SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
|
|
|
- Jan-Erik Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den XXX Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 gymnasieförordningen (2010:2039), 2 kap. 13 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och 2 kap. 2 förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning att bilagan till Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering inom gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska ha följande lydelse. 1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 augusti Äldre lydelse av föreskrifterna ska fortsätta att gälla för kurser som har påbörjats före den 1 augusti Betyg i kursen programmering 3 inom ämnet programmering kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen datalogi i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. På Skolverkets vägnar GENERALDIREKTÖREN N.N
2 SKOLVERKET 2 (11) Programmering Ämnet programmering behandlar, utifrån en datavetenskaplig grund, hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas, samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning. Bilaga Ämnets syfte Undervisningen i ämnet programmering ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om programmeringens grunder och färdigheter i att tillämpa relevanta metoder för programutveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att analysera, designa, realisera, testa, och vidareutveckla program. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om några vanligen förekommande programspråk och deras tillämpningar och användningsområden samt om traditioner och nya trender i utvecklingen av programspråk. Dessutom ska undervisningen behandla datorns användning i samhället och ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om datorns möjligheter och begränsningar. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta i projekt och att enskilt eller i grupp utföra programmeringsuppgifter av varierande komplexitet och inom olika tillämpningsområden. Programmeringsuppgifterna ska omfatta såväl egen programmering som lösning på programmeringstekniska problem och programutveckling med given programkod som grund. Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om programmerbara system. 2. Förmåga att formulera och planera programmeringsuppgifter med pseudokod och diagramteknik. 3. Förståelse av och färdigheter i att använda datavetenskapliga begrepp och principer. 4. Kunskaper om programspråk och programmeringsparadigm. 5. Förmåga att skriva, läsa, strukturera, analysera, dokumentera och kommentera programkod. 6. Färdighet att skapa program med ett givet syfte och för en avsedd användare. 7. Kunskaper om gränssnitt mot filer, filsystem, databashanterare och internet. 8. Kunskaper om och färdigheter i objektorienterad programmering.
3 SKOLVERKET SKOLFS 3 (11) 9. Förmåga att finna, analysera, åtgärda och förhindra syntaxfel, programkörningsfel och programmeringslogiska fel. 10. Kunskaper om samspelet mellan program, exekveringsmiljö, operativsystem och hårdvara. Kurser i ämnet Programmering 1, 100 poäng. Programmering 2, 100 poäng, som bygger på kursen programmering 1. Programmering 3, 100 poäng. Kursen får bara anordnas i vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Programmering 1 PRRPRR01 Programmering 1 Kursen programmering 1 omfattar punkterna 1 6 samt 9 10 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande programmering i ett eller flera programspråk. Programmering och dess olika användningsområden ur ett socialt perspektiv, inklusive genus, kultur och socio-ekonomisk bakgrund. Programmeringens möjligheter och begränsningar utifrån datorns funktionssätt. Strukturerat arbetssätt för problemlösning och programmering. Grundläggande kontrollstrukturer, konstruktioner och datatyper. Arbetsmetoder för förebyggande av programmeringsfel, testning, felsökning och rättning av kod. Grundläggande datastrukturer och algoritmer. Gränssnitt för interaktion mellan program och användare. Normer och värden inom programmering till exempel läsbarhet, dokumentation, testbarhet, rena gränssnitt och nyttan av standard.
