Dingtuna skola -
Inledning Våra barn och elever växer upp i e3 samhälle som kräver digital kompetens. Med skärmbaserade texter har textlandskapet förändrats från berä3ande >ll gestaltande, och våra texter är nu allt o@are mul>modala (dvs. texter där olika teckensystem kombineras, ex. bild och ord). Utvecklingen inom IKT går rasande snabbt och vad som händer om femton år när eleverna ska ut på arbetsmarknaden kan vi bara sia om. Den digitala utvecklingen i samhället måste också avspegla sig i skolan. I Europa-parlamentets och Europeiska rådets (2006) skrivning om e3 livslångt lärande är digital kompetens e3 prioriterat område. I skollagen ( 10: 58) skrivs a3 eleverna utan kostnad ska ha >llgång >ll böcker och andra lärverktyg som behövs för en >dsenlig utbildning och i Lgr 11:14 formuleras a3 eleven e@er genomgången grundskola ska kunna använda informa>onsteknik som e3 verktyg för kunskapssökande, kommunika>on, skapande och lärande. A3 använda sig av digital teknik i skolan ställer också nya krav på undervisningen. Vi måste omdefiniera lärandet och inte använda lärpla3orna som en ersä3ning >ll böcker och enbart använda dem i skapandet av texter och i samband med sökande av informa>on. Vi måste göra mer än så.
Värdegrund - KRAM På Dingtuna skola står KRAM i centrum. Verksamheten genomsyras av Kärleksfullhet, Kamratskap, Ansvar och Mod, vilket är grunden >ll allas lärande och goda livskunskaper. Vår utbildningsidé är a3 ge eleverna en verktygslåda, där må3ot är a3 flest sä3 vinner. Vi skapar förutsä3ningar för eleverna a3 inhämta kunskaper och färdigheter, men också a3 skapa en posi>v självkänsla och utveckla tron på sin egna förmåga. K - Kamratskap, kärleksfullhet R - Respekt A - Ansvar M - Mod 2
Vision Eleverna kommer a3 möta en fram>d där förmågor som kri>skt tänkande, kollabora>on, krea>vitet och kommunika>on är nödvändiga. Därför vill vi ge eleverna undervisning som ger dem möjlighet a3 genom medskapande vara krea>va och nyfikna, samt utveckla sin lust a3 lära för a3 nå sin fulla poten>al, där dessa förmågor utvecklas. Vi vill ge eleverna verktygen a3 bli världsmedborgare som förstår och är medskapande i sin omvärld och ak>vt deltar i den demokra>ska processen. Utdrag ut läroplanen Skolans uppgi@ är a3 låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom a3 ge si3 bästa i ansvarig frihet. samt a3 Skolan ska ansvara för a3 varje elev e@er genomgången grundskola kan använda modern teknik som e3 verktyg för kunskapssökande, kommunika>on, skapande och lärande, Vi ser a< IKT i undervisningen bidrar @ll a<: ge alla elever möjligheten a3 u3rycka sig. individanpassa undervisningen. Vi vill ge våra elever en likvärdig utbildning vad gäller digitala verktyg så att de står väl rustade för det digitala samhället. synliggöra lärandet. 3
utmana eleverna a3 redovisa sin kunskap med olika u3ryckssä3. öka möjligheterna för kommunika>on, analys och källkri>ska diskussioner. Skolans mål enligt Lgr11 är a< varje elev: kan göra och u3rycka medvetna e>ska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rä`gheter och grundläggande demokra>ska värderingar samt personliga erfarenheter kan använda modern teknik som e3 verktyg för kunskapssökande, kommunika>on, skapande och lärande eleverna ska vara delak>ga och ha möjlighet a3 påverka innehållet i undervisningen Med hjälp av IKT vill vi på Dingtuna skolor a<: elever och pedagoger utvecklar nya krea>va arbetssä3 digitala verktyg blir en naturlig del i elevernas vardag i skolan lusten för lärande ökar elevernas måluppfyllelse ökar 4
