Godkänd FS4H styrelsen 8.10 2014. Godkänd SLF styrelsen



Relevanta dokument
Godkänd FS4H styrelsen 17november, 2015

I vår verksamhet behandlas den enskilda individen som en helhet vilket också representeras av vår symbol, fyrklövern med de 4H:na.

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Startpaket Ungdomsverksamhet

FS4H:S UTBILDNINGSSTRATEGI

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

VERKSAMHETSPLAN 2018 Utrikespolitiska föreningen i Göteborg

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

VERKSAMHETSPLAN Utrikespolitiska Föreningen Göteborg

Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsplan

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

Prioriterade mål som skall ägnas särskild uppmärksamhet 2017

Verksamhetsplan 2016/17. Lerums Konståkningsklubb

Motionär: Förbundsstyrelsen

förslag till åtgärder

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

STRATEGIPLAN

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Verksamhetsplan för. Godegårds SK. Avseende perioden 1:a januari 2016 till och med 31:e december 2016

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Frivilligarbete i 4H. Frivilligledaren Per hjälper lägerdeltagarna mäta trädets höjd. Hed-Mari Björkell

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Proposition 1 - Framtida stödorganisation Innehåll

Blekinge Simförbund. Verksamhetsplan 2011

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015

Frågor och svar till styrelsens förslag om att införa avgift på bredd- och motionsarrangemang

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Vid utgången av 2014 var medlemsanslutningen till förbundet enligt följande :

Friidrott för 2010-talet

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Instruktion för styrelsen i Torekovs Båtsällskap - TBSS

Distriktsstödsgruppen 2 Kommunikationsgruppen 3 Påverkansgruppen 4 Utbildningsgruppen 5

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Arbetsplan. Förslag planering:

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun

skola och arbetsliv i samverkan

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag Volontärförmedling

DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Sveriges Dövas Ungdomsförbund Förbundsstämma 2014 Västanviks Folkhögskola

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

SFF Kommunikationsplan

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Verksamhetsplan För samhällsansvar och livskvalité

LEADER SYDÖSTRA SKÅNE. Organisationsnummer VERKSAMHETSPLAN 2017 BUDGET

Förslag på verksamhetsplan

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

Regler och anvisningar för verksamhetsstöd till ungdomsorganisationernas

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Verksamhetsplan 2019

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

* SBTF verksamhetsidé vilken även NVGBTF kommer att arbeta efter

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Se bifogad handling.

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Samarbete med företag Information och handledning för distrikt och föreningar

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Verksamhetsplan 2015/2016

V e r k s a m h e t s i n r i k t n i n g Stockholms Ishockeyförbund Go, Sthlm go!

Projektplan med kommunikationsplan för. Taltidningar och tillgängliga medier på folkbiblioteken i Värmland

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Verksamhetsplan 2019

2 ÅRIGA- VERKSAMHETSPLAN 2018/ /20

ORGANISATIONSGUIDE FÖR BRIDGEKLUBBEN ALLIANS (Föreningen)

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Sandareds IBS:s riktlinjer och policy

Mötesprotokoll VKFS 1/2017

Förenkla - helt enkelt. Erfarenheter från 148 kommuner

Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU rf

Vision för år 2015 och inriktningsplan för

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Verksamhetsplan År

Kommunikationsstrategi

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Hörselskadades förening i Stockholm, förslag till. Verksamhetsplan & budget för år 2014

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Partille Ridklubb Kommunikationspolicy

MÖTESHANDLINGAR STYRELSEMÖTE

Transkript:

Verksamhetsplan Godkänd FS4H styrelsen 8.10 2014 Godkänd SLF styrelsen Godkänd SLF årsmötet 27.11 2014

INNEHÅLL 1. Inledning... 3 2. Vårt ungdomsarbete... 3 3. Ungdomsarbetet år... 4 3.1 Tre steg till arbetslivet... 4 3.1.1 Steg ett: Gruppverksamheten... 4 3.1.2 Steg 2: Kursverksamhet och sysselsättning... 6 3.1.3 Steg 3: De ungas företag... 7 3.2 Övrigt ungdomsarbete... 7 3.2.1 Miljöarbete... 7 3.2.2 Matskolan... 7 3.2.3 Internationellt verksamhet... 8 3.2.3 Aktivt medborgarskap... 8 4. Stödfunktioner... 8 4.1 Kommunikation en central del av verksamheten... 8 4.2 Föreningarnas roll som navet i verksamheten och FS4H som den samlande arenan... 9 5. Organisationen... 10 6. Strategiarbete... 10 Bilaga 1 Mätare... 11 2