4 SKOLVERKET 4 (11) Kunskapskrav Betyget E Eleven formulerar och planerar i samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skapar eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och enkelt kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta i program av enkel karaktär. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför felsökning av enkla syntaxfel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp. Eleven redogör översiktligt för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör översiktligt för principer för att uppnå god kvalitet vid skapande av datorprogram. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är Betyget C Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med viss säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. I sin programmering skapar eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och noggrant kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Dessutom väljer eleven med viss säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om
5 SKOLVERKET SKOLFS 5 (11) programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp. Eleven redogör utförligt för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör utförligt för principer för att uppnå god kvalitet vid skapande av datorprogram. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är Betyget A Eleven formulerar och planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter med pseudokod eller diagramteknik. I planeringen väljer eleven med säkerhet kontrollstrukturer, metoder, variabler, datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften samt motiverar utförligt sina val. I sin programmering skapar eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, en korrekt, strukturerad och noggrant och utförligt kommenterad källkod med gott resultat. Dessutom väljer eleven med säkerhet ett uttryckssätt som är anpassat för att på ett gott sätt interagera med den avsedda användaren. Elevens färdiga program eller skript är utförda med gott resultat i ett eller flera programspråk som är stabila och robusta i program av komplex karaktär. Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmets prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med säkerhet datavetenskapliga begrepp. Eleven redogör utförligt och nyanserat för programmeringens möjligheter och begränsningar samt hur programmering har påverkat och påverkar vardagen. Eleven redogör utförligt och nyanserat för principer för att uppnå god kvalitet vid skapande av datorprogram.
6 SKOLVERKET 6 (11) Programmering 2 PRRPRR02 Programmering 2 Kursen programmering 2 omfattar punkterna 2 10 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkt 8. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Grunderna för klasser, objekt, egenskaper och metoder. Arv, inkapsling, polymorfism. Skapande av klasser och objekt i ett objektorienterat programspråk utifrån tidigare analys och design. Användning av klasser och att genom arv förändra beteende hos klasser som ingår i egna och andras klasshierarkier och standardbibliotek. Generiska klasser och metoder. Variablers och metoders synlighet och livslängd. Stark och svag samt statisk och dynamisk typning. Identifierares synlighet och livslängd. Det valda programspråkets kontrollstrukturer. Undantagshantering. Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med lämpligt analysverktyg till exempel användningsfall. Design av lämplig lösning ur föregående analys med lämpligt verktyg och metoder såsom klassdiagram. Skapande av användarvänliga gränssnitt. Skrivning och läsning av lagrad data. Utveckling av program som nyttjar kommunikation över internet. Kunskapskrav Betyget E Eleven skapar med viss säkerhet enklare program med klasser där arv används i begränsad utsträckning. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent
7 SKOLVERKET SKOLFS 7 (11) kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och enkelt kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet någon generisk klass. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programutvecklingsprocessen, och utför felsökning av enkla syntaxfel. Innan programutvecklingen avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar om programutvecklingen och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp. Elevens färdiga program är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk och innehåller objektorienterad programmering som är stabil och robust i program av enkel karaktär. Eleven analyserar och modellerar enklare uppgifter i samråd med handledare. Eleven designar med viss säkerhet, utifrån den analyserade uppgiften en enkel lösning och dokumenterar denna med ett enkelt klassdiagram. Eleven väljer med viss säkerhet ett uttryckssätt och ett gränssnitt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt interagera med den avsedda användaren. Eleven skapar någon enkel lösning där programmet kommunicerar över internet Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är Betyget C Eleven skapar med viss säkerhet program med klasser där arv används. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, korrekt, strukturerad och noggrant kommenterad källkod med tillfredsställande resultat. Eleven använder med viss säkerhet några generiska klasser. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programutvecklingsprocessen och utför på ett systematiskt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programutvecklingen avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programutvecklingen och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datavetenskapliga begrepp. Elevens färdiga program är utförda med tillfredsställande resultat i ett eller flera programspråk och innehåller objektorienterad programmering som är stabil och robust. Eleven analyserar och modellerar uppgifter i samråd med handledare. Eleven designar med viss säkerhet, utifrån den analyserade uppgiften en lösning och dokumenterar denna med ett klassdiagram. Eleven väljer med viss säkerhet ett uttryckssätt och ett gränssnitt som är anpassat för att på ett tillfredsställande sätt