Ansvarsfördelning Rektors uppgii Rektorn har en nyckelroll på vår skola. Rektor leder organisa>onen och har det ekonomiska ansvaret, samt ansvaret a3 skapa goda förutsä3ningar för personalen a3 utveckla sin undervisning. Schemaläggning är en vik>g del i pusslet, men ännu vik>gare är sä3et a3 entusiasmera och stö3a personalen i det innova>va lärandet kring undervisningen. IKT-mentorernas uppgii Anna-Karins och Annas uppgi@ är a3 inspirera och vägleda personalen kring användandet av IKT i undervisningen genom kollegialt lärande. De ska agera som inspiratörer för IKT som e3 verktyg i den dagliga undervisningen och för elevers kunskapande, samt vägleda såväl lärare som elever inom digital kompetens De ska verka för a3 utveckla det pedagogiska arbetet för a3 implementera IKT-verktyg i elevernas dagliga arbete. Anna och Anna-Karins uppgi@ är även a3 förnya digitaliseringsplanen varje ny3 läsår. Rektor och projektledare - Margareta Vestlund IKT-mentorer - Anna-Karin Florén Ström och Anna Hofwing IT-admin - Anna Hofwing IT-admins uppgii Annas uppgi@ är a3 administrera skolans ipads och datorer. Allt från uppdateringar och övrig teknisk hjälp >ll a3 skapa och administrera Apple-IDn och andra konton i skolans namn, ex. YouTube, Google Drive mm. Anna sköter kontakten med Västerås Stad angående de olika trådlösa nätverken och CGI och Office IT-partner för repara>on av datorer och ipads. Hon sköter även skolans hemsida och administrerar lösenord >ll Unikum och Vklass. 5
Vad är digital kompetens? Enligt Skolverket är Digital kompetens allt från a3 hantera en dator och dess programvaror >ll a3 ha en kri>sk och reflekterande a`tyd >ll IT. EU:s inledning @ll å<a nyckelkompetenser: Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombina>on av kunskaper, färdigheter och rä3 a`tyd >ll olika sammanhang. Dessa är särskilt vik>ga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, ak>vt medborgarskap och anställning. EU:s defini@on av digital kompetens är: Digital kompetens innefa3ar säker och kri>sk användning av informa>onssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informa>ons- och kommunika>onsteknik (IKT). 1. Använda och förstå digital teknik Utveckla grundläggande förståelse för digital teknik d.v.s. datorer sammankopplade i nätverk styrda av program och hur den interagerar med den fysiska världen och samverkar med människor. Använda digital teknik för a3 hämta, bearbeta och analysera informa>on. Använda digital teknik för produk>on av tabeller och grafer, göra beräkningar och hantera mätdata mm. Använda digital teknik för a3 ta fram och bearbeta texter och presenta>oner samt a3 skapa este>ska u3ryck. 6
Använda digital teknik för a3 kommunicera på e3 ansvarsfullt sä3: kommunika>onstjänster, delta i samarbetsnätverk och i sociala medier. Utveckla en grundläggande förståelse för begrepp och metoder som används inom programmering. Använda programmering för problemlösning och skapande. 2. Förhålla sig Cll medier och informacon på ed kricskt och ansvarsfullt säd Söka informa>on från källor i olika digitala medier och värdera deras relevans och trovärdighet. Förstå hur kommunika>on på nätet och i sociala medier fungerar och hur konstruk>onen av sociala nätverk kan påverka åsiktsbildning och grupprocesser samt hur den egna personen påverkas. I processen ingår a3: --> Analysera problemet/uppdraget --> Ta fram och värdera olika lösningsmodeller. Välj en modell. --> Designa en lösning och utarbeta instruk>oner/skriva programkod --> Testa och eventuellt förbä3ra programmet Förstå möjligheter och risker vid användning av digital teknik u>från demokra>ska, ekonomiska, e>ska och juridiska aspekter samt värdera möjligheter, risker och konsekvenser vid användning av digital teknik i samhället. 3. Lösa problem och omsäda idéer i handling på ed kreacvt säd med användning av digital teknik Förstå a3 det är människan som har skapat digitala tekniska lösningar och har därigenom möjligheter a3 förändra dem. Förstå hur programmering används inom olika ämnesområden och yrken. 7
