WEBBSERVERPROGRAMMERING
|
|
- Ludvig Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 WEBBSERVERPROGRAMMERING Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet webbserverprogrammering ska syfta till att eleverna utvecklar färdigheter i att skapa funktionalitet för webbplattformer. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om olika webbteknikers konstruktion och funktionalitet samt samspelet mellan olika typer av applikationslogik. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla produkter som följer standarder samt riktlinjer för god praxis och säkerhet. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i att använda utvecklingsverktyg för att producera och testa framställning av den mjukvara som driver webbplatser eller applikationer. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla färdigheter i administration av webbservrar och databaser. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om projekt som arbetsmetod och tillfälle till arbete i projektform. Undervisningen i ämnet webbserverprogrammering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om de tekniker som används för att bygga dynamiska webbplatser och webbapplikationer inklusive datalagring samt dessa teknikers vidgade roll inom annan mjukvaruutveckling. 2. Förmåga att planera, genomföra, kvalitetssäkra, dokumentera och utvärdera utvecklingsprojekt för webbplatser rörande funktionalitet för webbplattformen. 3. Förmåga att utveckla webbapplikationer som fungerar oberoende av användarens val och konfiguration av plattform. 4. Kunskaper om applikationsarkitektur inklusive separation av olika slags logik. 5. Förmåga att utveckla applikationer enligt standarder och riktlinjer för god praxis. 6. Förmåga att utveckla applikationslogik för såväl server- som klientsidan. 7. Kunskaper om säkerhet och förmåga att identifiera och motarbeta attacker genom effektiva åtgärder. 8. Förmåga att kommunicera med andra och färdigheter i att använda fackspråk. Kurser i ämnet 1. Webbserverprogrammering 1, 100 poäng, som bygger på kursen webbutveckling 1 och kursen programmering Webbserverprogrammering 2, 100 poäng, som bygger på kursen webbserverprogrammering 1. 1
2 3. Webbtjänster, 100 poäng. Kursen får bara anordnas i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. 2
3 Webbserverprogrammering 1, 100 poäng Kurskod: WESWEB01 Kursen webbserverprogrammering 1 omfattar punkterna 1 8 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 1. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Webbserverns och dynamiska webbplatsers funktionalitet. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt med målsättningar, krav, begränsningar, planering och uppföljning. Specifikation av struktur och design, kodning, testning samt driftsättning. Dokumentation av utvecklingsprocess och färdig produkt. En översikt över olika lösningar eller språk som finns för att skapa dynamiska webbplatser. Grundfunktionen i ett programspråk för dynamiska webbplatser. Teknisk orientering om webbens protokoll, adresser, säkerhet samt samspelet mellan klient och server. Datalagring i relationsdatabas eller med annan teknik. Teckenkodning. Begrepp, standarder och handhavande. Kodning och dokumentation enligt vedertagen praxis för vald teknik. Applikationsarkitektur och separation av olika slags logik. Kvalitetssäkring av dynamiska webbapplikationers funktionalitet, säkerhet och kodkvalitet. Grundläggande säkerhet och sätt att identifiera hot och sårbarheter samt hur attacker kan motverkas genom effektiva åtgärder. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt tekniken bakom dynamiska webbplatser och hur de samspelar med olika tekniker på webben. Eleven gör en enkel projektplan för en tänkt webbapplikation. I projektplanen beskriver eleven översiktligt applikationens funktion. Utifrån projektplanen utvecklar eleven i samråd med handledare applikationen där presentationslogiken i begränsad utsträckning är skild från applikationens övriga logik. I arbetet utvecklar eleven kod som i begränsad utsträckning är läsbar och översiktligt kommenterad. Applikationen uppvisar enkel funktionalitet med ett språk för webbserverprogrammering och tillhandahåller en enkel lösning för datapersistens mellan sidvisningar. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven identifierar ett fåtal sårbarheter eller hot och vidtar enkla åtgärder för att förhindra att produkten utnyttjas. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med viss säkerhet enkel terminologi. 3
4 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt tekniken bakom dynamiska webbplatser och hur de samspelar med olika tekniker på webben. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt webbapplikation. I projektplanen beskriver eleven utförligt applikationens funktion och arkitektur. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare applikationen där presentationslogiken är skild från applikationens övriga logik. I arbetet utvecklar eleven kod som följer en given kodningsstandard och är översiktligt kommenterad. Applikationen uppvisar funktionalitet med ett språk för webbserverprogrammering och tillhandahåller en enkel lösning för permanent datalagring. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med hjälp av några tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Eleven identifierar sårbarheter eller hot och vidtar åtgärder för att förhindra att produkten utnyttjas. