Ny 145 kv-ledning mellan vindkraftpark Klevberget och Björnberget i Ånge kommun, Västernorrlands län.

Ny 145 kv-ledning mellan vindkraftpark Klevberget och Björnberget i Ånge kommun, Västernorrlands län. SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om nätkoncession för linje November 2018 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037 7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se

Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Projektledare: Hans Gleimar Samordnare tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag Pöyry Sweden AB Box 1002, 405 21 Göteborg www.poyry.se Uppdragsledare: Birgitta Olanders Handläggare: Ida Friberg GIS/Kartor: Ewelina Szafran-Kozdrój Förprojektering: Thure Lindgren Uppdragsnummer: 123000396-003 Figurer: om inget annat anges har foton tagits av Pöyry Sweden AB. 2 (32)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte 4 1.2 Tillståndsprocessen 5 1.3 Samråd 6 1.4 Markupplåtelse och ledningsrätt 6 2 Alternativ... 7 2.1 Metodik 7 2.2 Nollalternativ 7 2.3 Teknisk utformning 7 2.4 Studerade sträckningsalternativ 10 3 Berörda intressen och bedömd påverkan... 13 3.1 Riksintressen 13 3.2 Landskapsbild 13 3.3 Boendemiljö 14 3.4 Natur- och vattenmiljö 14 3.5 Kulturmiljö 24 3.6 Friluftsliv 25 3.7 Markanvändning 26 3.8 Rennäring 26 3.9 Planer 27 3.10 Infrastruktur 27 4 Förordat alternativ... 28 5 Fråga om betydande miljöpåverkan... 30 6 Omfattning MKB... 31 Bilagor: S1 S2 Karta naturmiljö Detaljkartor naturvärdesinventering 3 (32)

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio har fått förfrågan från Vattenfall AB att ansluta vindkraftparken Klevberget till befintligt nät för att överföra producerad el till stamnätet via en 145 kv-ledning. Ledningen kommer att anslutas till den planerade transformatorstationen inom Björnbergets vindkraftpark. De båda vindkraftparkerna kommer därifrån att anslutas till stamnätsstation Tovåsen genom en ny 145 kv ledning som ska sambyggas med en befintlig 145 kv ledning (separat koncessionsansökan har lämnats in). Ledningssträckningen mellan Klevberget och Björnberget är ca 22 km och belägen i Ånge kommun, Västernorrlands län. Figur 1 visar en översikt över den planerade ledningens lokalisering samt kringliggande vindkraftparker. Sträckningsalternativ 1 är det alternativ som förordas. Tillstånd finns för Klevbergets vindkraftpark och Björnbergets vindkraftpark. I området pågår samråd och prövningar av ytterligare vindkraftanläggningar. Med anledning av detta kan också ytterligare vindkraftparker komma att anslutas via ledningen som detta samråd avser, som t e x vindkraftpark Storåsen. Ansökan avseende Storåsen vindkraftpark lämnades in till länsstyrelsen i december 2017. Figur 1. Översikt över ledningens lokalisering. 4 (32)

Syftet med detta samrådsunderlag är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den nya ledningen kan medföra på landskapsbilden, boendemiljö, naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, markanvändning och planer och infrastruktur. Beskrivningarna omfattar dessa aspekter såväl under byggnation som under drift. 1.2 Tillståndsprocessen För att bygga och driva planerad kraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen 1997:857), vidare kallad koncession. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa och miljön. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingen till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden fattar Energimarknadsinspektionen ett beslut om koncession. Erhållen nätkoncession gäller i regel tills vidare, en beviljad koncession kan omprövas efter tidigast 40 år. Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. miljöbalken. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två steg där ett inledande undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett avgränsningssamråd, se Figur 2. Undersökningssamrådet ska ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Baserat på vad som framkommer vid undersökningssamrådet fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att betydande miljöpåverkan kan antas hålls ett avgränsningssamråd. Vid avgränsningssamrådet ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner samt den allmänhet (inkl. organisationer) som kan antas bli berörda. Syftet med avgränsningssamrådet är att utreda vilken omfattning den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ska ha. Denna process kallas specifik miljöbedömning. Figur 2. Översikt över tillståndsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även själv förutsätta att betydande miljöpåverkan kan antas, vilket innebär att länsstyrelsen inte behöver fatta något beslut i frågan. I aktuellt projekt gör Ellevio bedömningen att en betydande miljöpåverkan kan antas (se avsnitt 5). Ett avgränsningssamråd hålls därför direkt med en bred samrådskrets. Samråd och koncessionsansökan för ledningen handläggs av Pöyry Sweden AB på uppdrag av Ellevio. 5 (32)

1.3 Samråd Eftersom Ellevio, i detta fall, förutsätter att ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan har inget särskilt undersökningssamråd genomförts. Avgränsningssamråd genomförs därmed nu med allmänhet, närboende, organisationer, myndigheter samt alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet. De samrådsparter som bjudits in till samråd framgår av Tabell 1 nedan. Inbjudan till samråd skickas till ägare till fastigheter inom 200 meter från sträckningsalternativen. Samråd med allmänheten sker genom annonsering i dagspress (Sundsvalls Tidning och Ljunganbladet). När tiden för att lämna synpunkter gått ut utvärderas dessa och sammanställs i en samrådsredogörelse tillsammans med Ellevios bemötande av synpunkterna. Samrådsredogörelsen kommer att biläggas den miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som utgör en del av koncessionsansökan. Efter beaktande av inkomna synpunkter kan justeringar av förordad sträckning bli aktuellt. En MKB kommer att upprättas för den slutliga sträckningen. Tabell 1 Samrådsparter i föreliggande samråd. Myndigheter Länsstyrelsen Västernorrlands län Ånge kommun Trafikverket Elsäkerhetsverket Luftfartsverket Nätägare och radiolänksoperatörer Affärsverket Svenska kraftnät TeliaSonera (Skanova) Vindkraftbolag Nordisk Vindkraft AB Samebyar Samebyn Jiingevaerie Organisationer och föreningar Friluftsfrämjandet Ånge Naturskyddsföreningen Västernorrland LRF Medelpads Ornitologiska Förening Fastighetsägare och närboende Fastighetsägare inom 200 m från sträckningsalternativen Skogsstyrelsen Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Försvarsmakten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Strålsäkerhetsmyndigheten Härjeåns Nät AB Westél Vattenfall Vindkraft AB Naturskyddsföreningen Sundsvall-Ånge Sveriges ornitologiska förening Ånge Snöskoterklubb 1.4 Markupplåtelse och ledningsrätt Förutom koncession för linje behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsfördelningen förändras. Ellevio kommer att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare gällande rätten att bygga och bibehålla ledningen. Markupplåtelseavtalet reglerar markägarens 6 (32)

och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter samt ligger till grund för innehållet i den ledningsrätt som nätägaren därefter kan ansöka om hos Lantmäteriet. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång som ledningen utgör. 2 Alternativ 2.1 Metodik De alternativa ledningssträckningarna som presenteras i detta samrådsunderlag har utarbetats med beaktande av teknisk och geografisk framkomlighet. Vidare har största möjliga hänsyn tagits till bebyggelse och natur- och kulturlämningar. Information om kända intressen har inhämtats från Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, VattenInformationsSystem (VISS), Trafikverket, Vindbrukskollen och Ånge kommun. Föreslagna sträckningar har undersökts i fält och en naturvärdesinventering har genomförts. 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella ledningen inte byggs. Om ledningen inte byggs innebär det att vindkraftparken Klevberget inte kommer kunna överföra den producerade elen till elnätet. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som kraftledningen skulle medföra uteblir. 2.3 Teknisk utformning 2.3.1 Planerad teknisk utformning I första hand planeras portalstolpar av trä att användas, men vid vissa passager kan det bli aktuellt med enkelstolpar av stål (se Figur 3 och Figur 4). Exempelvis är det bra att kunna använda högre stolpar med längre spann vid myrmarker för att på så vis undvika blöta områden. Exakt utformning tas fram i samband med detaljprojekteringen. Stolparnas höjd över mark uppgår till ca 15 24 m för portalstolpar, medan enkelstolpar kan ha en höjd om ca 22 34 m. Avstånd mellan stolparna varierar beroende på terräng och typ av stolpe, men uppskattas till i snitt ca 150 m. Både höjden på stolparna och avståndet mellan stolparna kan variera något beroende på topografin och tas fram i detaljprojekteringen som vanligtvis sker efter det att koncession erhållits. Linorna sitter upphängda i isolatorer av glas eller kompositmaterial. Avståndet mellan linorna är ca 4,5 m. Vid uppförandet av portalstolpar i trä behövs normalt inget fundament utan oftast kan stolpbenen bara grävas ned ca två meter i marken. Ofta placeras också en optokabel i toppen av den ena stolpen. För enkelstolpar av stål behövs fundament, som kan bestå av stål, betong eller trä. Beroende på hur mycket produktion (effekt) som ska anslutas till ledningen kan en eller två linor per fas behövas. Om endast Klevberget vindkraftpark ansluts räcker det med en lina per fas, vid fler anslutna vindkraftparker kan två linor per fas behövas. 7 (32)

