) är stationära i en reguljär kontorsmiljö. Molnbaserade tjänster och system- trenden att flytta system från lokala installationer och driftscentraler till s k molnbaserade tjänster är stadigt och kraftigt tilltagande. Här finns stora vinster även för skolan, i form av högre stabilitet, tillgänglighet och flexibilitet. Öppet system ivis är ett Öppet System som använder öppna standarder, öppna och väl dokumenterade API:er, har öppen dokumentation, använder öppna databaser, byggs i öppen källkod, behöver inga proprietära delar för att fungera. Fullt fungerande prototyp Vi har uppfyllt projekt målet att skapa en fullt fungerande grundläggande plattform med i princip basdata och säkerhet, och två tillkommande exempelmoduler för testanvändning i några skolor. I nästa fas ska ivis expandera kommersiellt på bred bas och ta med de leverantörer som visar intresse för upplägget som får utveckla andra moduler. Nyskapande i skolan Vi håller på att skapa grunden till en bred flora av kommande modulära verksamhetssystem. Dessa kan i framtiden utvecklas utifrån skolans och användarnas behov och inte utifrån leverantörernas kommersiella intressen. Konceptet är unikt - och nu finns det en sådan modell. Vi skapar också möjligheter till elevmedverkan i både kravställning och utveckling. Det modulära tänkesättet med öppna API:er ger goda

10 Sid: 10 (11) möjligheter till att låta utvecklare på olika kompetensnivåer, t ex elever eller lärare, själva skapa de funktioner de behöver. Detta är ett helt nytt sätt att se på digitalt stöd för skolan/lärande. Nyskapande för offentlig sektor På ett mer generellt plan har vår modell redan börjat återanvändas som utgångspunkt för andra verksamhetssystem i offentlig sektor. Både användare och nya mikro- /SME-företag ska kunna bidra till utvecklingen utan att detta kan stoppas av etablerade leverantörer. Projektet visar en tydlig väg för att öka innovationshastigheten och förändra den teknisk/kommersiella spelplanen bort från de facto oligopol och inlåsningar. Vi har funnit en ny möjlighet för svensk offentlig sektor och befintliga/nya marknadsaktörer. Effekter En av de viktigare effekterna är att vi realiserar en väsentlig förflyttning av kostnader från till leverantörsfokuserade affärsmodeller (dvs maximera intäkter) drift och förvaltning av IT-system proprietära och kostnadsdrivande integrationslösningar användardriven innovation flexibilitet mångfald (flera, nya leverantörer) Konsekvenser av vårt projekt är lättare att skapa fler IT-lösningar, eftersom modellen med öppenhet ger lägre kostnader och enklare hantering. framväxt av standarder, en konsekvens av API-modellen - vilket kommer att ta tid, men har påbörjats. fler aktörer inom skolan, eftersom det inte krävs höga ingångströsklar för att utveckla eller implementera, vilket vi fått förfrågningar om. juridiska och tekniska trösklar för utveckling sänks. användardriven innovation flexibilitet mångfald (flera, nya leverantörer)

11 Sid: 11 (11) 5.13 Beskriv en success story som projektet resulterat i och som du vill lyfta fram. Våren 2016 kom jag hem från ett VINNOVA möte med de olika parterna i utlysningen "Digitalisering för framtidens skola". Dagen efter ringde en av dem jag träffade och sade helt enkelt - "Vi borde prata om vi jobbar samman med er kan vi spara en hel del tid och få tillgång till den elevdata vi behöver". Så vi bestämde att prata vidare. Dagen efter ringde en person från Västernorrland och sa - "Vi borde prata om vi jobbar samman med er kan vi spara en hel del tid och få tillgång till den elevdata vi behöver". Så vi bestämde att prata vidare. Och tro det eller ej några dagar senare ringde en person från en annan del av Sverige, som sade - "Vi borde prata om vi jobbar samman med er kan vi spara en hel del tid och få tillgång till den elevdata vi behöver." Också där bestämde vi att prata vidare. Då kände jag - "Javisst, vi har tänkt så inihoppsan rätt - det här har all potential i världen!" Vid pennan: Hillar Loor