1. INLEDNING Det 86te verksamhetsåret styrs av organisationens strategi I nutiden 2013-. Finlands svenska 4H på att vår barn- och ungdomsverksamhet fortsättningsvis håller hög klass, att föreningarna får adekvata verktyg som underlättar deras verksamhetsproduktion samt att 4H verksamheten bibehålls högklassig trots svåra ekonomiska tider. Fortsättningsvis är föreningarna i verksamhetens centrum, FS4Hs ansvarsområde är att utveckla nya produkter, stödmaterial och nödvändig information för att ge föreningarna tillräckligt stöd i det värdefulla arbetet. FS4Hs roll är sålunda tydligt stödande. Finlands svenska 4H:s verksamhetsidé är att barn och unga inom 4H verksamheten fostras till ansvarstagande, företagsamma vuxna. 4H-gruppaktiviteterna lär medlemmen praktiska färdigheter samtidigt som den sociala kompetensen utvecklas. 4H kurserna och utbildningarna fördjupar medlemmens kunnande och väcker intresse för och kunnande inom sysselsättning och företagande. Den organisatoriska målsättningen är att Finlands svenska 4H är en riksomfattande, enig och ständigt utvecklande finlandssvensk barn- och ungdomsorganisation som utvecklar medlemmarnas självkänsla, företagsamhet och intresse för lokalsamhället samt för landsbygden och dess mångsidiga näringar. Vår fostringsfilosofi omfattar fostran i medborgarfärdigheter och företagsamhet samt utvecklande av sysselsättningsfärdigheterna. Den genomsyrande pedagogiken är att lära genom att göra och erfara. Kvaliteten garanteras av utbildade ledare. Verksamhetsplanen för år representerar vår gemensamma vilja och är förankrad i strategiperiodens definierade verksamhetsidé, målsättning, värden, verksamhetsformer samt verksamhetens huvudlinjer och tyngdpunkter. Verksamhetsplanens centrala målgrupp och genomförare är föreningarnas och FS4H:s förtroendevalda, frivilliga samt anställda. Det lokala ungdomsarbetet är FS4H:s styrka. Behovet av och förutsättningarna för ungdomsarbetet varierar varför verksamheten kan ha olika tyngdpunkter. Vi behöver dock i 4Hungdomsarbetet en tydlig, gemensam röd tråd varför målsättningen är att alla föreningar erbjuder verksamhet inom våra fyra nyckelprodukter: gruppverksamhet, kursverksamhet, sysselsättningsfrämjande verksamhet och företagande. Endast så kan samhällseffekten av vårt gemensamma, värdefulla jobb mätas och vi kan förmildra de yttre hot som tornar upp. Verksamhetsåret kommer att bjuda på stora ekonomiska utmaningar. Statsstödet till 4H rörelsen torde bibehållas på samma nivå som år 2014 medan det kommunala stödet till lokala föreningarna torde igen en gång sjunka. Projektfinansieringens betydelse ökar vilket medför att 4H verksamheten i allt högre grad måste paketeras i projektform. Arbetet med att konceptuera verksamheten inleddas redan 2012 i och med att Matskolan projektet introducerades. Arbetet med att projektbeskriva verksamheten fortsätter. 2. VÅRT UNGDOMSARBETE 4H föreningar runt om Svenskfinland är kärnan i 4H rörelsen och erbjuder barn och ungdomar verksamhet inom 4 nyckelprodukter: gruppverksamhet, kursverksamhet, sysselsättningsfrämjande verksamhet samt företagande. 3

