Livsmedelssektorn i Halland

Livsmedelssektorn i Halland 2007 2012 En rapport från Region Halland

Innehåll Inledning... 3 Sysselsättning... 4 Sysselsättning efter delområden... 6 Andel sysselsatta... 8 Utbildningsnivå... 10 Utbildningsnivå efter delområden... 12 Sysselsatta efter storleksklass... 14 Sysselsatta efter storleksklass och delområde... 16 Arbetsställen efter storleksklass... 17 Livsmedelssektorns lokalisering... 19 Specialisering... 24 Livsmedelssektorns ekonomiska utveckling... 26 Grm-index 2004-2012... 28 Förädlingsvärde 2004-2012... 30 Produktivitet... 32 Sammanfattning och reflektioner... 34 Bilaga 1.... 35 2

Inledning Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020. Bakom strategin ligger en omfattande process där många människor har mötts och samtalat om framtiden och tillväxtfrågor. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Det finns tre styrkeområden i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Ett regionalt styrkeområde är ett tematiskt område där det i regionen finns särskilt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Livsmedel ingår som ett delområde inom Grön Tillväxt tillsammans med förnybar energi och råvaror, samt produkter och tjänster från jord, skog och vatten. Den halländska livsmedelsbranschen är en av länets mest specialiserade branscher, vilket skapar goda tillväxtmöjligheter längs hela kedjan från råvaruproduktion till högförädlade livsmedel och tjänster. Följande delbranscher ingår i denna studie; jordbruk, fiske, livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet. Goda möjligheter till samverkan och innovationsutveckling finns också tillsammans med de andra halländska styrkeområdena Hälsoinnovation och Besöksnäring. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om den halländska livsmedelssektorn inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, lokalisering, specialisering och ekonomisk utveckling. Statistiken kommer huvudsakligen från SCB, Statistiska Centralbyrån. 3

Sysselsättning Antal sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland uppgick till 9 657 år 2012. Det är en ökning med 420 personer eller 5,0 procent från 2007. Det är en sämre utveckling än Sverige i övrigt (14 procent). Bland de halländska kommunerna hade Halmstad flest sysselsatta år 2012 med 3 000 personer. Kungsbacka kommun tillsammans med Falkenberg har haft den största sysselsättningsökningen sedan 2007. Precis som i övriga landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom livsmedels-sektorn. Däremot har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor än för män i Halland som helhet (Män 0,2 procent och kvinnor 12 procent) och i samtliga kommuner. Även i övriga Sverige har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor än för män (Män 13 procent och kvinnor 16 procent). ANTAL SYSSELSATTA INOM LIVSMEDEL 2007 OCH 2012, HALLAND 12 000 10 000 8 000 2007 2012 9 237 9 657 6 000 4 000 2 000 0 2 927 3 009 2 535 2 618 1 736 1 770 1 041 1 175 902 973 96 112 Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Laholm Hylte Halland SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING (ANTAL) INOM LIVSMEDEL 2007-2012 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 420 134 83 82 71 16 34 Kungsbacka Falkenberg Halmstad Laholm Varberg Hylte Halland 4

SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING (ANTAL) INOM LIVSMEDEL EFTER KÖN 2007-2012 500 400 300 Män Kvinnor 406 200 152 100 0-69 96 72 44 38 10 27 28 6 14 14-100 Falkenberg Kungsbacka Halmstad Laholm Varberg Hylte Halland ANTAL SYSSELSATTA INOM LIVSMEDEL EFTER KÖN 2012 7 000 6 000 5 000 4 000 Män Kvinnor 5 887 3 770 3 000 2 000 1 000 0 1 866 1 592 1 143 1 026 1 067 653 632 703 522 341 77 35 Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Laholm Hylte Halland 5

Sysselsättning efter delområden Det är endast inom restaurangverksamhet som det är fler kvinnor än män sysselsatta både i Halland som i övriga landet. Inom övriga delområden råder det motsatta förhållandet. Alla delområden inom livsmedelssektorn i Halland ökade sin sysselsättning mellan åren 2007-2012 utom delområdena livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk. I länet minskade jordbruk med 348 personer (237 män) och (111 kvinnor) och livsmedels- och dryckestillverkning med 144 män. I Sverige minskade sysselsättningen inom livsmedels- och dryckestillverkning med 3 900 personer eller -7 procent (2 700 män och 1 200 kvinnor). Restaurangverksamheten i Halland stod för den största sysselsättningsökningen (667 personer) sedan år 2007 tätt följt av delområdet partihandel med livsmedel. Halmstads kommun hade den största ökningen av sysselsatta inom partihandel med livsmedel medan Falkenberg och Kungsbacka kommun ökade mest inom restaurangverksamhet ANTAL SYSSELSATTA EFTER DELOMRÅDE OCH KÖN 2012, HALLAND 2 500 2 000 1 500 2 028 Män Kvinnor 1 596 1 144 1 359 1 781 1 000 500 0 480 98 15 806 350 ANTAL SYSSELSATTA EFTER DELOMRÅDE 2007 OCH 2012 SAMT FÖRÄNDRING, HALLAND 3 600 3 100 2 600 2 856 2 508 2007 2012 2007-2012 2 818 2 740 2 473 3 140 2 100 1 600 1 100 600 100-400 -348 85 113 28-78 1 005 1 156 151 667 6

SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING EFTER DELOMRÅDE OCH KÖN 2007-2012 400 323 344 300 Män 200 100 0 Kvinnor 20 8 66 52 99-100 -200-111 -144-300 -237 SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING (ANTAL) EFTER DELOMRÅDE OCH KOMMUN 2007-2012 400 300 276 284 200 100 76 201 Jordbruk Fiske 0 Livsmedelstillv -100 Partihandel med livsmedel -200-191 -121-118 Restaurang -300 7

Andel sysselsatta I Halland har livsmedelssektorns andel av den totala sysselsättningen varit oförändrad mellan åren 2007-2012 jämfört med övriga Sveriges ökning. Delområdena livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk har däremot minskat sin andel av den totala sysselsättningen i Halland. Detta kan förklaras med att sysselsättningen minskade under perioden 2007-2012. Övriga delområden har istället ökat sin andel av den totala syssel-sättningen i länet, framförallt restaurangverksamhet. Halland har ändå en högre andel sysselsatta inom jordbruk samt livsmedels- och dryckestillverkning än Sverige som helhet (Jordbruk i Halland 1,9, Jordbruk i Sverige 0,8. Livsmedelstillverkning i Halland 2,1, Livsmedels tillverkning i Sverige 1,3). Livsmedelssektorns andel i de olika halländska kommunerna var som högst i Falkenbergs kommun och som lägst i Hylte kommun både 2007 och 2012. I Laholm, Hylte och Kungsbacka kommuner har andelen sysselsatta inom livsmedelssektorn ökat mellan åren 2007 till 2012. Falkenbergs kommun utmärker sig genom sin höga sysselsättningsandel inom livsmedelstillverkning och Laholms kommun inom jordbruk. ANTAL SYSSELSATTA (%) INOM LIVSMEDEL 2007 OCH 2012 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 13,7 13,1 10,4 11,0 6,7 6,6 6,5 6,2 4,5 2007 2012 4,7 1,9 2,3 7,3 7,2 4,9 5,4 0,0 ANTAL SYSSELSATTA (%) EFTER DELOMRÅDE 2007 OCH 2012, HALLAND 2,5 2,0 1,5 2,3 1,9 2007 2012 2,2 2,1 2,0 2,4 1,0 0,5 0,0 0,07 0,08 0,80 0,87 8

ANTAL SYSSELSATTA (%) EFTER DELOMRÅDE OCH KOMMUN 2012 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Jordbruk Fiske Livsmedelstillv Partihandel med livsmedel Restaurang 9

Utbildningsnivå I Halland och i Sverige har livsmedelssektorn generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund närmare 60 procent och utbildningsgruppen Högst grundskola utgör 26 procent. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning är också låg, 15,0 procent medan Sverige som helhet låg på 18,0 procent 2012. Under perioden 2007-2012 ökade andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning mer i Sverige än i Halland (68 respektive 32 procent). I vissa kommuner har dock andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning haft en bättre utveckling än Hallandssnittet exempelvis Kungsbacka, Varberg och Laholm. Andelen sysselsatta inom gruppen Högst grundskola har däremot minskat i Halland (-5 procent) och i vissa kommuner utom i Hylte, Laholms samt i Falkenbergs kommun. Antal sysselsatta efter utbildningsnivå 2012, Livsmedelssektorn ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ 2012, LIVSMEDELSSEKTORN Högst Eftergym Eftergym Kommun grundskola Gymnasial < 3 år > 3 år Hyl te 46 51 9 6 Halmstad 602 1 887 319 201 La hol m 312 550 72 39 Fa l kenberg 705 1 521 239 153 Va rberg 525 1 011 165 69 Kungs ba cka 301 696 110 68 Halland 2 491 5 716 914 536 Sverige 57 953 139 470 25 532 18 149 ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ INOM LIVSMEDEL (%) 2012 70 60 63 57 58 57 59 59 58 50 40 30 20 10 0 41 46 20 8,0 5,4 10,6 6,7 32 7,4 4,0 27 30 26 26 24 9,1 9,3 9,4 9,5 10,6 5,8 3,9 5,8 5,6 7,5 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 10

SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING EFTER UTBILDNINGSNIVÅ INOM LIVSMEDEL (%) 2007-2012 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 11

Utbildningsnivå efter delområden Partihandel med livsmedel samt livsmedels- och dryckestillverkning hade år 2012 en högre andel sysselsatta med gymnasial utbildnings-bakgrund än övriga delområden, 67 respektive 62 procent. Samma delområden hade även den högsta andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning år 2012. Mellan 2007-2012 har andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat inom samtliga delområden. Inom livsmedels- och dryckestillverkning ökade bara gruppen eftergymnasial utbildning längre än tre år. Ökningen kan förklaras av den positiva sysselssättningsutvecklingen för kvinnor som oftast har en högre utbildningsnivå än män. Trots en ökning av andelen sysselsatta i grupperna med eftergymnasial utbildning ligger Hallands delområden fortfarande lägre än Sverigegenomsnittet. Antal sysselsatta efter utbildningsnivå 2012, delområden livsmedel ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ 2012, DELOMRÅDEN LIVSMEDEL Högst Eftergym Eftergym Delområde Halland grundskola Gymnasial < 3 år > 3 år Jordbruk 842 1 338 219 109 Fi s ke 48 47 16 2 Livsmedels- och dryckestillv 591 1 696 241 212 Partihandel med livsmedel 170 774 126 86 Res ta ura ngverks a mhet 840 1 861 312 127 ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ (%) 2012, HALLAND DELOMRÅDEN LIVSMEDEL 80 70 60 50 40 30 20 10 0 34 53 9 4,3 42 42 14 1,8 22 62 67 59 27 15 9 11 7,7 7,4 10 4,0 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 12

SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING EFTER UTBILDNINGSNIVÅ (%) 2007-2012 HALLAND, DELOMRÅDEN LIVSMEDEL 50 43 40 30 20 20 33 27 33 34 30 26 20 28 23 10 6 8 0-0,9-2 -10-9 -20-18 -15-30 -24 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 13

Sysselsatta efter storleksklass Närmare 70 procent av de sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland återfinns inom storleksklasserna 1-9 och 10-49 anställda. En bild som är liknande över hela landet. Livsmedelssektorn har mellan år 2007-2012 haft en positiv sysselsättningsutveckling i hela landet. För Halland har sysselsättningen ökat inom alla storleksklasser utom i klassen 10-49 anställda. I Sverige som helhet har sysselsättningen ökat inom samtliga storleksklasser. Bland de Halländska kommunerna är det en blandad bild som visas. Halmstad sticker ut med en sysselsättningsökning inom klassen 200+ medan Falkenberg ökat inom klasserna 1-9 anställda samt inom 50-200 anställda. ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL 2012 (%) Sverige 44 32 13 12 Halland 46 26 15 13 Kungsbacka Varberg Falkenberg Laholm Halmstad 32 37 57 64 65 13 28 27 19 37 25 36 23 20 10 6 1-9 anst 10-49 anst 50-200 anst 200+ Hylte 88 12 0% 20% 40% 60% 80% 100% FÖRÄNDRING ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL 2007-2012 400 300 200 100 0-100 1-9 anst 10-49 anst 50-200 anst 200+ -200-300 14

140,0 120,0 100,0 FÖRÄNDRING ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL 2007-2012 (%) 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0 1-9 anst 10-49 anst 50-200 anst 200+ -40,0-60,0 15

Sysselsatta efter storleksklass och delområde Inom delområdena jordbruk och fiske är en övervägande majoritet sysselsatt inom storleksklassen 1-9 anställda. För övriga delområden är fördelningen mer spridd framförallt inom livsmedels- och dryckes-tillverkning samt partihandel med livsmedel. Inom restaurangverksamhet har sysselsättningen ökat inom de mindre och medelstora storleksklasserna. Partihandel med livsmedel har istället haft en sysselsättning-sökning inom klassen 200+. Övriga delområden har under åren 2007-2012 haft en sämre sysselsättningsutveckling inom flera storleksklasser. ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDE 2012, HALLAND (%) Restaurangverksamhet 50 41 9 Partihandel med livsmedel 19 29 52 1-9 anst 10-49 anst Livsmedels- och dryckestillv 9 27 42 22 50-200 anst Fiske 88 12 200+ Jordbruk 91 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% FÖRÄNDRING ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDEN LIVSMEDEL 2007-2012, HALLAND 500 400 322 376 300 200 214 1-9 anst 10-49 anst 100 0 15 13-10 24 77 50-200 anst 200+ -100-200 -127-72 -43-152 -300-227 16

