Befintlig 130 kv luftledning mellan Stjärneholm och Östra Klagstorp i Skurup och Trelleborgs kommuner

E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig 130 kv luftledning mellan Stjärneholm och Östra Klagstorp i Skurup och Trelleborgs kommuner Januari 2018 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö eon.se ÅF Industry AB Box 1415 751 44 Uppsala afconsult.com Rapporten har upprättats av Magnetfältsberäkningar har utförts av och granskats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 id 2/28

Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 E.ON Energidistribution AB 6 2 Tillstånd och tillåtlighet 8 2.1 Nätkoncession för linje 8 2.1.1 Samråd 8 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om ej betydande miljöpåverkan 8 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd 9 2.2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet 9 2.2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 9 2.3 Tillåtlighet 9 2.3.1 De allmänna hänsynsreglerna 9 2.3.1.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) 9 2.3.1.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 miljöbalken)9 2.3.1.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) 9 2.3.1.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) 10 2.3.1.5 Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) 10 2.3.1.6 Miljökvalitetsnormer och rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) 10 3 Alternativutredning 10 3.1 Nollalternativ 10 4 Beskrivning av förordat huvudalternativ 11 4.1 Lokalisering och omfattning 11 4.2 Teknisk utformning 11 4.3 Drift och underhåll 12 4.3.1 Skogligt ledningsunderhåll 12 4.3.2 Tekniskt ledningsunderhåll 13 5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet 13 5.1 Landskapsbild 13 sid 3/28

5.1.1 Beskrivning 13 5.1.2 Konsekvensbedömning 13 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 14 5.2.1 Beskrivning 14 5.2.2 Konsekvensbedömning 15 5.3 Natur- och vattenmiljö 15 5.3.1 Beskrivning 15 5.3.1.1 Naturmiljö 15 5.3.1.2 Rödlistade arter 15 5.3.1.3 Vattenmiljö 16 5.3.2 Konsekvensbedömning 18 5.3.2.1 Naturmiljö, inklusive arter 18 5.3.2.2 Vattenmiljö 19 5.4 Kulturmiljö 20 5.4.1 Beskrivning 20 5.4.2 Konsekvensbedömning 22 5.5 Friluftsliv 22 5.5.1 Beskrivning 22 5.5.2 Konsekvensbedömning 23 5.6 Infrastruktur 23 5.6.1 Beskrivning 23 5.6.2 Konsekvensbedömning 23 5.7 Elektromagnetiska fält 24 5.7.1 Bakgrund 24 5.7.2 Magnetfält och hälsoeffekter 24 5.7.3 Magnetfält från aktuell ledning 25 5.7.4 Konsekvensbedömning 26 5.8 Kumulativa effekter 27 6 Samlad bedömning 27 7 Referenser 28 Bilagor 1 Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan sid 4/28

Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ingår som en del i komplettering av den ansökan om förlängning av giltighetstiden för nätkoncession för linje (tillstånd) som E.ON Energidistribution AB:s skickade in 2008. Koncessionsansökan omfattar en ca 12 km lång luftledning på 130 kv. Ledningen utgår från en transformatorstation i Stjärneholm och fortsätter sedan vidare till transformatorstationen i Östra Klagstorp, inom Skurups och Trelleborgs kommuner. Samråd genomfördes 2008 i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Länsstyrelsen har beslutat att ett bibehållande av ledningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En översiktlig utredning avseende alternativ teknisk lösning och alternativa lokaliseringar för ledningen har genomförts. Den sammanvägda bedömningen är att ett förlängt tillstånd för befintlig ledning är det bästa alternativet utifrån miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter. Ansökan om förlängt tillstånd avser således ett bibehållande av ledningen i befintlig sträckning och tekniskt utförande. Den aktuella ledningen berör ett fåtal intresseområden. Ett bibehållande av ledningen medför ingen tillkommande påverkan på de intresseområden som berörs och inga nya markområden avses tas i anspråk. Sammantaget bedöms ett bibehållande av befintlig ledning medföra en liten påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljöintressen samt människors hälsa och miljö. sid 5/28