Figur 3. Exempel på en portalstolpe i raklinjeutförande, så som befintlig 145 kv-ledning L134 är utformad idag. Figur 4. Exempel på en gitterstolpe i raklinjeutförande. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen. Totalt blir den avverkade skogsgatan ca 36 40 m bred. Utöver röjningen i skogsgatan behöver även höga träd i skogsgatans sidoområden, så kallade farliga kantträd, avverkas för att ledningen ska vara trädsäker. Skogsgatan och dess sidoområden med kantträdsavverkning kallas tillsammans för ledningsgata, se Figur 5 och Figur 6. Närmast stationen vid Björnberget kommer sträckningen gå parallellt med befintlig 145 kv-ledning ca 300 m. Skogsgatan behöver då breddas med ca 18 m, för att få en trädsäker skogsgata (dvs. avståndet mellan ledningarna behöver vara 18 m). Totalt kommer den avverkade skogsgatan där bli ca 58 m bred. 8 (32)

Figur 5. Exempel på skogsgata och dess sidoområden med träportalstolpar. Figur 6. Exempel på skogsgata och dess sidoområden med enkelstolpar av stål. 2.3.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv-170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga låg- och mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än lågoch mellanspänningskablar, liksom själva schaktarbetet, så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte 9 (32)

heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. Även kabelskarvarna utgör felkällor. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då arbetsområdet och ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Ju högre spänning desto ovanligare med kabelförläggning. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. Mot bakgrund till ovanstående är en markförlagd ledning inte ett rimligt alternativ för aktuell ledning. 2.4 Studerade sträckningsalternativ Det finns två huvudsakliga sträckningsmöjligheter mellan stationen vid vindkraftparken Klevberget och stationen vid Björnberget vindkraftpark, se Figur 7. De alternativa sträckningarna har utarbetats med beaktande av teknisk och geografisk framkomlighet samt de berörda intressen som har identifierats i området. Gränserna för vindkraftparkerna och preliminära uppgifter om möjliga placeringar av vindkraftverken har också beaktats, då det måste finnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd mellan ledningen och vindkraftverken. Sträckningarnas placering inom parkområdena för Klevberget och Björnberget har tagits fram i samarbete med ägarna till vindkraftsparkerna. För Storåsen vindkraftpark, som är i prövningsskede, har sträckningen anpassats efter de preliminära gränser för parkområdet som erhållits från Vindbrukskollen. Därutöver har största möjliga hänsyn tagits till närliggande fastigheter och kända natur- och kulturintressen. Föreslagna sträckningar har undersökts översiktligt i fält. Utöver dessa två alternativ så har även möjligheten att gå söder om Storåsens eventuella projektområde studerats översiktligt. Alternativet har inte bedömts framkomligt bl.a. på grund av topografin i området söder som Storåsens projektområde. Området mellan projektområdets gräns och sjön Hångstaörn stupar brant ner mot sjön. Därutöver har en alternativ sträckning söder om Fågberget och längs med Grundsjön också studerats översiktligt. Alternativet har dock inte bedömts som realistiskt då sträckningen skulle bli väsentligt längre och skulle behöva gå en längre sträcka inom Björnbergets parkområde. Dessutom skulle ledningen behöva gå genom eller i utkanten av Natura 2000-området (tillika riksintresse för naturvården) Storymyran-Lommyran. 10 (32)

Figur 7. Studerade alternativ. Vidare har olika sträckningar genom vindkraftparken Björnberget studerats. Ett alternativ som studerats översiktligt men som förkastats är att gå norr om sjön Hällsjön (vid punkt D). En sådan sträckning skulle behöva korsa ett större våtmarksområde (VMI-klass: vissa naturvärden) vilket skulle innebära såväl tekniska svårigheter som negativ påverkan på våtmarken. Med en sådan sträckning skulle även parallellgång eller sambyggnation med befintlig 145 kv krävas för en längre sträcka samt att sträckningen skulle gå genom en nyckelbiotop som ligger på båda sidor om skogsgatan strax norr om stationsläget i Björnberget. Vid Knekttjärnen (belägen mellan Grundsjö-Vackerberget och Fågberget), ca 1600 m söder om sträckningen genom Björnberget, finns ett skyddsområde för smålom som har undantagits från vindkraftsplaceringar. Mot bakgrund av detta har möjligheten att dra sträckningen söder om sjön Ullem förkastats. Se karta i Figur 11 för hänvisningar till naturvärden och platsbeskrivningar. Sträckningsalternativ 1 (röd linje i kartan i Figur 7) går söderut från Klevberget i en gammal skogsgata för en raserad ledning och rundar norra delen av Storåsen vindkraftpark. Sedan går sträckningsalternativ 1 mot västsydväst fram till stationen i Björnbergetparken. Sträckningsalternativet möjliggör en framtida anslutning av vindpark Storåsen vid dess norra del. Sträckningsalternativ 2 går i västlig riktning från Klevberget, rundar norr om Storåsen vindkraftpark och följer parkgränsen söderut för att sedan vinkla mot nordväst. Vid Björnberget möts sträckningsalternativen och går i samma sträckning fram till Björnbergets station. Sträckningen möjliggör en framtida anslutning av Storåsenparken i dess norra eller västra delar. Sträckningsalternativen har i detta samrådsunderlag delats in i alternativa delsträckor med ett antal brytpunkter som benämns A-E, vilka kan sammankopplas på olika sätt, se Figur 7. Det vill säga delsträckan mellan punkt A till B benämns AB, punkt B till C 11 (32)

