LIA-RAPPORT ÖVER MJÖLBYS VA- VERKSAMHET

LIA-RAPPORT ÖVER MJÖLBYS VA- VERKSAMHET Anton Ellesjö Vatten och Miljö Yrkeshögskolan i Hallsberg

Förord Jag har lärt mig jättemycket under de 10 veckorna som jag haft praktik. Förväntningarna inför min praktik var förhoppningarna om att jag skulle känna att jag valt rätt yrke, att det är något som jag känner, att jag vill jobba med livet ut. Ge mig bättre motivation till att studera samt att få bättre förståelse över vad det är jag läser till. 2

Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Mjölkulla... 5 Förklaring av processchema... 5 Organisation... 11 Rengöring och kalibrering av några mätinstrument... 11 ph-mätare... 11 Susp-mätare... 12 Syremätare... 12 Veckobesök på småskaliga vattenverk... 12 Helgprov i Normlösa... 13 Slutsats... 14 Källförteckning... 15 3

Inledning Mjölkulla reningsverk är beläget i Norra delen av Mjölby, vid Svartån. Förutom Mjölby tätort är tätorterna i Skänninge, Väderstad och Hogstad anslutarna till verket. Verket belastas av sammanlagt 16 000 hushåll och tillsammans med industri blir det sammanlagt strax över 20 000 PE. Verket är dimensionerat för 50 000 PE. I verksamheten finns även reningsverket Gudhem, vilket tar hand om vatten från Mantorp. Detta skall dock tas ur bruk och avloppet istället överföras till Mjölkulla. I kommunen finns även tre småskaliga Emendo reningsverk (Mjölby kommun, 2011). Kommunens dricksvatten tas från Svartån som infiltreras genom sandåsar till ett konstgjort grundvatten som pumpas upp i Högby. Man har även fyra småskaliga grundvattensreningsverk(mjölby kommun, 2011). Mjölkulla byggdes år 1959 och har sedan byggts om i omgångar för att ligga rätt i tiden och är just nu i en förändringsfas. Rötkammare har byggts och ska tas i bruk, Gudhem ska läggas ned och ny överföringsledning byggs med mer samtidigt som ett generationsskifte på verket står för dörren(mjölby kommun, 2011). 4

Mjölkulla Anton Ellesjö Förklaring av processchema 1. Inlopp. Vattnet från Mjölby, Skänninge Väderstad och Hogstads tätorter kommer genom 26 mil av avloppsledningar och 18 avloppspumpstationer. Verket belastas av ca 20 200 pe, varav 16 000 består av befolkningen (Mjölby kommun, 2011). 5

2. Provtagare på inkommande från nät. Prov tas med 50ml per 50 kubikmeter vatten som inkommer till verket. Varje prov går till en dunk inne i ett kylskåp, där dem samlas under dygnet, för att få ett medelvärde för dygnet. Nästkommande morgon byts dunken ut mot en tom, medans den fyllda dunken sparas ett dygn, för att vid behov kunna analyseras, om det skulle visa sig inne på verket att det varit något konstigt med innehållet i vattnet. 3. Intagsbassäng. Vattnet kommer till intagsbassängen där flödet ska lugna sig. Det är även här externt slam från trekammarbrunnar och småskaliga reningsverk tillkommer. Även här finns en provtagare, då man vill ha ett prov från samtliga belastningar. Härifrån pumpas avloppsvattnet vidare till rensgallret, för att sedan, med självfall rinna genom resten av verket. 4. Externt slam. Varje år kommer det ca 430 tömningar av slam från trekammarbrunnar och ett hundratal tömningar av slam från kommunens mindre reningsverk. Till detta kommer tömningar/spolningar av pumpsumpar med mer. 5. Flödesmätare, inkommande vatten 6. Rensgaller och container för rens. Här fastnar det grövre material som kommer med avloppsvatten, så som topps, trasor och träbitar, medan mindre fasta partiklar som sand och kaffesump tar sig förbi. Renset tvättas rent från lösliga organiska material och komprimeras, för att transporteras till en container där det samlas och sedan skickas till förbränning. 7. Sandfång och mammutpumpar samt tillsatts av pix 118. Sanden fångas upp i en bassäng. Där sjunker sanden till botten av bassängen för att sedan sugas upp av mammutpumpar och transportteras på så vis vidare till sandvätten. I sandfånget 6