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Energidistribution AB (E.ON Energidistribution) skickade 2008-12-04 in en ansökan om förlängd giltighetstid för nätkoncession för linje (tillstånd) till Energimarknadsinspektionen (Ei), för den befintliga 130 kv luftledningen Stjärneholm Östra Klagstorp Trelleborg. Ledningen har anläggningsnummer 380 CGK och berör Skurups och Trelleborgs kommuner, Skåne län. Då detta ärende i ett senare skede har delats upp (på grund av ändrad lagstiftning med tillhörande övergångsbestämmelser) så att endast en av de två delsträckorna kvarstår för tillståndsprövning, samt att den tidigare inskickade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och fastighetsägarförteckningen är nio år gamla, har Ei förelagt E.ON Energidistribution att komplettera ärendet. Denna MKB är således en uppdatering av den MKB som tidigare insänts i ärendet, och samtidigt renodlad till sträckan Stjärneholm-Östra Klagstorp, se figur 1. Ledningssträckan är ca 12 km. Ledningen ingår som en del av regionnätet som överför el till lokala nät i området och är viktig för att säkerställa elförsörjningen i närområdet. 1.2 E.ON Energidistribution AB E.ON Energidistribution ingår i E.ON-koncernen och är en av Sveriges största energidistributionsägare. Cirka en miljon människor får trygg och säker elförsörjning via E.ON Energidistributions elnät som är drygt 130 000 km långt vilket motsvarar nästan tre varv runt jorden. E.ON Energidistribution ansvarar för planering, byggnation och drift av både region- och lokalnät. E.ON Energidistribution utvecklar och anpassar elnätet för förändringarna på energimarknaden genom nya, fler och mindre produktionsanslutningar, vilket kräver både ny teknik och nya affärsmodeller. Siktet är redan nu inställt på framtidens eldistribution. sid 6/28

Figur 1. Karta över aktuell ledningssträcka Stjärneholm Östra Klagstorp (röd linje). Ledningen fortsätter sedan vidare från Östra Klagstorp till Trelleborg. sid 7/28

2 Tillstånd och tillåtlighet 2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). Enligt övergångsbestämmelser till ellagen (från 2018-01-01) gäller äldre föreskrifter för handläggning och prövning av ärenden som inletts före ikraftträdandet av ändringen. Därav följer att det i en ansökan om nätkoncession för linje ska ingå en MKB samt att samrådsförfarande och upprättande av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808) innan även denna lag ändrades (2018-01-01). 2.1.1 Samråd 6 kap. miljöbalken (MB) reglerar samrådsförfarandet. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samråd avseende förlängt tillstånd för befintlig ledning har genomförts i enlighet med 6 kap 4 MB. Skriftligt samrådsunderlag skickades ut av E.ON Energidistribution den 18 september 2008 till länsstyrelsen i Skåne län, Skurups- och Trelleborgs kommuner samt innehavare av områdeskoncessioner. Samråd skedde även med berörda fastighetsägare. E.ON Energidistribution valde att i ett tidigt skede även samråda med en bredare samrådskrets (allmänhet, övriga myndigheter samt andra intressenter). Samrådsunderlag i form av ett brev med tillhörande projektbeskrivning, karta och PM sändes till Banverket, Boverket, Naturvårdsverket, Luftfartsverket, Trafikverket, TeliaSonera samt LRF Skåne den 25 september 2008. En samrådsannonsering gjordes för allmänheten i Trelleborgs och Ystads Allehanda den 11 oktober 2008, samt i Sydsvenskan och Skånska Dagbladet den 12 oktober 2008. Under samrådstiden, t.o.m. den 17 oktober 2008, var det möjligt att lämna synpunkter samt ställa frågor och få ytterligare information om projektet. Vid upprättandet av denna MKB har det som framkommit under samrådet beaktats i tillämpliga delar. Inkomna synpunkter och bemötanden har redovisats i en samrådsredogörelse som bifogades i tidigare inskickad ansökan om förnyad nätkoncession för linje, daterad 2008-12-04. 2.1.2 Länsstyrelsens beslut om ej betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen beslutade den 4 december 2008 att en förlängning av befintligt tillstånd för aktuell ledning inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se bilaga 1. sid 8/28