benämns BC osv. På två delsträckor finns det två sträckningsalternativ. Det alternativ som hör till sträckningsalternativ 1 benämns då AB1 och CD1 och det för sträckningsalternativ 2 benämns AB2 och CD2. Berörda intressen för varje delsträcka beskrivs översiktligt i detta kapitel och beskrivs mera noggrant i avsnitt 3. Nedan beskrivs kortfattat de olika delsträckorna. Delsträcka AB För delsträcka AB finns det två alternativ, AB1 och AB2. Från stationen Klevberget går sträckan AB1 söderut och följer i ca 3 km en befintlig skogsgata som tillhört en numera raserad luftledning. Sträckningen viker sedan av i nordvästlig riktning och följer gränsen till projektområdet för Klevberget vindkraftpark. Sträckan är ca 7,8 km. Sträckan AB2 går mot sydväst och innebär kortast möjliga sträckning mellan stationen Klevberget och punkt B. Sträckan är ca 4,5 km. Delsträcka BC För delsträcka BC finns endast ett sträckningsalternativ. Sträckningen som är ca 3,2 km lång är här förlagd så nära projektområdet för Storåsen vindkraftpark som möjligt. Detta för att kunna hålla största möjliga avstånd till de fastigheter och den bebyggelse som är belägen mellan sträckningen och Lillmörtsjön. Vidare begränsas framkomligheten av topografin och de höjder som finns både norr och söder om sträckningen. Delsträcka CD För delsträcka CD finns två alternativ CD1 och CD2. CD1 går västerut från punkt C ca 7 km till punkt D där sträckningsalternativen möts. Alternativt innebär den kortaste sträckan. Från punkt C har sträckningen förlagts med hänsyn till den bebyggelse som ligger norr om Jättensjö. Avståndet till närmaste byggnad är ca 350 m. Vidare har sträckningen anpassats efter den naturvärdesinventering som gjorts av sträckan, se avsnitt 3.4.2. CD2 är ca 12,7 km lång. Från punkt C går sträckningen ca 5 km söderut till en möjlig anslutningspunkt för Storåsen vindkraftpark. Därifrån går sträckningen i nordvästlig riktning ca 8,7 km till punkt D där sträckningsalternativen möts. Sträckningen är anpassad efter gränserna till ansökansområdet för Storåsen vindkraftpark samt efter topografin i området. Bebyggelse finns vid Jättensjö, väster om ledningssträckningen, och avståndet till närmaste byggnad är ca 750 m. Delsträcka DE För delsträcka DE finns bara en föreslagen sträckning. Sträckningen som är ca 4 km går inom vindkraftpark Björnberget och är framtagen i samråd med Nordisk Vindkraft som äger vindkraftparken. Sträckningen har anpassats så att den ger minsta möjliga inverkan på möjliga placeringar av vindkraftverk och till de naturvärdesinventeringar som gjorts inom vindkraftparkens projekt. Från ca 300 m norr om anslutningspunkten till station Björnberget går sträckningen parallellt med en befintlig 145 kv-ledning (L134, ägd av Ellevio). Den nya ledningen kommer här att byggas öster om den befintliga ledningen, vilket innebär att befintlig skogsgata behöver breddas med ca 18 m. 12 (32)

3 Berörda intressen och bedömd påverkan I detta kapitel redogörs för de intressen som berörs av de föreslagna sträckningsalternativen, vilka miljö- och hälsoeffekter som ledningen kan antas medföra samt vilka skyddsåtgärder som kan bli aktuella. Berörda intressen kommer att beskrivas närmare och ledningens påverkan slutligt bedömas i den kommande MKB:n. I följande avsnitt redogörs för berörda intressen som finns inom ca 100 meter från de framtagna sträckningsalternativen. Korridorens bredd möjliggör att vid behov kunna göra justeringar av sträckningarna. Information om intressen har hämtats från de nationella GIS-databaserna Skogens pärlor (Skogsstyrelsen), FMIS (Riksantikvarieämbetet) och från länsstyrelsernas GIStjänster. 3.1 Riksintressen Projektområdet för Storåsen vindkraftpark ligger inom område som är av riksintresse för vindbruk. I övrigt berör sträckningsalternativen inga områden av riksintresse. 3.2 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom själva ledningen men också den tillhörande ledningsgatan. Beroende på hur omgivningen ser ut exponeras ledningen i mindre eller större grad. Miljöns känslighet för kraftledningar är större i områden som tidigare var av mer orörd karaktär och områden som har skydd som är kopplat till upplevelsevärdet. De yttre händelser som kan påverka landskapsbilden är förknippade med kringliggande vegetation, terräng, byggnader och infrastruktur. Det som ökar synligheten är avverkning av skog eller om skogen av andra skäl försvinner. Sådant kan vara stormfällning eller skogsbrand. Det som minskar synligheten är om vegetationen blir högre mellan t.ex. ett bostadshus eller någon annan plats där människor vistas regelbundet. Upplevelsen av en kraftledning som ett objekt som påverkar landskapsbilden minskar också om övrig infrastruktur och bebyggelse ökar, till exempel genom tillkomst av ytterligare byggnader, vägar, vindkraftverk etc. Vidare beror bedömningen av en kraftlednings påverkan på landskapsbilden på människans subjektiva upplevelse av landskapet. 3.2.1 Bedömd påverkan av landskapsbild samt eventuella skyddsåtgärder Lanskapsbilden i området är sedan tidigare i liten grad påverkad av verksamheter som vägar, bostäder samt annan infrastruktur. I och med vindkraftsetableringarna kommer landskapsbilden att förändras. Under arbetets gång har det inte identifierats några platser där upplevelsevärdet av landskapet är av särskild betydelse, som t.ex. vandringsleder eller utsiktsplatser. Där ledningen passerar kalhyggen och andra öppna platser, som t.ex. myrar blir synligheten större, men den visuella känsligheten bedöms generellt som liten eftersom området är präglat av skogsbruk. Det finns bostadsbebyggelse vid två platser längs sträckningsalternativen. Sträckningsalternativ BC passerar ca 450 meter från närmsta husbyggnad och CD1 passerar som närmast ca 350 meter från husbyggnad. Bedömningen är att ledningen inte påtagligt kommer att påverka utsikt eller närområdet vid dessa platser. Sammantaget bedöms inte landskapet i området vara känsligt för visuell påverkan i form av en kraftledning. 13 (32)

3.3 Boendemiljö En luftledning kan påverka boendemiljön visuellt, vilken beskrivs i avsnittet ovan, och genom dess magnetfält. Ellevio planerar nya ledningssträckningar så att myndigheternas rekommendationer avseende magnetfält ska uppfyllas (se mer under 3.3.1 nedan). Det finns bostadsbebyggelse vid två platser längs sträckningsalternativen. Sträckningsalternativ BC passerar ca 450 meter från närmsta husbyggnad och CD1 passerar som närmast ca 350 meter från husbyggnad. 3.3.1 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. Elektriska fält avskärmas av vegetation och byggnader och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetfält avskärmas däremot inte av väggar och tak och därför kan magnetfältet inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan beror på ledningens strömlast, fasernas inbördes placering och på avståndet mellan faserna. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 3.3.2 Bedömd påverkan på boendemiljö samt eventuella skyddsåtgärder Eftersom avståndet till bostäder/bebyggelse är så stort medför sträckningsalternativen inte några förhöjda elektromagnetiska fält vid närliggande bostäder eller andra byggnader där människor stadigvarande vistas. Ledningens visuella påverkan på boendemiljön beskrivs i avsnittet om landskapsbild. 3.4 Natur- och vattenmiljö Naturmiljö är ett vidsträckt begrepp och omfattar bland annat berggrund, jordlager och dess ytformer, yt- och grundvatten, skilda naturmiljöer både på land och i vatten samt växter och djur. Naturmiljöer kan vara såväl skyddade områden som andra naturmiljöer 14 (32)

vilka kan vara viktiga exempelvis som ekologiska spridningskorridorer eller på annat sätt ha betydelse för t.ex. den biologiska mångfalden. En luftledning kan påverka naturmiljön negativt främst vid byggnation men även vid underhållsarbeten. Påverkan kan t.ex. ske vid avverkning av skog för ledningsgatan eller genom grävning där stolparna ska placeras. Befintliga biotoper ersätts med en annan typ av biotop som är mer öppen och solbelyst. Vissa arter gynnas av att ledningsgatan hålls öppen vilket på sikt kan göra att luftledningen får en positiv påverkan på naturmiljön. Många rödlistade växtarter gynnas av den kontinuerliga hävd som underhållsröjning innebär för ledningsgatan. Fåglar återfinns ofta i brynmiljöer för exempelvis födosök och ledningsgator är spridningskorridorer för fjärilar. Området för ledningssträckningarna är kuperat och domineras av produktionsbarrskog. Området är tydligt präglat av skogsbruket med stora hyggen och planteringar med likåldrig skog. Av kartan i Figur 8 framgår utförda och anmälda avverkningar enligt Skogsstyrelsens data. Vidare är området rikt på våtmarker och sumpskogar som följer svackor och lägre liggande partier i landskapet. Vid dessa områden förekommer rester av skogar med naturskogskaraktär och det är också bland dessa områden som de högsta naturvärdena återfinns. Utöver mindre bäckar finns det två något större vattendrag som korsas av sträckningsalternativen Alderängesån och Granån. Den västra delen av ledningssträckningarna ligger inom ett vidsträckt område som är föreslaget som värdetrakt för våtmarker av Länsstyrelsen i Västernorrlands län 1. Figur 8. Karta över utförda och anmälda avverkningar enligt Skogsstyrelsens data (1997-2018). 1 Förslaget är en del av länsstyrelsens plan för grön infrastuktur och området benämns Lommyran-Björksjömyran. Planen var på remiss till den 24 september 2018. 15 (32)