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med viss säkerhet terminologi. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat tekniken bakom dynamiska webbplatser och hur de samspelar med olika tekniker på webben. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt webbapplikation. Vid behov reviderar eleven planen. I projektplanen beskriver eleven utförligt och nyanserat applikationens funktion, arkitektur och mjukvarugränssnitt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare applikationen där presentationslogiken är skild från applikationens övriga logik. I arbetet utvecklar eleven kod som följer en given kodningsstandard och är utförligt kommenterad. Applikationen uppvisar funktionalitet med ett språk för webbserverprogrammering för att driva en helt databaserad webbplats eller en jämförbart avancerad produkt och tillhandahåller en lösning med viss komplexitet för permanent datalagring. Produkten är av god kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med hjälp av flera tester, även manuella. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven identifierar flera sårbarheter eller hot och vidtar avancerade åtgärder för att förhindra att produkten utnyttjas. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med säkerhet terminologi. 4
5 Webbserverprogrammering 2, 100 poäng Kurskod: WESWEB02 Kursen webbserverprogrammering 2 omfattar punkterna 1 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Webbserverns och dynamiska webbplatsers funktionalitet. Utvecklingsprocessen för ett webbtekniskt projekt med målsättningar, krav, begränsningar, planering och uppföljning. Systemering, kodning, optimering, testning och driftsättning. Dokumentation av utvecklingsprocess och färdig produkt inklusive kod och mjukvarugränssnitt. Funktionen i ett eller flera programspråk för dynamiska webbplatser. Datalagring i relationsdatabas eller med annan teknik. Standardiserade datautbytesformat, till exempel XML och JSON. Kodning och dokumentation enligt vedertagen praxis för vald teknik. Applikationsarkitektur och separation av olika slags logik. Kvalitetssäkring av dynamiska webbapplikationers funktionalitet, säkerhet och kodkvalitet. Säkerhet och sätt att identifiera hot och sårbarheter samt hur attacker kan motverkas genom effektiva åtgärder. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för de tekniker som möjliggör dynamiska webbplatser och webbtjänster. Eleven gör en enkel projektplan för en tänkt produkt. I projektplanen beskriver eleven översiktligt produktens funktion. Utifrån projektplanen utvecklar eleven i samråd med handledare produkten där presentationslogiken huvudsakligen är skild från produktens övriga logik. I arbetet utvecklar eleven kod som är läsbar och översiktligt kommenterad. Produkten uppvisar enkel funktionalitet med ett eller flera språk för webbserverprogrammering och tillhandahåller ett enkelt informationshanteringssystem som också hämtar eller lämnar data via någon webbtjänst. Dessutom tillhandahåller produkten någon lösning för permanent datalagring. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis, vilket eleven kontrollerar med begränsade tester. När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven identifierar hot och sårbarheter mot produkten och vidtar någon åtgärd för att förhindra att denna utnyttjas. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med viss säkerhet enkel terminologi. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. 5
6 Betyget C Eleven redogör utförligt för de tekniker som möjliggör dynamiska webbplatser och webbtjänster. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. I projektplanen beskriver eleven utförligt produktens funktion och arkitektur. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten där presentationslogiken är skild från produktens övriga logik. Produkten är i begränsad utsträckning skapad med objektorienterad eller funktionell programmering. I arbetet utvecklar eleven kod som följer en given kodningsstandard och är utförligt kommenterad. Produkten uppvisar funktionalitet med ett eller flera språk för webbserverprogrammering och tillhandahåller ett enkelt informationshanteringssystem som också hämtar eller lämnar data via några webbtjänster. Dessutom tillhandahåller produkten någon lösning för permanent datalagring och eleven utför en enkel optimering av denna. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis, vilket eleven kontrollerar med automatiserade tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Eleven identifierar hot och sårbarheter mot produkten och vidtar några åtgärder för att förhindra att dessa utnyttjas. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med viss säkerhet terminologi. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för de tekniker som möjliggör dynamiska webbplatser och webbtjänster. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Vid behov reviderar eleven planen. I projektplanen beskriver eleven utförligt och nyanserat produktens funktion, arkitektur och mjukvarugränssnitt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten där presentationslogiken är skild från produktens övriga logik. Produkten är i omfattande utsträckning skapad med objektorienterad eller funktionell programmering och uppvisar användning av ett eller flera enkla designmönster. I arbetet utvecklar eleven kod som följer en given kodningsstandard och är utförligt och nyanserat kommenterad. Produkten uppvisar funktionalitet med ett eller flera språk för webbserverprogrammering och tillhandahåller ett informationshanteringssystem som också hämtar eller lämnar data via flera webbtjänster. Dessutom tillhandahåller produkten någon lösning för permanent datalagring och eleven utför en optimering av denna. Produkten är av god kvalitet och följer etablerad god praxis, vilket eleven kontrollerar med omfattande automatiserade och manuella tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts med koppling till generella principer och testresultat samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven identifierar hot och sårbarheter mot produkten och vidtar flera åtgärder för att förhindra att dessa utnyttjas. Dessutom kontrollerar eleven produktens säkerhet med några tester. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med säkerhet terminologi. 6
7 Webbtjänster, 100 poäng Kurskod: WESWET3 Kursen webbtjänster omfattar punkterna 1 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Applikationsserverns funktionalitet. Kodning och dokumentation enligt vedertagen praxis för vald teknik. Utvecklingsprocessen för att skapa webbtjänster med målsättningar, planering, systemering, kodning, optimering, skalbarhet, dokumentation och uppföljning. Design av API:er enligt vedertagen praxis. Arkitektur för kommunikation med databashanterare, till exempel RESTful. Tekniker för att hantera full-duplex kommunikation. Hämta data från externa webbtjänster. Datalagring med och utan ORM-lager eller motsvarande teknik. Protokoll vid överföring av data, till exempel http. Autentisering och säkerhet vid överföring av data, till exempel asynkron kryptering. Uppnående av interoperabilitet mellan server och klient genom att följa standarder. Applikationsarkitektur och separation av olika slags logik, till exempel MVC. Kvalitetssäkring och testning av webbtjänsters funktionalitet och säkerhet, till exempel med stresstester. Säkerhet och sätt att identifiera hot och sårbarheter samt hur attacker kan motverkas genom effektiva åtgärder. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för de tekniker som möjliggör datakommunikation med hjälp av webbtjänster. Eleven gör en enkel projektplan för en tänkt produkt. I projektplanen beskriver eleven översiktligt produktens funktion. Utifrån projektplanen utvecklar eleven i samråd med handledare produkten där olika sorters logik huvudsakligen är skild från varandra. I arbetet utvecklar eleven kod som är läsbar och översiktligt kommenterad. Produkten uppvisar begränsad funktionalitet med ett språk för webbtjänster och tillhandahåller ett enkelt informationshanteringssystem som också hämtar eller lämnar data via någon enkel webbtjänst. Dessutom tillhandahåller produkten någon lösning för en permanent datalagring. I arbetet redogör eleven också översiktligt för vanliga problem som kan uppstå vid datakommunikation mellan server och klient. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med någon test. När arbetet är utfört gör eleven en enkel dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med enkla omdömen sitt arbete och resultat. Eleven identifierar något hot eller sårbarhet mot produkten och vidtar någon åtgärd för att förhindra att den utnyttjas. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med viss säkerhet enkel terminologi. 7
8 Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för de tekniker som möjliggör datakommunikation med hjälp av webbtjänster. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. I projektplanen beskriver eleven utförligt produktens funktion. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten där olika sorters logik är skilda från varandra. I arbetet utvecklar eleven kod som följer en given kodkonvention och är utförligt kommenterad. Produkten uppvisar funktionalitet med ett språk för webbtjänster och tillhandahåller ett informationshanteringssystem som också hämtar eller lämnar data via någon webbtjänst. Dessutom tillhandahåller produkten lösning för att läsa, skriva, uppdatera och ta bort data mot en permanent datalagring. I arbetet redogör eleven också utförligt för vanliga problem som kan uppstå vid datakommunikation mellan server och klient. Produkten är av tillfredsställande kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med några tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann dokumentation av de moment som har utförts samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. I utvärderingen gör eleven välgrundade reflektioner över hur beslut har tagits i arbetet. Eleven identifierar hot och sårbarheter mot produkten och vidtar några åtgärder för att förhindra att dessa utnyttjas. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med viss säkerhet terminologi. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för de tekniker som möjliggör datakommunikation med hjälp av webbtjänster. Eleven gör en genomarbetad projektplan för en tänkt produkt. Vid behov reviderar eleven planen. I projektplanen beskriver eleven utförligt och nyanserat produktens funktion, arkitektur och mjukvarugränssnitt. Utifrån projektplanen utvecklar eleven efter samråd med handledare produkten där olika sorters logik är skilda från varandra. I arbetet utvecklar eleven kod som följer en given kodkonvention och är utförligt och nyanserat kommenterad med teknisk dokumentation. Produkten uppvisar omfattande funktionalitet med ett språk för webbtjänster och tillhandahåller ett informationshanteringssystem som också hämtar eller lämnar data via någon avancerad webbtjänst. Dessutom tillhandahåller produkten en avancerad lösning för att läsa, skriva, uppdatera och ta bort data mot en permanent datalagring. I arbetet redogör eleven också utförligt och nyanserat för vanliga problem som kan uppstå vid datakommunikation mellan server och klient. Produkten är av god kvalitet och följer etablerad god praxis. Detta kontrollerar eleven med omfattande manuella och automatiserade tester. När arbetet är utfört gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av de moment som har utförts med koppling till generella principer och testresultat samt utvärderar med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat samt ger förslag på hur arbetet kan 8
9 förbättras. I utvärderingen gör eleven välgrundade och nyanserade reflektioner över hur beslut har tagits i arbetet. Eleven identifierar hot och sårbarheter mot produkten och vidtar flera åtgärder för att förhindra att dessa utnyttjas. Dessutom kontrollerar eleven produktens säkerhet med flera tester. När eleven kommunicerar med andra använder hon eller han med säkerhet terminologi. 9
Webbserverprogrammering
Webbserverprogrammering WES Webbserverprogrammering Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015. Med
Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska
Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (12) Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet webbutveckling i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
DATALAGRING. Ämnets syfte
DATALAGRING Ämnet datalagring behandlar hur lagring av data görs på ett strukturerat sätt för att datorprogram ska komma åt data på ett effektivt sätt. Lagringen kan ske med hjälp av databashanterare av
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Programmering PRR Programmering Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik,
Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR Ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur behandlar de grundläggande processerna, komponenterna och gränssnitten i ett sammanhängande informationstekniskt
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår
Kursplan Gränssnittsdesign, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENKRAFTTEKNIK Ämnet vattenkraftteknik behandlar uppbyggnad av och funktion hos vattenkraftstationer. Ämnet behandlar hur drift och underhåll utförs med avseende på miljö, ekonomi, kvalitet och säkerhet.
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik
Inriktnings- och fördjupningskurser Informations- och medieteknik TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Informations- och medieteknik på Berzeliusskolan Mer
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.
ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och
FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FISKEVÅRD Ämnet fiskevård behandlar bevarandet av skyddsvärda fiskarter samt strävan efter att få så hög och jämn avkastning av våra fiskresurser som möjligt på ett långsiktigt hållbart sätt. I ämnet behandlas
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
ELEKTRONIKPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKPRODUKTION Ämnet elektronikproduktion behandlar produktionsprocessens olika steg vid tillverkning av elektronikprodukter, från beredning och montering fram till utprovning och leveranskontroll.
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
LJUDPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
LJUDPRODUKTION Ljudproduktion omfattar ett stort område, från olika radiogenrer och film- och tv-ljud, till interaktiva medier, dataspel, ljudböcker och ljudinstallationer i offentliga miljöer. Ljud används
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
ELEKTRONIKSYSTEM. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTRONIKSYSTEM Ämnet elektroniksystem behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater innehåller normalt flera olika funktioner och
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
Gunnar Hyltegren Dagens program
Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär:
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte
TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.
FILM- OCH TV-PRODUKTION
FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala
FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
FASTIGHETSFÖRVALTNING
FASTIGHETSFÖRVALTNING Ämnet fastighetsförvaltning behandlar hur man planerar, utför och följer upp underhåll av fastigheter samt upprätthåller ett boende och brukande av god kvalitet. I ämnet behandlas
NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NÄTHANDEL Näthandel omfattar försäljning av både varor och tjänster. Näthandeln är oberoende av tid och plats, alltid tillgänglig och därmed ett effektivt och resurssnålt sätt att sälja varor och tjänster.
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP
AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och
FORMGIVNING. Ämnets syfte
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,