2.2 Rättigheter och övriga tillstånd 2.2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet När ledningen byggdes säkerställdes åtkomst av mark för ledningens bibehållande och för dess underhåll. Vanligtvis gjordes överenskommelser i form av markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare för att få rätt att nyttja marken. I de fall en sådan överenskommelse inte träffades mellan ledningshavaren och fastighetsägaren, erhölls rätten till åtkomst av mark genom ledningsrätt vid en förrättning enligt ledningsrättslagen (1973:1144) eller i samband med expropriation. Både markupplåtelseavtal och ledningsrätt gäller för all framtid och likaså den ersättning som betalades ut i samband med detta. 2.2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Ledningen är befintlig, men kommer det att krävas ytterligare tillstånd, dispenser eller anmälningar för ledningens fortsatta drift så kommer dessa att sökas. 2.3 Tillåtlighet 2 kap. MB, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Energidistribution uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i det aktuella projektet. 2.3.1 De allmänna hänsynsreglerna 2.3.1.1 Kunskapskravet (2 kap. 2 miljöbalken) E.ON Energidistribution har gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Bolaget eftersträvar en konstant hög kunskapsnivå inom hela sin organisation och för respektive projekt. E.ON Energidistribution anser därför att bolaget har den kunskap som behövs för att bedriva den aktuella verksamheten och vidta de åtgärder som projektet omfattar, allt för att i rimligaste mån skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet. 2.3.1.2 Försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 miljöbalken) Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik beaktas genomgående i alla projektets faser; - inom planering och projektering, genomförande och i driftskedet. 2.3.1.3 Produktvalsprincipen (2 kap. 4 miljöbalken) E.ON Energidistribution är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet innebär bl.a. en kontroll och riskbedömning av produkter och material som hanteras i verksamheten samt anger hur produktval ska göras. sid 9/28

2.3.1.4 Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 miljöbalken) Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen och dess tillbehör såsom stolpar och stag kommer de uttjänta eller trasiga delarna att tas upp för skrotning och materialåtervinning, vilket är i linje med kretsloppsprincipen. 2.3.1.5 Val av plats (2 kap. 6 miljöbalken) När ledningen uppfördes valdes bästa sträckning utifrån då gällande förutsättningar. E.ON Energidistribution anser att den befintliga tillika föreslagna lokaliseringen och utformningen är den bästa med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. 2.3.1.6 Miljökvalitetsnormer och rimlighetsavvägning (2 kap. 7 miljöbalken) Det finns kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster. För att uppnå miljökvalitetskraven har Sveriges fem vattendelegationer beslutat om åtgärdsprogram som riktar sig till myndigheter och kommuner. Föreliggande projekt omfattas av miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet då ledningen sträcker sig över en grundvattenförekomst, se avsnitt 5.3. Föreskrivna skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att minska påverkan på människors hälsa och miljön får inte vara orimliga att uppfylla. I en rimlighetsavvägning ska hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört kostnaden respektive nyttan för åtgärden. E.ON Energidistribution anser att de försiktighetsmått som anges i denna MKB är rimliga med hänsyn till såväl miljöskyddet som till kostnaden och nyttan för åtgärderna. 3 Alternativutredning Länsstyrelsen har beslutat att ett bibehållande av befintlig ledning inte kan anses innebära betydande miljöpåverkan. E.ON Energidistribution har med anledning härav inte närmare låtit utreda några alternativa tekniska utformningar eller alternativa lokaliseringar utan endast ett nollalternativ, vilket redovisas nedan. 3.1 Nollalternativ Om förlängd nätkoncession för linje inte beviljas måste ledningen tas ur bruk och monteras ned. För att kunna ta ledningen ur bruk är det nödvändigt att uppföra en ny ledning för att tillgodose elbehovet i matningsområdet. Det i sin tur skulle medföra nya anspråk på mark, nya markarbeten och eventuella konflikter med olika enskilda och allmänna intressen. En rivning av ledningen medför buller och utsläpp till luft till följd av maskinarbete och transporter. I övrigt skulle det innebära att marken frigörs för att kunna användas på annat sätt. sid 10/28