3.4.1 Tidigare kända naturvärden Sträckningsalternativen passerar inte genom några naturreservat eller Natura 2000- områden. Närmaste Natura 2000-område/naturreservat är Stormyran-Lommyran som ligger ca 1,5 km söder om stationen Björnberget. Inom 100 meter från sträckningsalternativen finns två nyckelbiotoper, en våtmark och 26 sumpskogar. I Tabell 2 och Figur 11 samt Bilaga S1 finns en sammanställning av dessa. Våtmarker Delsträckorna AB1 och AB2 passerar norr respektive söder om våtmarkskomplexet Vimyrorna (VMI1 i Tabell 2) med näst högsta naturvärdesklass (klass 2, höga naturvärden) enligt Våtmarksinventeringen, se Figur 9. Området är även klassat som naturvårdsobjekt med mycket högt naturvärde (klass 2) av Länsstyrelsen i Västernorrland. Delsträcka AB1 passerar nära den södra spetsen av området. Delsträcka AB2 är belägen mer än 300 meter från området. Delsträcka CD1 passerar drygt 100 meter norr om våtmarksområdet Gällsjömyrorna m.fl. (VMI2 i Tabell 2) med högsta naturvärdesklass (klass 1, mycket höga naturvärden) enligt Våtmarksinventeringen, se Figur 10. Området är även klassat som naturvårdsobjekt med högsta naturvärde (klass 1) av Länsstyrelsen i Västernorrland (naturvårdsobjektet benämns Myrkomplex runt Granån ). Figur 9. Karta naturvärden delsträcka AB. 16 (32)

Figur 10. Karta naturvärden delsträcka CD. Sumpskogar Sträckningsalternativen passerar genom eller förbi 11 sumpskogsområden (bestående av 26 objekt med olika beskrivning och klassning), se Ss 1 26 i Tabell 2. I och med de naturvärdesinventeringar som genomförts har en stor del av dessa sumpskogar bedömts. Merparten av sumpskogarna bedömdes inte hysa några påtagliga naturvärden. Bedömningen beror bland annat på att gamla träd saknas eller att hydrologin i området har påverkats negativt av skogsbruket. Sumpskogar med naturvärden redovisas i avsnitt 3.4.2. Nyckelbiotoper Längs sträckningsalternativen finns två nyckelbiotoper registrerade av SCA. Den ena ligger ca 70 meter väster om delsträcka CD2 (Nb1 i Figur 11 och Tabell 2) och den andra (Nb 2 i Figur 11 och Tabell 2) ligger ca 25 m norr om delsträcka DE. Sträckningarna har anpassats för att nyckelbiotoperna inte ska påverkas av ledningen. Nyckelbiotopen Nb2 är även utpekat som naturvårdsobjekt av Länsstyrelsen i Västernorrland och benämns Björnberget. I nyckelbiotopen och dess närområde finns även ett antal naturvärdesobjekt som identifierats vid naturvärdesinventeringen, se avsnitt 3.4.2 nedan. 17 (32)

Tabell 2. Kända naturvärden inom ca 100 m från sträckningsalternativen. Kart-ID visar objektets lokalisering i kartan i Bilaga S1 och Figur 9, Figur 10 och Figur 13. (*) Med NVO avses att området också är ett naturvårdsobjekt utpekat av Länsstyrelsen. Källa: Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens GIS-data. Kart- ID Typ Objektnamn/ID Alt. Beskrivning Avstånd (centrumlinje) Nb1 Nb2 Nyckelbiotop (SCA) Nyckelbiotop (SCA), (NVO*) ID 71262 CD2 Beskrivning av objektet saknas i Skogens pärlor 2 ID 120908 DE Beskrivning av objektet saknas i Skogens pärlor 3 VMI1 VMI (NVO*) Vimyrorna AB1 Våtmarkskomplex. Högt naturvärde. 5 m VMI2 VMI (NVO*) Gällsjömyrorna m.fl. CD1 Våtmarkskomplex. Mycket högt naturvärde. Ss1 Sumpskog Sv s.granmyråsen AB1 Myrskog. Blandskog av löv och barr. Tangerar (0 m) Ss2 Sumpskog Sv s.granmyråsen AB1 Myrskog. Blandskog av löv och barr. 82 m Ss3 Sumpskog Sv s.granmyråsen AB1 Fuktskog. Blandskog av löv och barr. 25 m Ss4 Sumpskog Sv s.granmyråsen AB1 Fuktskog. Blandskog av löv och barr. 22 m Ss5 Sumpskog Spången AB1 Kärrskog. Blandskog av löv och barr. Preliminär klass 3. Ss6 Sumpskog Spången AB1 Fuktskog. Blandskog av löv och barr. Preliminär klass 2. Ss7 Sumpskog Spången AB1 Kärrskog. Blandskog av löv och barr. Preliminär klass 3. Ss8 Sumpskog Storrönningsbäcken AB2 Myrskog. Blandskog av löv och barr. (105 m) Ss9 Sumpskog Storrönningsbäcken AB2 Myrskog. Blandskog av löv och barr. 50 m Ss10 Sumpskog Storrönningsbäcken AB2 Fuktskog. Blandskog av löv och barr. 77 m Ss11 Sumpskog Råna AB2 Fuktskog. Blandskog av löv och barr. (170 m) Ss12 Sumpskog V Lillmörtsjön BC Fuktskog. Blandskog av löv och barr. 100 m Ss13 Sumpskog Lorttjärnmyran CD2 Kärrskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Preliminär klass 3. Ss14 Sumpskog Lorttjärnmyran CD2 Kärrskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Preliminär klass 3. Ss15 Sumpskog Gällsjömyrorna CD2 Myrskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Preliminär klass 3. Ss16 Sumpskog Långmyran CD1 Fuktskog. Blandskog av löv och barr. 32 m Ss17 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Fuktskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss18 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Fuktskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss19 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Myrskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss20 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Myrskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss21 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Myrskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss22 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Fuktskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss23 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Fuktskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss24 Sumpskog Sätersmyran m.fl. CD1 Myrskog. Barrskog, blandat eller ospec dominerar. Ss25 Sumpskog Göransänget västerut 68 m 25 m - 66 m 0 m 50 m 81 m 33 m 92 m (235 m) 80 m 24 m (138 m) 68 m (65 m) 63 m 55 m CD1 Fuktskog. Blandskog av löv och barr. 80 m Ss26 Sumpskog Bodmyran DE Kärrskog. Blandskog av löv och barr. Preliminär klass 3. (130 m) 2 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor: https://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/nyckelbiotop/?objektid=sc71262 (2018-09-14) 3 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor: https://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/nyckelbiotop/?objektid=sc120908 (2018-09-14) 18 (32)