8 SKOLVERKET 8 (11) interagera med den avsedda användaren. Eleven skapar någon enkel lösning där programmet kommunicerar över internet. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är Betyget A Eleven skapar med säkerhet program med klasser där arv används i omfattande utsträckning. I sin programmering skriver eleven, med konsekvent kodningsstil och tydlig namngivning, en korrekt, strukturerad och noggrant och utförligt kommenterad källkod med gott resultat. Eleven använder med säkerhet flera generiska klasser. Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programutvecklingsprocessen, anpassar polymorfi, och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av syntaxfel, körtidsfel och programmeringslogiska fel. Innan programutvecklingen avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmets prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programutvecklingen och dess utvärdering och använder då med säkerhet datavetenskapliga begrepp. Elevens färdiga program är utförda med gott resultat i ett eller flera programspråk och innehåller objektorienterad programmering som är stabil och robust i program av komplex karaktär. Eleven analyserar och modellerar komplexa uppgifter efter samråd med handledare. Eleven designar med säkerhet, utifrån den analyserade uppgiften en lösning och dokumenterar denna med klassdiagram. Eleven väljer med säkerhet ett uttryckssätt och ett gränssnitt som är anpassat för att på ett gott sätt interagera med den avsedda användaren. Eleven skapar någon genomarbetad lösning där programmet kommunicerar över internet. Programmering 3 PRRXXX Programmering 3 Kursen programmering 3 omfattar punkterna 2 10 under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 2-4. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. Olika programspråks historik och inbördes släktskap samt de vanligaste programspråkens aktuella användningsområden.
9 SKOLVERKET SKOLFS 9 (11) Programmering i kompilerade och tolkade programspråk. Rekursion. Abstrakta modeller, till exempel tillståndsmaskin. Analys och val av datastrukturer och algoritmer utifrån tillämpning och prestanda. Designmönster och mjukvaruarkitektur. Analys, nedbrytning och modellering av programmeringstekniska problem med flera lämpliga verktyg och metoder. Design av lämplig lösning ur föregående analys med flera lämpliga verktyg och metoder. Programmering i språk från flera paradigm. Användning av webbtjänster, protokoll, gränssnitt och format för datautbyte. Användning av databashanterare för lagring av data. Kvalitetssäkring och testning av källkod genom manuella och automatiserade metoder, till exempel kodgranskning och enhetstestning. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. Eleven planerar i samråd med handledare programmeringsuppgifter, och väljer med viss säkerhet lämpliga programspråk. I planeringen väljer eleven i samråd med handledare datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar någon datastruktur och i samråd med handledare också någon algoritm, samt löser någon uppgift genom att utnyttja rekursion. Eleven använder med visst handlag i sin programmering gränssnitt både mot internet och databashanterare. Eleven gör en enkel analys av en eller flera algoritmers komplexitet. Eleven strukturerar och dokumenterar sitt arbete med viss säkerhet enligt en fungerande modell. Elevens färdiga program är utförda med tillfredsställande kvalitet i flera programspråk från olika programmeringsparadigm. Eleven anpassar med viss säkerhet sin planering av programmeringsuppgiften och utför felsökning av logiska fel och syntaxfel. Eleven kvalitetssäkrar sitt
10 SKOLVERKET 10 (11) program med visst handlag genom begränsade manuella och automatiserade tekniker eller tester. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med enkla omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i någon situation och i något sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är Betyget C Eleven redogör utförligt för olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. Eleven planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter, och väljer med viss säkerhet lämpliga programspråk. I planeringen väljer eleven efter samråd med handledare datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar någon datastruktur och efter samråd med handledare också någon algoritm, samt löser någon uppgift genom att utnyttja rekursion. Eleven använder med gott handlag i sin programmering gränssnitt både mot internet och databashanterare. Eleven gör en analys av en eller flera algoritmers komplexitet. Eleven strukturerar och dokumenterar sitt arbete med viss säkerhet enligt en fungerande modell. Elevens färdiga program är robusta och utförda med tillfredsställande kvalitet i flera programspråk från olika programmeringsparadigm. Eleven anpassar sin planering av programmeringsuppgifter och utför på ett systematiskt sätt felsökning av logiska fel och syntaxfel. Eleven kvalitetssäkrar sitt program med gott handlag genom manuella och automatiserade tekniker eller tester. Innan programmeringsuppgiften avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen programmets prestanda och ändamålsenlighet i några situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med viss säkerhet datalogiska begrepp. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika programmeringsparadigms historik och användningsområden. Eleven planerar efter samråd med handledare programmeringsuppgifter, och väljer med säkerhet lämpliga programspråk. I planeringen väljer eleven efter samråd med handledare datastrukturer och algoritmer som är adekvata för uppgiften. Eleven implementerar några datastrukturer och efter samråd med
11 SKOLVERKET SKOLFS 11 (11) handledare också några algoritmer, samt löser några uppgifter genom att utnyttja rekursion. Eleven använder med mycket gott handlag gränssnitt i sin programmering både mot internet och databashanterare. Eleven gör en avancerad analys av en eller flera algoritmers komplexitet. Eleven strukturerar och dokumenterar sitt arbete med säkerhet enligt en fungerande modell. Elevens färdiga program är robusta och utförda med god kvalitet i flera programspråk från olika programmeringsparadigm i program av komplex karaktär. Eleven anpassar med säkerhet sin planering av programmeringsuppgifter och utför på ett systematiskt och effektivt sätt felsökning av logiska fel och syntaxfel. Eleven kvalitetssäkrar sitt program med mycket gott handlag genom omfattande manuella och automatiserade tekniker eller tester. Innan programmeringsuppgifter avslutas utvärderar eleven med nyanserade omdömen och med förslag på förbättringar programmens prestanda och ändamålsenlighet i flera situationer och sammanhang. Eleven kommunicerar om programmeringsuppgiften och dess utvärdering och använder då med säkerhet datalogiska begrepp.
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Undervisningen i ämnet programmering ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Programmering PRR Programmering Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik,
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Kursplanering för EE3D i kursen Programmering 1, 100p.
Kursplanering för EE3D i kursen Programmering 1, 100p. Tidplan Kursstart 2013-08-22 - Kursslut 2014-06-03 Datum/Period Kursinnehåll/Moment Sidhänvisning Vecka 34 Kursintroduktion Vecka 35 Allmänt om Java,
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av
SKOLFS. beslutade den XXX 2017.
1 (12) Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet webbutveckling i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade
WEBBSERVERPROGRAMMERING
WEBBSERVERPROGRAMMERING Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet mjukvarudesign inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.
Webbserverprogrammering
Webbserverprogrammering WES Webbserverprogrammering Ämnet webbserverprogrammering behandlar funktionalitet för webblösningar och samspelet mellan beställare, användare, formgivare och utvecklare. Ämnets
Undervisningen i ämnet webbutveckling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
WEBBUTVECKLING Ämnet webbutveckling behandlar de tekniker som används för att presentera och bearbeta information i webbläsaren samt utifrån dessa tekniker skapa och vidareutveckla statiska och dynamiska
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
Undervisningen i ämnet mobila applikationer ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MOI Ämnet mobila applikationer behandlar olika tekniker för att utveckla programvara riktad mot mobila enheter samt processen från idé till färdigt program. Ämnet mobila applikationer får bara anordnas
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd
DATALAGRING. Ämnets syfte
DATALAGRING Ämnet datalagring behandlar hur lagring av data görs på ett strukturerat sätt för att datorprogram ska komma åt data på ett effektivt sätt. Lagringen kan ske med hjälp av databashanterare av
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. GENERALDIREKTÖREN Enhetschef
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:248) om ämnesplan för ämnet webbteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015. Med
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
beslutade den - november 2013.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:79) om ämnesplan för ämnet sällskapsdjur i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå; beslutade den - november
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
WEBBTEKNIK. Ämnets syfte
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Kursplanering Objektorienterad programmering
Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund
TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Undervisningen ska ge eleverna tillfälle att arbeta i projekt samt möjlighet att utveckla kunskaper om projektarbete och dess olika faser.
WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hjulutrustningsteknik i gymnasieskolan; SKOLFS 2011:164 Utkom från trycket den 29 december 2011 beslutade
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR
INFORMATIONSTEKNISK ARKITEKTUR OCH INFRASTRUKTUR Ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur behandlar de grundläggande processerna, komponenterna och gränssnitten i ett sammanhängande informationstekniskt
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
DRYCKESKUNSKAP. Ämnets syfte
DRYCKESKUNSKAP Ämnet dryckeskunskap behandlar tillredning och servering av varma, kalla, alkoholfria och alkoholhaltiga drycker. Ämnet tar även upp dryckestraditioner och behandlar lagar och andra bestämmelser
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:148) om ämnesplan för ämnet dator- och kommunikationsteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade
SKOLFS. beslutade den XXX.
SKOLFS 2018-05-18 1 (2) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2017:49) om ämnesplan för ämnet tillämpad programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
![Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p](/thumbs/62/47490133.jpg "Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p")
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
Praktiska övningar, fältstudier, undersökande arbetssätt och laborationer i fält ska ingå i undervisningen.
LANTBRUKSMASKINER Ämnet lantbruksmaskiner behandlar den tekniska utrustning som används inom lantbruk. Teknisk utrustning som används i samspel med biologiska förutsättningar och biologiska metoder bidrar
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
FORMGIVNING. Ämnets syfte
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
FORMGIVNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FORMGIVNING Ämnet formgivning behandlar estetiska aspekter på konsthantverk, slöjd och design. Det behandlar också tekniker, material, metoder och processer inom formgivningsområdet. Dessutom behandlar
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
Objektorienterad programmering, allmänt
Objektorienterad programmering, allmänt Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 juni 2005 1 Vilka egenskaper vill vi att program ska ha? Förslag (en partiell lista): De ska... gå snabbt att skriva vara
Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt. Vilka egenskaper vill vi att våra program ska ha?
Viktiga egenskaper hos ett program (Meyer): Objektorienterad programmering, allmänt Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 mars 2005 1. Korrekthet 2. Robusthet 3. Utökbarhet 4. Återanvändbarhet 5. Kompatibilitet
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
ANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte
ANLÄGGNINGSFÖRARE Ämnet anläggningsförare behandlar olika typer av jordförflyttande anläggningsmaskiner och deras utrustning samt hur de hanteras. Det behandlar även olika typer av anläggningsarbeten.
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014
Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
Programmeringsteknik II
Programmeringteknik II Kursintroduktion http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog2/vt18/ 2018-03-19 Programmeringsteknik II 2018-03-19 1 / 9 Lärare Carl Nettelblad (kursansvarig) Anna Eckerdal Biträdande
HANTVERK. Ämnets syfte
HANTVERK Ämnet hantverk behandlar hantverkstekniker och material, verktyg, maskiner och annan utrustning inom det hantverksområde som eleven har valt. Det behandlar också yrkesetik under arbetsprocessen
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014
Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
Gunnar Hyltegren Dagens program
Dagens program Måndagen 26 okt -15, kl. 11.15 11.45 I avhandlingen Vaghet och vanmakt 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan redovisas två mot varandra stridande tolkningar av vad betygssättning innebär:
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att bedöma kvaliteten av animationer när det gäller form, innehåll och teknik.
ANIMATION Animation är en uttrycksform för att illustrera rörelse i bild och förekommer både som egen konstform och som verktyg för visualisering eller effekter i till exempel spelfilm, reklamfilm och
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG
PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom
Undervisningen i ämnet utställningsdesign ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
UTSTÄLLNINGSDESIGN Utställningsdesign som kommunikationsform innehåller många dimensioner och erbjuder olika uttrycksmöjligheter. Alla sinnen berörs och påverkas av hur föremål, färger, bilder, texter,
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:163) om ämnesplan för ämnet nätverksteknik i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj 2015.
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.