Det praktiska ungdomsarbetet kan sammanfattas i modellen tre steg till arbetslivet : 1) Gruppverksamheten ger social kompetens och utvecklar de praktiska färdigheterna 2) Kursverksamheten och förmedling av småjobb ger färdigheter inför arbetslivet och 3) företagsfärdigheter övas genom att starta ett 4H företag. För år verksamheten har dessutom definierats tre temahelheter. Dessa antogs inför verksamhetsåret 2014 och fortsätter ännu det sista strategiåret. a) medborgarfostran på landsbygden, som utvecklar det aktiva medborgarskapet och ger kunskapsmässiga och praktiska färdigheter att fungera i samhället samt färdigheter att hantera vardagen b) miljöfostran c) fostran till nordism Finlands svenska 4H är det samlande organet för 4H föreningarna. Takorganisationens uppgift är att skapa förutsättningar för föreningarnas verksamhet genom kompetenshöjande aktiviteter och produktutveckling, medelsanskaffning samt information och marknadsföring. 3. UNGDOMSARBETET ÅR Målsättningen för är 5 000 medlemmar, varav 500 på Åland. Medelåldern bland medlemmarna skall stiga till 13,5 år. Detta är motiverat med tanke på att arbetsförmedlingen inom föreningarna växer. De ungdomar som deltar i 4H föreningarnas arbetsförmedling skall vara medlemmar i föreningen. Målgruppen är barn och ungdomar under 29 år (i enlighet med ungdomslagen). 3.1 Tre steg till arbetslivet 3.1.1 STEG ETT: GRUPPVERKSAMHETEN Klubbar Föreningarnas klubbverksamhet för lågstadieålders barn håller hög nivå och samlar många deltagare. Verksamheten är välplanerad och mångsidig. Under tidigare verksamhetsår har det på vissa håll fötts tematiska klubbar som lockar +13 åringar likaså har tjejgrupper etablerats inom 4H föreningarna. Under verksamhetsåret sammanställs ett tematiskt klubbkoncept som stöd för föreningar som vill starta tematiska klubbar. Material till stöd för de föreningar som vill starta tjejgrupper insamlas från föreningar som framgångsrikt jobbat enligt konceptet. Vidare skall under året utredas möjligheter för att starta killgrupper. År 900 klubbträffar/gruppinstruktioner 7 500 klubb besök (ej unika deltagare) 1 tematiskt klubbkoncept produceras Tjejgruppsverksamheten dokumenteras till hjälp för föreningarna Killgruppsverksamhet initieras YEP gruppen är en form av klubb för +14 åringar. Klubben leds av frivilliga och arrangerar olika evenemang för Yepparna. Under året skall YEP medlemmarna involveras i förberedelserna för nordiskt 4H-läger samt i genomförandet av lägret. YEP gruppen träffar en gång per år FS4H verksamhetsledaren och behandlar då aktuella ärenden. YEP gruppen har en ordinarie plats i FS4H:s arbetsutskott. År YEP träffar FS4H ledning en gång 4

YEP deltar i nordiskt 4H-läger arrangemangen och genomförandet YEP deltar i beslutsfattandet på högsta nivå genom att inneha en plats i styrelsens arbetsutskott Egenuppgifter/gruppinstruktioner Alla 4H medlemmar erbjuds att under sommaren att utföra egenuppgifter. Erfarenheter från fältet visar att efterfrågan på hembesöken minskar konstant. Även intresset för att utföra egenuppgifter har sjunkit. Under året erbjuds fortfarande egenuppgifter till medlemmarna men föreningarna eftersträvar att egenuppgifterna ingår under året som en del av verksamheten i klubbarna och förbereder medlemmen för en egenuppgift under sommaren. Egenuppgifterna riktar sig främst till medlemmar i åldern 7-12 och syftar till att öka ett eget ansvarstagande och en egen företagsamhet. Den konkreta arbetlivs- och företagarfostran riktar sig till +13 åringar och sker i steg två och tre: kursverksamhet, sysselsättning och företagande. Egenuppgifterna är en del av gruppverksamheten och bör sålunda intas i klubbverksamhet. Arbetet med att överföra egenuppgiftsmaterialet till elektronisk form fortsätter. Egenaktiviteter 700 st (exkl. förmedlade arbetstimmar). Egenuppgifter inkluderande förmedlade arbetstimmar 1 700 st. (5 förmedlade arbetstimmar = en egenuppgift. Under år siktar vi på att förmedla 5 000 arbetstimmar till ungdomar vilket motsvarar 1 000 egenuppgifter) Hembesök 300 st Gruppinstruktioner för egenaktiviteter 40 st Läger Vår nationella lägerverksamhet är ett effektivt led i miljöfostran. Under lägren betonas skog och natur. Läger på distriktsnivå i Österbotten och i södra Finland uppmuntras. De lokala föreningarna medverkar i planering och genomförande av dessa. Därtill arrangerar lokalföreningar diverse läger lokalt. Föreningarna skall stå i centrum vad gäller verksamhetsproduktionen. Under året står FS4H inte längre står som arrangör för distriktslägren utan föreningarna sköter arrangemangen i samarbete, med finansiell assistans av FS4H. År : 900 lägerdygn Tävlingar FS4H arrangeras i distrikten mästerskapstävlingar i skogsfärdighet och traktorprecision. Våra nationella tävlingar är individuella och arrangeras av FS4H. Yep gruppen arrangerar en nationell tävling. FS4H utser årets medlem och årets ledare. År En nationell solrostävling (FS4H) Pimp your ride -tävling (YEP gruppen) 5