3.4.2 Naturvärdesinventering och artinformation Naturvärdesinventeringar (NVI) av sträckningsalternativen har genomförts. Sträckorna AB, BC, CD1 samt delsträcka CD2 fram till vinklingspunkten vid Kockstensberget väster om Storåsen, genomfördes under juli 2018. Inventeringsområdet omfattade en korridor om 50 meter på vardera sidan om sträckningarna. Delsträckorna CD2 (från vinklingspunkten vid Kockstensberget väster om Storåsen till punkt D) samt sträckan DE inventerades under oktober 2016 4. Inom Björnberget vindkraftpark har sträckningen justeratas efter att naturvärdesinventeringen genomfördes vilket innebär att hela sträckan inte har inventerats. Justeringen gjordes för att kunna hålla ett tillräckligt säkerhetsavstånd till potentiella placeringar av vindkraftverk. Projektområdet för vindkraftparken har dock inventerats inom ramen för tillståndsprövningen och detta underlag har istället legat till grund för den justerade sträckningen. Detta underlag kommer att redovisas i den kommande MKB:n. Naturvärdesinventeringarna har utförts av Enetjärn Natur AB respektive Calluna AB enligt svensk standard SS 199000:2014 med ambitionsnivå NVI på fältnivå medel. Inom ramen för naturvärdesinventeringarna har även tillgänglig information från Artdatabanken studerats. I detta avsnitt redovisas de huvudsakliga slutsatserna från naturvärdesinventeringarna. Resultatet av inventeringarna kommer att beskrivas och konsekvensbedömas mer grundligt i den kommande MKB:n. Rapporterna kommer också att bifogas MKB:n. Det finns 41 naturvärdesobjekt klassificerade vid naturvärdesinventeringarna inom inventeringskorridoren om ca 100 m runt sträckningsalternativen. Av dessa har 9 områden med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och 32 områden naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Samtliga naturvärdesobjekt framgår av kartan i Figur 12 på sidan 21 och i Bilaga S2 och sammanfattas i Tabell 3. Därutöver har ett antal naturvårdsarter identifierats. Med naturvårdsarter avses arter som omfattas av artskyddsförordningen, rödlistade arter, Natura 2000-arter och signalarter. Generellt är de funna naturvärdena utspridda inom inventeringsområdet och små till ytan. De högsta naturvärdena återfinns i den västra delen av området. Naturvärdena består till största del av myrar samt äldre skogsbestånd i anslutning till fuktiga och blöta marker som myrar, sumpskogar och vattendrag. Av de naturvårdsarter som påträffats är det de rödlistade signalarterna garnlav, lunglav och kornflarnlav som är mest frekvent förekommande. Dessa arter signalerar naturvärden som är kopplade till äldre och ostörda skogsmiljöer som har en brandhistorik. Inom objekt J observerades fertil lunglav, vilket är ovanligt i dagens skogslandskap. Enligt rekommendationerna från naturvärdesinventeringen bör denna sumpskog därför bevaras intakt. Varglav är skyddad enligt 8 artskyddsförordningen och har påträffats på torrakor inom objekt M. I objekt M fanns också inslag av tallar med en ålder på 200-300 år vilket är ovanligt. Vid två platser längs delsträckan CD1 har resultatet av naturvärdesinventeringen medfört en justering av det sträckningsförslag som låg till grund för inventeringsområdet. Den ursprungliga sträckningen förlades inledningsvis norr om våtmarksområdet Gällsjömyrorna (VMI 2) som har högsta naturvärdesklass i våtmarksinventeringen. Vid naturvärdesinventering påträffades längs med den 4 Projektet startades ursprungligen 2016 vilket är anledningen till att dessa sträckor inventerades under 2016. Projektet har därefter varit vilande fram till nu. 19 (32)

sträckningen flera områden som bedömdes hysa höga naturvärden, bl.a. vid ovan nämnda objekten M och J (se Figur 12). För att undvika dessa objekt förlades sträckningen istället norr om objekten, se Figur 11 nedan. Tidigare under projektets gång utreddes även möjligheten att gå strax väster om Gällsjömyrorna, dvs. mellan objekt M och Gällsjömyrorna. Med beaktande av slutsatserna från naturvärdesinventeringen bedömdes dock en sådan sträckning mindre lämplig än att gå norr om naturvärdsobjekten M och J. Figur 11. Detaljkarta som visar justeringen av den tidigare aktuella sträckningen vid naturvärdesobjekten M/N och J. 20 (32)

Figur 12. Karta över naturvärden funna vid naturvärdesinventeringar 2016 respektive 2018. Detaljkartor finns i Bilaga S2. 28 (29)

Tabell 3. Sammanställning av naturvärdesobjekt funna längs sträckningsalternativen vid utförda naturvärdesinventeringar. Objekt A-N avser naturvärden funna vid inventering 2018. Objekt 2-30 avser naturvärden funna vid inventering 2016. Naturvärdesklass 2 = högt naturvärde (orange fält) och naturvärdesklass 3 = påtagligt naturvärde (gröna fält). Numreringen av naturvärdesobjekten är samma som anges i de respektive rapporterna. Naturvärdesinventeringen 2016 gjordes dock för ett större område än vad som är aktuellt för detta projekt, därav saknas vissa nummer i denna tabell. Kart- ID Naturtyp Alt. Avstånd Kart -ID Naturtyp NVklass NVklass Alt. Avstånd A Skog och träd 3 AB1 138 m 2 Skogbevuxen myr 3 CD2 AA Myr 3 AB2 AB Vattendrag 3 AB2 (195 m) () 74 m 3 Skogbevuxen myr 3 CD2 4 Mindre vattendrag 3 CD2 (37 m) (17 m) (5 m) B Skog och träd 3 AB1 16 m 5 Barrblandskog 2 CD2 35 m C Vattendrag 3 AB1 D Vattendrag 3 AB2 E Skog och träd 3 BC (52 m) (17 m) (127 m) 6 Barrblandskog 3 CD2 20 m 7 Skogbevuxen myr 3 CD2 6 m 8 Skogbevuxen myr 3 CD2 5 m F Skog och träd 3 CD2 0 m 9 Skogbevuxen myr 3 CD2 G Myr 3 CD2 H Myr 3 CD2 I Myr 3 CD1 (46 m) (35 m) (44 m) 10 Tallskog 3 CD2 11 Skogbevuxen myr 3 CD2 12 Skogbevuxen myr 3 CD2 J Skog och träd 2 CD1 24 m 13 Tallskog 3 CD2 0 m (40 m) (70 m) (38 m) (55 m) K Myr 2 CD1 (75 m) 14 Granskog 3 CD2 L Vattendrag 3 CD1 45 m 15 Skogbevuxen myr 3 CD2 (88 m) (100 m) M Myr 2 CD1 19 m 16 Sumpgranskog 2 CD2 35 m N Skog och träd 2 CD1 72 m 17 Granskog 3 CD2 18 Skogbevuxen myr 3 CD2 (9 m) (216 m) 19 Mindre vattendrag 2 CD2 25 m 20 Mindre vattendrag 2 CD2 (50 m) 21 Tallskog 3 DE 35 m 22 Övrig grund sjö 3 DE 2 m 23 Sumpgranskog 3 DE 32 m 26 Granskog 2 DE 50 m 29 Granskog 3 DE (42 m) 30 Skogbevuxen myr 3 DE 32 m 28 (29)

Vid stationen Björnberget har den ovan nämnda nyckelbiotopen (Nb2) klassats som högt naturvärde (objekt 26). I anslutning till den finns även ett flertal mindre objekt som klassats som påtagligt naturvärde (objekt 29-30). Objekt 29 som avgränsas i väster av skogsgatan för den befintliga 145 kv-ledningen utgörs av senvuxen granskog med lövinslag, se Figur 13. Området fortsätter troligen mot öster utanför inventeringsområdet. Figur 13. Detaljkarta av sträckningen vid station Björnberget samt berörda naturvärden. Vid inventeringarna har ett även ett antal fågelarter identifieras (genom observation eller spår), däribland fjällvråk, tretåig hackspett, tjäder, järpe och spillkråka. Slutsatsen av naturvärdesinventeringarna är att de naturvårdsarter som påträffats inom inventeringsområdet sannolikt förekommer i motsvarande mängd även utanför det inventerade området. Vad gäller naturvårdsarter knutna till våtmarker bedöms det dock sannolikt att det finns fler arter och i större mängd utanför inventeringsområdet med tanke på de stora myrkomplex som förekommer i omgivningarna. 3.4.3 Vattenmiljö Sträckningsalternativen passerar två något större vattendrag (Alderängesån och Granån) och i närheten av två sjöar (Ullem och Hällsjön), se Figur 11. Därutöver korsas ett antal mindre bäckar. Runt alla vattendrag och sjöar rådet ett generellt strandskydd om 100 meter. Sträckningsalternativ 1 passerar inom 100 meter från både Hällsjön och Ullem vilket eventuellt kan komma att kräva strandskyddsdispens för eventuella stolpplaceringar inom strandskyddat område. Sträckningsalternativen korsar vattendraget Granån på två ställen. Granån (SE691815-150276) omfattas av miljökvalitetsnorm för vatten och har god ekologisk status. Granån uppnår inte god kemisk ytvattenstatus vilket beror på att gränsvärdena för kvicksilver 23 (32)