Arbetsställen efter storleksklass I Halland fanns år 2012 5 767 arbetsställen inom livsmedelssektorn. En majoritet av arbetsställena fanns inom storleksklasserna 1-9 och 10-49 anställda. Antal arbetsställen inom livsmedelssektorn ökade mellan åren 2010-2012 med 576 stycken i Halland, en ökning med 11 procent vilket var identiskt med övriga Sveriges ökning. Flest antal arbetsställen har tillkommit inom storleks-klasserna 1-9 samt 10-49 anställda och procentuellt har Halland hållit jämna steg med övriga Sverige. Inom klassen 200 anställda eller fler, har antalet arbetsställen minskat under perioden 2010-2012 i övriga Sverige. I Halland har ett arbetsställe tillkommit inom partihandel med livsmedel. Inom de olika delområdena finns flest arbetsställen i storleksklassen 1-9 anställda med undantag för livsmedels- och dryckestillverkning som även har en högre andel sysselsatta inom storleksklassen 10-49 anställda än övriga delområden. Jordbruk utmärker sig med sina 4 568 arbetsställen i storleksklassen 1-9 anställda. Det är också inom jordbruk som vi ser en markant ökning i samma storleksklass sedan 2010. Ökningen av antal arbetsställen inom jordbruk beror på en definitionsändring hos SCB. Numer klassas pensionerade jord- och skogsägare som sysselsatta. ANTAL ARBETSSTÄLLEN EFTER STORLEKSKLASS 2012, LIVSMEDEL Antal arbetsställen efter storleksklass 2012, Livsmedel Kommun 1-9 anst 10-49 anst 50-200 anst 200+ Total Hyl te 259 0 0 0 259 Halmstad 916 42 6 1 965 La hol m 892 18 1 0 911 Fa l kenberg 1 202 26 4 1 1 233 Va rberg 1 415 31 2 0 1 448 Kungs ba cka 933 18 0 0 951 Halland 5 617 135 13 2 5 767 Sverige 125 238 3 851 328 47 129 464 ANDEL (%) FÖRETAG EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL 2012 Sverige 97 3 Halland 97 2 Kungsbacka 98 2 1-9 anst Varberg 98 2 10-49 anst Falkenberg 97 2 50-200 anst Laholm Halmstad 95 98 4 2 0,6 200+ Hylte 100 92% 94% 96% 98% 100% 17

ANDEL (%) FÖRETAG EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDE HALLAND LIVSMEDEL 2012 Restaurangverksamhet 90 10 Partihandel med livsmedel 90 10 1-9 anst Livsmedels- och dryckestillv 70 22 8 10-49 anst Fiske 100 50-200 anst 200+ Jordbruk 100 0% 20% 40% 60% 80% 100% FÖRÄNDRING ANTAL ARBETSSTÄLLEN EFTER STORLEKSKLASS 2010-2012, LIVSMEDEL Förändring antal arbetsställen efter storleksklass 2010-2012 livsmedel Kommun 1-9 anst 10-49 anst 50-200 anst 200+ Total Hylte 22-1 0 0 21 Ha lms tad 37 5-1 1 42 Förändring La holm antal arbetsställen efter storleksklass 65 2010-2012 2 livsmedel 0 0 67 Kommun Fa lkenberg 1-9 anst 114 10-49 anst 3 50-200 anst0 200+ 0 Total 117 Hylte Va rberg 167 22-11 01 0 169 21 Ha Kungs lmsba tadcka 157 37 53-10 10 160 42 La Halland holm 562 65 13 2 0 01 576 67 Fa Sverige lkenberg 12 114 932 363 3 12 0-7 0 13 117 300 Va Förändring rberg antal arbetsställen efter storleksklass 167 och delområde 1 2010-2012 1 0 169 Kungs Delområde ba cka 1-9 anst 157 10-49 anst3 50-200 anst0 200+ 0 Total 160 Halland Jordbruk 480 562 138 0 10 576 488 FÖRÄNDRING ANTAL ARBETSSTÄLLEN EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDE Sverige Fiske 12 932 15 2010-2012 3630 120-70 13 300 15 Förändring Livsmedels- antal och arbetsställen dryckestillvefter storleksklass 11 och delområde 3 2010-2012 1 0 15 Delområde Partihandel med livsmedel 1-9 anst 32 10-49 anst -4 50-200 anst -1 200+ 1 Total28 Jordbruk Restaurangverksamhet 480 24 86 0 0 488 30 Fiske Halland 562 15 13 0 0 01 576 15 Livsmedels- och dryckestillv 11 3 1 0 15 Partihandel med livsmedel 32-4 -1 1 28 Restaurangverksamhet 24 6 0 0 30 Halland 562 13 0 1 576 18