tillsätts även fällningskemikalien pix 118, för att sedimentera en större mängd slam i försedimenteringsbassängen. 8. Sandtvätt och Container. Sanden tvättas rent från organiska material och går ut till en container. Därefter transporteras den till kommunens slamlager/kompostanläggning där sanden blandas med bland annat slam och blir till anläggningsjord. 9. Försedimentering samt mätare för flöde, ammonium, suspenderade ämnen och ph. Försedimentering räknas som det sista steget i den mekaniska reningen(avloppsteknik 2, 2010, s 15). Vid försedimenteringen avskiljs partiklar från vattnen genom att de faller till botten i försedimenteringsbassängen. Själva slamhanteringen sker genom att slammet skrapas längst bassängens botten till slamfickor, där det sedan pumpas bort. I bassängen sitter flödesmätare, mätare för ph-värde samt mätare för suspenderade ämnen. I anslutning till bassängen sitter även en mätare för ammonium. 10. Tank för pix 118. Verkets fällningskemikalie är en trevärdig järnklorid, pix 118. Den 28 m3 stora tanken är gjord av glasfiber, då järnklorid är väldigt korrosivt och angriper det mesta. 11. Biosteg luftning aktivt slam samt mätning av syre, ammonium, temperatur, nitrat och susphalt. Efter försedimenteringen leds avloppsvattnet först in i luftningsbassänger. Varje luftningsbassäng är uppdelad i två kanaler som ligger parallellt med varandra. I den första kanalen finns omrörare på botten som håller vattnet i rörelse. Vattnets leds sedan vidare till den andra kanalen där syre tillförs till vattnet genom bottenmonterade luftare. Verket har totalt tre luftningsbassänger, alltså sammanlagt sex parallella kanaler. Om luftningen från luftarna inte syresätter vattnet tillräckligt tillförs syrgas. Luftningen görs i första hand för att tillföra syre till de biologiska processer som kräver syre men också för att hålla slammet suspenderat. I bassängerna sitter mätare för syrehalt, ammonium, nitrat och suspenderat ämnen. 7

12. Luftningsmaskiner. Luftningsmaskinerna trycker in stora mängder luft till den biologiska luftningsbassängen samt vid inblandningen av järnkloriden till den kemiska flockbildningen. 13. Mellansedimentering. I mellansedimenteringen avskiljs biologiskt slam genom att slammet sjunker till botten i sedimenteringsbassängen. Slammet fångas upp och skrapas längst botten i bassängen till slamfickorna där det samlas upp. En del av slammet blir returslam som återförs till luftningsbassängen för att hålla slammet aktivt. Mängden returslam bestäms manuellt beroende på hur reningsprocessen fortlöper. 14. Syrgastank. När syremätarna vid luftningen, registrerar låg syrehalt i vattnet, då luftningsmaskinerna inte räcker till, sätts syrgas in. Detta kan bero på att det släppts ut något mer syreförbrukande ämne7,5 m3 15. Kemsteg Tillsatts av pix 118, luftning och flockning. Fällningskemikalien Pix 118 tillsätts samtidigt som luft, detta för att öka flockningen inför slutsedimenteringen. Bassängen har omrörare som håller vattnet i rörelse och hjälper flockarna att hitta varandra. Den första omröraren har en hög hastighet medan de efterkommande har lägre och lägre hastighet, detta för att inte slå sönder de flockar som bildats. 16. Slutsedimentering. Vid slutsedimenteringen urskiljs kemiskt slam genom att flockarna sjunker till botten av bassängen. Slammet samlas ihop och förs till slamfickorna där det pumpas vidare till kalkning och slamhanteringen. På anläggningen finns även en klorkontaktsbassäng som vattnet passerar efter sedimenteringen. Där kan klor tillsättas till vattnet vid behov. 17. Mätning av utgående flöde och provtagning. Prover tas på det utgående vattnet med samma metod som på det vatten som inkommer till verket. 18. Kalkning och ph-mätning. Det sedimenterade kemslammet 8

stabiliseras innan det blandas med övrigt slam och förtjockas. Stabiliseringen är en hygiensaneringsmetod där meningen är att göra slammet mindre biologiskt aktivt. Vid stabiliseringen avdödas mikroorganismer i slammet, som till exempel bakterier, virus och parasiter(avloppsteknik 3, 2010, s. 42). Kalkning är den metod som används på verket för att få ett stabilt slam. Meningen med kalkning är att höja ph till 11, där all biologisk aktivitet upphör. Slammets ph mäts med en ph-mätare efter kalkning. Slammet måste efter tillsättning av kalk hålla ett ph på lägst 11 för att slammet ska bli ordentligt stabiliserat. Om ph i slammet sjunker under 11 måste slammet lagras i 6 månader. Kalksilon innehåller 50 m3. 19. Recipient Svartån. Det renade vattnet släpps ut i Svartån. Årsmedelvärdet som släpps ut per dygn är 6800 kubikmeter renat avloppsvatten med en variation på mellan 4500 till 22000 kubikmeter. 20. Gravitationsförtjockare. Slammet förtjockas i en gravitationsförtjockare. Förtjockningen sker genom att tunga slampartiklar sjunker till botten i gravitationsförtjockaren vilket gör att vatten högt upp i bassängen innehåller mindre slampartiklar. Ytvattnet i bassängen transporteras kontinuerligt bort medan nytt slam tillsätts. Förtjockning sker för att höja torrsubstansen i slammet och göra slammet mindre utrymmeskrävande. Ett förtjockat slam är också lättare att hantera och billigare att stabilisera(avloppsteknik 3, 2010, s. 19). 9