Elevernas lärande med stöd av IKT På vår skola är eleverna vana med a3 jobba mot tydliga mål. Vi fångar eleverna genom krea>va och fängslande planeringar, o@a med hjälp av krea>va applika>oner i lärpla3an. För a3 synliggöra lärandeprocessen och målen för arbetet i skolan har vi dessa uppsa3a på väggarna i varje undervisande rum. Vi kallar de väggarna för kunskapsväggar, där centralt innehåll, sy@e och mål u>från läroplanen finns tydligt. Vi skapar undervisningen u>från elevernas förkunskaper och fokus i elevernas lärande är på utvecklandet av förmågorna kommunika>on, kri>skt tänkande, samarbete och krea>vitet. Målen är tydliga, men vägarna >ll målet varierar u>från elevernas olika lärs>lar och förmågor. Lärpla3an gör det möjligt a3 anpassa undervisningen och skräddarsy den för varje enskild elev. Den gör det också möjligt för eleverna a3 fortsä3a si3 lärande även utanför klassrummet. Eleverna är medskapare under hela lärandeprocessen, från idé >ll färdig produk>on. 8
Undervisningsmetoder - våra 5 K Lärarna och pedagogerna har höga förväntningar och en stark tro på a3 alla elever kan nå målen. På Dingtuna skola ska alla lyckas. Vägen dit går via rä3 stö3ning, tydliga strukturer och modeller för olika lärsitua>oner, vilket skapar trygghet hos eleverna a3 våga prova. Vi använder oss av en pale3 av metoder och modeller för a3 skräddarsy undervisningen u>från varje elevs lärs>l och strategi. KommunikaCon Kommunika>on är centralt i undervisningen. Arbetet med ipad har utvecklat möjligheterna y3erligare och ge3 oss en ny dimension i undervisningen. Genom arbetet med lärpla3a ges fler möjligheter a3 kommunicera och utveckla lärande. Vi använder lärpla3a genom hela lärandeprocessen från uppstart av temaarbeten >ll färdiga produkter som publiceras online. KreaCvitet Genom det krea>va arbetssä3et som arbetet med lärpla3or erbjuder utmanas eleverna a3 experimentera, skapa och prova olika vägar >ll si3 lärande. Lärpla3an gör det möjligt för varje elev a3 skapa på si3 sä3 u>från sina lärstrategier. Längs vägen möter eleverna olika valmöjligheter som gör det möjligt för dem a3 pröva sina strategier och på e3 enkelt sä3 också ompröva dem. Undervisningen blir forma>v på e3 naturligt och roligt sä3. KollaboraCon Vi ser a3 elevernas samarbetsförmåga har ökat sedan vi började arbeta med lärpla3or i undervisningen. Eleverna planerar, genomför och redovisar >llsammans, o@ast i par, sina arbeten med hjälp av olika appar och funk>oner på lärpla3an. Även reflek>onsfasen sker via olika appar. Vi använder bland annat Plickers, Kahoot 9
och Traffic. Lärarna använder också olika appar för gemensamma planeringar, samarbeten och reflek>oner. Då har vi exempelvis använt oss av Padlet, Answergarden och Todaysmeet. KriCskt tänkande För a3 utveckla elevernas kri>ska tänkande ser vi a3 lärpla3an är e3 fantas>skt verktyg. Eleverna tränas i a3 söka informa>on på internet kon>nuerligt och därigenom få insikt i a3 det de möter, inte all>d är trovärdigt. Arbetet med lärpla3an gör det möjligt för eleverna a3 på e3 naturligt sä3 tränas i a3 vara källkri>ska. Inom exempelvis matema>ken och de naturorienterande ämnena ser vi a3 undervisningen har nå3 en ny dimension. Eleverna redovisar sina lösningar för varandra via Apple-TV eller projektor och resonerar om olika sä3 a3 tänka. 10
