Skam och skambegreppet - dess roll i psykoterapihandledning Annika Ollas Ericastiftelsens handledar- och lärarutbildning, 2015/2017 Seminarium 2 februari, 2017
Syfte Bli uppmärksam på skam - både som psykoterapeut och handledare Kort övning att prata om skam
Skammens väsen Intensivt obehaglig Rörelse av bortvändande Sänkt blick och rodnad Försvinna Avslöjande Den plötsliga upptäckten Utebliven ömsesidighet
Teorier om skam Wurmser Tomkins Kjellqvist Nathanson Beck-Friis
Wurmser (1981) Psykoanalytiskt synsätt Skammens ursprung smärtan att inte ha varit älskad Skammen kan ha rötter i oral, anal eller oidipal fas Bilden av oss själva
Tomkins (1963) En av de nio grundaffekterna Ansiktet som kontrollpanel Syftet med affektsystemet Särskilt intresse för skam
Kjellqvist (1993) Den röda skammen -skyddande skam som är till hjälp Den vita skammen - kall och giftig som ödelägger och förlamar
Beck-Friis (2009) Skam förknippas med ideal-jaget Skammen som depressionens dolda moder Förlust av självaktning Skammen om vem jag är (skulden om vad jag gör)
Nathanson (1987) Fyra strategier för att hantera skam - den så kallade Skamkompassen
Tillbakadragande Attackera andra Attackera sig själv Undvikande
Övning Samtal två och två Försöka dra er till minnes en situation där ni upplevt skam
Skamkarta med översikt över områden som kan skambeläggas under uppväxten (enligt G. Kaufman)
Skam som hinder för inlärning Alonso, A. & Rutan, J.S. (1988) och Yourman, D.B. (2003) Skammens olika källor: - patienten - psykoterapeuten - handledaren - organisationen
Bidragande faktorer till att skam uppkommer i handledningssituationen (Alonso, A. & Rutan, J.S, 1988) Lärandes regression De egna patienterna Handledarens agerande Överföring och motöverföring Den omgivande organisationen
Övning Samtal två och två Fick ni den hjälp ni behövde i situationen? Om ni fick det: vad var hjälpsamt? Om inte: vad hade ni behövt?
Faktorer som kan minska skam i handlednings-situationen (Alonso, A & Rutan J.S., 1988. Berger, S. & Buchholz, E.,1993) Variation i patientarbetet Öppenhet från handledarens sida Diskussion i inledningsskedet stödjande & undervisande Respektfull inställning till omedvetet material Gränsdragningar och ansvar gentemot organisationen Möjlighet att få experimentera med olika tankegångar Flexibilitet gällande dokumentation Tala om beroendekänslor/konkurrens Informera om evalueringar
Referenser Alonso, A. & Rutan, J.S. (1988). Shame and guilt in psychotherapy supervision. Psychotherapy, Vol. 25, no. 4, s.576-581. Beck-Friis, J. (2009) Den nakna skammen. Grund för depression eller väg till ömsesidighet. Stockholm: Natur och kultur. Berger, S. & Buchholz, E. (1993). On becoming a supervisee: Preparation for learning in a supervisory relationship. Psychotherapy: Theory/Research/Practice/Training. Volume 30(1), Spring 1993, p 86-92. Cullberg Weston, M. (2008) Från skam till självrespekt. Finland: Natur och kultur. Hännestrand-Danemar, A. (1997). med byxorna nere Om skam som begrepp och dess roll i psykoterapihandledning. Stockholm: Gotab. Jansson, T. (1962). Det osynliga barnet. Stockholm: Nordstedts Förlag.
Referenser Kaufman, G. (1996). The Psychology of Shame. Theory and Treatment of Shame-Based Syndromes. Spoinger Publ. Co, N.Y. Kjellqvist, E-B. (1993) Rött och vitt om skam och skamlöshet. Stockholm: Carlssons. Nathanson, D.L. (1987). The many faces of shame. New York: The Guilford Press. Rössel, R.J., Kjellqvist, E-B mfl. Skam. Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie (12/2012) Tomkins, S. (1962). Affect, imagery, conciousness. Vol I: The positive affects: New York: Springer. Tomkins, S. (1963). Affect, imagery, conciousness. Vol II: The negative affects: New York: Springer. Tomkins, S. (1991). Affect, imagery, conciousness. Vol III: The negative affects: anger and fear. New York: Springer. Tomkins, S. (1992). Affect, imagery, conciousness. Vol IV: Cognition: New York: Springer. Wurmser, L. (1981). The mask of shame. Baltimore: John Hopkins University Press. Yourman, D.B. (2003). Trainee disclosure in psychotherapy supervision: The impact of Shame. Journal of Clinical Psychology. 59, s. 601-609.