21. Tillsatts av polymer. Innan avvattningen tillsätts polymer, vid verket används polymer Zetag 8165. Polymern tillreds och får mogna i ett kar, därefter pumas det över till en behållare som tillsätter polymer till slammet. Vid tillsättning av polymerer bildas broar mellan partiklarna i slammet vilket gör att större flockar kan bildas. Denna så kallade bryggbildning underlättas om polymeren har motsatt laddning jämfört med slampartiklarna. Detta gör att partiklarnas ytladdning utjämnas och större flockar kan bildas. 22. Slamcentrifug. Avvattningen av slammet sker genom centrifugering, som är en mekanisk form av avvattning(avloppsteknik 3, 2010, s 48). Verket använder en dekantercentrifug, vilken består av en cylindrisk-konisk trumma som har av en skruvtransportör längs med den inre väggen. Trumman och skruvtransportören roterar i samma riktning. Slam kommer in i trumman genom en inloppsrör, centrifugalkraften gör att det omedelbart förs till de yttre delarna av centrifugtrumman. De fasta partiklarna i slammet är tyngre än vattnet och avskiljs därför från vattnet för att fasta som ett lager runt trummans vägg. Vattnet bildar en ring närmare trummans centrum. Det avvattnade slammet tas upp av skruvtransportören och fraktas bort mot den koniska delen av trumman, där matas det ut i öppningar med hjälp av centrifugalkraften. 23. Slamsilo, bortforsling och slamlager. Efter avvattningen trycks slammet upp i slamsilon där det förvaras inför avhämtning. Dagligen fraktas slam bort till kommunens slamlager Tungelunda där det lagras. 24. Utspridning på åkrar och jordtillverkning. Slam som håller REVAQ- kvalitet sprids på åkrar. Annat slam går till jordtillverkning. 10

Organisation Rengöring och kalibrering av några mätinstrument ph-mätare Vid rengöring av ph mätare använder man sig av ut utspädd saltsyra och en diskborste. Därefter sköljer man den med destillerat vatten samt torkar av den med papper. Vid kalibrering rengör man den först och doppar ned givaren i en lösning med ett bestämt värde på ph 4. När mätaren stabiliserat sig trycker man sig ned på styrenheten till "cal1" och bestämmer att aktuellt värde är ph 4. Därefter rengör man mätaren med destillerat vatten och torkar av den för att inte få missvisande resultat. Sedan sänker man ned givaren i en lösning på ph 7, väntar på att mätaren stabiliserat sig och bestämmer att värdet är ph 7, genom att trycka fram "cal2" på styrenheten. 11

Susp-mätare Mätare för suspenderade ämnen spolas av med vatten och diskas av med utspädd saltsyra. Vid kalibrering tar man ett slamprov, rör om det ordentligt, sänker ned aktuell mätare och tar ett värde. Sedan skickas provet till labbet för att bestämma värdet på provet. Därefter justerar man mätarens värde till det mer precisa som labbet angett. Syremätare Man tar upp mätaren och rengör den med vatten och utspädd saltsyra. För att kalibrera denna mätare torkar man av den och låter den ligga 30 minuter i luften. Därefter justerar man styrenheten till "100%" för att låsa värdet. Veckobesök på småskaliga vattenverk Mjölby har, bortsett från den konstgjorda infiltrationsanläggningen i Högby, även fyra små grundvattenverk som är placerade i Västra harg, Önnebo, Skeppsås och Normlösa. Dessa verk följs, som allt annat, via dator där man får information om bland annat vattenåtgång, doseringar, m.m. Utöver detta, besöks verken en gång i veckan för att föra driftjournal och kolla att allt står rätt till. Till driftjournalen läser man av åtgången på renvatten och råvatten, värden på uv ljus, saltåtgång, turbiditet, åtgång av kaliumpermanganat respektive lut. Man tar även prov på vattnets hårdhet. Detta gör man genom att först sätter igång vattnet på kranen och låter det rinna några minuter för att få ett färskt vatten att testa. Man tar ett prov på 6ml vatten. Man droppar i tre droppar "Hardness 1 buffer", blandar runt vätskan lite, därefter tillsätter man två droppar av en färglösning som ska reagera när man får aktuell hårdhet på vattnet. Man blandar runt lite och provet ska nu ha en rosa/röd färg. Sedan tillsätter man "Titrant solution hardness 3", den tillsätter man en droppe i taget av och blandar runt vätskan mellan varje droppe. Då vätskan slår över till mörkblått har man vattnets aktuella hårdhet. I vattenverket i Normlösa använder man sig av 45% lut i reningen. Denna tillreder man med fem liter lut till 100 liter vatten. I Skeppsås och Västra Harg använder man sig istället av kaliumpermanganat. Denna kommer i pulverform, som man på verket blandar till en lösning. Man använder 250g pulver till fem liter vatten, som man sedan på vattenverket blandar ut med 95 liter vatten till fem liter lösning. I Önnebo har man så pass bra vatten att man bara behöver ha uv ljus som skyddsbarriär. Varje månad kollar man även elförbrukningen. 12