Skogsfärdighetstävlingar (FS4H) Naturstig tävling (FS4H) Traktor cup tävling (FS4H) Kala-Topi Fiske-toppen (FS4H) 3.1.2 STEG 2: KURSVERKSAMHET OCH SYSSELSÄTTNING 4H främjar de ungas utveckling av arbetslivsfärdigheter och sysselsättning. Målsättningen är att lära unga färdigheter inom ett visst yrkesområde (trädgård, skogsarbete, hemarbete, hundpassning etc) och erbjuda en första kontakt med arbetslivet genom att förmedla olika sysslor. Utveckling av arbetslivsfärdigheter och sysselsättning sker inom tre helheter: 1. Körkort till arbetslivet- kurser 2. Tematiska kurser 3. Förmedling av jobb från lokalsamhället Verksamheten riktar sig i huvudsak till +13 åringar. Lokala variationer kan förekomma. Körkort till arbetslivet Inom kurshelheten på 8 lektioner lär sig deltagaren om arbetslivets spelregler, kundbemötande, jobbansökningar samt arbetstagarrättigheter och skyldigheter. FS4H har med OP Pohjola ingått ett samarbetsavtal där bank- och försäkringsgruppen ersätter föreningarna ekonomiskt för genomförda utbildningar. Målsättningen är att alla föreningar genomför kurshelheten. Avtalet löper ut sista december. Genomförda arbetslivskörkortskurser samt antalet deltagare ingår i mätaren för kurslektioner. Tematiska kurser Tematiska kurserna lär deltagaren praktiska färdigheter och förbereder den unga på olika eventuella sysslor. De tematiska kurserna består av en helhet på 4 lektioner. Helheten kan ingå som en modul i en längre kurs (20 lektioner) och skall ge färdigheter att utföra en syssla. För att förenkla kursplaneringen för föreningarna skall FS4H under året ta fram ett kurskoncept (4H Hemhjälpen) som är klar för användning. Ett dyklikt koncept finns redan i 4H Klubbledaren (år 2000), 4H Dogsitter (år 2010), 4H Barnvaktaren (år 2013), 4H Trädgårdskunnaren (år 2014), 4H Fotografen (år 2014) År 2 600 kurslektioner 5 000 deltagare nytt kurskoncept bestående av 5 moduler à 4 lektioner (4H Hemhjälpen) 2 st 4 lektioners kurskoncept Målsättningen med antal kurslektioner sjunker i jämförelse med år 2014. En kurs bör omfatta minst 4 lektioner samt ha ett fast kursprogram. Om så inte är fallet bokförs aktiviteten som en klubbverksamhet eller som en gruppinstruktion. Sysselsättande verksamheten Föreningarna arbetar aktivt med att finna sysslor i lokalsamhället som kan erbjudas den unga. Föreningarna sköter arbetsgivaruppdraget. Idag förmedlar föreningarna arbetskraft för insamling av gödselsäckar, flyghavreplockning samt direkta arbetsuppgifter från lokalsamhället relaterande till trädgård, hem och hushåll. År 2014 ökade föreningarnas förmedling av arbetsuppgifter till 6