Livsmedelssektorns lokalisering Statistiken i denna rapport är hämtad från SCB och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Samma källa ligger också till grund för att visualisera var livsmedelssektorns olika delbranscher är lokaliserade. På kartbilderna visas sysselsatt dagbefolkning per 500 m ruta vilket indikerar att det även finns arbetsställen i rutan. Jordbrukets lokalisering i Halland visar upp en utspridd geografisk bild men med en viss koncentration av sysselsättningstäta rutor utmed kusten. Fiskenäringen är i norra Halland koncentrerad till kusten samtidigt som det förekommer verksamhet i inlandet i södra delen av länet. Livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet (sid 11) är också till stor del koncentrerade till kusten och hade år 2012 fler sysselsättningstäta rutor jämfört med jordbruket och fisket. ANTAL SYSSELSATTA INOM JORDBRUK 2012, HALLAND 19

ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM LIVSMEDELSTILLVERKNING 2012, HALLAND 20

ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM FISKE 2012, HALLAND 21

ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM PARTIHANDEL MED LIVSMEDEL 2012, HALLAND 22

ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM RESTAURANGVERKSAMHET 2012, HALLAND 23

Specialisering Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1,0 eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet exempelvis skoaffärer, kiosker. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1,0 eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana näringar kan vara finansföretag, nischer inom metall eller fordonstillverkning. Ofta har näringar med hög specialisering en lång historik i regionen. För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan 2007. Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som försvagats sedan 2007. Jordbruket i Halland visade på en hög specialisering 2007 och har sjunkit i specialisering fram till 2012. Fisket i Halland sticker ut med en klart högre specialisering än övriga delområden. Mellan kommunerna skiljer sig också specialiseringen. Exempelvis Hylte, Falkenberg och Varberg har en hög specialisering inom fiske. Laholm och Falkenberg inom jordbruk och livsmedels- och dryckestillverkning. Halmstad har en högre specialisering inom partihandel med livsmedel. SPECIALISERINGSGRAD LIVSMEDELSSEKTORN 2007 OCH 2012 (KVOT) 3,0 2,5 2,0 2,8 2,4 2,1 2,0 2007 2012 1,5 1,0 0,5 0,0 1,4 1,3 1,2 1,2 0,9 0,9 0,4 0,4 1,5 1,3 1,0 1,0 SPECIALISERINGSGRAD EFTER DELOMRÅDE LIVSMEDEL 2012 (KVOT) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 2,1 2,3 2,7 1,8 1,7 1,7 1,2 1,3 2007 2012 1,0 1,0 0,0 24

Specialiseringsgrad efter kommun och delområden livsmedel 2012 SPECIALISERINGSGRAD EFTER KOMMUN OCH DELOMRÅDEN LIVSMEDEL 2012 Livsmedels- Partihandel Restaurang Fiske Jordbruk dryckestillv med livsmedel verksamhet Hylte 7,3 1,4 0,1 0,0 0,2 Halmstad 0,4 0,9 1,4 2,6 0,9 Laholm 2,1 5,5 2,3 1,1 0,7 Falkenberg 3,6 3,1 5,0 0,5 1,4 Varberg 4,1 2,2 1,0 0,6 0,9 Kungsbacka 1,8 0,9 0,6 0,6 1,0 Halland 2,3 1,8 1,7 1,3 1,0 25

Livsmedelssektorns ekonomiska utveckling Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Grufman Reje) 1. Simpler- metoden har sitt ursprung i nationalekonomisk produktionsteori där produktionen är lika med förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet är företagets försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. De kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Personalkostnaderna är företagets kostnader för sin personal. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital och dels av kostnader för det egna kapitalet. Som bas för att beräkna kostnaden för lånade pengar använder Simpler den långa räntan. För eget kapital beräknas kostnaden som den långa räntan plus en förväntad avkastning till ägarna på nio procent. De nio procenten är den avkastning utöver långa räntan som Sveriges näringsliv har gett i genomsnitt. FÖRKLARINGSMODELL GRM-INDEX Strävan är att produktionen ska vara effektiv. Simpler mäter relationen mellan förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer, personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRm-index). Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implementera viktiga strategiska beslut. Företag som ligger innanför linjen har en högre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Innanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft. 1 Simpler, BISNODE. www.bisnode.com 26