Helgprov i Normlösa Med jämna mellanrum tar man helg/veckoprover från kommunens små avloppsverk, för att se hur vattnet ser ut. Innan man börjar tar man ph på utgående vatten, som för representera hela helgprovet. Man tar även ett stickprov på fosfatvärdet i utgående vatten med ett "HACH test kit". Först fyller man två kyvetter, vilka innehåller 10 ml vatten. En av flaskorna är ett nollprov, till den andra flaskan tillsätter man en påse "PhosVer3" varefter man blandar om provet. Därefter ska proven stå minst fyra minuter innan man ställer in nollprovet i testapparaten och nollar provet genom att trycka på "ZERO". Sedan ställer man istället in provet och läser av detta genom att trycka på "READ". Värdet som man fått multiplicerar man med en faktor på 0,326 för att få resultatet i mg/l. För att få totalfosfor lämnar man in ett prov till labbet, men för att få ett relativt rättvisande värde på plats för totalfosfor, kan man lägga till en lokal faktor genom att plussa på 0,10 på erhållet värde. Sedan ställer man in aktuella provdunkar i ett kylskåp för att bevara proven. Man kopplar ihop provtagarna på inkommande och utgående vatten till slangar som för tagna prover till aktuell dunk. Därefter går man till styrenheten för att aktivera provtagningen. Innan man åkte ut kollade man upp vad ett normalt dygnsflöde på verket är, 12 m3 som det är på Normlösa tar man gånger 3, som blir flödet över helgen. Vill man ha ett prov på runt nio liter, tar man 2,5 deciliter vatten per kubikmeter vatten som passerar. Mängd prov som tas i mätarna varje gång är en deciliter vatten, vilket betyder att ett prov ska tas per 400 liter vatten som passerar. Detta trycker man in på styrenheten, att ett prov ska tas per 400 liter vatten. Efter detta är provtagningen igång och avslutas som det första man gör efter helgen, provet tas in till labbet och analyseras. 13

Slutsats Jag har avslutat mina 50 dagar LIA på Mjölby kommuns verksamhet för VA som har varit mycket trevlig. Jag har tidigare funderat på om detta var rätt utbildning för mig, men efter mina veckor i Mjölby känner jag att detta är något som jag vill fortsätta med. Praktiken har varit mycket lärorik och jag har lärt mig mycket. Jag är en person som lär mig bäst av att göra saker i praktiken och att få omvandla den teori som vi läst om till praktik har fått många bitar att falla på plats. Jag känner att jag har lärt mig mycket om hur man arbetar på ett avloppsreningsverk. Jag är lite överraskad över hur pass mycket arbete som sker över dator. Praktiken har även fått mig att inse hur mycket mer det är jag behöver och vill lära mig. Jag ser mycket fram emot att använda mina nya kunskaper i min fortsatta utbildning. 14

Källförteckning All information om hur avloppsverket och andra berörda verksamheter ser ut och fungerar kommer från observationer och anteckningar jag gjort under min LIA. Mjölby kommun (2011) Tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken till avloppsreningsanläggningen på fastigheten Mjölby 40:1 i Mjölby kommun(verksamhetskod 90:10), Miljöprövningsdelegationen; Länsstyrelsen Östergötland. Svenskt vatten (2010) Avloppsteknik 2, Reningsprocessen, Motala; Svenskt vatten Svenskt vatten (2010) Avloppsteknik 3, Slamhantering. Motala; Svenskt vatten 15