och polybromerade difenyletrar överskrids. Utsläpp av dessa ämnen har ingen lokal koppling utan beror på luftburna föroreningar som ackumulerats under lång tid. 3.4.4 Bedömd påverkan avseende naturmiljö och förebyggande åtgärder Den främsta påverkan på naturmiljön av en luftledning är att träden i skogsgatan måste fällas. Avverkning kommer att krävas i naturvärdesobjekt och sumpskogar vilket kommer att innebära en påverkan på dessa områden. Av naturvärdesobjekten är det framför allt inom objekt 29 som avverkning kommer att krävas för att bredda den befintliga skogsgatan. Objektets utbredning är avgränsat efter inventeringsområdet men hänger sannolikt samman med det angränsande sumpskogsobjektet (Ss26). I områden där naturvärdet är tydligt kopplat till skogens kontinuitet kan avverkning innebära en påtaglig påverkan på dessa områden. För dessa områden är det i första hand lämpligt att hitta en sträckning som i möjligaste mån går utanför området och i andra hand att vidta lämpliga skyddsåtgärder. I och med justeringen av delsträcka CD1 undviks till stor del de naturvärdesobjekt med högst naturvärde (framför allt objekt J, K, M och N) som påträffades vi inventeringen, vilket innebär att ledningens påverkan på dessa områden begränsas. För majoriteten av de naturvärden som berörs av sträckningsalternativen kan påverkan minimeras genom stolplacering utanför områdena. Detta gäller särskilt de naturvärdesobjekt som utgörs av myrar och öppna marker som t.ex. objekt K. Några andra exempel på skyddsåtgärder är att spara högstubbar vid avverkning samt att låta träd som tas ned bli liggande död ved genom att lämna dessa i ledningsgatan. Dessa frågor kommer att behandlas mer utförligt i den kommande MKB:n. En annan källa till påverkan är från arbetsfordon under anläggningstiden. För att minska denna risk för påverkan ställs krav på att entreprenören vidtar försiktighetsåtgärder vid byggnation och underhåll av ledningen. Vid passage av vattendrag används tillfälliga eller permanenta broar. Körning i vattendrag sker endast om det är miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska ris, virke eller annat läggas i vatten eller strandområde till skydd för naturmiljön. När arbetet är klart avlägsnas tillfälliga broar och utlagt skydd. Lägre träd och buskar i strandzonen, som inte utgör någon säkerhetsrisk, ska ej avverkas utan lämnas kvar. Vid körning på våtmarker och sumpskogar ska körskador undvikas genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Om körskador uppstår vid körning på våtmarker ska dessa återställas, om så är lämpligt. I den kommande MKB:n kommer ledningens konsekvenser för fågellivet beskrivas närmare dels genom utdrag från Artdatabanken och dels genom att studera de inventeringar som gjorts inom ramen för prövningarna av de närliggande vindkraftparkerna. I MKB:n kommer också förslag till platsspecifika skyddsåtgärder tas upp. 3.5 Kulturmiljö En luftledning kan påverka kulturmiljöer genom att det förändrar upplevelsevärdet eller att skador sker på kulturhistoriska lämningar. Skydd av kulturhistoriska lämningar regleras i kulturmiljölagen. För att få påverka en fornlämning krävs särskilt tillstånd. Av Figur 14 nedan framgår vilka kulturhistoriska lämningar som finns i området enligt Riksantikvarieämbetets databas, Fornsök. Det finns inga kända fornlämningar inom 100 meter från sträckningsalternativen. Längs delsträcka BC finns en torplämning benämnd 24 (32)

Torp 268:1 som är belägen ca 70 meter från sträckningsalternativ 1. Lämningen har antikvariatisk bedömning bevakningsobjekt vilket innebär att lämningens status inte har kunnat avgöras utan vidare utredningar. Figur 14. Karta över kända kulturlämningar. Infälld karta visar bevakningsobjektet Torp 268:1. 3.5.1 Påverkan avseende kulturmiljö och förebyggande åtgärder Vid framtagandet av sträckningsalternativen har hänsyn tagits till kända lämningar. Den ovan nämnda torplämningen kommer att undvikas vid detaljprojektering så att ingen direkt påverkan uppstår. Inga kända lämningar påverkas därmed av sträckningsalternativen. För att minimera risken för skador på okända forn- och kulturlämningar i samband med anläggandet av ledningen, kommer en arkeologisk utredning (etapp 1) genomföras under detaljprojekteringen. Upptäckts ytterligare lämnar bedöms dessa kunna undvikas genom anpassad stolpplacering. Om nya lämningar skulle påträffas vid exempelvis byggnation och underhållsarbete, kommer arbetet stoppas omedelbart och länsstyrelsen kontaktas enligt 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 3.6 Friluftsliv En luftledning påverkar främst friluftslivets upplevelsevärde eftersom ledningen kan ses som ett störande inslag för de som nyttjar skog och mark för friluftsändamål. Friluftslivsintressen kan också påverkas av begränsad framkomlighet vid byggnation av kraftledningar. 25 (32)

Sträckningsalternativen berör inga utpekade och/eller kända vandringsleder eller andra områden som nyttjas för friluftslivet. Däremot är det sannolikt att området nyttjas för rekreation av de som bor och vistas i området. Det finns en skoterled inom projektområdet som går i nord-sydlig riktning ned till Jättensjö och vidare till Storgransjön 5. 3.6.1 Påverkan avseende friluftsliv och förebyggande åtgärder Påverkan avseende friluftslivet bedöms som liten och kommer framför allt vara begränsad till anläggningstiden. När kraftledningen är byggd kommer friluftslivet inte att påverkas nämnvärt. 3.7 Markanvändning Ledningar påverkar markanvändningen på så sätt att skogsbruk inte kan bedrivas i ledningsgatan. Sträckningarna längd beror på vilka delsträckor som sammanlänkas. Sträckningsalternativ 1 är ca 22 km och sträckningsalternativ 2 är ca 24,6 km. Längs ledningen krävs en 36 40 m bred skogsgata. Skogsgatan uppskattas därmed omfatta en areal om ca 80 100 hektar. Bägge sträckningsalternativen går ca 300 m parallellt med en annan luftledning. Där kommer breddning av skogsgatan krävas. Sträckningsalternativ 1 går ca 3 km i en befintlig skogsgata, där det tidigare fanns en ledning, vilket minskar behovet av avverkning på denna sträcka. Marken i det berörda området ägs till största del av SCA. Sträckningsalternativ 2 och delsträcka AB2 skulle beröra fler markägare än alternativ 1. Längs delsträcka AB2 korsas sju fastigheter som ligger utanför vindkraftparksområdet och som inte ägs av SCA. För delsträcka CD1 och CD2 är motsvarande antal tre respektive två. 3.7.1 Påverkan avseende markanvändning och förebyggande åtgärder Ny mark kommer behöva tas i anspråk för att bygga den nya ledningen. Hur mycket mark som tas i anspråk beror på vilka alternativ som väljs. Ledningen påverkar inte möjligheten att även fortsättningsvis bedriva ett rationellt skogsbruk i området. Ledningen påverkar markanvändningen på så sätt att skogsbruk inte kan bedrivas i skogsgatan. Befintliga skogsvägar kommer fortsatt kunna användas vilket innebär att framkomligheten inte begränsas. Sträckningsalternativen berör i huvudsak mark som ägs av SCA innebärande att ledningen framförallt kommer att beröra marker där aktivt produktionsskogsbruk bedrivs. Totalt kommer ca 88 hektar mark att behöva tas i anspråk för att bygga den nya ledningen. Det kan jämföras med den totala arealen produktiv skogsmark i Västernorrlands län som är ca 1,67 miljoner hektar. 3.8 Rennäring Området omfattas inte av riksintresse för rennäringen. Sträckningsalternativen ligger i sin helhet inom ett område som nyttjas av samebyn Jijnjevaerie. Området används som förvinterland, vinterland och vårvinterland. 3.8.1 Påverkan avseende rennäring och förebyggande åtgärder Renar störs mer eller mindre av olika typer av exploateringar som t.ex. kraftledningar, vägar och bebyggelse. Dock visar studierna stora variationer i resultaten beroende på 5 Se https://skoterleder.org/#!map/12/62.4181/15.9681 (2018-10-01) 26 (32)