ungdomar rejält. Från att 4 föreningar sysslat med arbetsförmedling år 2013 ökade antal förmedlande föreningar till 12 under år 2014. Under verksamhetsåret sammanställs en databas över uppgifter som 4H ungdomarna kan utföra. Lämpligt marknadsföringsmaterial produceras. Förmedlade sysselsättningstimmar 5 000 Värdet av förmedlade timmar totalt: 50 000 Databas över uppgifter som lämpar sig för ungdomar att utföra Adekvat marknadsföringsmaterial 4H sysselsätter nationell kampanj i mars 3.1.3 STEG 3: DE UNGAS FÖRETAG Målsättningen är att främja ungt företagande genom att låta den unga prova på företagandet i trygga förhållanden med vuxna stödpersoner. För att initiera ungt företagande bör den unga se företagandet som ett alternativ till anställning och få pröva på att omsätta sina praktiska färdigheter till ett eget litet företag. Trots många företagsamma medlemmar har vi inte nämnvärt haft en stödd form av 4H företagande. Under verksamhetsåret höjer vi våra anställdas kompetens inom ungt företagande och utarbetar stödmaterial för kommande 4H företagare och deras stödpersoner. Handbok för vuxna stödpersoner distribueras till föreningarna Nationellt samarbete inleds kring ungt 4H företagande med Finlands företagare eller motsvarande organisationer. 3.2 Övrigt ungdomsarbete 3.2.1 MILJÖARBETE Vår traditionella säckinsamling är ett led i miljöarbetet liksom även lägerverksamheten. Sedan år 2012 har vissa föreningar i Österbotten anlitats av återvinningsstationen Stormossen för att genomföra avfallsrådgivning i skolorna. Trots att den verksamheten inte direkt betjänar medlemmarna ger den en möjlighet att träffa potentiella medlemmar och synlighet i lokalsamhället. Insamlad plastmängd från säckinsamlingen: 65 000 kg Avfallsrådgivningen är inte en mätare för miljöarbetet under år. 3.2.2 MATSKOLAN Matskola verksamheten är en separat satsning för att visa matens väg från jord till bord och ger deltagarna insikt i vikten av sund kost och god kondition. Under åren 2013-2014 har Matskolan finansierats av Kvalitetskedjan vid Jord- och skogsbruksministeriet. I slutet av år 2014 vet vi om finansiering av Matskolan fortsätter. Matskolans genomförande är beroende av extern projektfinansiering. Matskolan ingår i mätaren för kurser. Antalet genomförda Matskolor: 15 (5, om ej projektfinansiering) Antal deltagande barn: 220 (75, om ej projektfinansiering) 7

En ny organisationsmodell för Matskolan framtas nationellt i samarbete med Suomen 4H liitto. 3.2.3 INTERNATIONELLT VERKSAMHET FS4H strävar till att ha deltagare på alla NSU:s och Rural Youth Europes arrangemang. De internationella evenemang som vi erbjuder riktar sig i första hand till äldre ungdomar, +18. FS4H värderar verksamheten på det nordiska planet högt och ambitionerna är också att ha deltagare på alla europeiska evenemang. År arrangeras Nordiskt 4H-läger i Finland. Av tradition brukar det vara svårt att engagera finländska 4H:are på ett nordiskt läger som arrangeras i Finland. Detta år strävar vi efter en lite trupp deltagare samt minst 5 st ungdomar som deltar i det praktiska genomförandet av lägret. År Totalt 35 deltagare 2 deltagare på RYE:s vårseminarium 3 deltagare på Nordisk ungdomsvecka 4 deltagare på RYE:s Rally 2 deltagare på RYE:s höstseminarium 2 deltagare på nordisk ledarskola 2 deltagare på KV-tiimi/Suomen 4H liitto 20 deltagare på Nordiskt 4H-läger i Hyvärilä, Finland 3.2.3 AKTIVT MEDBORGARSKAP YEP gruppen lyder direkt under FS4H och inom gruppen jobbar vi under året med medborgarfostran. Förutom att vi erbjuder möjlighet till global förståelse genom deltagande vid olika internationella evenemang vill vi ge ungdomarna en chans att själva bära ansvar, att jobba i grupp och förverkliga planer. För att ge en erfarenhet av beslutsfattande och demokratiska processer har YEP gruppen en representant i FS4H:s arbetsutskott för att medverka som fullvärdig medlem. Arbetsutskottets medlemmar har ansvar för att på förhand höra sin intressegrupps åsikter, komma med förslag samt efter mötet återkoppla till intressegruppen. Stöda YEP gruppens deltagande i planering och genomförande av Nordiskt 4H -läger 4. STÖDFUNKTIONER För att organisationen skall kunna förverkliga sin verksamhetsidé behövs en mängd stödfunktioner. FS4H arbetar med många stödfunktioner i egenskap av centralorganisation för 4H-föreningarna i Svenskfinland. 4.1 Kommunikation en central del av verksamheten Intern kommunikation Det övergripande strategiska målet är, att den interna informationen är snabbt och enkelt tillgänglig och att vi har etablerade snabba kommunikationskanaler mellan FS4H och föreningarna. Med den interna kommunikationen avses enbart kommunikationen mellan föreningar och FS4H 8