4 Beskrivning av förordat huvudalternativ 4.1 Lokalisering och omfattning Ledningssträckan mellan befintliga transformatorstationer i Stjärneholm respektive Östra Klagstorp är ca 12 km. Ledningen är nästan uteslutande lokaliserad inom Trelleborgs kommun med undantag av en kortare sträcka vid stationen Stjärneholm som berör Skurups kommun. Ledningen är framdragen över ett öppet och lätt kuperat odlingslandskap med inslag av enstaka trädridåer. Närområdet till ledningen är glest befolkat med spridd bebyggelse och några mindre byar. Längs med ledningens sträckning korsas ett flertal vägar, både allmänna och enskilda, samt järnvägsspåret mellan Malmö och Ystad. På en sträcka på ca 4 km, med utgångspunkt ca 200 meter söder om stationen i Stjärneholm, går ledningen parallellt med en av E.ON Energidistributions 20 kv luftledningar. Avståndet mellan dessa ledningar är 15 meter (mätt från stolpmitt till stolpmitt). 4.2 Teknisk utformning Aktuell luftledning är uppförd på träportalstolpar på hela sträckan mellan Stjärneholm och Östra Klagstorp, se skiss i figur 2. Stolparna är av furu och impregnerade med kreosot. Stolparna är inte förankrade i mark genom fundament utan endast nedgrävda ca 2 m under mark. Vissa stolpar är stagade, med stagfundament av impregnerat trä (kreosot). Höjden på stolparna varierar mellan 12-23,5 meter (från mark till stolpens topp), men den vanligaste höjden på stolparna ligger mellan 15-18 meter. Spannlängden, dvs. avståndet mellan stolparna är ca 190 meter. När anläggningen uppfördes utfördes den enligt då gällande svensk standard (SEN 360101-06). Anläggningen har i tillämpliga delar därefter anpassats så att bestämmelserna i Elsäkerhetsverkets författningssamling, ELSÄK-FS 1995:5 och 2004:1, samt i dessa angivna standarder uppfylls. Ledningens konstruktionsspänning är 145 kv och dess nominella spänning 130 kv. Årsmedelströmmen i ledningen uppgår till 71 A. Detta värde har legat till grund för magnetfältsberäkningar, se vidare avsnitt 5.7. Den maximala strömlasten i ledningen har de senaste åren uppgått till 325 A. Observera att årsmaxströmlast är ett momentant värde och att detta således inte avspeglar den strömlast som normalt går i den aktuella ledningen. Årsmaxströmlasten kan vara resultatet av exempelvis omkopplingar på grund av avbrott i andra ledningar, extremväder etc. sid 11/28

1. Trästolpe (impr. furu) 2. Regel 3. Inf. av topplina och jordning 4. Krysstag 5. Stolptak 6. Isolatorkedja 7. Nedledning och jordning Figur 2. Exempel på träportalstolpe, mått i [mm]. 4.3 Drift och underhåll Underhållet av ledningen kan delas upp i två delar, dels det skogliga underhållet av ledningsgatan och dels det tekniska underhållet av själva ledningen. 4.3.1 Skogligt ledningsunderhåll E.ON Energidistribution låter genomföra skogligt ledningsunderhåll med syftet att bibehålla ledningen driftsäker och tillgänglig för såväl planerade som akuta underhållsåtgärder. Ellagen ställer idag krav på att ledningsägaren ska vidta åtgärder för att minimera risken för avbrott på grund av träd som vid storm kan falla på och skada regionnätsledningar. Ledningsgatan underhålls för att skapa trädsäkra ledningar och på så sätt bibehålla driftsäkerheten av ledningen. Detta görs genom att vegetation inom den s.k. skogsgatan röjs. Dessutom fälls eller toppas de träd i kantzonerna som vid fall kan nå eller komma i farlig närhet av ledningen. En trädsäker ledning innebär således att alla träd som vid fall kan skada ledningen är borttagna. Det skogliga ledningsunderhållet genomförs med ett intervall på 8-10 år. Inför planerad röjning av en längre ledningssträcka sker samråd (12 kap. 6 miljöbalken) med länsstyrelsen för det fall det kan antas att naturmiljön väsentligen kan komma att ändras. Vad som framkommer i samrådet styr när och hur röjningen genomförs samt vilka eventuella skyddsåtgärder som vidtas. sid 12/28

I detta fall berör befintlig ledning framför allt åkermark. Aktuell ledning har idag, där denna korsar skogsområden eller trädridåer, en tillräckligt bred skogsgata. Genom att underhålla denna och ta bort eventuella tillkommande träd som vid fall kan skada ledningen, anses ledningen vara trädsäker. Någon generell breddning för att uppnå trädsäkerhet är därför inte aktuell. 4.3.2 Tekniskt ledningsunderhåll Tekniskt ledningsunderhåll innefattar t.ex. byte av ålderstigna eller skadade anläggningsdelar så som stolpar och faslinor. Ledningsunderhållet genomförs efter behov och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Inför underhåll av ledningen sker samråd (12 kap. 6 miljöbalken) med länsstyrelsen för det fall det kan antas att naturmiljön väsentligen kan komma att ändras. Vad som framkommer i samrådet styr när och hur åtgärderna genomförs samt vilka eventuella skyddsåtgärder som vidtas. 5 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning avseende huvudalternativet Digital information om intresseområden har inhämtats från Länsstyrelsens Webb-GIS tjänst, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Artportalen. Identifierade intresseområden inom området och utmed befintlig ledning beskrivs i följande avsnitt. Information om bebyggelse har hämtats från fastighetskartan. Konsekvenserna av ett förlängt tillstånd för ledningen beskrivs under respektive intresseområde. I de fall skadeförebyggande åtgärder bedömts relevant, anges det under respektive avsnitt. 5.1 Landskapsbild 5.1.1 Beskrivning Ledningen sträcker sig främst genom ett öppet och lätt kuperat odlingslandskap med inslag av enstaka trädridåer. Stationen Stjärneholm är belägen på landsbygden utan några närliggande bostadshus. Avståndet från ledningen till de närmaste bostadshusen är ca 60 meter. 5.1.2 Konsekvensbedömning Luftledningen medför en viss visuell påverkan på landskapsbilden, främst från ledningen i sig, men även i viss utsträckning från tillhörande ledningsgata. Ett förlängt tillstånd medför ingen förändring av nuvarande förhållanden. Något behov av att vidta skadeförebyggande åtgärder kan inte förutses. sid 13/28