typen av ingrepp, årstider, väderförhållanden, tamhetsgrad samt kön och ålder hos enstaka individer. Den faktor som dock visat sig ha den största påverkan på renar är nivån på den mänskliga aktiviteten, inte den störning som själva anläggningen ger. Det medför att den största påverkan kommer att ske under byggandet av ledningarna. Det störande arbetet sker dock under kortare tid vid respektive del av ledningen. Ellevio kommer att samråda med berörd sameby innan ledningen börjar byggas för att i möjligaste mån anpassa arbetet så att störningar på rennäringen minimeras under byggtiden. Även innan skogligt underhåll genomförs kontaktas samebyn för att i möjligaste mån anpassa arbetet till lämpliga tidpunkter på året. 3.9 Planer Gällande översiktsplan för Ånge kommun är från 2004 med revideringar 2008, 2010 och 2013. Sträckningsalternativen bedöms vara förenliga med översiktsplanen. Inga detaljplanelagda områden berörs av sträckningsalternativen. 3.10 Infrastruktur Sträckningsalternativen går en kortare sträcka parallellt med en regionnätsledning tillhörande Ellevio (benämnd L134). Delsträcka CD1 korsar två statliga vägar för vilka Trafikverket är väghållare väg 524 nordost om Jättensjö och väg 514 öster om Hällsjön. Övrig infrastruktur som berörs är enskilda vägar. 27 (32)

4 Förordat alternativ För att enkelt kunna se vad som skiljer alternativen utifrån de olika aspekter som redovisats i avsnitt 3 har sträckningsalternativen sammanställts i Tabell 4 på nästa sida. Observera att det endast går att jämföra de alternativ som har samma bokstavskombination eftersom de representerar samma delsträcka. Det alternativ som mot bakgrund av denna jämförelse förordas är alternativ 1 (med delsträckorna AB1 och CD1). Motiveringen till detta är bl.a. följande: Även om delsträcka AB1 inte är den kortaste sträckan så övervägs detta av att den befintliga skogsgatan kan nyttjas genom Klevberget vindkraftpark och att inga markägare utom SCA och de fastigheter som omfattas av vindkraftparken berörs av sträckan. Delsträckorna berör därmed uppskattningsvis lika stora delar jungfrulig mark även om delsträcka AB1 är nästan tre km längre. Längs delsträcka AB2 berörs sju privata markägare utanför vindkraftsområdet. Intrånget och påverkan på markanvändningen bedöms större när flera privata markägare berörs, vars skogsskiften fragmenteras och/eller reduceras, än om endast en stor markägare (SCA) berörs. Mellan punkt C och D är sträckan CD1 väsentligt kortare än CD2 och förordas därför. Längs med sträckan CD2 påträffades även ett stort antal naturvärdesobjekt vid naturvärdesinventeringen som därmed kan undvikas. Med de justeringar av den naturvärdesinventerade sträckan som CD1 innebär, kan merparten av de funna naturvärdesobjekten med höga naturvärden undvikas. I och med att den förordade sträckan är kortare än alternativ CD2 blir också miljöpåverkan ur resurssynpunkt mindre eftersom det kommer innebära mindre materialåtgång och mindre omfattande anläggningsarbeten. CD1 innebär därmed ca 22 hektar mindre markintrång och därmed mindre påverkan på skogsbruket. Sammantaget bedöms det förordade alternativet utgöra den sträckning som medför minst påverkan på bl.a. naturmiljön samtidigt som det också innebär att färre markägare berörs. 28 (32)

Tabell 4. Sammanställning av alla sträckningsalternativ samt berörda intressen inom ca 100 m. Med NVI-objekt avses naturvärdesobjekt funna vid naturvärdesinventering. Förordat alternativ markerat med grön färg. Delsträcka A-B B-C C-D D-E Aspekt/ Alt. AB1 Alt. AB2 (Alt. 1 och 2) Alt. CD1 Alt. CD2 (Alt. 1 och 2) Alternativ Teknik Luftledning Luftledning Luftledning Luftledning Luftledning Luftledning Längd 7,8 km 4,6 km 3,2 km 7 km 12,7 km 4 km Naturmiljö Passerar en nyckelbiotop, sju sumpskogsobjekt och tre NVI-objekt (varav en korsas). Passerar/korsar fyra sumpskogsobjekt och tre NVI-objekt. Passerar en sumpskog och korsar ett NVIobjekt. Passerar/korsar sex sumpskogsobjekt och sex NVI-objekt. Passerar/korsar en nyckelbiotop, tre sumpskogsobjekt och 19 NVI-objekt. Passerar/korsar en nyckelbiotop (tillika naturvårdsobjekt), två sumpskogsobjekt och tre NVI-objekt. Sammanlagt ca 286 m går genom NVI objekt. Ca 127 m går genom NVI objekt Ca 50 m går genom NVI objekt. Kulturmiljö - - Ett bevakningsobjekt (torplämning) inom 70 m. Landskapsbild Infrastruktur Går huvudsakligen genom produktionsskog. Korsar enskilda skogsvägar. Går huvudsakligen genom produktionsskog. Korsar enskilda skogsvägar. Går huvudsakligen genom produktionsskog. Korsar enskilda skogsvägar. Sammanlagt ca 119 m går genom NVI objekt. Sammanlagt ca 725 m går genom NVI objekt. Sammanlagt ca 42 m går genom NVI objekt. - - - Går huvudsakligen genom produktionsskog. Korsar väg 524 och 514 (statliga vägar) och enskilda skogsvägar. Går huvudsakligen genom produktionsskog. Korsar väg 514 (statlig väg) och enskilda skogsvägar. Går huvudsakligen genom produktionsskog. Sträckningen går ca 300 m parallellt med en 145 kv-luftledning fram till station Björnberget. Rennäring Området i sin helhet används som förvinterland, vinterland och vårvinterland. Området i sin helhet används som förvinterland, vinterland och vårvinterland. Bebyggelse - Bebyggelse finns vid Lillmörtsjön, som närmast inom ca 800 m. Markägare/markanvändning Endast SCA:s mark utanför vindparksområdet. Sju fastigheter korsas (utanför vindparksområdet) förutom SCA:s mark. Området i sin helhet används som förvinterland, vinterland och vårvinterland. Bebyggelse finns vid Lillmörtsjön, som närmast inom ca 450 m. Endast SCA:s mark. Området i sin helhet används som förvinterland, vinterland och vårvinterland. Bebyggelse finns vid Jättensjö, som närmast inom ca 350 m. Tre fastigheter korsas utöver SCA:s mark. Området i sin helhet används som förvinterland, vinterland och vårvinterland. Bebyggelse finns vid Jättensjö, som närmast inom ca 750 m. Två fastigheter korsas utöver SCA:s mark. Korsar enskilda skogsvägar. Området i sin helhet används som förvinterland, vinterland och vårvinterland. - Endast SCA:s mark. 28 (29)