Intranätet uppdateras kontinuerligt med behövlig information och skall omfatta allt material som föreningen behöver för administration, marknadsföring, ekonomi och planering av verksamhetens innehåll (tips, kurskoncept etc.) Intranätet är den huvudsakliga interna informationskanalen och föreningarnas styrelsemedlemmar skall ha tillgång till den. Våra interna kommunikationsverktyg är telefon, e-post, facebook samt verksamhetsledarträffar. Extern kommunikation Det övergripande strategiska målet är, att den externa kommunikationen bidrar till en ökad synlighet generellt men framförallt gentemot potentiella samarbetspartners och intressenter. Under verksamhetsåret vidareutvecklas hemsidan samt 4H Bladet till att gemensamt vara nummer ett språkrör gentemot medlemmar och deras familjer. Under verksamhetsåret framtas en kommunikationsplan för att stöda FS4H:s kommunikation gentemot privata finansiärer. Under året bör vi skaffa mer information om sociala media (Youtube kanaler, instagram etc) för att utvärdera möjligheterna dessa erbjuder. Under året genomförs två informationskampanjer (media synlighet). På våren kring 4H:s sysselsättande verksamhet. Höstens kampanjtema är öppet. 4.2 Föreningarnas roll som navet i verksamheten och FS4H som den samlande arenan Föreningarna står i centrum för alla åtgärder som FS4H vidtar. Föreningarna är starka och kompetenta aktörer på landsbygden med stor lokal kännedom. Därför är det naturligt att föreningarna har en aktiv funktion medan FS4H har en stödjande funktion. Det är föreningarna som skall sköta verksamheten inom alla våra nyckelprodukter. Att orka på jobbet Att fungera som ledare för en 4H förening är krävande, många jobbar med komplexa frågor allt från verksamhet till administration ensamma, på hel- eller deltid. Under verksamhetsledardagarna i oktober 2014 diskuteras frågan och föreslagna åtgärder beaktas och påbörjas under år. Det är viktigt att anställda får ta del av kompetenshöjande aktiviteter för att bättre möta utmaningarna. Det är lika viktigt att anställda får ta del av åtgärder som främjar deras arbetshälsa och att orka på jobbet. Åtgärder Under verksamhetsåret jobbar vi aktivt med Må bra i 4H som fokuserar på anställdas arbetshälsa. För detta ansöks om extern finansiering. Utbildningsinsatser Samhället förändras och det finns ett verkligt behov av återkommande kompetenshöjande aktiviteter. Samtidigt är det svårt att få anställda att delta på olika utbildningstillfällen långa resor och svag ekonomi i föreningen sätter ofta hinder för den anställdas medverkan. Det är på sin plats att se hur vi kan utveckla organisationen till en lärande organisation för spridning av kunskap och för delaktighet. 9