SIMPLERDIAGRAM 27

GRm-index 2004-2012 Livsmedelssektorns position i Simplerdiagrammet visar att verksamheten i stora drag är personalintensiv samt att fiske och jordbruket hade en låg effektivitet år 2012 än det genomsnittliga näringslivet i Sverige (utanför 1:1 linjen). Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden 2004-2012 medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period. Fiske som delområde har haft en fluktuerad tillvaro där effektiviteten var riktigt hög precis efter finanskrisen år 2008 men har sedan försämrat sin effektivitet fram till år 2012 2. Livsmedels- och dryckestillverkning hade en låg effektivitet fram till år 2007 men vände sedan trenden fram till år 2010 för att åter försämra den fram till år 2012. Livsmedelssektorn som helhet har förbättrat sin effektivitet efter år 2007 och var dessutom något mer effektiv än det genomsnittliga halländska näringslivet åren 2009-2010. År 2012 låg livsmedelssektorn på 0,93 i GRm-index medan det halländska näringslivet hade ett GRm-index på 0,95. GRM-INDEX FÖR DELOMRÅDEN INOM LIVSMEDELSSEKTORN 2012 Restaurang Fiske Livsmedels- och dryckestillverkning Jordbruk Partihandel med livsmedel 2 Fluktuationen för fisket förklaras av att ett par företag lagt ner sin verksamhet och avyttrat realkapital och minskat antalet anställda vilket ger ett högre förädlingsvärde och lågt GRm-index för år 2009. 28

GRM-INDEX EFTER DELOMRÅDEN 2004-2012, HALLAND 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hög effektivitet (Lönsamt) GRm-index Låg effektivitet (Ej lönsamt) Fiske Livsmedels- och dryckestillv Partihandel med livsmedel Jordbruk Restaurangverksamhet GRM-INDEX FÖR LIVSMEDEL I HALLAND 2004-2012 0,4 0,6 0,8 Hög effektivitet (Lönsamt) 1 1,2 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 GRm-index Låg effektivitet (Ej Lönsamt) Livsmedel Halland Hallands näringsliv totalt 29

Förädlingsvärde 2004-2012 Livsmedelssektorns förädlingsvärde uppgick till 2,3 miljarder kronor år 2012. Mellan åren 2004-2012 ökade förädlingsvärdet med 45 procent vilket var en sämre utveckling än det övriga halländska näringslivet. Restaurangverksamheten har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och dryckestillverkning, 17 procent. Livsmedelssektorn samlade förädlingsvärde av det totala halländska näringslivet var 6 procent år 2012. Fiskets höga förädlingsvärde år 2009 beror på att ett par företag lagt ned verksamheten år 2008 och förmodligen avyttrat realkapital vilket ökar förädlingsvärdet året efter. FÖRÄDLINGSVÄRDETS UTVECKLING INOM LIVSMEDEL 2001-2012, HALLAND INDEX 2004 = 100 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hallands näringsliv totalt Livsmedel totalt FÖRÄDLINGSVÄRDE (TKR) Förädlingsvärde (tkr) Förändring Förändring Andel av Hallands 2004 2012 2004-2012 tkr 2004-2012 % näringsliv 2012 % Jordbruk 202 096 277 674 75 578 37 0,7 Fiske 5 214 6 794 1 580 30 0,02 Livsmedels- och dryckestillv 1 037 686 1 216 816 179 130 17 3,1 Partihandel med livsmedel 182 621 256 132 73 511 40 0,6 Restaurangverksamhet 183 840 578 021 394 181 214 1,5 Livsmedel totalt 1 611 457 2 335 437 723 980 45 5,9 Hallands näringsliv totalt 25 755 206 39 574 374 13 819 168 54 100 30

FÖRÄDLINGSVÄRDETS UTVECKLING EFTER DELOMRÅDEN LIVSMEDEL 2004-2012 HALLAND, INDEX 2004 = 100 350 300 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Jordbruk Livsmedels- och dryckestillv Restaurangverksamhet Fiske Partihandel med livsmedel 31