Stadsgemensamma system Office 365 Västerås Stad använder Office 365 för mailhantering och fildelning genom a3 använda OneDrive. Stöd kring användarkonton och lösenord ges av Anna och inloggning sker på outlook.com/live.vasteras.se. Du använder din VST-inlogg. Insidan Stadens gemensamma informa>onssida för alla verksamheter. Det går bara a3 logga in när man är ansluten mot skolans nätverk och adressen är insidan.vasteras.se. Som inloggningsuppgi@er använder du di3 VST-konto, alltså ab123. Lösenordsbyte görs på bytalosenord.vasteras.se Unikum Unikum används främst av F-6-skolor för planeringar och kunskapsbedömningar. 15 oktober respek>ve 15 mars ska elevernas måluppfyllelse registreras här. Stöd kring användarkonton och lösenord ges av Anna och inloggning sker på start.unikum.net. Vklass Vklass används först och främst >ll schemahantering, klasslistor mm. Det är även här vi har vårt gemensamma filbibliotek. Du hi3ar det under Team i vänsterspalten. Stöd kring användarkonton och lösenord ges av Anna och inloggning sker på www.vklass.se. Från och med hös3erminen 2016 finns även vårdnadshavare i systemet. Därför måste vi börja använda det mer ak>vt kring planering och bedömningar. Fortbildning planeras framöver. 11
Förväntningar på personalen Använda mail som kommunika>onsväg >ll föräldrar. Använda Vklass för frånvaro/närvaro-registrering. Använda Showbie i den dagliga undervisningen som e3 forma>vt verktyg för den framåtsy@ande återkopplingen. Visa vad som händer i klasserna genom sociala medier, såsom bloggar, Facebook och Instagram. Ta del av informa>on och filer som läggs i det gemensamma filbiblioteket på Vklass. Utveckla undervisningen genom ak>vt arbete med våra fyra K:n. All personal är medvetna om PuL och tar hänsyn >ll de3a vid publicering. 12
Förväntningar på eleverna 13
Kunskapskrav årskurs 6 Eleven ska kunna: skapa bilder med digitala tekniker och verktyg. fotografera, filma och redigera digitalt. presentera arbeten med hjälp av digitala verktyg i olika presenta>onsprogram. ordbehandling i lämpligt program, tex pages eller word. bearbeta, disponera och redigera texter med hjälp av dator. veta hur man jämför källor och prövar dess >llförlitlighet med e3 källkri>skt förhållningssä3. dokumenta>on i förklarande skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och må3angivelser samt fysiska eller digitala modeller veta/förstå hur sociala medier fungerar Dessutom lokalt på skolan: hantera olika system för mail och bifoga filer och ladda hem dokument Logga in och ta del av informa>on och studiematerial på olika webbtjänster, t.ex. Studentli3eratur eller Vklass använda olika digitala hjälpverktyg, såsom Claro Speak, Claro Read och ReadIris. söka, värdera och jämföra informa>on från olika källor på internet använda sig av upphovsrä3 på nätet använda digital teknik för a3 skapa ljud och musik använda rä3stavningsprogram, digitala uppslagsverk och digitala ordlistor skapa mul>modala texter som innehåller text, bild, ljud och film. använda digital teknik för a3 kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för a3 presentera och tolka data 14