5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 5.2.1 Beskrivning Ledningen sträcker sig genom öppen mark med spridd bebyggelse och mindre byar där markanvändningen domineras av jordbruk. Avståndet mellan de närmast förekommande bostadshusen och ledningen är ca 60 meter. Dessa bostadshus befinner sig på fastigheterna samt Varav två bostadshus finns på fastigheten. Den skola respektive förskola som är lokaliserade närmast ledningen finns båda i Klagstorp. Avståndet mellan ledning och skola/förskola är ca 700/650 meter. Aktuell ledning sträcker sig huvudsakligen genom Trelleborgs kommun med undantag av en kortare sträcka i anslutning till Stjärneholms transformatorstation som berör Skurups kommun. För Trelleborgs kommun gäller Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun och för Skurups kommun gäller Översiktsplan för Skurups kommun 2009. Ledningen berör inte detaljplanelagt område, men tangerar den västra delen av ett område med områdesbestämmelser. Detta område omger detaljplanen Del av Stora Jordberga 5:8 (DP144) som antogs i januari 2008. Detaljplanen har upprättats avseende tre vindkraftverk på fastigheten Stora Jordberga 5:8. Syftet med områdesbestämmelserna är att begränsa markanvändningen i verkens närhet. Detta för att undvika konflikter ur miljö- och landskapsbildssynpunkt. Områdesbestämmelserna avses ligga till grund för en restriktiv prövning av bebyggelse, speciellt bostadsbebyggelse inom området. Dessa områdesbestämmelser vann laga kraft 2009. Ledningen sträcker sig inom ett riksintresse övrigt influensområde, vilket utgörs av ett område av betydelse för totalförsvaret, enligt 3 kap. 9 MB. För karta över berört område se figur 3. Figur 3. Karta över riksintresse övrigt influensområde. sid 14/28

5.2.2 Konsekvensbedömning Ett bibehållande av befintlig ledningen i dess nuvarande sträckning och tekniska utförande bedöms inte stå i konflikt med förekommande markanvändning, bebyggelse eller planer. Eftersom ledningen är befintlig och inte medför någon ny entreprenad, grävningar etc. (förutom vid underhållsarbete) innebär en beviljad förlängning av koncessionen inga störningar kopplat till en anläggningsprocess. Ledningen medför en viss påverkan av markanvändningen i ledningens närhet. Luftledningsstolpar kan exempelvis medföra ett hinder vid brukning av åkermark, men ingen breddning av ledningsgatan planeras och heller inga nya stolpar. Markanvändningen utmed ledningen bedöms således inte förändras gentemot nuläget av en förlängd nätkoncession. Ledningen har funnits på den aktuella platsen under lång tid och pågående markanvändning får därmed anses har anpassats till ledningen. I samband med projektering av nya ledningar strävar E.ON Energidistribution alltid efter att hitta ledningssträckningar och stolpplaceringar som ger upphov till så liten påverkan på pågående markanvändning som möjligt. De fastighetsägare som berörs av ledningen har även erhållit ersättning för markintrånget i samband med att ledningen byggdes. Något behov av att vidta skadeförebyggande åtgärder, utöver vad som redovisats ovan, kan inte förutses. 5.3 Natur- och vattenmiljö 5.3.1 Beskrivning 5.3.1.1 Naturmiljö Ledningen passerar genom naturvårdsprogrammet Backlandskapet söder om Romeleåsen (1), se figur 4. Detta område är intressant på grund av dess odlingslandskap samt naturbetesmarker. Terrängen i området är kullig med små våtmarker i svackorna. Området är klassat till att ha ett särskilt högt naturvärde. Ledningen berör även naturvårdsprogrammet Sillesjöräckan (2), på en sträcka på ca 500 meter. Detta område har klassningen högt naturvärde. Se figur 4 för karta över berörda naturintressen. 5.3.1.2 Rödlistade arter Enligt Artportalen har inga rödlistade växter eller djur påträffats inom och i ledningsgatans direkta närhet (inom 50 m från ledningen).