Produktivitet Produktivitet mäter hur mycket ett företag producerar per anställd. Om produktionen skapar ett stort förädlingsvärde per anställd är alltså produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv produktionen är. Diagrammet visar hur produktiviteten inom livsmedelssektorn och det halländska näringslivet utvecklats sedan 2004. Den långsiktiga utvecklingen visar på en ökad produktivitet, det vill säga att livsmedelsföretagen skapat allt större värden per anställd. Både år 2004 och 2012 hade livsmedelsföretagen en lägre produktivitet än det genomsnittliga näringslivet i Halland men utvecklingen sedan år 2004 har varit procentuellt bättre för livsmedelsföretagen. Samtliga delområden har ökat sin produktivitet under perioden 2004-2010 och efter år 2010 är det bara restaurangverksamhet samt partihandel med livsmedel som ökat sin produktivitet medan de andra delområdena stagnerat. Konjunkturella fluktuationer i produktiviteten har varit ytterst påtagliga under senare år då vi först haft en finanskris, sedan en period av återhämtning och därefter nya problem i termer av en internationell skuldkris. På lång sikt är det dock andra faktorer som driver produktivitetsutvecklingen. Lite förenklat kan man säga att produktiviteten då kan öka genom att: - Ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet. Arbetskraftens kompetens ökas genom utbildning och erfarenhet. Arbetsintensiva och lågproduktiva verksamheter avvecklas eller utlokaliseras till utlandet, och ersätts istället av mer högproduktiv verksamhet. FÖRÄDLINGSVÄRDE PER ANSTÄLLD(TKR) INOM LIVSMEDEL 2004-2012, HALLAND 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hallands näringsliv totalt Livsmedel totalt 32

FÖRÄDLINGSVÄRDE/ANSTÄLLD (TKR) Förädlingsvärde/anställd tkr Förändring Förändring 2004 2012 2004-2012 tkr 2004-2012 % Jordbruk 332 437 105 32 Fiske 274 400 126 46 Livsmedels- och dryckestillv 425 616 191 45 Partihandel med livsmedel 474 704 230 49 Restaurangverksamhet 276 427 151 55 Livsmedel totalt 391 537 146 37 Hallands näringsliv totalt 540 674 134 25 FÖRÄDLINGSVÄRDE EFTER DELOMRÅDEN LIVSMEDEL 2004-2012, HALLAND 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Jordbruk Fiske Livsmedels- och dryckestillv Partihandel med livsmedel Restaurangverksamhet 33

Sammanfattning och reflektioner Trots att livsmedelssektorn totalt sett har haft en positiv sysselsättningsutveckling i länet, speciellt för kvinnor, och i resten av landet så har sysselsättningen inom delområdet livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk minskat i länet. I övriga Sverige minskade sysselsättningen bara inom livsmedels- och dryckestillverkning. Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen kommer antalet sysselsatta förmodligen att minska även de kommande åren, som en effekt av att företagen går mot en högre grad av automation vilket är en del i företagens framtida investeringsstrategi för att bibehålla konkurrenskraften. I Halland har produktiviteten ökat inom livsmedelssektorn och dessutom mer än det halländska näringslivet. En förklaring till produktivitetsökningen är förmodligen sysselsättningsminskningen inom delområdena jordbruk samt livsmedels- och dryckestillverkning. De sistnämnda har även dragits med lönsamhetsproblem enligt Simpler-metoden som på sikt kan leda till ytterligare sysselsättningsminskning. Utbildningsnivån är generellt låg inom livsmedelssektorn, både i länet som i resten av landet. Även om antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat något mellan 2007-2012 har Halland haft en sämre utveckling av den gruppen än i övriga Sverige. Inom livsmedelssektorns olika delområden är andelen sysselsatta med högst grundskola samt högst gymnasial utbildning hög. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har dock ökat under perioden 2007-2010 vilket kan förklaras av den positiva sysselsättningsökningen av kvinnor som oftast har en högre utbildningsnivå än män. År 2012 fanns i Halland 5 767 arbetsställen inom livsmedelssektorn. En majoritet av arbetsställena fanns inom storleksklasserna 1-9 och 10-49 anställda och antalet arbetsställen ökade mellan åren 2010-2012, framförallt inom de mindre storleksklasserna 1-9 och 10-49 anställda. Närmare 70 procent av de sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland återfinns inom storleksklasserna 1-9 och 10-49 anställda. Sysselsättningen har ökat inom samtliga storleksklasser utom i klassen 10-49 anställda. För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan 2007. Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som även där försvagats sedan 2007. I rapporten Branschöverskridande kompetensknippen 3 beskrivs det halländska näringslivet på ett nytt sätt, Skill relatedness-analys. Med den beskrivs vilka branscher som är närvarande i regionen, deras specialisering och hur sammanlänkade de är med varandra i så kallade kompetensknippen. Rapporten konstaterar att Halland har en stark specialisering inom livsmedel och jordbruk men är även omgivna av viktiga relaterade branscher som skapar ett väl inbäddat branschsystem. Företagen som ingår i inbäddade branschsystem kan dra nytta av detta genom tillgång till kvalificerad arbetskraft, kunskapsöverföring och samarbete med andra aktörer. Starka kompetensknippen i en region kan också ge en indikation och diskussion om framtida möjligheter för regionen. Författare: Urmas Kömmits 3 Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur 2014 (Martin Henning, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet). 34