Programmering Tips på en serie ad använda i undervisningen: Ur skola Programmera mera (korta lek>ons>ps för lärare och längre avsni3 för eleverna) h3p://urskola.se/produkter?q=programmera+mera Appar för ad leka programmering: Light Bot Hopscotch Swi@ Scratch Jr Material på skolan för ad träna programmering: Lego Mindstorms EV3 WeDo 2.0 15
Netikett och källkritik Länk>ps för a3 inhämta mer kunskap för dig som lärare och lärarhandledningar och övningar för eleverna. Kolla källan - Skolverket h3ps://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/koll akallan Statens medieråd h3ps://statensmedierad.se År F-3 Nosa på nätet h3p://statensmedierad.se/publika>oner/pedagogisktmaterial/nosa panatetsagobokensuperundersokarna.652.html År 4-6 Hur vet man a3 det är sant? h3p://www.mediekompass.se/lek>ons>ps/hur-vet-man-a3-det-arsant-se->ll-a3-kolla-kallan/ UR: Är det sant? h3p://urskola.se/produkter/177414-ar-det-sant-kallkri>k Vad i medierna kan man lita på? Övning för eleverna. h3p://www.mediekompass.se/lek>ons>ps/vad-i-medierna-kan-ma n-lita-pa/ 16
Kollegialt lärande När lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. På vår skola är det en självklarhet med diskussioner kring lärande, inte minst diskussioner kring lärande med stöd av IKT. Vi arbetar med a3 diskutera med varandra olika >llvägagångsä3 i klassrummet, men vi har även workshops där lärare får dela med sig av sina erfarenheter och även visa goda exempel från sin undervisning. På så sä3 kan vi utveckla hela enheten i arbetet med IKT med eleverna. Vi har en systema>k i vårt kollegiala lärande som är uppska3at av lärarna. I vårt kollegiala lärande använder vi oss av en metod som bygger på Helen Timperley och Charlo3e Danielsson. Det centrala i metoderna är samtalet mellan kollegor. Samtalet genomförs >llsammans med en kollega eller lärlaget. U>från erfarenheter, kunskaper och kompetenser som de olika lärarna har så reflekterar lärarna med varandra. Lärarna upplever a3 de genom det kollegiala lärandet utvecklas som pedagoger och i sin egen undervisning. GoD och Blandat - IKT Workshops En annan central del i det kollegiala lärande är våra IKT-workshops, där vi arbetar e@er konceptet Go3 och Blandat. Dessa workshops leds av våra förstelärare och IKT-mentorer och vi har fokus på pedagogiken bakom tekniken. Alla lärare får möjlighet a3 delge varandra hur de arbetar med elverna i klassrummet och hur de tänker kring användningen av ipads i undervisningen. Under läsåret har vi drop-in en gång i veckan där vår IKT-mentorer finns >llgänglig för stöd, med så väl teknik som pedagogik. 17
Hälsofrämjande arbete Motorisk utveckling Vi arbetar inte bara på ipads, utan eleverna får möjlighet a3 utveckla sin fin- och grovmotorik genom a3 skriva, klippa och klistra etc. Rastverksamhet Under rasterna ska eleverna ges möjlighet >ll fysisk ak>vitet, bland annat genom trivselprogrammet. Därför har eleverna inte med sig ipaden ut på rasterna Kompismassage Både i skolan och på fri>ds ges eleverna möjligheten a3 delta på kompismassage. Massagen ska ge eleverna en möjlighet a3 träna på mindfulness och a3 koppla av från världen utanför. Puls för lärande och pausgympa E3 mål för oss på Dingtuna skola är a3 erbjuda en kort pulshöjande ak>vitet under skoldagen. Det kan vara en promenad, e3 rörispass eller annat som kan genomföras av klassläraren eller fri>dspedagogerna. De3a är något som är forskat på vid flera >llfällen och det ger effekt på både studieresultaten och klimatet i klassrummen. Vi ser dessa inslag som vik>ga för a3 förebygga fram>da hälsoproblem och medvetandegöra eleverna om vikten av hälsofrämjande arbete. 18