Figur 5. Karta över området där ledningen passerar dammar (förstoring av området vid punkt nr 3 i figur 4). Länsstyrelsen beslutade 2004-01-22 om ett skyddsområde för vattentäkten, med skyddsföreskrifter enligt 7 kap. 22 MB. Skyddsområdet är indelat i ett brunnsområde samt en inre och en yttre skyddszon. Aktuell ledning berör endast den yttre skyddszonen. Följande punkter i vattenskyddsområdets föreskrifter är av intresse i detta fallet: Hantering av petroleumprodukter och brandfarliga vätskor. Det är förbjudet att hantera petroleumprodukter och brandfarliga vätskor annat än för oljeförsörjning för befintliga byggnader eller för jord- och skogsbruksmaskiner samt för användning i maskiner och fordon. För hanteringen skall iakttagas vad som gäller enligt Naturvårdsverkets föreskrifter rörande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24). Skogsbruk. Det är förbjudet med permanenta upplag av bark och timmer utan tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor. Kemiska bekämpningsmedel. Yrkesmässig användning av kemiska bekämpningsmedel och träskyddsmedel är förbjuden utan tillstånd av kommunens nämnd för miljöfrågor i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). Täktverksamhet och andra schaktningsarbeten. Omfattande schaktnings och utfyllnadsarbeten skall anmälas hos kommunens nämnd för miljöfrågor. Deponering av avfall är förbjudet. sid 17/28

Det finns kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för både yt- och grundvattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna anger lägsta godtagbara vattenkvalitet i en utpekad vattenförekomst. Grundvattentäkten i Östra Klagstorp har bedömts ha både god kvantitet och god kemisk status. 5.3.2 Konsekvensbedömning 5.3.2.1 Naturmiljö, inklusive arter Generellt utgör den största påverkan på naturmiljön det markanspråkstagande som ledningen och ledningsgatan omfattar. Någon breddning av ledningsgatan är inte aktuell och då berörd sträcka till största delen utgörs av åkermark, anses konsekvensen av en beviljad förlängning av nätkoncessionen ha en minimal påverkan på naturmiljön. Sammantaget innebär ledningens närvaro i området en fortsatt påverkan på mark och växtlighet, denna är dock liten. Inför underhållsarbeten genomförs på ledningen informeras berörda markägare. Om underhållsåtgärder bedöms medföra en risk att naturmiljön väsentligt ändras samråder E.ON Energidistribution även med länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 MB. Vad som framkommer i samrådet styr när och hur röjnings- och andra underhållsåtgärder genomförs samt hur eventuella skyddsåtgärder utformas. Vidare följs annan aktuell lagstiftning såsom t.ex. artskyddsförordningen, generellt skyddade biotoper, strandskyddade områden etc. För det fall en åtgärd, oavsett om det är fråga om en punktinsats, underhållröjning eller andra underhållsåtgärder, kräver tillstånd dispens eller anmälan, utför E.ON Energidistribution nödvändiga ansökningar eller anmälningar. De entreprenörer som bolaget anlitar för underhåll och underhållsröjning är väl bekanta med den generella naturhänsyn som tas i skogsbruket. Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar genom risken för kollision med faslinorna och/eller strömgenomgång. Strömgenomgång är dock vanligast på kraftledningar på lågoch mellanspänningsnätet, där avståndet mellan strömförande ledningsdelar är mindre. På regionnätsledningar av den nu aktuella typen är strömgenomgång hos fåglar ovanligt. E.ON Energidistribution har vid driften av aktuell ledning inte fått indikationer på att problematik kring påflygande fågel förekommer. Artportalsökningen har heller inte gett någon träff avseende observationer av rödlistade arter längs ledningen. På andra ledningar där det har visat sig vara ett problem med fågelkollisioner har E.ON Energidistribution satt upp fågelavvisare. Om det i framtiden skulle uppstå en fågelproblematik längs nu aktuell ledning ser E.ON Energidistribution positivt på att montera s.k. fågelavvisare på kritiska delsträckor, vilket i så fall kommer att hanteras i dialog med länsstyrelsen. I nuläget finns dock inget som påvisar att en sådan åtgärd skulle vara skälig att vidta. sid 18/28