Två utbildningstillfällen (vår och höst) för att bl.a. ge tillfälle att planera kommande års verksamhet och utvärdera föregående års. Fortsätta utreda möjligheterna för ett utvecklingsprojekt kring 4H den lärande organisationen Medelsanskaffning FS4H har en viktig roll i att ingå nya finansieringsavtal för föreningarnas del. I och med minskade offentliga stöd och dito samfundsstöd bör nya finansieringskällor etableras. I ett längre perspektiv skall målet vara att utöka FS4H:s projektportfölj. Vi definierar vår verksamhet så att de kan beskrivas som projekt och finansieras som projekt (ex. Matskolan, Ung på svenska, 4H sysselsättningen) Vi följer aktivt med hur samhällsgarantin för unga utvecklas Vi identifierar möjliga privata finansiärer. Företagen uppvisar ett allt ökande samhällsansvar och dessa bör involveras i diskussion om sponsorskap. 5. ORGANISATIONEN FS4H är en liten organisation med små personella resurser. En kompetent och engagerad personal är nyckeln till att den service som vi tillhandahåller för föreningarna är av hög kvalitet. Verksamheten på distriktsnivå är fortsättningsvis viktig, men har över åren minskat i betydelse när föreningarna påtagit sig ansvaret för att arrangera distriktskurser och läger, dvs ansvaret för den aktiva verksamheten. Tyngdpunkten för distriktets personal förflyttas från aktiv verksamhetsproduktion till information, handledning av personal och medelsanskaffning, liksom även benchmarking av projektidéer. En skarp indelning av distriktspersonal och personal på centralnivå är inte förenligt med tanken om att bygga en lärande organisation för alla deltagare. Centralkansliets personals består av verksamhetsledaren, utbildnings- och utvecklingsansvariga, informatören samt administrationsansvariga. Ansvarsområden justeras och tydliggörs ytterligare i januari. Arbetsutskottets och styrelsens medlemmar involveras mer i den operativa verksamheten. För dessa båda organ framtas under året befattningsbeskrivningar. 6. STRATEGIARBETE Under året analyseras utfallet av strategiperioden 2013-15 och påbörjas arbetet med framtagandet av en ny treårig strategi för 4H ungdomsarbetet 2016-18. Strategiarbetet innebär även en reform av matarna för fördelningen av statsbidraget. För mätarreformen anlitas en utomstående statistikexpert så, att mätarvikterna blir rättvisa. 10

BILAGA 1 MÄTARE Vid fördelningen av statsbidraget ges de olika mätarna följande tyngd: Mätare - Statsbidragets fördelning på olika mätare 2010-15 Mätarvikter 2010 2011 2012 2013 2014 Fast summa Verksamhetsledarens arbetstimmar 15 15 15 15 15 15 Medlemmar Som betalar rek. Avgift 25 25 25 25 25 25 Egenaktiviteter, alternativt förmedlade arbetstimmar 1=5 timmar 25 25 25 20 20 20 antal, euron, hembesök 5 5 5 Kursverksamhet lektioner, deltagare 15 15 15 15 15 15 Klubbverksamhet antal, deltagare 10 10 10 10 10 10 lägerdygn, övernattningar Miljöverksamhet ute, säckar, 5 5 5 5 5 5 Internationalism antal deltagare 2 2 2 2 2 2 Organisationen 3 3 3 3 3 3 100 100 100 100 100 100 Mål och mätare för är (används vid fördelningen av statsbidrag 2016) Lönekostnader / arbetstimmar Antal medlemmar 5 000 Antal redovisade egenaktiviteter Antal rådgivningsbesök 300 Antal kurslektioner (inkl. arbetslivskörkortet) 2 600 Antal deltagare (antalet kursgånger) 5 000 Antal klubbträffar och gruppinstruktioner 900 Antal deltagare (antalet klubbesök) 7 500 Lägerdygn (en ung ett dygn= 1) 700 Plastmängd kg 65 000 Antal deltagare i internationell verksamhet 35 4H bladet 5 nummer 1 700 (700 egenaktiviteter, 5000 förmedlade arbetstimmar =1000 egenaktiviteter) 11

Gemensamma aktiviteter Innan statsbidrag utbetalas på basen av mätarna görs ett avdrag för specialersättningar för föreningarnas insatser på gemensamma arrangemang. Målsättningen är att alla föreningar deltar. Då verksamheten statistikförs måste verksamhetsledarna beakta att samma aktivitet inte kan föras på två mätare. 12