Bilaga 1. Jordbruk LIVSMEDELSSEKTORN I HALLAND (SNI 2007) 01.110 odlare av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter 01.120 risodlare 01.131 potatisodlare 01.132 sockerbetsodlare 01.133 odlare av grönsaker på friland 01.134 odlare av grönsaker i växthus 01.135 svampodlare m.fl. 01.140 sockerrörsodlare 01.160 fiberväxtodlare 01.210 druvodlare 01.220 odlare av tropiska och subtropiska frukter 01.230 citrusfruktodlare 01.240 odlare av kärn- och stenfrukter 01.250 odlare av andra frukter och bär samt nötter 01.260 odlare av oljehaltiga frukter 01.270 odlare av växter för dryckesframställning 01.280 odlare av kryddväxter, drog- och medicinalväxter 01.410 mjölkproducenter 01.420 nötköttsproducenter 01.430 stuterier och andra hästuppfödare m.fl. 01.450 får- och getuppfödare 01.461 smågrisuppfödare 01.462 slaktsvinsuppfödare 01.471 äggproducenter 01.472 fjäderfäföretag 01.500 blandat jordbruk 01.610 serviceföretag till växtodling 01.630 företag för bearbetning av skördade växter 01.640 företag för bearbetning av utsäde 01.700 jägare och viltvårdare inkl. serviceföretag Fiske 03.111 trålfiskare, i saltvatten 03.119 övriga saltvattensfiskare 03.120 sötvattensfiskare 03.210 fiskodlare, i saltvatten 03.220 fiskodlare, i sötvatten Livsmedels- och dryckesvarutillverkning 10.111 kreatursslakterier 10.112 köttstyckerier 10.120 fjäderfäslakterier 10.130 charkuterier och annan industri för köttvaror 10.200 fiskberedningsindustri 10.310 potatisindustri 10.320 juice- och saftindustri 10.390 annan frukt-, bär- och grönsaksindustri 10.410 industri för oljor och fetter 10.420 matfettsindustri 10.511 ostindustri 10.519 annan mejerivaruindustri 35

10.520 glassindustri 10.611 kvarnar 10.612 industri för frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter 10.620 stärkelseindustri 10.710 bagerier 10.721 knäckebrödsindustri 10.722 industri för kex och konserverade bakverk 10.730 industri för pastaprodukter 10.810 sockerindustri 10.821 sockerkonfektyrindustri 10.822 choklad- och chokladkonfektyrindustri 10.830 kaffe- och teindustri 10.840 industri för senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel 10.850 industri för lagad mat och färdigrätter 10.860 industri för homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat 10.890 övrig livsmedelsindustri 10.910 industri för beredda fodermedel 10.920 industri för mat till sällskapsdjur 11.010 spritdrycksindustri 11.020 vinindustri 11.030 cider- och annan fruktvinindustri 11.040 industri för andra icke-destillerade jästa drycker 11.050 ölbryggerier 11.060 mälterier 11.070 mineralvatten- och läskedrycksindustri Partihandel med livsmedel 46.170 provisionshandel med livsmedel, drycker och tobak 46.310 partihandel med frukt och grönsaker 46.320 partihandel med kött- och köttvaror 46.330 partihandel med mejeriprodukter, ägg, matolja och matfett 46.340 partihandel med drycker 46.360 partihandel med socker, choklad och sockerkonfektyrer 46.370 partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor 46.380 partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk samt skal- och blötdjur 46.390 icke specialiserad partihandel med livsmedel, drycker och tobak Restaurangverksamhet 56.100 restauranger 56.210 cateringföretag för enskilda evenemang 56.291 personalmatsalar 56.292 centralkök för sjukhus 56.293 centralkök för skolor, omsorgs- och andra institutioner 56.294 cateringföretag för transportsektorn 56.299 övriga cateringföretag 56.300 barer och pubar 36

Kontaktperson: Urmas Kömmits, tfn 035-17 98 17, e-post Urmas.Kommits@regionhalland.se Om du vill beställa rapporten ring Region Hallands broschyrbeställning 035-13 48 00, skicka e-post till broschyrbeställningen@regionhalland.se eller gå in på www.regionhalland.se/broschyrer. 37