Sammantaget bedöms ett bibehållande av befintlig ledning, beaktat de skadeförebyggande åtgärder som redovisats ovan, inte ge upphov till någon negativ påverkan på naturmiljön längs ledningen. 5.3.2.2 Vattenmiljö Ett fåtal stolpar står ca 20 m från vattenområde (se figur 5). Stolpar, och i förekommande fall stagfundament, är impregnerade med kreosot vilket innehåller cancerframkallande ämnen som är långlivade, kan lagras i levande vävnad och är giftiga. Undersökningar har dock visat att dessa ämnen sprider sig i liten omfattning kring trästolpar. Det är endast i stolparnas direkta närhet och i de översta jordlagren som förhöjda halter brukar påträffats (Svenska Kraftnät, 2015). Vid samtliga vattenförekomster är stolparna placerade på längre avstånd från vattenområdet än vad impregneringsmedlets toxiska ämnen förväntas kunna spridas. E.ON Elnät har under 2017 beslutat att fasa ut användandet av kreosotimpregnerade kraftledningsstolpar. Utfasningen innebär i praktiken att inga nya ledningar kommer etableras på kreosotimpregnerade stolpar. Kreosotimpregnerade stolpar kommer heller inte att användas vid planerade och akuta stolpbyten på befintliga ledningar, såsom ledningen mellan Stjärneholm och Östra Klagstorp. Om och när kreosotimpregnerade stolpar tas bort så avlägsnas de i sin helhet och transporteras bort för destruktion. Även eventuella kreosotimpregnerade stolpfundament samt synligt förorenade jordmassor tas bort. Avseende vattenskyddsområdet får man enligt föreskrifterna hantera petroleumprodukter för användning i maskiner och fordon, vilket är den hantering av som är aktuell avseende ledningen. Kemiska bekämpningsmedel och träskyddsmedel kommer inte att användas inom skyddsområdet, förutom det som redan finns i de impregnerade stolparna. Schaktnings- och utfyllnadsarbeten är inte aktuellt i dagsläget och om det skulle behövas i framtiden kommer detta först att anmälas till kommunen. Ett bibehållande av ledningen bedöms inte försämra statusen hos berörd vattenförekomst och försvårar inte ett uppnående av uppställda krav enligt vattenskyddsområdets fastställda föreskrifter. Det finns dikningsföretag inom området, men ett bibehållande av aktuell ledning kommer inte att påverka dessa. sid 19/28

5.5.2 Konsekvensbedömning Den aktuella ledningen är befintlig. En förlängd nätkoncession för linje medför ingen förändring av nuvarande förutsättningar att nyttja området för friluftslivsändamål. Något behov av att vidta skadeförebyggande åtgärder kan inte förutses. 5.6 Infrastruktur 5.6.1 Beskrivning Ledningen korsar både allmänna och enskilda vägar. Sydväst om Stjärneholm korsar ledningen järnvägen mellan Svågertorp och Ystad. Järnvägen utgör riksintresse för kommunikation (samtliga spår och spåranläggningar som tillhör stomnätet för järnvägen i Sverige, samt utpekade delar av övriga nätet, är av riksintresse för kommunikation). Järnvägen ingår även i ett kulturmiljöstråk som kallas Grevebanan Malmö-Ystad järnväg. Ungefär 200 meter sydväst om transformatorstationen Stjärneholm sträcker sig aktuell ledning parallellt med ytterligare en av E.ON Energidistributions luftledningar på 20 kv. Denna parallellgång utgör en sträcka på ca 4 km. Se karta i figur 9. 5.6.2 Konsekvensbedömning Ett bibehållande av aktuell ledning medför inte någon tillkommande påverkan på befintliga vägar och järnväg. Vid framtida reparations- och underhållsarbeten i närhet till väg och järnväg kommer gällande säkerhetsbestämmelser att följas. Figur 9. Karta över parallellgång med 20 kv ledning. sid 23/28

5.7 Elektromagnetiska fält 5.7.1 Bakgrund Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. 5.7.2 Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer

I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information. E.ON Energidistribution för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Energidistribution följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Energidistribution beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. E.ON Energidistribution mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar. 5.7.3 Magnetfält från aktuell ledning De magnetiska fälten från aktuell ledning har beräknats utifrån årsmedelströmlasten för ledningen och ger således ett genomsnittligt värde på magnetfälten från ledningen över året. Magnetfälten har beräknats för en nivå om 1 meter över markytan. Årsmedellasten på 130 kv sträckan mellan Stjärneholm Östra Klagstorp är 16,5 MW vilket motsvarar 71 A. Medel-linhöjden i beräkningen är 10 meter och fasavståndet på stolparna är 4,5 meter. Beräkningen påvisar att magnetfälten från aktuell 130 kv ledning uppgår till 0,1 μt på ett avstånd av 30 meter från aktuell ledning, se figur 10. Figur 10. Magnetfältsbidrag 1 meter ovanför markytan med nuvarande årsmedellast för aktuell ledning. sid 25/28