5 Fråga om betydande miljöpåverkan Enligt Miljöbedömningsförordningen (2017:966) ska hänsyn tas till nedanstående tre punkter vid bedömning av huruvida verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan: 1. Verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper 2. Verksamheten eller åtgärdens lokalisering och 3. De möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper Ledningarna innebär en ny ledningssträcka på ca 22 km, vilket innebär ett markanspråk på ca 88 hektar brukad skogsmark och myrmark. Förordad sträckning berör inga riksintressen eller skyddade områden. Ledningen är vidare en förutsättning för att kunna överföra den el som produceras av vindkraftparken Klevberget till det överliggande elnätet. Området inom vilket ledningen är lokaliserad får därmed anses vara tåligt för den typ ingrepp som en kraftledning innebär. Däremot berörs ett antal sumpskogar och ett flertal naturvärden som påträffats vid inventeringarna (NVI-objekt). Sträckningen går ca 340 meter genom NVI-objekt, bestående av skogsmark, våtmark och vattendrag. Vid framtagande av sträckningen har hänsyn tagits för att minska intrånget i dessa intresseområden och sträckningen har också justerats för att undvika särkskilt värdefulla NVI-objekt. Anläggandet av ledningen innebär att avverkning, körning och andra anläggningsarbeten kommer krävas inom berörda intresseområden vilket medför en viss påverkan. Vid tidigare prövningar av nya ledningar i närområdet har Länsstyrelsen i Västernorrland bedömt att ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan (Gubbaberget-Tovåsen och Björnberget-Tovåsen). Mot bakgrund av ovanstående bedömer Ellevio att det är sannolikt att även uppförande och drift av denna ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan i miljöbalkens mening. Ellevio har därför valt att direkt samråda om MKB:ns omfattning och utformning (avgränsningssamråd). 28 (29)

6 Omfattning MKB MKB:ns omfattning avgörs av om ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Eftersom ledningen i det här fallet antas medföra betydande miljöpåverkan kommer MKB:n ha den omfattning som framgår av Tabell 5 nedan. Punkt 1-8 omfattas av kraven i 6 kap. 35 miljöbalken. Av 19 miljöbedömningsförordningen framgår vidare att MKB:n även ska innehålla punkter 9 12 nedan. Uppgifterna ska ha den omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till rådande kunskaper och bedömningsmetoder, och behövs för att en samlad bedömning ska kunna göras av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Tabell 5. Innehåll och omfattning miljökonsekvensbeskrivning. Punkt Innehåll 1 Uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utformning, omfattning och andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen. 2 Uppgifter om alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. 3 Uppgifter om rådande miljöförhållanden innan verksamheten påbörjas eller åtgärden vidtas och hur de förhållandena förväntas utveckla sig om verksamheten eller åtgärden inte påbörjas eller vidtas. I MKB:n kommer bl.a. eventuell påverkan på fåglar och resultatet av naturvärdesinventeringen beskrivas närmare. 4 En identifiering, beskrivning och bedömning av de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. 5 Uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa de negativa miljöeffekterna. 6 Uppgifter om de åtgärder som planeras för att undvika att verksamheten eller åtgärden bidrar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. 7 En icke-teknisk sammanfattning av 1 6. 8 En redogörelse för de samråd som har skett och vad som kommit fram i samråden. 9 Uppgifter om beredskapen för och föreslagna insatser vid allvarliga olyckor, om sådana uppgifter är relevanta med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. 10 En redogörelse för de prognos- och mätmetoder, underlag och informationskällor som har använts med uppgift om eventuella brister och osäkerheter i metoderna och underlagen. 11 En referenslista med uppgifter om de källor som har använts. 12 Uppgifter om hur kravet på sakkunskap i 15 miljöbedömningsförordningen är uppfyllt. 31 (32)

Referenser Arbetsmiljöverket et al., 2009. Magnetfält och hälsorisker. Lundman, S. (2018). Inventering och bedömning av naturvärde Klevberget, planerad elledning i Ånge kommun, Enetjärn Natur AB. Länsstyrelsernas geodatakatalog, http://extra.lansstyrelsen.se/gis/sv/pages/geodatakatalogen.aspx Länsstyrelsen Västernorrland län, Grön infrastruktur i Västernorrland analys av nuläget och plan för insatsområden (Remissversion 2018-05-09) Riksantikvarieämbetets geodata, Fornsök, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html (2018-09-17) Schön, V. (2013). E.ON Vind Sverige AB Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Björnberget, Pöyry SwedPower AB. Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, Nyckelbiotop SCA, https://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/nyckelbiotop/?objektid=sc71262 (2018-09-14) Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, Nyckelbiotop SCA, https://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/nyckelbiotop/?objektid=sc120908 (2018-09-14) Skoterleder, https://skoterleder.org/#!map/12/62.4757/15.9978 (2018-10-01) Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) Sörensen, J. (2016). Naturvärdesinventering Ledningsdragning, Storåsen Björnberget, Ånge kommun 2016, Calluna AB. Ånge kommun, Översiktsplan Ånge kommun 2004 (med tillägg 2008, 2010 och 2013) https://www.ange.se/bo-bygga-miljo-trafik/oversiktsplan-ochdetaljplaner/oversiktsplan.html (2018-05-29) 32 (32)

± Ny145kVl uf t l edni ng mel l anvi ndkr af t par k Kl evber getochst at i on Björ nber get Bi l agas1nat ur mi l jö Teckenförklaring: Alternativ 1 Alternativ 2 A «Ss12 Ss23 E «Ss25 Ss18 Ss24 Ss22 Ss19 Nb2 VMI 2 Ss26 D «Ss15 Ss21 C «Ss13 Ss9 Ss8 B «Ss2 Parkgräns Ss6 VMI 1 Ss3 Riksintresse vindbruk Ss1 Natura 2000 (SCI) Natura 2000 (SPA) Ss4 Naturreservat Ss7 Nyckelbiotop Sumpskog Ss5 Ss14 Nb1 Station Riksintresse naturvård Ss10 Ss16 Ss20 Ss17 Ss11 Ѕ Naturvärdesobjekt (Lst) Våt mar ki nvent er i ng Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Vissa naturvärden 0 1 2 3 km Skala (A3): 1:60 000 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Framtagen för Ellevio av Pöyry Sweden AB Lantmäteriet Länsstyrelsen Skogsstyrelsen

± Bilaga S2. Kartblad 1(5) Ny 145 kv luftledning mellan Klevberget och Björnberget Naturvärdesinventering Teckenförklaring: Alternativ 1 AB Alternativ 2 AA Naturvärdesinventering: Klass 2 Klass 3 Inventeringsområde D A B C 0 0,5 1 km Skala (A4): 1:27 000 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Framtagen för Ellevio av Pöyry Sweden AB Lantmäteriet

± Bilaga S2. Kartblad 2(5) Ny 145 kv luftledning mellan Klevberget och Björnberget Naturvärdesinventering Teckenförklaring: Alternativ 1 Alternativ 2 Naturvärdesinventering: Klass 2 Klass 3 Inventeringsområde E H 0 0,5 1 km Skala (A4): 1:27 000 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Framtagen för Ellevio av Pöyry Sweden AB Lantmäteriet

± Bilaga S2. Kartblad 3(5) Ny 145 kv luftledning mellan Klevberget och Björnberget Naturvärdesinventering I Teckenförklaring: F J K Alternativ 1 Alternativ 2 Naturvärdesinventering: Klass 2 Klass 3 Inventeringsområde G H 13 14 12 10 11 9 8 7 6 4 5 3 2 0 0,5 1 km Skala (A4): 1:27 000 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Framtagen för Ellevio av Pöyry Sweden AB Lantmäteriet

± Bilaga S2. Kartblad 4(5) Ny 145 kv luftledning mellan Klevberget och Björnberget Naturvärdesinventering Teckenförklaring: Alternativ 1 Alternativ 2 Naturvärdesinventering: Klass 2 Klass 3 Inventeringsområde L 21 M N M 19 20 16 18 17 15 0 0,5 1 km Skala (A4): 1:27 000 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Framtagen för Ellevio av Pöyry Sweden AB Lantmäteriet

± Bilaga S2. Kartblad 5(5) Ny 145 kv luftledning mellan Klevberget och Björnberget Naturvärdesinventering Teckenförklaring: 26 Ѕ Alternativ 1 Alternativ 2 Station Naturvärdesinventering: Klass 2 Klass 3 Inventeringsområde 30 Ѕ 29 23 22 0 0,5 1 km Skala (A4): 1:27 000 Koordinatsystem: SWEREF99 TM Framtagen för Ellevio av Pöyry Sweden AB Lantmäteriet