Arbete och hälsa USHER syndrom

Relevanta dokument
Lena Göransson. Verksamhetschef Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program

Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning

Rehabilitering och habilitering för personer med syn- och hörselnedsättning. Syn-, hörsel- och dövverksamheten

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

Att höra eller nästan inte höra

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Funktionshinderkonferensen Sammanställning av grupparbeten.

Artiklar i avhandlingen

Sorg & Känslobearbetning

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar

Dålig hörsel kan leda till demens

Barn och unga i palliativ vård

Youth Aware of Mental health (YAM)

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Chefer och psykisk hälsa och ohälsa

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Grav hörselnedsättning hos vuxna. Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

en liten blå bok om IKT och dövblindhet - tips och råd om bemötande och samarbete Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

10:45-12:00 Kathy Pichora-Fuller Elderly who are forgetting to listen with their brains

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Hörselskadade i arbetslivet: Hälsorelaterad livskvalité och kognitiva förmågor. Håkan Hua. Handledare: Björn Lyxell, Claes Möller & Stephen Widén

Hörselnedsättning hos skolbarn

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

Delaktighet i forskning

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Mitokondriell sjukdom

Chefer och psykisk ohälsa

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Vilka har funktionshindret

Föräldrakurs dövblind

Sveriges elva folkhälsomål

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

FSDB:s verksamhetsplan för åren

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Vad är CHARGE. syndrom?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Mitokondriell sjukdom Rapport från observationsschema

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

HEFa ett regionalt kvalitetsregister

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Slutredovisning för projektet Hörselskadade i arbetslivet Hörförmåga, kognitiva färdigheter, yrkesrelaterat buller och typ av arbetsuppgift

Från funktionshinder till delaktighet ICF nytt tänkesätt och ett stöd för förändring

Diagnostik av förstämningssyndrom

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Hörselprojekt. Arbetsförmedlingen Göteborg Etablering Pia Uhlin leg. audionom

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Hörselvetenskap A, Hörsel- och balanssystemet II, 7,5 hp

2

Funktionshinder, livslopp och åldrande

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Agenda för presentation

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

(O)Hälsan bland unga

Ont i magen, ont i själen?

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Orsaker till hörselnedsättning hos barn. Radi Jönsson Överläkare ÖNH/Mottagningen för audiologi SU

Underlag för psykiatrisk bedömning

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Ohälsa vad är påverkbart?

Hur påverkar grav hörselnedsättning psykisk hälsa och det dagliga livet hos patienter med samtidig grav synnedsättning?

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

AUDA36, Barnets utveckling, 7,5 högskolepoäng Child Development, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle

Transkript:

Arbete och hälsa USHER syndrom Mattias Ehn (mattias.ehn@sll.se) Habilitering & Hälsa, Stockholms Läns Landsting Audiologiskt Forskningscentrum, Universitetssjukhuset, Örebro Institutet för Handikappvetenskap, Örebro Universitet

Nordisk definition av dövblindhet Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning där graden av nedsättning är så allvarlig att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra. Dövblindhet medför därför, i relation till omgivningen, specifika funktionshinder. HUVUDSAKLIGA KONSEKVENSER Dövblindhet begränsar, i varierande grad, möjligheten att delta i aktiviteter och inskränker full delaktighet i samhället. Socialt liv, kommunikation, tillgång till information, rumslig orientering och förmågan att röra sig fritt och säkert påverkas. Det taktila sinnet blir viktigt för att kunna kompensera för kombinerad syn- och hörselnedsättning. (NKCDB 2016)

ICF

Ushers syndreom Kliniska grupper: Typ 1 medfödd dövhet, Retinitis pigmentosa, balanssvårigheter Typ 2 Måttlig till svår hörselnedsättning, Retinitis pigmentosa Typ3 Progressiv hörselnedsättning Retinitis pigmentosa, progressiva balanssvårigheter 13 Genetiska undergrupper (Mathur, & Yang, 2015),

Hearing in Usher type 2

Teenage

20-30 years

30-40 years

Databasen en Skattkista Journaldata: Hörsel, syn, övriga sjukdomar, genetik Självskattning: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten The Hospital and Anxiety scale (HADS) Intervjudata: Fokusgrupper (analyseras nu )

Percent Physical and psychological bad health (Wahlqvist 2013) 80 70 60 50 40 30 Reference Usher type II 20 10 0

Social determinants

Ny kunskap - nya frågor Vilka omgivningsfaktorer påverkar hur personer med USHER mår? The Relationship between Work and Health in persons with Usher syndrome type 2 (Ehn, Möller, Danermark & Möller 2016 ) Journal of visual impairment & blindness

Mål med studie 1 & 2 Att beskriva möjliga samband mellan arbete och psykisk och fysisk hälsa, Inklusive social tillit och finansiell situation, hos personer med Usher syndrom typ 1 & 2.

Metod Två självskattningsformulär: Hälsa på lika villkor levnadsomständigheter, arbete, relationer, alkohol, tobak mm. The Hospital and Anxiety scale (HADS screening av ångest och depression). En deskriptiv tvärsnittsstudie med Chi-2 testning signifikansnivå p<0,05. Oddskvoter beräknas med binomiär logaritmisk regression.

Bakgrundsdata Usher 2 Working group N=34 Disability pension group N= 33 Visual acuity (mean) 0,28 0,32 Visual field <10 degrees <10 degrees Pure tone average db 72 db 71 db Women 53% 54% Men 47% 46%

Psychological Health Usher 2 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Poor mental health* Anxiety Depression* Suicide thougts* Suicide attempts* Lost faith in my self Feeling worthless* Feeling unhappy* Concentration problems* Working group Disability pension group

Physical Health Usher 2 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Working group Disability pension group

Metodologiska utmaningar USH 1 Liten grupp 1 - ca 170 kända av ca 350 totalt Frågeformulär i tryckt text. - Synmässigt krävande - Svenska och teckenspråk

Preliminära resultat Personer som arbetar rapporterar bättre fysisk hälsa och har bättre ADL-förmåga. Personer med Usher som inte arbetar rapporterar oftare psykiska besvär och fler har gjort självmordsförsök. Självmordstankar är vanligare i gruppen med arbete (USH 1 ). Alla med Usher (typ 1)oavsett om de har arbete eller ej, är rädda för att gå ut på egen hand. Personer med Usher (typ 1) som saknar arbete har svårare att få hjälp, har oftare inte någon att dela sina känslor med och har svårt att lita på andra människor. Familjeförhållande korrelerar ej med hälsa. Multipel regressionsanalys kontroll för skillnader i ålder och kön.

Preliminära slutsatser Att vara yrkesverksam korrelerar med bättre psykisk och fysisk hälsa hos personer med såväl Usher typ 1 som 2. Att öka förutsättningarna att fortsätta vara yrkesverksam är av yttersta vikt. Personer med Usher 1 utan arbete har mycket låg social tillit. Risken för upplevda kränkningar i arbetslivet är dock stor för personer med Usher 1. Fördjupade studier behövs!

Att diskutera Vad kan vi använda forskningen till? Generaliserbarhet, andra med Dövblindhet, döv/hörsel, synskada? Vanligare att uppleva sig kränkt och ha självmordstankar vid Usher 1? Vad bör vi forska vidare om?