En beräkning har även gjorts för sträckan med parallellgående 20 kv ledning. På sträckan med parallellgående 20 kv ledning påvisar beräkningen ett magnetfält som uppgår till 0,03 μt på ett avstånd om 60 meter från aktuell ledning, vilket är det avstånd som närmaste bostadshus befinner sig på. Grafen i figur 11 visar på magnetfältet där ledningarna sträcker sig parallellt. Figur 11. Magnetfältsbidrag 1 meter ovanför markytan med nuvarande årsmedellast där 130 kv ledningen sträcker sig parallellt med 20 kv ledningen, där 20 kv ledningen är placerad vid x=-15 m. 5.7.4 Konsekvensbedömning Genomförda beräkningar påvisar att magnetfälten uppgår till 0,1 μt på ett avstånd av 30 meter från aktuell 130 kv ledning. Detta ska ställas i relation till att avståndet till närmaste bostadshus är 60 meter. Närmaste byggnad ligger drygt 50 meter från ledningen. Där aktuell ledning sträcker sig parallellt med 20 kv ledning uppgår magnetfältet till 0,03 μt på ett avstånd på 60 meter. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från luftledningen. Varken någon skola eller förskola förekommer inom ett avstånd på 600 meter från luftledningen. sid 26/28

Sammantaget bedöms aktuell ledning ge upphov till ett mycket begränsat magnetfält gentemot bostäder och andra byggnader där människor stadigvarande vistas. Något behov av att vidta skadeförebyggande åtgärder kan inte förutses. 5.8 Kumulativa effekter Aktuell 130 kv ledning sträcker sig parallellt med en av E.ON Energidistributions 20 kv ledningar på en sträcka av ca 4 km. Det totala magnetfältet som alstras av dessa två ledningar har beräknats, se avsnitt 5.7. Det bostadshus som befinner sig närmast dessa parallellgående ledningar, förekommer på fastigheten Näsbyholm 2:1. Avståndet mellan hus och ledningar är ca 60 meter och magnetfältet här har beräknats till 0,03 μt, vilket är långt under de värden som anses normala i bostäder. Något behov av att vidta skadeförebyggande åtgärder kan inte förutses. 6 Samlad bedömning Den aktuella ledningen utgör en viktig del i det regionala elnätet. De effekter som ett bibehållande av ledningen bedöms medföra har identifierats och belysts i MKB:n. Ett bibehållande bedöms medföra en mycket begränsad påverkan på förekommande intresseområden längs ledningen och även på pågående markanvändning, bebyggelse etc. Då ledningen är befintlig är det främst vid underhållsåtgärder som påverkan kommer att uppstå, och är då av temporär art. E.ON Energidistributions samlade bedömning är att ett bibehållande av befintlig ledning utgör det bästa alternativet utifrån miljömässiga, ekonomiska och tekniska aspekter. Ansökan om förlängd giltighetstid för nätkoncession för linje avser således ett bibehållande av ledningen i befintlig sträckning och befintligt tekniskt utförande. sid 27/28

7 Referenser Rapporter och publikationer Detaljplan DP144 Del av Stora Jordberga 5:8. Antagen 2008-01-28. Skurups kommun, 2009. Översiktsplan för Skurups kommun, 2009. Svenska Kraftnät, 2015. Miljökonsekvensbeskrivning, Rivning av 220 KV-ledningen RL1 s7 Lindbacka Tälle, ärendenr: 2013/2041. Trelleborgs kommun, 2004. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala grundvattentäkten i Östra Klagstorp 2004. Trelleborgs kommun, 2010. Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun. Trelleborgs kommuns miljömålsprogram 2013-2020. Antagen 2013. Webbsidor Artportalen, http://gispublic2.trelleborg.se/portal/apps/webappviewer/index.html?id =c0de320b5c7746ef8959fb9987c3ac4a, 2017-10-16. Länsstyrelsens WebbGIS, http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/skane, 2017-10-16. Naturvårdsverket, Skyddad natur, http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ 2017-10-16. Riksantikvarieämbetet Fornsök, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, 2017-10-16. Skogsstyrelsens Skogens Pärlor, https://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogskartan/, 2017-10-16. Trelleborgs kommun, Kartor och geografiskinformation, https://www.trelleborg.se/sv/ kommun-politik/kartor-och-geografisk-information-gis/kartor/, 2017-10-16. VISS, http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watermscd =WA21240924, 2017-10-16. sid 28/28